Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet

Utbildningsutskottets betänkande 2017/18:UbU22

Ärendet är avslutat

Beslutat: 18 april 2018

Beslut

De statliga lärarlönesatsningarna har granskats (UbU22)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga lärarlönesatsningarna karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet. Syftet med lärarlönesatsningarna är att öka läraryrkets attraktionskraft så att fler personer vill bli lärare och att fler lärare stannar kvar i yrket. Genom satsningarna ska kvalificerade lärare få höjda löner med hjälp av bidrag från staten.

Granskningen visar att de lönemässiga målsättningar som fanns i satsningarna till stor del har uppnåtts. Däremot har arbetsklimatet bland lärarna blivit sämre i och med att alla lärare inte fått ta del av satsningarna. Riksrevisionen ger tre rekommendationer till regeringen, bland annat att se över kriterierna för Lärarlönelyftet.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att lärarnas löner har ökat till följd av Lärarlönelyftet men håller inte med om de tre rekommendationer som Riksrevisionen ger. Det beror bland annat på att Lärarlönelyftet är en ny reform och regeringen planerar att utvärdera den efter tre år. Riksdagen betonar att det är betydelsefullt att investera i höjda lärarlöner och det är viktigt att satsningarna fungerar som det var tänkt. När det gäller Riksrevisionens rekommendationer höll riksdagen med regeringen och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut: Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

1

Förslag

1 motion, 1 skrivelse
2

Beredning

Beredning i utskottet: 2018-03-06
Justering: 2018-03-22
Trycklov: 2018-03-23
Reservationer 1
Betänkande 2017/18:UbU22

De statliga lärarlönesatsningarna har granskats (UbU22)

Utbildningsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga lärarlönesatsningarna karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet. Syftet med lärarlönesatsningarna är att öka läraryrkets attraktionskraft så att fler personer vill bli lärare och att fler lärare stannar kvar i yrket. Genom satsningarna ska kvalificerade lärare få höjda löner med hjälp av bidrag från staten.

Granskningen visar att de lönemässiga målsättningar som fanns i satsningarna till stor del har uppnåtts. Däremot har arbetsklimatet bland lärarna blivit sämre i och med att alla lärare inte fått ta del av satsningarna. Riksrevisionen ger tre rekommendationer till regeringen, bland annat att se över kriterierna för Lärarlönelyftet.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att lärarnas löner har ökat till följd av Lärarlönelyftet men håller inte med om de tre rekommendationer som Riksrevisionen ger. Det beror bland annat på att Lärarlönelyftet är en ny reform och regeringen planerar att utvärdera den efter tre år. Utskottet betonar att det är betydelsefullt att investera i höjda lärarlöner och det är viktigt att satsningarna fungerar som det var tänkt. När det gäller Riksrevisionens rekommendationer håller utskottet med regeringen och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

3

Debatt

Bordläggning: 2018-04-11
Debatt i kammaren: 2018-04-12
4

Beslut

Beslut: 2018-04-18
2 förslagspunkter, 1 acklamation, 1 votering

Webb-tv: Beslut

  • 18 april 2018

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2017/18:84 till handlingarna.

2. Gemensamma kriterier för och reformer av karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2017/18:3975 av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist (båda SD) yrkandena 1-3.

Reservation 1 (SD)

Omröstning i sakfrågan

Utskottets förslag mot reservation 1 (SD)

Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 96 0 0 17
M 73 0 0 10
SD 0 33 0 9
MP 22 0 0 3
C 18 0 0 4
V 18 0 0 3
L 15 0 0 4
KD 13 0 0 3
- 0 3 1 4
Totalt 255 36 1 57