Anf. 79 Anders Hansson (M)
Fru talman! Samarbetet mellan de brottsbekämpande myndigheterna inom EU blir, till vår glädje, allt bättre. Möjligheterna till snabba registerslagningar och till utbyte av information om misstänkta är en viktig funktion för att kunna förhindra, upptäcka och utreda brott.
Med min bakgrund inom brottsbekämpningen har jag stor insikt i och förståelse för hur viktigt det är att snabbt kunna få information om misstänkta och om eventuella medmisstänkta. I de ärenden jag tidigare arbetade med rörde det sig oftast om grov narkotikasmuggling, något som ju också ingår i det här betänkandet.
Mycket elände följer i spåren av ett narkotikaberoende. Varje gång man lyckas förhindra att narkotika når ut i vårt samhälle känns det som en seger, speciellt när det gäller unga som ju ofta drabbas.
Det finns dock brott som till sin grund är avsedda att urskillningslöst skada eller döda personer och även att förstöra olika länders demokratiskt uppbyggda samhällen. Det gäller då terrorism, ett ord sprunget ur latinets
terror
som betyder skräck eller ångest.
Skräcken fick ett namn då vi såg bilderna från USA den 11 september 2001, från bombdådet i Madrid 2004 och från bombdådet i London 2005. Vanliga medborgare på väg till sina arbeten, till skolan eller hem till sina familjer skadades eller dödades. Vi i Sverige kan knappt föreställa oss vilka personliga tragedier som blev följden av att barn förlorade sina föräldrar, föräldrar förlorade sina barn och vänner förlorade sina vänner i dessa dåd. Må vi själva aldrig utsättas för något liknande i Sverige!
När det gäller detta betänkande ska vi godkänna ett utkast till rådsbeslut om att brottsbekämpande myndigheter ska få tillgång till uppgifter ur informationssystemet för viseringar, det så kallade VIS. Systemet innehåller uppgifter om personer som söker visum till något EU-land.
Syftet med hela förslaget är att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott samt andra särskilt definierade grova brott. Med "andra särskilt definierade grova brott" avses de brott som innefattas av den europeiska arresteringsordern, såsom människohandel, narkotika- och vapenhandel, korruption, penningtvätt, mord, grov misshandel, människorov, våldtäkt, mordbrand och handel med nukleära och radioaktiva ämnen för att nämna några brott på den digra listan.
Personer som ansöker om visum ska bland annat uppge namn, medborgarskap, destination, färdväg, syfte, ankomst och avresa, bostad och vem som har bjudit in. Dessa uppgifter är självfallet till stor hjälp för brottsbekämpande myndighet när det gäller att kunna koppla ihop olika misstänkta personer med varandra och därmed kunna förhindra att till exempel terroristbrott eller andra grova brott kan ske.
För att få ut uppgifter från registret ska dessa vara nödvändiga i ett specifikt ärende för att förebygga, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott. Det ska även finnas rimliga skäl - att uppgifterna väsentligen ska bidra till att brott förebyggs, upptäcks eller utreds.
Myndigheter som vill få ut uppgifter måste lämna en motiverad skriftlig begäran till en så kallad central åtkomstpunkt. Den centrala åtkomstpunkten ska därefter kontrollera att samtliga villkor för tillgång till uppgifterna inom VIS är uppfyllda. Om så är fallet har den centrala åtkomstpunkten rätt att ge ut uppgifterna till den myndighet som begärt in uppgifterna. Några slagningar slentrianmässigt i registret kan således inte göras.
Varje form av brottsbekämpning innebär en inskränkning av den misstänktes integritet. Som lagstiftare värnar vi såväl om en effektiv brottsbekämpning som om ett skydd för den personliga integriteten. Härmed måste en avvägning ske av vad som kan anses vara ett skäligt intrång i den personliga integriteten i förhållande till vad uppgifterna i VIS kan leda till inom brottsbekämpningen.
Genom att vi ställer höga krav på vilka brott som måste komma i fråga för att man ska få ut uppgifterna från VIS förhindrar vi just slentriansökningar i registret.
Genom att kretsen personer som arbetar med VIS begränsas genom bestämmelser om att endast bemyndigad och särskilt utbildad personal är berättigad till åtkomst till VIS säkerställer vi där ett skydd för integriteten.
Genom att ha en särskild central åtkomstpunkt till registret kan hög säkerhet hållas mot att uppgifterna hamnar i orätta händer.
Skyddet mot att uppgifterna i VIS används på ett felaktigt sätt är således stort och starkt. Därmed får vi anse att det förslag som vi i dag ska ta ställning till är väl avvägt och väl balanserat avseende skyddet av personlig integritet och en effektiv brottsbekämpning.
Fru talman! I dagens betänkande återfinns inga lagförslag, utan regeringen ämnar återkomma med förslag i denna del. I den bästa av världar skulle vi självfallet i dag även vilja ha ett lagförslag, men det är synnerligen tidskrävande och skulle medföra att även antagandet av själva VIS-förordningen ytterligare försenades. En försening av driftssättningen av VIS är definitivt inte önskvärd.
Att någon följdlagstiftning inte presenteras vid detta tillfälle är heller inte något nytt utan har praktiserats i svensk politik under ett antal år. Våra brottsbekämpande myndigheters arbete underlättas mycket genom att de får tillgång till viseringsregistret. Det är min övertygelse att vi därmed ännu effektivare kan bekämpa brott.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis upprepa vikten av att våra brottsbekämpande myndigheter får tillgång till uppgifterna inom informationssystemet VIS. Uppgifterna kommer att vara mycket värdefulla i arbetet för att förhindra, upptäcka och utreda så hemska brott som terroristbrott samt annan grov brottslighet som vi verkligen inte vill ska drabba svenska medborgare.
Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen.