Gränslös kunskap – högskolan i globaliseringens tid

Herr talman! Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna ser positivt på flera av förslagen i propositionen när det gäller till exempel förslagen om ökad lärarrörlighet och marknadsföring av svenska utbildningar. Men vi anser att de positiva inslagen i förslagen riskerar att motverkas genom att regeringen aviserar att studieavgifter ska införas. Den svenska utbildningspolitiken bygger på principen att utbildningen i grundskola, gymnasieskola, universitet och högskola ska vara avgiftsfri för individen. Men tyvärr börjar denna princip att ifrågasättas på olika sätt av den borgerliga regeringen. Rätten till avgiftsfria studier har länge varit en grundläggande princip i svensk utbildningspolitik. Ett öppet utbildningssystem som är tillgängligt för alla är ett viktigt verktyg för att minska klasskillnaderna, öka jämställdheten och mångfalden samt minska segregationen i det svenska samhället. Sverige kan och bör även ta ett ansvar för att minska de globala orättvisorna genom att erbjuda utbildning till utländska studerande utanför EU på samma villkor som svenska studerande. Vi från Vänsterpartiet anser att högskolestudier ska vara avgiftsfria för alla oavsett härkomst och att staten ska ta det fulla ansvaret för att finansiera högskoleutbildningen. Det är också viktigt att kunskap inte blir en handelsvara vars värde mäts endast i dess ekonomiska nytta. Rätten till kunskap är en nödvändig bestående del i en demokrati. Universitet och högskolor har därför ett demokratiskt ansvar att erbjuda en miljö som uppmuntrar till kritiskt tänkande och där kunskap har ett egenvärde. Herr talman! I en analys av rörligheten bland internationella studenter, marknadsföring och mobilitet, 2004:25 R, konstaterar Högskoleverket att avgiftsfriheten är en av de viktigaste orsakerna till att utländska studenter väljer att studera i Sverige. Genom att införa avgifter riskerar vi därför att antalet utländska studenter vid svenska högskolor minskar. Dessutom menar Högskoleverket att avgifter inom den högre utbildningen kan leda till ökade kostnader. Det kommer att krävas fler stipendier för studenter med otillräckliga ekonomiska resurser. Administrationen av avgiftssystemet kommer också att kräva mer resurser, och kostnaderna för internationell marknadsföring av universitet och högskolor kommer att öka. Herr talman! Avgiftsfriheten har dessutom ett mycket stort stöd bland både studenter och lärare vid högskolan. Både Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, och Sveriges universitetslärarförbund, Sulf, har kritiserat tankarna på att införa avgifter för såväl svenska som utländska studenter. Herr talman! Regeringen har aviserat att den vill göra det möjligt att ta ut studieavgifter av studenter som kommer från länder utanför EES-området. Vi menar att detta är ett steg mot en helt ny syn på utbildning som handelsvara, vilket också riskerar att vara ett steg bort från värden som frihet, jämlikhet, solidaritet, kritisk granskning och vetenskaplighet som högre utbildning står för i dag. Vi ser också att en risk med att införa avgifter för utländska studenter är att det är första steget mot att även införa avgifter för övriga studenter. I DN den 16 maj föreslår regeringens globaliseringsråd just detta, nämligen att införa avgifter för alla studenter som studerar på högskola. Lika tillgång till utbildning är en fråga om rättvisa och jämlikhet. I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) fastställs målet att alla som har förutsättningar att klara studierna ska antas till högskolan och att studenternas bakgrund inte ska vara avgörande. Breddad rekrytering och mångfald är målet. Det säger sig självt att avgiften för utbildning skulle slå hårdast mot dem som har sämst ekonomi och som kommer från studieovana miljöer. Den sociala snedrekryteringen skulle med andra ord öka om avgifter infördes. Ett sätt att garantera avgiftsfriheten är att lagstifta om detta. Vi i Vänsterpartiet menar att det nu är nödvändigt att skriva in i högskolelagen det som hittills har varit praxis, nämligen avgiftsfriheten för svenska studenter. Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservationen.

Herr talman! Jag vill inleda med att säga att i de här förslagen från regeringen finns det en hel del som är bra och som vi vill ställa oss bakom. Det är okontroversiella förändringar som jag tror bidrar till en bra utveckling och en ökad möjlighet till internationalisering och höjd kvalitet på högskoleområdet i Sverige. Men något som också finns i den här propositionen är att man aviserar att införa avgifter för utländska studenter. Så sent som i går gav också regeringen i uppdrag till Verket för högskolestudier att tillsammans med universiteten och högskolorna, om jag har förstått det rätt, inleda arbetet för att införa studieavgifter i Sverige. Det här är en stor omställning. Även om det gäller avgifter för studenter som kommer från länder utanför EES-området är det en stor förändring. I Sverige har vi tidigare haft avgiftsfrihet i utbildning som en grundprincip. Alla ska ha en möjlighet att studera, eller rättare sagt: Möjligheten ska inte begränsas av pengar, utan det ska vara de som är mest kompetenta och som vill som ska ha möjlighet att studera och fortsätta utveckla kunskapssamhället. I stället kommer vi nu att få se att vi går mot en situation där utbildning blir mer av en kommersiell produkt som man vill sälja i stället för att vara grunden för ett samhälles utveckling och framåtskridande. Som tidigare har nämnts riskerar det här att spilla över. Hur kommer det att se ut i framtiden? Vi har flera som föreslår avgifter för svenska studenter. Är det nästa steg? Det finns ju en risk om man bygger upp en organisation för att ta ut avgifter. Jag tycker att konsekvenserna förtjänar att belysas mer än vad som har gjorts här. Det här är inget skarpt förslag, och jag räknar med att konsekvenserna blir utredda mer, men jag tror tyvärr inte att det stoppar regeringen. Många aktörer i det svenska samhället har, som tidigare har sagts, tydligt visat att det här är ett dåligt förslag och visat på konsekvenserna, men regeringen verkar inte ha tagit åt sig. När vi nu ändå är inne och diskuterar internationalisering av den högre utbildningen i Sverige vill jag säga att det är väldigt tydligt att det här riskerar att stoppa delar av internationaliseringen när studenter inte längre har möjlighet att komma hit och studera, utan man inför avgifter. Många som kommer från fattigare länder kommer faktiskt inte att ha möjlighet att betala de här avgifterna. I stället för att öka internationaliseringen och ge möjligheter till utländska studenter inför man en byråkrati för att ta hand om de här avgifterna och administrera systemet. Frågan är om det här verkligen kommer att ge så mycket mer pengar till svenska högskolor som man ändå hoppas skulle kunna vara tanken. Nu när regeringen själv inte ger så mycket mer pengar försöker man kanske ta ut dem av studenterna. Men jag tror att inte ens det kommer att ge så mycket mer pengar. Det här leder till byråkrati, och det riskerar att bli betydligt färre studenter som studerar på svenska högskolor och som kommer från länder utanför EES. Det har sagts att det här ska lösas med stipendier. Då undrar jag lite grann. Om man nu inför stipendier så att de som redan går här får gå här har man ju betalat den här utbildningen - det är bara det att man har infört en ökad byråkrati. Alternativt är det en väldigt kraftig begränsning av det antal studenter som får stipendier, och då minskar man kraftigt antalet utländska studenter i Sverige. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att det här inte är någon sorts människor som kommer hit och bara vill ta åt sig av oss och inte ge någonting tillbaka. Det är faktiskt så att studenter som har olika bakgrund och som kommer från utlandet, även utanför EU, tillför någonting till svensk högre utbildning. De tillför andra perspektiv, kvalitet och kompetens till svenska utbildningsanordnare och i det svenska samhället. Det är viktigt att komma ihåg det här. Förutom det tycker jag att det är en viktig utgångspunkt att vi lever i ett globalt samhälle där alla vi tillsammans har ansvar för varandra på det här jordklotet, och det är rimligt att vi som ändå är duktiga på högre utbildning och har det gott ställt faktiskt bidrar till att utveckla kunskapssamhället på global nivå också och att vi inte jobbar för att införa begränsningar för detta. Det sägs ibland, vilket skulle kunna vara lovvärt, att vi i stället för att konkurrera med att det ska vara låga avgifter - helst inga alls - ska konkurrera med kvalitet och att avgifterna kommer att bidra till det. Men det förutsätter att avgifterna blir väldigt höga. Hur ska högskolorna annars kunna få särskilt mycket mer pengar? Eller är det tänkt att de som betalar ska få en betydligt bättre utbildning med högre kvalitet än de svenska studenter som inte betalar, att vi får en sådan segregering? Då kan man tänka sig att man har råd att bekosta den högre kvaliteten, för regeringen skjuter ju inte till några pengar i budgeten. Vi i oppositionen föreslog just en kvalitetssatsning i högskolan, för vi behöver mer lärarledd tid för studenter inom många områden där det ser riktigt illa ut. Det vill inte regeringen. I stället är det avgifterna som då inte ens kommer att kunna finansiera den högre kvaliteten som man säger sig vilja konkurrera med. Det är viktigt att komma ihåg att vi i Sverige inte har någon möjlighet att ta de absolut bästa studenterna som har råd att betala väldigt mycket. Så är det. De studenterna kommer alltid att gå till toppuniversitet i USA och så vidare. Vi har ingen möjlighet att införa, i alla fall inte med regeringens satsningar, tillnärmelsevis den kvalitet som finns i till exempel antal lärare per studenter på många toppuniversitet i USA. Då blir det inte konkurrens med kvalitet. I stället ska vi, tycker jag och Miljöpartiet, bidra till att få in internationalisering i den högre utbildningen genom utländska studenter. Den förmodade kvalitetssatsningen riskerar, som sagt, att snarare urlaka kvaliteten i och med att man inte öppnar upp för människor utanför EES att komma in och bidra med kvalitet i det svenska högre utbildningsväsendet. Det finns också många andra saker som är viktiga för kvaliteten. Vi har till exempel pratat om att det ska bli lättare att stanna och jobba här ett tag efter sin utbildning, om man vill det. Det finns många andra liknande aspekter som jag tycker är viktiga och som jag hyser lite större förhoppning om att regeringen kommer att ta hänsyn till. Sammantaget vill jag därmed yrka bifall till reservationen.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att Socialdemokraterna, liksom Vänsterpartiet och Miljöpartiet, ser väldigt positivt på flera av propositionens förslag om att öka internationaliseringen av den högre utbildningen, bland annat genom möjlighet att utfärda gemensamma examina, ökad lärarrörlighet och marknadsföring av svensk högre utbildning. Jag tror att det är viktigt att se att internationaliseringen av den högre utbildningen är en av de viktigaste kvalitetsinsatserna som svensk utbildning står inför. Sverige har under ganska många år setts lite grann som ett föredöme, eftersom vi har haft väldigt många svenska studenter som har rest ut i världen för att studera. Vi har i Sverige sett det som en tillgång. Man kommer ut och får nya kontaktnät, man lär sig nya saker och får andra perspektiv men också väldigt mycket språkkunskaper. Tyvärr har intresset hos svenska studenter för att resa utomlands och studera på senare tid minskat. Det är en ganska allvarlig trend för ett land som vill spela aktivt i en globaliserad ekonomi och som vill vara framgångsrikt i den nya världen. Men det är också väldigt beklagligt för de många studenter som missar chansen att se nya länder, uppleva nya kulturer och få nya perspektiv på tillvaron. Det finns både ett ekonomiskt perspektiv att öka internationaliseringen av högre utbildning och också ett mänskligt perspektiv, att människor i vårt land ska kunna komma ut och ta del av hela världen under sin utbildning. Långsiktigt tjänar vi på det både som människor och som nation. Jag ser positivt på, och jag tror att det är en viktig del av kvalitetsarbetet, att svenska universitet och högskolor har möjlighet att utfärda gemensamma examina, att man knyter ihop utbildningar och samarbeten mellan olika universitet. Jag tror att det leder till att fler studenter vågar ta steget att resa ut och studera. Det finns en stor fördel med det. Jag tror att man ska vara medveten om det som Lage Rahm tidigare sade om att om man vill få hit fler studenter till Sverige är det ytterst kvaliteten och visionen för den svenska högskolan som avgör hur många som kommer hit, hur attraktivt det är att studera just i Sverige. Där tvingas vi konstatera att den svenska regeringen inte har gjort det man lovade i valrörelsen, att göra stora kvalitetssatsningar på högre utbildning. Vi i oppositionen har presenterat flera förslag som skulle höja utbildningskvaliteten, inte minst på de utbildningar som i dag brottas med svåra problem med låg lärartäthet och lite lärarkontakt i utbildningen - det som hela Högskolesverige egentligen talar om. Vi har föreslagit ett ganska omfattande program för att öka kvaliteten i utbildningen, men också för att i dessa kristider göra länkarna till arbetslivet tydligare och bättre. Vi tror att många studenter, både i Sverige och internationellt, ser stora fördelar med att få en sådan tydlig koppling, inte minst nu i finanskrisens spår. Jag tror att man ska vara lite försiktig med att ha en övertro på att avgifterna ska lösa några stora kvalitetsproblem i högre utbildning. Det kostar en del att införa stipendier också. Det systemet är inte gratis. Nu skriver regeringen i propositionen att den avser att återkomma med förslag rörande ansökningsavgifter och studentavgifter för studerande utanför EES-området. Jag vill i det här sammanhanget slå fast att Socialdemokraterna kommer att slå vakt om den viktiga grundprincipen om avgiftsfrihet för svenska studenter som studerar vid universitet och högskolor. Det bygger på värderingar om alla människors rätt till utbildning, om visionen om en öppen högskola och att undvika en ökad social snedrekrytering till högre utbildning. Jag hoppas att ingen i dagens debatt kommer att tala för avgifter för svenska studenter. Det har ju förekommit tidigare i den här talarstolen, för inte så länge sedan, att borgerliga ledamöter har argumenterat för avgifter för svenska studenter. Vi ser ju att regeringens eget globaliseringsråd har framfört tankar på att nästa steg nu måste vara avgifter för svenska studenter. Vi ser att Göteborgs handelskammare har skrivit rapporter som säger att en kvalitetsboost vore avgifter för svenska studenter. Vi har sett att man på ledarsidor i stora tidningar i Sverige har argumenterat för avgifter för svenska studenter. Vi socialdemokrater vill vara väldigt tydliga med att vi inte kommer att acceptera det. För att kunna bedöma de praktiska konsekvenserna av regeringens aviserade system med studieavgifter för utländska studenter förutsätter vi att regeringen tar ett helhetsgrepp på frågan om internationell rekrytering av studenter och stöder de primära syftena med politiken för internationalisering av högskolan, nämligen en ökad internationell rörlighet och en förstärkning av den högre utbildningskvaliteten. Jag vill därför avslutningsvis vara tydlig med att Socialdemokraterna aldrig kommer att acceptera förslag som i sin förlängning leder till avgifter för svenska studenter.

Herr talman! Det är glädjande att många av reformerna inom utbildningspolitiken nu alltmer också omfattar den högre utbildningen. För bara några veckor sedan debatterade vi en mycket stor förbättring som rörde införandet av konstnärliga forskningsexamina och att forskning framdeles också ska kunna bedrivas inom smalare profilområden. Det här är åtgärder som otvetydigt också kommer att förbättra kvaliteten i undervisningen. I dag debatterar vi en annan åtgärd som främjar kvalitet i undervisningen, nämligen att öka internationaliseringen på högskolan. Regeringen redovisar många positiva förbättringsförslag som också har vunnit oppositionens gillande, och det är ju glädjande. Men en debatt kommer det säkert ändå att bli, eftersom oppositionen på olika sätt, vill jag hävda, bidrar till att sprida en falsk oro bland svenska studenter för att avgifter på sikt ska införas - detta trots att det i vare sig interpellationer, i skriftliga frågor, i regeringens förslag eller i betänkandet som vi diskuterar i dag någonstans uttrycks någonting i den riktningen. Däremot står det i propositionen att regeringen överväger att införa ansökningsavgifter och studieavgifter för studenter som har sin hemvist utanför EES-området eller Schweiz, men det är en helt annan sak, vill jag hävda. Innan vi fördjupar oss i det resonemanget vill jag bara upplysa om att det som utbildningsutskottet i och med det här betänkandet föreslår riksdagen att besluta är att universitet och högskolor nu får möjlighet att utfärda gemensamma examina tillsammans med ett eller flera svenska lärosäten eller ett utländskt lärosäte. Det här är en möjlighet som har efterfrågats under lång tid. Förhoppningen är att detta ska bidra till att studenter känner en ökad trygghet i att bege sig utomlands eftersom de kommer att veta att det de läser utomlands kan de tillgodoräkna sig i studierna när de kommer hem. Vad mer kommer regeringen att arbeta för i syfte att främja internationaliseringen i högre utbildning? I propositionen redovisas några andra förslag. De rör bland annat den ökade rörligheten för studenter och lärare. Man kommer att inrätta särskilda stipendiefonder på 10 respektive 20 miljoner kronor. För studenterna handlar det mycket om att också kunna ta sig utanför EU och kunna läsa i andra länder. För lärarna handlar det framför allt om att de periodvis ska ha möjlighet att vara verksam utomlands. Ytterligare förslag, som vi har hört om här, handlar om att förbättra marknadsföringen i utlandet av svensk högre utbildning och forskning. Det har inte nämnts att regeringen i propositionen berättar hur man ska stärka situationen för svenskar med yrkesutbildning som vill arbeta i ett annat EU-land. Jag har förhoppningar om att vi är överens där också. Det handlar om att underlätta för personer från tredjeland som kommer hit med en hälso- och sjukvårdsutbildning i bagaget så att de snabbare kan komma upp på banan och bli verksamma inom svensk sjukvård. Det handlar om att effektivisera och samordna valideringen av utländska examina och stärka studie- och yrkesvägledningen för utländska personer. Allt detta syftar till att underlätta etableringen på arbetsmarknaden. Att Sverige behöver öka sina insatser för att få fler att studera utomlands är tydligt. Den globala studentrörligheten har under de senaste fem åren ökat med 50 procent. År 2006 var det 2,9 miljoner som pluggade i ett annat land än sitt hemland. Antalet svenska studenter har däremot minskat. Under förra läsåret var det till och med fler utländska studenter som kom hit än svenska studenter som åkte i väg. Ser man till numerären har antalet utländska studenter som kommer hit tredubblats på tio år medan svenska studenter utomlands har blivit några procent färre. Detta är inte bra. Perioder av studier och forskning i ett annat land ger sociala kontakter och ekonomiska och kulturella erfarenheter som stärker integrationen och som sporrar till ökad kvalitet i utbildningen. Samstämmiga rapporter pekar därför på att Sverige måste göra mer för att få ut svenska studenter på den internationella utbildningsmarknaden. Samstämmiga rapporter pekar också på vikten av att svenska universitet och högskolor ska bli bättre på att locka till sig de allra bästa internationella studenterna och gästforskarna eftersom det ses som en viktig faktor för att höja kvaliteten i de svenska lärosätena. Det som nogsamt påpekas är dock att det är kvaliteten i utbildningen som ska locka fler studenter, inte priset på den. Sverige är i dag ett av få länder i västvärlden som erbjuder sin undervisning gratis till alla. I dagsläget motsvarar de internationella studenterna i Sverige 8 procent av det totala antalet. Det är positivt och stimulerande att många kommer hit, men det är också viktigt att vi inte blundar för de konsekvenser som detta medför. Riksrevisionen har pekat på några av de utmaningar och påfrestningar - som man uttrycker det - som detta har medfört för universitet och högskolor. Det gäller framför allt antagningsprocessen. Man påpekar också att det saknas uppföljningar gällande på vilket sätt rekryteringen av internationella studenter har bidragit till integration, om de stannar kvar och jobbar i Sverige och vilka ekonomiska effekter det har fått för högskolorna. Det är viktiga frågor som måste följas upp och diskuteras. Regeringen har aviserat att man återkommer till detta. Det förvånar mig dock att ingen i oppositionen har lyft fram dessa frågor. Det är trots allt svenska skattemedel som bekostar samtliga utbildningsplatser på alla lärosäten. Det är en fråga för oss att diskutera. Hur var det då med regeringens övervägande att införa ansöknings- och studieavgifter för studerande från tredjeland? Riksrevisionen har påtalat att något måste göras för att möta den dramatiska ökningen av antalet utländska ansökningar. Det senaste året har ansökningarna ökat med hisnande 44 procent, från 52 000 till 75 000. Det medför att en enorm apparat måste sättas i gång för att pröva ansökningar för att garantera rättsäkerheten och validera meriter. Detta har exploderat, och därför är det viktigt att följa upp. Samtidigt är det bara en mindre andel av dem som skickar in ansökan som påbörjar studier i Sverige, så kanske kastas här resurser i sjön. Förslaget om att införa studieavgifter för studenter från tredjeland bygger på en utredning som tillsattes under den socialdemokratiska regeringen i december 2004. Av direktiven framgår det tydligt att utredaren ska föreslå en ordning som innebär att statliga högskolor ska ta ut avgifter för grundläggande utbildning av studenter från länder utanför EES-området. Det är helt och hållet samma linje som den nuvarande regeringen överväger att slå in på. Mot bakgrund av detta är det oförståeligt att oppositionen nu när vi behandlar detta betänkande helt plötsligt tycker sig se spöken på ljusan dag och antyder att detta skulle vara starskottet för att vi ska införa studieavgifter också för svenska studenter. Det är att vilseföra presumtiva studenter. Det är inte seriöst, och det är inte ärligt. Herr talman! Internationaliseringen är bra för Sverige. Som ett litet land har vi alltid varit beroende av handel med omvärlden. Därför är det viktigt att vi också använder oss av de möjligheterna när det gäller utbildning och forskning. Självklart måste våra lärosäten ges möjlighet att konkurrera om de främsta talangerna men också kunna ta betalt för det. Dessa intäkter kan i sin tur användas för att ytterligare förbättra kvaliteten på området. Det är en bra strategi för framtiden. Jag yrkar därmed bifall till förslagen i betänkande UbU19. (Applåder)

Herr talman! Betty Malmberg talar en del om avgifterna och menar att det är kvaliteten som ska locka, inte priset. Jag tror att vi är helt överens om att kvaliteten ska locka. Men jag tror också att vi måste vara medvetna om att många av de studenter som finns i Sverige inte har råd att betala det pris som utbildningen skulle kosta om vi införde avgifter för att täcka kostnaden för utbildningen. Frågan är vad man skulle vinna med det. Man vinner fortfarande att kvaliteten lockar. Men det spelar inte så stor roll, för studenterna har ändå inte råd. De kommer inte att få bättre råd bara för att kvaliteten lockar ännu mer. Människor i fattiga länder får inte mer pengar bara för att vår kvalitet i högskolan lockar mer. Problemet är att kvaliteten kommer att bli lägre om vi inte får tillgång till och möjlighet att utvecklas tillsammans med alla dessa utländska studenter som inte har råd med avgifter men som bidrar till det svenska samhället. Då blir det konstigt att föra det resonemang som jag uppfattade att Betty Malmberg förde, nämligen huruvida svenskarnas pengar ska gå till icke-svenskar. Det är lika rimligt att svenska pengar går till icke-svenskar som att icke-svenska pengar går till svenskar. Vi måste se att vi lever i ett globalt samhälle där vi hjälper varandra och där vi har nytta av att få utländska studenter. Det kommer dock att bli problematiskt om man inför de avgifter som regeringen överväger.

Herr talman! Kvaliteten lockar. Det låter som om du inte riktigt seriöst ser att det är det som skulle kunna vara vår framgångsfaktor, Lage Rahm. I vilket läge kan man anse att Sverige ska vara attraktivt som studieland? Vi ser att studenter från till exempel asiatiska länder säger att det enda skälet till att de vände sig till Sverige var att studierna är gratis här. De flesta andra länder tar betalt. Att någonting är gratis behöver inte alltid vara en kvalitetsaspekt. Det gör mig bekymrad att Lage Rahm säger att det här med kvalitet kanske inte är så viktigt. Det är med kvalitet i högre utbildning och forskning som vi måste konkurrera med omvärlden. Vi lever i ett globalt samhälle. Kunskap är alltmer en tillväxtfaktor, och vi måste slå vakt om den med svenska mått mätt. När vi talar om kvalitet handlar det inte bara om inresande studenter. Vi kan ju inte bara se till vilken kvalitet de får i undervisningen. Det handlar ju om kvalitet för Sveriges alla 300 000 studenter och alla andra som verkar på högskola och universitet. Det är för deras skull och för vårt land som vi måste slå vakt om detta. Regeringen har aviserat att man kommer att vara generös och även instifta olika stipendiefonder. Vi vet att en fjärdedel, alltså 25 procent, av dem som börjar sina studier är inresande studenter. Tycker Lage Rahm fortfarande att det är rimligt? En fjärdedel av de studenter som påbörjade en utbildning i fjol var inresande.

Herr talman! Jag tycker att det är väldigt konstigt att Betty Malmberg säger att vi inte tycker att kvalitet är viktigt. Poängen med det jag sade var att kvalitet är oerhört viktigt. I vårt budgetförslag satsade vi i Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna - jag tror även Vänsterpartiet - mer pengar än regeringen på kvaliteten. Att då säga att vi inte vill ha kvalitet är fullständigt löjligt. Jag håller med om att det är kvalitet för alla som gäller. Det gläder mig att ni också säger det. Det innebär ju att de här avgifterna inte kommer att finansiera högre kvalitet för dem som reser in. Vi kommer alltså att ha kvar den kvalitetsnivå som vi har i dag. Regeringen borde alltså satsa mer pengar i budgeten på kvalitet i högskolan. Det har man inte gjort. Jag tror inte att vi får en högre kvalitet i högskolan om vi i stället för att försöka ta in de bästa studenterna som kommer från länder utanför EES-området tar in dem som har råd. Det inte givet att det är de som har råd som alltid är de bästa studenterna, om vi vill ha en högkvalitativ utbildning med utbyte av studenter som tillför mycket. Det är inte säkert att det är de som har råd som är de som är bäst lämpade. Det är så uppenbart att det inte är rimligt att införa avgifter. Det är inte rimligt för svenska studenter och inte heller för utländska studenter. Jag tycker att vi borde vara väldigt tydliga med det. Jag hoppas att ni efter övervägande kommer fram till att det inte är rimligt.

Herr talman! Det är oerhört viktigt att vi är överens om att vi ska öka kvalitetsnivån. Jag uppfattade Lage Rahm som att det inte var det mest utslagsgivande när det gäller att marknadsföra oss mot andra kontinenter. De kvalitativa satsningar som görs på högskolan i dag gäller just internationalisering. Det är de resursförstärkningar som vi gjorde under de första åren som tillförde 350 friska miljoner. Det är de satsningar som har gjorts på forskning och på profilerade områden. Något som är lite beklämmande och som måste göra det lite svårt för Lage Rahm att debattera detta är att detta är satsningar som har genomförts under alliansregeringen. Det gjordes inte under den tidigare regeringen. Därför tycker jag att argumenten faller platt till marken. Vi är överens om att det ska vara attraktivt att studera i Sverige. Men vi kanske inte kan ta emot alla studenter i Sverige och erbjuda dem den här möjligheten. Lage Rahm tog i sitt anförande upp möjligheten att låta studenter stanna kvar i Sverige så att vi kan använda deras kompetens här i Sverige. Det är också en åtgärd som vår regering har vidtagit. Man har öppnat den möjligheten. Tidigare år var de internationella studenterna tvungna att åka tillbaka till sitt hemland för att där söka nytt uppehållstillstånd för att få stanna i Sverige. Vi har nu gett dem en annan möjlighet. Det är väl oerhört viktigt.

Herr talman! Det är inte roligt att Betty Malmberg anklagar oss för att vara falska och oseriösa och sprida rykten. Vi från oppositionen har inte spritt rykten. Vi tycker att det finns en risk för att, om man inför avgifter för utländska studerande, det småningom kommer att gälla även svenska studenter. Därför tycker vi från Vänsterpartiet att det är dags att lagstifta för att ge säkerhet åt det som i dag är praxis. Hur tänker ni när det gäller kvalitet och kompetens? Studenter från andra delar av världen berikar faktiskt vårt land, precis som våra studenter berikar när de åker till andra delar av världen. Det vore märkligt om folk i Spanien, Portugal eller andra delar av världen sade att svenska studenter kommer och tar deras pengar. Det är ett märkligt synsätt som Betty Malmberg har. Det är jätteroligt och solidariskt att folk ser att det är avgiftsfritt i Sverige. Folk har ju en helt annan levnadsstandard och andra möjligheter i andra delar av världen. Varför ska vi vara giriga och inte ge studerande som kommer från andra delar av världen den möjligheten? Jag tycker inte att detta kommer att berika och gynna mångfalden och kvaliteten. Mångfald ger ömsesidighet, och det är viktigt för utbildningen vid svenska högskolor och universitet.

Herr talman! Jag delar helt Amineh Kakabavehs uppfattning att mångfald berikar. Det står det också på många ställen i propositionen. Som jag sade är internationalisering en möjlighet. Det är en kvalitetssatsning som görs när vi får ut våra svenska studenter och lärare som kan verka i andra länder så att de sedan kan komma tillbaka med ny kultur och kunskap i bagaget. Vi är helt överens när det gäller de aspekterna. Jag blir lite förvånad när Amineh Kakabaveh säger att Spanien och Portugal skulle neka att ta emot våra studenter. Det förslag som regeringen överväger att införa gäller ju dem som kommer från områden utanför EES. Spanien och Portugal ligger inom det EU där vi i demokratisk ordning haft val till EU-parlamentet i helgen. Anledningen till att jag säger att man bidrar till att sprida oro är att det i reservationen står att detta på sikt kan leda till att det blir avgifter även för svenska studenter. Det är klart att sådant som kommer på pränt kan tolkas på många olika sätt, men det står inte någon annanstans att det skulle bli ett led i den förändring som vi diskuterar. Hur ser du på Riksrevisionens rapport där man ifrågasätter hur vi arbetar med internationaliseringsprocessen i Sverige?

Herr talman! Jag vill förklara för Betty Malmberg att det bara var ett exempel. Jag kunde likaväl ha nämnt USA eller något annat land i Asien. Vi diskuterar kvaliteten. Studenter som kommer från andra delar av världen väljer Sverige i första hand på grund av avgiftsfriheten. Men tror ni verkligen att folk kommer att välja Sverige när de kan välja till exempel England, Frankrike eller Tyskland, där man talar större språk? Utanför Sveriges gränser kan man inte ens använda svenska språket. Folk väljer helt enkelt att betala för Harvard University eller något universitet i England eller någon annan del av världen i stället för i Sverige, där det hittills har varit väldigt bra med kvalitetssäkring och allt annat. Jag tycker att det är lite beklagligt att studenter från andra delar av världen ska bli bestraffade för att administrationen inte funkar. Betty Malmberg frågar om detta och nämnde också i sitt anförande att det är beklagligt att administrationen inte funkar. Universitetens arbete med administrationen ska självklart funka. Studenterna ska inte bestraffas och betala avgifter för att vi i Sverige inte kan ta hand om till exempel antagningsförfarandet och antagningsprocessen. Det måste vi verkligen bli bättre på. Vi ska inte bestraffa dem.

Herr talman! Amineh Kakabaveh upprepar att det är helt okej att studenterna väljer Sverige som studieland därför att undervisningen här är gratis. Jag vill hävda att de rektorer, universitetsföreträdare och många studenter som jag har talat med inte tycker att detta är ett skäl. Det gör inte heller företrädare för Globaliseringsrådet. Man vill att man ska kunna profilera sig. Man vill kunna konkurrera med att vi har en god kvalitet. Det är också därför regeringen nu har tagit ett steg för att titta på högskolerankning och se hur Sverige förhåller sig till andra länder och också göra jämförelser internt här i landet. Vi talar också som studieavgifter. Vi vet inte vare sig du eller jag hur och var det kommer att landa. Det här är ett arbete som kommer att fortsätta och fortgå. Jag tror definitivt inte att vi kommer att hamna i nivå med de studieavgifter som gäller på till exempel Oxford. Men det är en annan fråga som vi får ta när den diskussionen kommer. Jag noterar att Amineh Kakabaveh inte nämner Riksrevisionens rapport. Den är ganska graverande. Riksrevisionen ifrågasätter varför man inte har gjort uppföljningar. Vad har man velat med internationaliseringen över huvud taget? Det är intressant att vi också får bättre underlag och argument och bättre svar på frågorna än att vi ville internationalisera oss. Jag tycker att vi bör studera rapporten nogsammare. Angående ansökningarna håller jag med. Självklart måste detta fungera, oavsett om det är en svensk eller utländsk ansökan. Det var det jag ville hävda. Det ska vara en rättssäker process. Men som det ser ut i dag kräver det resurser som tas från utbildningen. I det läget underminerar vi resurserna som går till utbildningen.

Herr talman! Jag börjar med att konstatera att vi är överens om ganska mycket i propositionen om internationalisering av högre utbildning. Däremot säger Betty Malmberg att oppositionen sprider stämningar och ger en felaktig bild av regeringen, av de möjliga konsekvenserna i framtiden och av om det här riskerar att skapa studentavgifter i Sverige, vilket jag är väldigt orolig för. Vad svarar Betty Malmberg på att vi tidigare inte har haft den diskussionen i Sverige? Det är knappt någon som har lyft frågan om studentavgifter för svenska studenter. Men nu under en borgerlig regering har Yvonne Andersson från Kristdemokraterna, ordförande i Rifo, argumenterat för det i riksdagens talarstol. Vi har Globaliseringsrådet, regeringens eget tillsatta råd som ska titta framåt, som har argumenterat för det. Vi har Långtidsutredningen. Vi har Autonomiutredningen, som inte argumenterar för det, men mellan raderna och vid presentationer av den kan man tolka det som: Ja, det är nog inte så dumt, men riksdagen måste ta ställning till frågan ifall man ska införa det. Borgerliga ledarsidor i tidningar som under flera år inte har argumenterat för studentavgifter börjar nu argumentera för att nästa steg är studentavgifter. Vad har de sett i omvärlden som gör att alla argumenterar på samma sätt just nu, under en borgerlig regering, men inte argumenterade så under den socialdemokratiska regeringen? Kan det vara så - jag vill hävda det - att den argumentation Betty Malmberg för om kvalitet är ett sluttande plan? Nu argumenterar Betty Malmberg för att gratis inte är gott. Gratis är inte gott för internationella studenter. Varför är gratis gott för svenska studenter? Det är den frågan man måste ställa sig. Du bygger upp en logik som säger att gratis inte är gott för internationella studenter som kommer hit. Då måste man rimligtvis kunna använda samma argumentation i Sverige, eller? Detta är ett sätt att blanda ihop kvalitetsargumentationen med den här frågan. Skulle man vilja ta kvalitetsargumentet på allvar i högre utbildning, som vi har gjort i oppositionen, skulle man tillföra pengar till hum-sam-området för att lyfta lärartätheten och kunna bedriva bättre utbildning på hum-sam-utbildningarna. Det skulle vara ett kvalitetslyft för högre utbildning som verkligen skulle spela roll.

Herr talman! Mikael Damberg tycker att jag för ned diskussionen på ett lite för tråkigt plan. Argumentationen om studentavgifter har förekommit även tidigare, även under socialdemokratiska regeringar, om man tar in ledarskribenter och andra förståsigpåare. Det Globaliseringsrådet antyder och det som antyds i Långtidsutredningen är tjänstemannaprodukter. Vi får tala om vad vi som politiker vill och vad regeringen och vår högskole- och forskningsminister har aviserat. På den nivån, som jag tycker är viktigare, kan man lyssna in att studier ska vara gratis för svenska studenter och därmed också för dem inom EES-området och Schweiz. Det är en etablerad sanning. Med den argumentation som Mikael Damberg för tycker jag att man slår knut på sig själv. Det var Socialdemokraterna som tillsatte denna utredning i december 2004 och i direktiven skrev in att detta riktade sig mot de inresande studenterna från länder utanför EES-området. Du binder ris åt egen rygg! Du slår fast att ni satsar pengar på hum-sam. Ni gör det i de budgetar som ni har lagt fram nu under mandatperioden. Vi har gjort det i realiteten när vi haft makten. När vi nu har makten har vi satsat dessa pengar. Det är mer trovärdigt om man gör satsningarna då. Jag skulle vilja fråga Mikael Damberg: Hur förväntar du dig att kunna regera ihop, om det skulle bli så, med ett vänsterparti som säger definitivt nej till studentavgifter och ett miljöparti som också gör det? Vi ska vara världens goda samvete. Alla är välkomna hit att studera.

Herr talman! Det är bra att du säger att det är en etablerad sanning att svenska studenter ska ha avgiftsfrihet. Jag hoppas att det blir en fortsatt etablerad sanning i det politiska systemet framöver. Jag vill passa på att rikta en fråga till Betty Malmberg: Hur länge gäller det beskedet från de borgerliga partierna? Är det två mandatperioder framåt vi kan se? Är det så att frågan om studentavgifter för svenska studenter inte kommer att lyftas från er sida under två mandatperioder? Det är rimligt att ha en sådan diskussion när vi nu talar om att det här är en etablerad sanning och att det inte är någonting på gång. Jag skulle gärna vilja ha svar på den frågan, för det är ett viktigt besked. När man talar om kvalitet i högre utbildning är det mycket riktigt så att vi gjorde satsningar på hum-sam-området under förra mandatperioden. Vi gjorde riktade satsningar för studentpengen på de områdena. Nu har regeringen gjort vissa sådana satsningar, men tyvärr bara omfördelat pengar inom högskolesystemet. Det vi gör är att plocka fram 400 miljoner i nya pengar till hum-sam-området, plus att vi gör satsningar på ökade praktikmöjligheter för studenter och bättre arbetslivsanknytning, sådant som svenska studenter känner är extra viktigt nu under krisen. Vi i oppositionen har ett mycket bättre kvalitetsarbete för grundutbildningarna i Sverige än majoriteten har. Vi tillsatte en utredning därför att det fanns uppenbara problem, inte minst med det ansökningstryck som fanns på svenska universitet och högskolor. Det var helt uppåt väggarna. Folk sökte till utbildningar i Sverige som de inte ens ville söka till. Det fanns också en del inslag av att rika länder runt om i världen kanske använde vårt system på ett sätt som vi inte riktigt hade tänkt oss. Därför tillsatte vi en utredning. Vi säger att ni måste återkomma med ett förslag där ni reder ut hur systemet ska se ut. Vi har ännu inte sett hur stipendiesystemet ska fungera. Väldigt många frågor återstår innan vi kan se att systemet verkligen gynnar internationaliseringen och att det håller ihop. Jag tror att till och med Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill se ett färdigt förslag just för att få se vad ni menar när ni talar om att stipendiesystemet ska fungera och om att till exempel begåvade människor från fattiga länder inte ska utestängas. Vi är nog många som är nyfikna på regeringens förslag. Därefter startar väl debatten på allvar.

Herr talman! Jag håller med dig, Mikael Damberg. Självklart återstår många frågor. Också jag är nyfiken på hur stipendiesystemet kommer att se ut. Men jag noterar att du undviker att svara på hur du tänker dig ett samregerande. Vem i en eventuell rödgrön regering är det som ska vika i den här frågan? Du påpekar att ni har gjort satsningar. Det gläder mig att du åtminstone tillerkänner regeringen att satsningar gjorts också på eftersatta områden när det gäller kvaliteten. Men diskussionen om de nya pengarna har vi, Mikael Damberg, tidigare haft. Det handlar inte om en omfördelning i systemet, utan här gäller det pengar som högskolorna och universiteten annars hade behövt betala tillbaka till statskassan. Därmed är också det regeringen satsar helt nya pengar. Det hoppas jag att vi någon gång kan slå fast. Både du och jag får sätta oss ned med räkneblocket. Sverige har som ett litet land alltid varit beroende av handel. I dag är också kunskap en sådan faktor på marknaden. 2,9 miljoner studenter pluggar någon annanstans än i sitt hemland. Väldigt många länder tar ut avgifter. Vi får väl se hur själva förslaget kommer att se ut. Självklart kan jag inte här lova något tidsmässigt - hur många mandatperioder som det är en etablerad sanning att studier i Sverige ska vara gratis. Jag hoppas att det gäller för evigt, för vi betalar så mycket via skattsedeln att vi absolut skulle kunna ha det så. Samtidigt tycker jag inte att vi kan förneka att den här möjligheten gör att andra människor också använder utbildningen som en handelsvara - precis som livsmedel är en handelsvara. Vi skulle kunna göra mer av det och återinvestera i ytterligare kvalitet.

Herr talman! Vi debatterar alltså utbildningsutskottets betänkande Gränslös kunskap - högskolan i globaliseringens tid . Jag skulle vilja säga att hela skolan, från förskola till högskola, är drabbad av globaliseringen. När jag säger "drabbad" är det inte i negativ bemärkelse, utan jag menar bara att påverkan är oerhört stor. För att Sverige ska stå sig i den globala konkurrensen krävs det en mer hållbar utbildningssektor. Vi kan drabbas på ett negativt sätt om vi inte förhåller oss till vår omvärld och till utvecklingen inom kunskapssektorn. Alliansregeringen har visioner för Sveriges framtid och för de människor som lever här. En god utbildning på alla nivåer är vår målsättning. Därför har vi redan efter tre år genomfört många stora beslut, och fler är på gång inom en snar framtid. När det gäller propositionen och betänkandet handlar det väldigt mycket om gemensamma examina, även om det inte är den större delen av debatten; den hamnar i andra detaljområden. Jag vet att många universitet och högskolor har utvecklade samarbeten och längtar efter det som här föreslås. Det kommer att stärka studenternas möjligheter till gemensamma examina. Min och Centerpartiets uppfattning är att det här kommer att öka svenska studenters möjligheter att studera utomlands. Det har ju rått en osäkerhet om på vilket sätt studier som bedrivits utomlands kan tillgodoräknas i Sverige. Det där har inte klarats ut. Det behövs en ökad internationalisering och en större öppenhet. I propositionen från förra mandatperioden, Ny värld - ny högskola , presenterades en ny strategi för internationaliseringen inom den högre utbildningen. Det är den strategin som man nu bygger vidare på, just för att förädla de delar av den som man sett inte riktigt svarar mot framtidens behov. Det handlar till exempel om vad som kan göras för att öka både studenters och lärares rörlighet. En annan del som lyfts fram handlar om på vilket sätt marknadsföringen utomlands av de svenska utbildningarna ytterligare kan stärkas. Vi i Centerpartiet är övertygade om att utbyte med lärosäten i andra länder stärker kvaliteten vid svenska lärosäten. En annan oerhört viktig del i den här propositionen som vi inte heller debatterat så mycket här i dag handlar om hur människor i Sverige med utländsk utbildning ska bedömas och eventuellt kunna komplettera så att inträdet på arbetsmarknaden underlättas. Enligt propositionen bör Högskoleverket få i uppdrag att bilda en gemensam kunskapsbank för erfarenheter av bedömningen av utländsk utbildning - allt för att förbättra individens möjligheter att få en god bedömning av den utbildning som individen har med sig. Dessutom ska man föreslå förändringar och insatser som ytterligare kan stärka samordningen av bedömningen. Vi har inte råd att "slarva bort" den kompetens som många nya svenskar har men som inte får rätt bedömning. Därmed får man inte möjligheter att använda sin kompetens på arbetsmarknaden. En annan del handlar, som Betty Malmberg nämnde, om studie- och yrkesvägledningen som en viktig faktor - oavsett om man kommer från Sverige eller om man kommer från utlandet - just när det gäller att förstå hur den svenska arbetsmarknaden och det svenska utbildningssystemet fungerar. Vi har precis avslutat ett val till Europaparlamentet. Jag är stolt över de friheter som vi som européer har. Vi får röra oss fritt över gränserna. Vi kan studera och arbeta i de länder där vi finner arbeten eller utbildningar som vi är intresserade av. För den som skaffar sig en yrkesutbildning här i Sverige är det viktigt att den blir översättbar visavi andra länder. Därför ser jag fram emot det som man nu arbetar för, nämligen möjligheten till erkännande av svenska yrkesutbildningar i utlandet. Svenska högskolor och universitet kommer framöver att alltmer konkurrera med lärosäten i andra länder. För att stärka de svenska lärosätenas attraktionskraft behöver flera olika insatser göras. Nu kommer jag till den del som merparten av den här debatten handlat om: möjligheten att framöver införa studieavgifter för studenter som kommer från länder utanför EES-området och Schweiz. För Centerpartiet och alliansregeringen är det viktigt att Sverige ska konkurrera med kvalitet, inte med att utbildningen är gratis. Förslaget om studieavgifter skulle givetvis, precis som redan framkommit i debatten, kombineras med ett stipendiesystem. En annan fråga som bereds är den om ansökningsavgifter eftersom det varje år blir ett allt större antal ansökningar att hantera och det är en så liten andel av de sökande som påbörjar sin utbildning. Ett förslag om detta kommer, som sagt, senare. I debatten här har en stor rädsla uttryckts för att steget till att införa studieavgifter gäller alla i Sverige. Jag vill här vara mycket tydlig om att det inte är så, även om Vänsterpartiet och Miljöpartiet gör allt de kan för att ge en bild av att det är så. Vi ska konkurrera med hög kvalitet på vår utbildning. Den ska vara öppen för människor inom EES-området och från andra länder. Men det ska vara på ett väl avvägt sätt och kopplat till avgifter framöver. Herr talman! Den högre utbildningen är oerhört viktig för den enskilda individ som väljer att investera i densamma. Den är också viktig för arbetsmarknaden där man har behov av välutbildade människor, liksom för Sverige som nation. Det här förslaget är bara en del i en lång kedja av förslag för att stärka svenska högskolor och universitet, men likväl rör det viktiga frågor. Herr talman! Jag yrkar bifall till utbildningsutskottets betänkande Gränslös kunskap - högskolan i globaliseringens tid . (Applåder)

Herr talman! Jag hade inte tänkt begära replik, men sedan fick jag höra Ulrika Carlsson säga att Miljöpartiet och Vänsterpartiet gör allt de kan för att ge en bild av att den borgerliga regeringen vill införa studieavgifter för svenskar. Det är faktiskt en ren lögn. Vi har sagt att förslaget innebär att det kan finnas risk för att en sådan utveckling blir fallet. Vi säger definitivt inte att regeringen föreslår något sådant. Åtminstone vi i Miljöpartiet är mycket glada över att regeringen inte har några sådana planer för tillfället, men vi pekar på att det finns risk för det. Jag tycker att det är opassande att i debatten säga det som sades.

Herr talman! Jag hänvisade till den reservation som Miljöpartiet och Vänsterpartiet gemensamt valt att lägga. Oppositionen har inte en gemensam syn i denna fråga. Lage Rahm sade i sitt anförande att vi inte har någon möjlighet att konkurrera med kvalitet. Därför tycker jag att det är viktigt att diskutera på vilket sätt vi kan stärka kvaliteten i den högre utbildningen. I reservationen skriver man att det finns mycket positivt i det förslag vi debatterar i dag men att de positiva effekterna och förslagen riskerar att motverkas genom att regeringen aviserar att studieavgifter ska införas. Det är viktigt att vi diskuterar på vilket sätt vi ska få en positiv utveckling i internationaliseringen av högskolan. Jag vill vara positiv till det som Lage Rahm framförde i sitt anförande, att internationaliseringen och mångfalden i den svenska högskolan är viktig. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att slå vakt om att det är med kvalitet vi ska konkurrera framöver.

Herr talman! Jag kan konstatera att Ulrika Carlsson inte kommenterade det som jag tyckte var riktigt illa, nämligen att hon hävdade att vi i Miljöpartiet gör allt vi kan för att ge en felaktig bild. Så är inte fallet, och jag hoppas att vi kan vara överens om det. Nu lyfte Ulrika Carlsson fram ett par saker som jag känner mig tvungen att lite kort svara på. En av dessa var att jag sade att vi inte har någon möjlighet att konkurrera med kvalitet. Jag sade dock inte enbart det. Det var att klippa bort halva meningen, vilket jag tycker är tråkigt. Jag menar nämligen att vi inte har någon möjlighet att konkurrera med kvalitet i förhållande till vissa lärosäten i USA. Toppuniversiteten i USA kommer alltid att kunna ha högre kvalitet. De har enormt mycket högre lärartäthet. De har ett helt annat system. Vi kan inte konkurrera med dem om kvalitet. Däremot kan vi konkurrera med många andra när det gäller kvalitet. Jag och Miljöpartiet tycker att det är oerhört viktigt att ha hög kvalitet. Det är därför vi också satsat pengar på det. Vi menar att internationaliseringen innebär en kvalitetshöjning, att de utländska studenterna medför en kvalitetshöjning, och att regeringen, om den inför avgifter för studenter från länder utanför EES och från Schweiz, kommer att motverka internationaliseringen. Vi kommer att få färre studenter och lägre kvalitet om det slår igenom. Det är problemet.

Herr talman! Jag vet inte riktigt vad Lage Rahm menar när han säger att vi kommer att få lägre kvalitet om vi inför detta. Jag tror att vi med ett väl avvägt stipendiesystem på olika sätt kommer att kunna öka kvaliteten och inte behöva lägga resurser på exempelvis alla de ansökningar man har från många andra länder. Jag ska ge Lage Rahm ett erkännande. Jag tog i lite grann, Lage. Jag sade "allt ni kan". Ni gör mycket, men det är möjligt att ni kan göra mer. Det är mycket positivt att Miljöpartiet vill konkurrera med kvalitet. Det är alltid lätt att diskutera det när man har en oppositionsbudget där man lägger till lite mer pengar. Det vill till att i majoritetsställning bevisa att det är kvalitet som gäller, och det har alliansregeringen gjort under dessa år.

Herr talman! Det är egentligen samma sak att säga att vi gör allt eller att vi gör mycket; det är ändå att sprida falsk information. Det handlar om att det finns en uppenbar risk med avgifter. Om man inför avgifter för utländska studenter finns det risk för att det även införs för svenska studenter. Det är så vi menar. Alliansen talar mycket om kvalitet, och från oppositionens sida instämmer vi självklart i att kvalitet i utbildningen är mycket viktigt. Den kvaliteten kommer delvis att försvinna. Det är nämligen inte alla i Sverige som har möjlighet att betala, och precis som Lage Rahm sade kan Sverige inte konkurrera med andra länder och andra universitet, vilka har bättre möjligheter och också ett större utbud. Det handlar även om språk - engelska, franska, tyska. Att komma hit och först lära sig språket är för många betungande. Därför kommer Sverige inte att vara lika attraktivt. Det handlar självklart inte om att utnyttja. Själv kom jag till Sverige och tyckte att det var så bra. Jag kunde inte fortsätta på universitetet i ett annat land på grund av min bakgrund, på grund av att det inte fanns sådana möjligheter för kvinnor. Men här kunde jag studera, och det var bara positivt. Varför ska man bygga ytterligare murar? Ska människor från andra delar av världen inte få den möjligheten? Är det för att de kommer att utnyttja systemet och komma hit endast för att universitetsutbildningarna är gratis? Det är inte så.

Herr talman! Jag hoppas innerligt att jag i debatten inte gett sken av att jag anser att utländska studenter kommer hit för att det är gratis, för att de ska utnyttja systemet. Jag delar den bild som många framfört i debatten, att mångfalden, både inom utbildningen och i det svenska samhället i stort, är oerhört viktig i den internationalisering och globalisering som vi är en del i. Däremot förstår jag inte riktigt vad Amineh Kakabaveh menar när hon säger att kvaliteten delvis kommer att försvinna om vi inför studieavgifter för människor som kommer från länder utanför EES-området och från Schweiz. Jag har mycket tydligt klargjort att det handlar om att kombinera det med ett stipendiesystem. Jag vet att många andra länder ser positivt på att det finns möjligheter till utbildning i andra länder och har också stipendiesystem. För mig är det viktigt att de som inte har egna ekonomiska resurser i de fattigare länderna har möjlighet att få utbildning i Sverige. Det är därför vi jobbar hårt för att få fram ett förslag som verkligen främjar internationalisering. Jag vill än en gång betona att det inte finns någon risk för att avgifter ska införas för svenska studenter eller för studenter inom EES-området.

Herr talman! Det var skönt att höra att den risken inte finns för svenska studenter. Det känns betryggande, men så länge man inte lagstiftar, så länge det bara är en praxis, finns det ändå uppenbara risker. Därför tycker vi i Vänsterpartiet att det är dags att i högskolelagen skriva in avgiftsfrihet såväl för svenska studenter som för studenter från andra delar av världen. Ulrika Carlsson talar gång på gång om stipendier. Stipendier kostar mycket pengar. Det krävs stora resurser för att finansiera och framför allt administrera dessa stipendier. Hur tänker ni göra egentligen? Hur kommer det arbetet att se ut? I ett tidigare inlägg sade man från Moderaternas sida att antagningsförfarandet är för krångligt och innebär mycket arbete. Nu handlar det om ytterligare arbete och administration. Hur kommer ni att klara av det? Varför kommer det att vara billigare än att studenterna kommer till Sverige? Hela världen kommer inte att komma till Sverige eftersom det för många är svårt att klara av den levnadsstandard vi har. Som jag sade tidigare är det stor skillnad mellan ett asiatiskt land och Sverige. Det är inte så många som skulle kunna komma och ta våra pengar, studera och bli rik. Det vore i så fall väldigt osolidariskt.

Herr talman! Jag blir glad när Amineh Kakabaveh säger att det är betryggande när vi från den borgerliga alliansens sida hävdar att avgiftsfriheten kommer att vara kvar för svenska studenter. Det är en riktig bedömning av Amineh Kakabaveh att lita på oss när vi säger det i det här fallet. När det gäller stipendiesystemet har hela utskottet valt att säga att vi inte innan vi ser regeringens handläggning av ärendet om stipendier ska ge oss in och tala om hur det ska fungera. Det är en fråga som just nu bereds inom departementet och delvis tillsammans med andra departement. Jag tror att både Amineh Kakabaveh och jag själv med spänning ser fram emot hur systemet skulle kunna gynna de studenter från andra länder som har förutsättningar att studera i Sverige men som inte har de ekonomiska resurserna att kunna ta del av det som vi har här. Det är otroligt viktigt att vi ser att lärosätena, svenska högskolor och universitet är en del i ett globalt samhälle. Vi satsar på att stärka kvaliteten på olika sätt. Vi satsar också på att stärka öppenheten när vi nu lägger fram förslag om gemensamma examina. Jag ser fram emot att förslaget kommer att träda i kraft framöver. Jag delar Amineh Kakabavehs nyfikenhet om det system som kommer att presenteras av regeringen något senare.

Herr talman! Den här debatten har ganska tydligt visat vad som är knäckfrågan i betänkandet. Det är uppenbarligen så att oavsett vad vi från alliansens sida säger till Amineh Kakabaveh och Lage Rahm för att lugna dem är deras farhåga att regeringen också kommer att införa avgifter för svenska studenter. Det spelar egentligen ingen roll vad vi säger. De kommer med en massa insinuationer om att det kommer att bli så bara för att man säger man ska införa avgifter för studenter som kommer från länder utanför EES-området och Schweiz. Herr talman! Det är ändå trevligt att få avsluta min tid här i riksdagen genom att debattera ytterligare en proposition om den högre utbildningen. Det blir ett sätt att knyta ihop säcken och visa för väljarna men också tittarna och åhörarna vad regeringen har gjort det senaste halvåret för att främja Sverige som en kunskapsnation i den internationella världen. Vi lever i en alltmer globaliserad värld. Sverige är med och konkurrerar på en kunskapsmarknad. Vi ska veta att konkurrensen är mycket hård. Ska vi klara den utmaningen är det viktigt att vi är rustade både här hemma i Sverige och på den internationella marknaden. Det är viktigt att vi satsar på kvalitet, som också mycket tydligt har nämnts här av andra debattörer. Det är också viktigt att vi ser till att våra högskolor och universitet bistås med de viktiga verktygen så att också de ska kunna hävda sig på den internationella marknaden. I jakten på de mest begåvade studenterna, lärarna och forskarna ligger lösningen inte i att satsa på kvantitet, vilket många gånger har varit fallet med den tidigare regeringen. Herr talman! För att uppnå kvalitet kan man inte göra lite. Ska man uppnå kvalitet måste man göra väldigt mycket. Det är precis det som alliansregeringen har gjort under hela mandatperioden. Vi har systematiskt arbetat för att kvalitetssäkra forskningen men också grundutbildningen. Låt mig i sammanhanget också nämna den största forskningssatsning som har gjorts i svensk historia. Vi har satsat 15 miljarder kronor för de fyra kommande åren för att se till att Sverige också kan hävda sig internationellt och vi kan få de starkaste och bästa forskningsinstitutionerna här i landet. Att satsa på högre utbildning och forskningen är ett sätt att också ta sig ur den globala finanskris som vi liksom många andra länder har drabbats av. Vi rustar på så sätt inför framtiden. Med de förslag som finns i propositionen kommer våra universitet och högskolor att stärkas i sitt internationaliseringsarbete. Studenternas och lärarnas internationella rörlighet och utlandserfarenheter kommer att öka väldigt markant. Jag är väldigt glad att man i varje fall från oppositionspartierna började i en positiv anda när man faktiskt sade att regeringen har gjort väldigt viktiga insatser. Jag tror att vi i grund och botten håller med om det mesta. Men vi har olika mål och verktyg för att nå fram till kvalitet. Men sedan slutar det lite mindre bra när man försöker att påstå saker som inte är sanna. Jag vill också i sammanhanget nämna en del av de förslag som finns i propositionen och som också andra debattörer från allianssidan har nämnt. Man kommer att anslå särskilda medel för att etablera ett stipendieprogram så att de utländska studenter som vill komma till Sverige och studenter i Sverige som vill studera utomlands ska kunna få ansöka om stipendier. De är väldigt viktigt. Det är på så sätt man arbetar i många andra länder. Det har inte nämnts så mycket i debatten om att de utlandsstudenter som kommer från EES-området men också utanför Europa kommer hit med olika stipendier som de har blivit beviljade. Jag tycker inte att det är rimligt att de å ena sidan får gratis utbildning i Sverige och att det å andra sidan inte ställs några krav på vad de har gjort med stipendierna. Det blir en orättvis fördelning när de får gratisutbildningen men också en massa pengar. Det som Amineh Kakabaveh och Lage Rahm försöker göra gällande är att det skulle bli en plånboksfråga, men så är inte fallet. Det är inte plånboken som i första hand avgör vilka som kommer hit. Tack vare de olika stipendieprogram som finns i olika länder ger man också möjligheter för olika studenter att ta sig hit. Jag är helt övertygad om att det kommer att vara så i framtiden och att det också kommer att bli ännu tydligare. Man kommer också att avsätta 4 miljoner för marknadsföring och information om svensk högre utbildning. När attraktionskraften ökar för våra universitet och högskolor kommer fler att vilja komma hit och studera. Särskilda medel kommer att tilldelas så att högskolor och universitet ska få pengar för att stimulera lärarutbyten mellan Sverige och andra länder. Lärarna är väldigt viktiga för att vi ska kunna vända den nedåtgående trenden och få svenska studenter att vilja studera utomlands. När lärarna kan berätta om sina erfarenheter och ta med sig kunskaper tillbaka till svenska lärosäten skapar det också ett ökat intresse bland studenter att vilja studera utomlands. Det kommer att ske i kombination med att man med de lagförslag som kommer att träda i kraft den 1 januari 2010 kan möjliggöra för gemensamma examina mellan lärosäten här i Sverige men också i utlandet. Den oro som har varit väldigt tydlig bland många svenska studenter kommer att avta när de vet det. Du kan åka utomlands i ett halvår eller ett år och studera, komma hem igen och sedan kunna tillgodoräkna dig de poängen för studietiden utomlands i din examen. Det är väldigt viktigt. Jag är väldigt glad att oppositionen håller med om de olika punkterna. Herr talman! Det är ingen mänsklig rättighet att få allting här i världen. Det är ingen mänsklig rättighet att se till att Sverige ska vara just det landet som ska kunna lägga allting på sina axlar. Det är precis så med våra förslag om att införa studieavgifter och ansökningsavgifter. Vi är helt övertygade om att ett sådant tillvägagångssätt skulle innebära att man kommer att öka kvaliteten på universiteten och högskolorna. Jo, så är det, Lage Rahm. Men det skulle också innebära att vi får de personer som verkligen vill ha en utbildning och som anser att de år som de kan studera i Sverige är väldigt viktiga för att de antingen ska kunna stanna kvar i Sverige och arbeta och bidra till svensk välfärd eller ska kunna åka tillbaka till sina hemländer och till de utvecklingsländer som också är i behov av denna viktiga kompetens som de tar med sig tillbaka. Jag tycker att vi hjälper både oss själva och de länder som är på väg upp genom att vi ser till att det är de bästa studenterna som kommer till Sverige. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande. (Applåder)

Herr talman! Vi har för några dagar sedan avslutat en valrörelse med inriktning mot Europa och världen och därefter haft ett val. Vad kan i det sammanhanget passa bättre än att få fortsätta debatten och diskussionen, precis som vi har fått göra i dag, som har präglat det politiska klimatet i vårt land under den senaste tiden och bibehålla det internationella och europeiska perspektivet, långt utanför de svenska nationsgränserna. Rubriken på dagens betänkande talar också tydligt om vad det handlar om - Gränslös kunskap - högskolan i globaliseringens tid . Det passar så väl in i sammanhanget. Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. En av grundstenarna i den kristdemokratiska politiska filosofin - personalismen - utgår från en helhetssyn på människan och tar hänsyn till att hon har både kroppsliga, själsliga och andliga behov, alltså en helhet. Detta påverkar såväl utformningen av som innehållet i den högre utbildningen. Högre utbildning är ett sätt att möta människors strävan efter utveckling och kunskap. Var och en som har intresse av och förutsättningar för universitetsstudier ska därför verkligen beredas möjlighet till detta. Detta är en principiellt viktig ståndpunkt för oss kristdemokrater. Samtidigt medför globaliseringen utmaningar för alla länder. Sveriges förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och framtida välstånd är intimt förknippade med kvaliteten på den högre utbildningen och forskningen och vårt lands attraktionskraft för högkvalificerade personer. Globaliseringens utmaningar ska mötas genom att svenska universitet och högskolor ges bästa tänkbara möjligheter att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas till fria, starka och internationellt sett konkurrenskraftiga institutioner för utbildning och forskning. Framväxten av en globaliserad utbildningssektor är mycket viktig och positiv. Internationella kontakter bidrar till att stärka kvaliteten i den högre utbildningen. Kunskapen om och förståelsen för andra länder och kulturer växer. Konkurrens med framgångsrika lärosäten internationellt samt ökad internationell rörlighet av studenter, lärare och forskare stärker kvaliteten vid svenska universitet och högskolor. Kontakterna kan komma både individ och samhälle till godo. Vi växer på alla plan. Herr talman! Regeringen behandlar inte Studieavgiftsutredningens förslag om införande av studieavgifter för studenter från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i denna proposition. Regeringen avser att återkomma i den frågan. Däremot tar regeringen ställning till och kommenterar vissa av de bedömningar som görs i betänkandet när det gäller bland annat rekryteringen av utländska studenter och marknadsföring av svensk högre utbildning utomlands. Trots det - jag vill verkligen understryka det - är detta det enda som oppositionen opponerar mot. Därför är det i stort sett det enda i propositionen som jag också kommer att beröra fortsättningsvis. Det har blivit den stora frågan i denna debatt som vi som har kunnat delta hittills har noterat med all tänkbar tydlighet. Kristdemokraterna anser att avgiftsfriheten för svenska studenter i högskolan ska ligga fast. Detta har sagts av mina allianskolleger. Jag kan säga det igen för tydlighetens skull. Detta kommer att finnas dokumenterat i protokollet och även finnas inspelat. Så nu är det sagt. Jag hoppas att detta är tydligt för alla. Alla eventuella insinuationer i en annan riktning finns det inget belägg för. Av detta följer att studenter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, och Schweiz också omfattas av avgiftsfrihet i svensk högskola. Det inkluderar naturligtvis både Spanien och Portugal. Kristdemokraterna har verkat länge i frågan. I utbildningsutskottets betänkande 2004/05:UbU1 finns ett tillkännagivande till regeringen som delvis innebär ett bifall till en kristdemokratisk motion. Det handlar just om avgiftsfriheten, som vi kristdemokrater genom ett kraftfullt agerande verkligen har värnat hela tiden. Jag vill verkligen avfärda all oro som kan finnas inom detta område. Men när vi nu har slagit fast avgiftsfriheten för svenska studenter har Kristdemokraterna inte sett något skäl till att studenter från länder som inte ingår i EES-avtalet, alltså studenter från länder utanför Europa, bidrar till att stärka den svenska högskolan. Vi fick tidigare kraftig kritik från tidigare socialdemokratiska utbildningsministrar för vår hållning i denna fråga. Plötsligt hände emellertid någonting, som det brukar göra ibland inom den nationella politiken. Utbildningsminister Östros gjorde en helomvändning och pläderade i en debattartikel i februari 2004 på följande sätt: För att rekrytera fler utländska studenter till master- och forskarutbildningarna bör universitet och högskolor kunna erbjuda studenter från länderna utanför EES utbildning mot betalning utan att avgiftsfriheten i övrigt hotas. Som ett brev på posten tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning på detta tema, precis i enlighet med det betänkande som vi i dag har att ta ställning till. Herr talman! Det är viktigt att förutsättningarna för svenska lärosäten att agera på den globala utbildningsmarknaden är så goda som möjligt. På sikt är det nödvändigt att universitet och högskolor kan marknadsföra sig och konkurrera på lika villkor med de bästa utländska lärosätena. Den nuvarande situationen med en reglerad avgiftsfrihet för alla studenter vid svenska universitet och högskolor är mot denna bakgrund problematisk ur flera perspektiv. För det första bör svenska lärosäten kunna konkurrera främst genom att ge utbildningar av hög kvalitet, inte genom avgiftsfrihet. För det andra är det utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv mycket tveksamt om svenska skattemedel ska användas till att erbjuda en ur både europeiskt och internationellt perspektiv unik kostnadsfri utbildning utan inskränkningar till ett växande antal studenter från hela världen. Kristdemokraternas bedömning är att internationaliseringen av den svenska högre utbildningen på sikt skulle gynnas av ett införande av avgifter för studier vid svenska universitet och högskolor för de studenter som kommer från länder utanför EES och från Schweiz. Det skulle också öka friheten för svenska universitet och högskolor att agera på den globala utbildningsmarknaden och ge enskilda lärosäten möjlighet att profilera sina utbildningar för att attrahera de bästa studenterna. Jag ställer mig positiv till de förslag som finns i betänkandet och yrkar för säkerhets skull en gång till bifall till utskottets förslag. (Applåder)