Livsmedelssäkerhet

Betänkande 2006/07:MJU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 februari 2007

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
PDF

Beslut

Nej till motioner om livsmedelssäkerhet (MJU6)

Riksdagen sade nej till motioner om livsmedelssäkerhet som lämnats in under den allmänna motionstiden 2006. Motionerna handlar till exempel om livsmedelsinformation, vegetarisk kost och småskalig verksamhet. Riksdagen avslår samtliga motioner och hänvisar till de EU-regler som finns på området och till att arbete som pågår inom EU med att se över reglerna.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2007-01-18
Justering: 2007-02-13
Trycklov till Gotab och webb: 2007-02-14
Trycklov: 2007-02-14
Reservationer: 11
Betänkande 2006/07:MJU6

Alla beredningar i utskottet

2007-01-18

Nej till motioner om livsmedelssäkerhet (MJU6)

Miljö- och jorbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om livsmedelssäkerhet som lämnats in under den allmänna motionstiden 2006. Motionerna handlar till exempel om livsmedelsinformation, vegetarisk kost och småskalig verksamhet. Utskottet avslår samtliga motioner och hänvisar till de EU-regler som finns på området och till att arbete pågår inom EU med att se över reglerna.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2007-02-22
Stillbild från Debatt om förslag 2006/07:MJU6, Livsmedelssäkerhet

Debatt om förslag 2006/07:MJU6

Webb-tv: Livsmedelssäkerhet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 155 Ronny Olander (S)
Fru talman! Detta betänkande behandlar motioner från allmänna motionstiden 2006/07, och handlar om livsmedelssäkerhet. Motionsyrkandena handlar om livsmedelsinformation - främst ursprungsmärkning och innehållsmärkning - vegetarisk kost, livsmedelshygien, småskalig verksamhet med mera. Samtliga avstyrks med olika motiveringar. Det finns elva reservationer och ett särskilt yttrande från Socialdemokraterna om transfetter. Vi socialdemokrater står bakom alla våra reservationer och det särskilda yttrandet, men vi kommer för tids vinnande endast att yrka bifall till reservationerna nr 1, 9 och 11, som vi delar uppfattning om tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet de gröna. Vidare har vi som sagt ett särskilt yttrande om transfetter, vilket det finns all anledning att ta del av också. Fru talman! Konsumentföreningen i Stockholm skickade häromdagen, i måndags, ett brev till de svenska livsmedelsföretagen med ett förslag om bättre analys av näringsinnehållet i frukt och grönsaker. Konsumentföreningen Stockholm har låtit undersöka vitamin- och mineralnivåerna i fryst broccoli och funnit att de varierar rejält. Ett lotteri kallar föreningen det och påpekar att konsumenterna måste få veta vad det är som de betalar för. Detta initiativ från Konsumentföreningen i Stockholm är gott, och det lär följas av flera på andra håll. Kraven på den mat vi äter, på dess säkerhet och dess näringsinnehåll, på dess kvalitet, ursprung och tillverkningssätt, fortsätter att öka. När vi socialdemokrater i våra reservationer till dagens betänkande konstaterar att kunskaper om råvarans ursprung och innehåll ger tryggare konsumenter gör vi oss till tolk för en stadigt växande folkrörelse. Som konsumenter vill vi kunna göra aktiva val, och vi vill kunna öka vår makt över livsmedelshandlarnas utbud. Framför allt vill vi inte vilseledas av varumärkningar som är halvkvädna, svåra att tyda och i värsta fall rent osanna. En obligatorisk ursprungsmärkning för råvaror, beredda produkter och maträtter som serveras i restauranger och storhushåll bör alltså vara en självklarhet. Enligt min mening bör detta också omfatta skolor, sjukhus och äldreomsorg, oaktat om man ska betala för maten eller om man så att säga får den gratis. En tydlig ursprungsmärkning bör också ses som en konsekvens av EU:s förbättrade regelverk på livsmedelsområdet, ett arbete där den tidigare socialdemokratiska regeringen var pådrivande. Tilläggas kan att många aktörer inom det svenska lantbruket gärna skulle se en utvecklad ursprungsmärkning. Marknadsföringen av de inhemska varorna skulle underlättas. Fru talman! Det går bra för den svenska livsmedelsexporten. Sedan 1994 har exporten av livsmedel mer än tredubblats, från 10 miljarder till 35 miljarder kronor. Förra året, 2006, sålde vi alltså mat och dryck till utlandet för 35 miljarder kronor. Det är en imponerande siffra. Livsmedelssektorn har alltid dominerats av små företag. Förra året hade 95 procent av företagen färre än 50 anställda. Men samtidigt är det de stora företagen som står för den största delen av exporten. Det finns sålunda en stor potential för ökad export inom den småskaliga livsmedelsverkssektorn. Den svenska modellen, det vill säga säkra livsmedel, miljöhänsyn och god djuromsorg, har hittills bidragit till ett ökat mervärde inom verksamheten. Konkurrenskraften hos svenska varor utomlands stiger och skapar positiva associationer till Sverige. Därtill bidrar den småskaliga livsmedelsproduktionen och livsmedelsförädlingen till att göra besöksnäringen och naturturismen mer attraktiv. Den socialdemokratiska regeringen ville satsa stort på att främja exporten av svenska ekologiska livsmedel. Exportrådet påbörjade till exempel ett arbete med att hjälpa de svenska ekoföretagen att lättare nå exportmarknaden. I den nya moderatledda regeringens första budgetproposition föreslogs, efter socialdemokratisk modell, totalt 14,9 miljoner kronor till åtgärder inom livsmedelsområdet. Tonvikten läggs på den regionala utvecklingen av livsmedelsförädlingen. Det blir nu intressant att se om regeringen fortsätter att följa det socialdemokratiska initiativet. Är den ekologiska produktionen fortfarande attraktiv för en moderatledd regering? Orkar jordbruksministern driva igenom en översyn av livsmedelslagen så att den bättre anpassas till småskalig produktion, ekologisk utveckling och förädling av livsmedel? Detta är viktiga och absolut berättigade frågor. Fru talman! Hotet mot folkhälsan, ohälsan, är ett stort problem. Samtidigt som alltför många människor svälter är över en miljard av världens barn och vuxna överviktiga. Fem av de tio enskilt största riskfaktorerna för sjuklighet och död i i-länderna är direkt kopplade till ohälsosamma matvanor: högt blodtryck, högt kolesterol, övervikt och lågt intag av frukt och grönsaker. Förutom mänskligt lidande medför våra ohälsosamma matvanor stora samhällskostnader - direkta sjukvårdskostnader, men också kostnader för sjukfrånvaro och förtidspensioner. Därtill finns ytterligare en anledning till att vi tycker att livsmedelsinformation är en viktig fråga. Ohälsan är en klassfråga, och denna fråga måste tas på ett mycket stort allvar. Det är inte en fråga om att ha en övertro på att marknadskrafterna löser ohälsoproblematiken, utan samhället måste alltid ta ett stort ansvar, inte minst ur ett konsumentperspektiv. Socialt utsatta människor drabbas oftast hårdast. Vi vet att resurssvaga kommuner har större andel överviktiga invånare än resursstarka kommuner. Ungdomar med lågutbildade föräldrar och lägre inkomster har mer oregelbundna matvanor och äter mer onyttig mat än ungdomar med högutbildade föräldrar. Livsmedelsproducenter, dagligvaruhandel och marknadsföring har här ett stort ansvar. Genom sin produktutveckling, utformning av förpackningar, exponering av produkter, portionsstorlekar, prissättning med mera, bidrar de faktiskt till problemen. Men de är också en del av lösningen. Genom en förändrad marknadsföring, till exempel förbättrad information om sockerfattiga produkter, lägre saltinnehåll och upplysning om transfetter, ges konsumenterna en möjlighet att välja. Inte minst kan det för olika personer av hälsoskäl vara livsviktigt att känna till vad maten innehåller. Personer med olika sjukdomsbilder måste känna till vad produkterna innehåller, annars kan det innebära en fara för livet för dem. Exempel är allergier av olika slag mot mat man inte tål. Det är viktigt att bra mat syns. Avslutningsvis vill jag rikta ett särskilt tack till Miljöpartiet för engagemanget kring transfetter. Inte minst de senaste dagarnas debatt i samhället pekar på mediernas och människors intresse att diskutera innehållet i vad vi äter och det sätt det framställs på. Kanske kan denna debatt också ge en nystart för hela problematiken med mättade fetter, både när det gäller härdade fetter och animaliska fetter. Den kanske också kan vara ett steg mot WHO:s rekommendationer vad gäller intag samt det Efsa, European Food Safety Authority, för fram i sin utvärdering av transfettsyrornas effekter på hälsan.

Anf. 156 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Detta betänkande handlar om hur vi kan säkerställa bra livsmedel för konsumenterna. I ordet bra vill jag inkludera livsmedel som är näringsriktiga, hälsosamma och med liten negativ miljöpåverkan vid framställning, transport och distribution. Ett bra livsmedel är också ett livsmedel som människorna känner förtroende för, och det är märkt på ett sådant sätt att vi har möjlighet att göra egna val huruvida vi vill konsumera det eller inte. Det här området är i stort sett totalharmoniserat inom EU. När det gäller märkning av livsmedel är EG-direktivet om märkning och näringsvärdesdeklaration för närvarande under omarbetning av kommissionen. Förslag väntas i slutet av detta år. Reglerna ska säkerställa att alla livsmedel som släpps ut på marknaden ska vara säkra för konsumenterna, men naturligtvis är det vi enskilda konsumenter som slutligen avgör vad vi äter. Där har vi nog lite till mans och kvinns en del att tänka på. Som framgår av betänkandet följer endast 1 procent av den svenska befolkningen mellan 16 och 80 år kontinuerligt Livsmedelsverkets fyra viktigaste kostråd gällande frukt, fisk, fullkorn och fettyper. Herr talman! Jag vill i övrigt begränsa mig till de olika yrkandena i ärendet. För tids vinnande klargör jag att jag naturligtvis står bakom de reservationer som Vänsterpartiet formulerat i betänkandet men begränsar mig i kammaren till att yrka bifall endast till reservation nr 3, som innebär bifall till vårt yrkande nr 4 om västsahariska produkter i motion U201. Det är alltså en utrikesmotion om Vänsterpartiets syn på det västsahariska folkets kamp för nationellt självbestämmande. Det innehåller dock detta yrkande, som handlar om att Sverige i EU ska kräva att de produkter som kommer från västsahariskt territorium och västsahariska fiskevatten ska vara försedda med korrekt ursprungsmärkning. Den folkrättsligt korrekta ursprungsmärkningen för dessa produkter är alltså inte Marocko utan Västsahara, eftersom Marocko folkrättsvidrigt ockuperar Västsahara. Vi stöder i sak även reservation nr 1 om tydligare ursprungsmärkning av livsmedel, bland annat produkternas ursprungsland och var de är förädlade. Likaså stöder vi reservation nr 5 om tydlig och lättförståelig kundinformation för att underlätta konsumentens möjlighet att välja näringsriktiga, hållbara och nyttiga livsmedel. När det gäller Miljöpartiets reservation nr 8 om transfetter i livsmedel står jag i stort bakom andemeningen i reservationen; särskilt gäller det förtydligandet om lagstiftning av konsumentinformationen. Reservationens skrivning om att helt förbjuda användningen av transfetter i vår egen livsmedelsproduktion kan jag dock inte stödja av olika anledningar. Bland annat finns det en oklarhet i begreppet. Det framgår av föredragningen i betänkandet att transfettsyror finns naturligt i våra livsmedel. I dessa debatter brukar det hänvisas till det danska exemplet med dess förbud mot transfettsyror. Det danska förbudet medger dock låga halter av transfettsyror. Sammanfattningsvis kan jag på grund av oklarhet i transfettbegreppet i Miljöpartiets motion, samt kravet på att helt utesluta transfetter, inte stödja reservationen. För övrigt har branschen själv i dag kraftigt reducerat användningen av härdade transfettsyror. Jag stöder även reservation nr 9 som i sak är ett bifallsyrkande på en motion från Centerpartiet och handlar om avståndsmärkning av livsmedel så att konsumenterna kan se hur långt varan transporterats. En sådan märkning skulle möjliggöra för konsumenten att göra ett medvetet val. Det är ett bra centerförslag som jag hoppas att Erik Eriksson och andra centerpartister kan stå fast vid. Slutligen, herr talman, stöder vi reservation nr 11 där det föreslås att livsmedelslagen ses över så att den blir bättre anpassad för mer småskalig verksamhet som bedrivs av mindre företag.

Anf. 157 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Michael Hagberg är inte kvar i kammaren. Jag hade tänkt tydliggöra för honom att jag tillhör ett grönt parti. Livsmedel är något som berör oss alla, och i dag ska vi behandla livsmedelssäkerheten. Det är ett antal motioner som behandlas gemensamt, och därför blir det en spridning av ämnen i diskussionen. Men som så ofta annars, och som så mycket annat, hänger saker och ting ihop. Det vi människor äter blir en del av oss. Det är bränslet i våra kroppar. Att jag som vuxen individ anser att jag kan ta ett stort ansvar för det bränsle som jag behöver är kanske inte så mycket att orda om. Om jag besitter kunskapen om vad som är bra för mig och vad som inte är bra kan det ibland också bli riktigt klokt. Är man som jag intresserad av mat, något som jag alltid varit, är valet lätt. Alla är inte det. Alla kan inte ta del av informationen. Är man barn finns det så många viktiga saker att lära sig. Varför skulle det vara farligt att äta en fantastiskt läcker glass med fina färger, som dessutom visas på bilder och i filmer tillsammans med häftig musik och vackra människor? Det är väl inte ohälsosamt. Om det vore farligt eller ohälsosamt skulle det väl sitta ett farlighets- eller ohälsosamhetsmärke på det, eller? Vart vill jag komma med denna utläggning? Någonstans på vägen håller vi på att tappa bort oss. Kunskapen om hur vår mat produceras och vad vi som människor behöver är oftast inte avgörande. Det är andra saker som styr oss. Två saker är viktiga att reflektera över, nämligen hur vi producerar maten och vad vi gör med den. Tekniken är vår vän om den styrs med klokhet, men när det gäller livsmedelsproduktion och förädling har det byggts upp system som inte alltid tagit hänsyn till miljön, hälsan och människors behov - inte ens till producenten. Däremot har vi skapat livsmedel som ska hålla länge så att de kan transporteras långa sträckor och dessutom se bra ut. Vi kan producera effektivt, heter det. Vi kan förse människor med nästan vad som helst och var som helst. Det kanske är där felet ligger, i alla fall om det sker på bekostnad av människors hälsa och innebär djurs lidande och utarmning av ekosystemet. Mat kanske inte ska åka mil efter mil på vägarna. Mat är livsmedel, och där kan en avståndsmärkning vara riktigt bra. Vi ska leva av maten. Det är inte meningen att maten ska göra oss sjuka, att vi ska behöva välja mellan en produkt som innehåller för mycket fett och för mycket socker eller en produkt som inte innehåller något fett alls och i stället för socker innehåller sötningsmedel som kan vara skadligt för kroppen. Undantag behövs förstås alltid. Det odlas råvaror och sedan förstörs deras näringsinnehåll genom raffinering, homogenisering, värmebehandling. Maten förstörs rent ut sagt ibland. Dessutom tillsätts ofta smakförstärkning, konserveringsmedel, konsistensgivare, surhetsreglerande medel, klumpförebyggande medel och så vidare. Vi står inför flera utmaningar på många olika områden. Ett sådant är den mänskliga hälsan. Det handlar om en kombination av att livsmedlen förändras, att vår livsstil förändras på grund av mindre fysisk aktivitet och att vi kanske inte har tillräckliga kunskaper om hur livsmedel produceras. Då har matlagning blivit något som vi kan välja bort. Om vi i Sverige dessutom inte själva får bestämma om vi vill ha vissa produkter eller inte, eftersom vi är harmoniserade i den europeiska gemenskapen, då behöver vi informativ vägledning. Här har märkningen blivit ett instrument för alla som vill veta och påverka, för alla som vill göra medvetna val. Då är märkningen en framkomlig väg. Sedan tror jag inte att det i längden går att överösa konsumenterna med hur många märkningar som helst. Om vi ska lägga hälsan i andra aktörers händer behöver vi kunna göra en bedömning själva. Med de olika former av allergi och överkänslighet som finns på livsmedelsområdet kan det vara direkt livsavgörande att jag vet vad som ingår i det jag äter. Vi i Miljöpartiet tror också att utvecklingen av småskalig livsmedelsförädling är positiv på flera vis - transportmässigt, kunskapsmässigt och för att vi ska få bra livsmedel. Den kan även tillräkna sig flera andra positiva effekter. Vi i Miljöpartiet vill att ursprungsmärkningen blir tydligare och att den också ska gälla råvaror, beredda produkter och rätter som serveras på restaurang och i storhushåll. Ur ett hälsomässigt och globalt rättviseperspektiv behöver vi också äta längre ned i näringskedjan. Därför är det av vikt att framhålla den vegetariska kosten. Detta finns med i en av våra reservationer. Vi har också en reservation om att märka produkter som är testade på djur, detta för att möjliggöra ett etiskt val. Till sist vill jag säga att jag står bakom alla Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 1. I detta anförande instämde Gunvor G Ericson och Jan Lindholm (båda mp).

Anf. 158 Sofia Arkelsten (M)
Herr talman! I dag behandlar vi de motioner som kommit in till miljö- och jordbruksutskottet som handlar om livsmedelssäkerhet. Först av allt vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag vill dock börja med att prata om kunderna. Sverige har fantastiska konsumenter. Svenska livsmedelskunder är kräsna, otrogna och riktiga russinplockare. Det är bra. Kunderna gör att branscherna - som vill göra kunderna nöjda - anstränger sig mer. Livsmedelsmarknaden är spännande och består av flera branscher. En motion, som i huvudsak är tillgodosedd, handlar om den småskaliga livsmedelsverksamheten. Den växer, och vi gör vad vi kan för att minska regelbördan, förenkla kontrollen och satsa på exporten av svenska livsmedel. Alla bör ha ett enkelt och rimligt regelverk. Den moderata livsmedelspolitiken handlar om att driva en politik som är stabil och långsiktig. Vi vill göra det enklare för alla att göra miljöbra saker. Det ska vara enkelt att göra goda val. Det är människan som står i fokus för vår politik, vare sig hon är konsument eller livsmedelsföretagare som producent, importör eller handlare. Vi strävar efter tydliga och långsiktiga regler som är gemensamma för EU, och det gör vi inom hela alliansen. Vi tycker att en lagstiftning är bättre än 27 olika. Som tur är har just livsmedelsfrågorna totalharmoniserats i EU. Samma regler ska gälla i hela Europa. Syftet är att vi ska ha säkra livsmedel. Vi vill ha större krav där riskerna är större. Det ökar konsumentskyddet - allt för att medborgaren ska kunna göra medvetna val. Politiken handlar mest om hur vi ser på människan. Vi står naturligtvis för säker mat och för att människor ska må bra och ha goda matvanor, men vi tror inte att sådant med automatik går att skapa genom märkning eller lagstiftning. Det handlar om kunskap och vilja. Det handlar om att människor av egen kraft ska göra vad som är rätt för just dem. Herr talman! Utskottet har behandlat sex motionsförslag som berör ursprungsmärkning. Som jag sade tidigare är det viktigt med gemensamma regler, och ett intensivt arbete pågår också med att omarbeta märkningsdirektivet och näringsvärdesdirektivet. I slutet av året kommer förslagen gemensamt för alla EU:s länder. Sverige verkar i EU för att underlätta utvecklingen av gemensamma regler. Dessutom jobbar vi genom Livsmedelsverket, och den 1 februari kom ett förslag från Livsmedelsverket om föreskrifter för ursprungsmärkning av kött på restaurang. Det är en väldigt positiv sak som också gör att motionen om detta är tillgodosedd. I betänkandet behandlas också flera motioner som rör livsmedelsinformation, däribland 14 yrkanden med förslag om olika typer av ingrediensförteckningar och matmärkningar. Precis som Tina Ehn var inne på blir det dock inte automatiskt enklare för kunderna med fler extra märkningar. Redan nu är det ganska svårt att veta vad mer generella märkningar som Krav, Ekologiskt, EU-blomman och Svenskt Sigill egentligen står för. Det bästa är att vi har tydliga innehållsförteckningar, och de ska vara enkla att förstå, tydliga att läsa och dessutom sanna. Dessutom gillar vi de frivilliga, positiva märkningar som uppmuntrar till bra val, till exempel nyckelhålet. Vi vill göra det enklare att välja bra saker, och därför driver vi också frågan om att förbättra innehållsförteckningarna och att göra det i hela EU. Men det är också fråga om kunskap hos kunderna, som flera andra har varit inne på, och möjligheten att enkelt hitta information. Därför ser vi fram emot Livsmedelsverkets informationssatsning. De gör nu en satsning med nya texter som är anpassade för konsumenter. Det har tagits fram en ny märkningsbroschyr för företag som heter Så märks maten samt tre märkningsfoldrar om fisk, bröd och förpackade livsmedel. Den 2 mars drar de i gång sin nya webbsatsning där alla dessa texter finns upplagda för att det ska vara så enkelt som möjligt att hitta denna information. En av motionerna handlar om ohälsa. Motionären föreslår en lag som ska minska konsumtionen av ett slags fett, nämligen transfettsyror. Vi har stor respekt och ödmjukhet inför frågor om ohälsa, och vi tar människors oro på allvar. Transfetter har också varit ett stort problem. Jag tror dock att vi gör hälsofrågorna en otjänst om vi enbart pratar om och begränsar debatten till just transfetterna. För det första har vi redan uppnått samma resultat som Danmark har gjort - Danmark har ju varit ett exempel i den här debatten. Vi har däremot inte haft någon lag. I stället har Sverige arbetat med dialog mellan aktörerna, och det är den och kundernas tryck på branscherna som har förändrat konsumtionen. För det andra är transfetter inte det enda fett som det inte är nyttigt att äta mycket av, som Ronny var inne på. Det är inte så enkelt. För det tredje tar förslaget inte hänsyn till de animaliska transfetterna, som visserligen förekommer i mindre doser men som inte heller är nyttiga. Jag delar Livsmedelsverkets och WHO:s uppfattning att det är viktigt att sänka det totala intaget av mättade fetter. Om vi sänker det med en tredjedel, som det står i de nordiska näringsrekommendationerna, minskar vi risken för hjärt- och kärlsjukdomar med 30 procent. Som ni säkert har sett i betänkandet minskar en sänkning av enbart transfettsintaget denna risk med 3 procent. Mättat fett är alltså lika farligt, och det finns mycket mer av det i den onyttiga maten. Därför måste vi se till helheten. Det gäller att ta ansvar. Dessutom måste vi titta på ökningen av den palmolja som nu i många fall ersätter transfetter. Där är Världsnaturfonden orolig eftersom utvinningen av palmolja leder till att regnskogar skövlas. Nu är dock - utan lagstiftning - något slags miljöcertifiering på gång även där. Jag vill återigen påpeka hur viktigt det är att vi offensivt driver frågor som underlättar handel och kundernas val i hela EU. Den svenska matmarknaden är till stor del europeisk. Producenter, leverantörer och handel är till stora delar internationella. Som vi var inne på tidigare pågår nu också arbetet med att förnya och förbättra lagstiftningen. Inom Efsa har man precis börjat arbetet med näringsdeklarationerna. Här är Sveriges ståndpunkt, och har så varit även tidigare, att transfetter ska heta transfetter och att det ska stå på produkten. Det är en väldigt bra sak som vi stöder. Jag vill också påpeka att vi inte lever i laglöst land när det gäller märkningar och innehållsförteckningar. Däremot vet vi att uppföljningen alltid kan förbättras. I går kom en rapport från Livsmedelsverket som visar en rad områden där märkningen kan förbättras så att vi lever efter de bestämmelser vi har. För att förtydliga just den här debatten: Vi i alliansen tror inte att vi löser ohälsan genom en enskild lag mot just transfetter. Den svenska konsumtionen av transfetter är lika låg som konsumtionen i Danmark trots att de har en lag och vi inte har det. Vi har arbetat med dialog, och framför allt har kunderna drivit på förändringen. Och det gick snabbare än någon lagstiftning hade kunnat göra. Den danska lagstiftningen är inte heller godkänd av EU, som jag vet att en debattartikel hävdade, utan granskas nu av kommissionen som tycker att en tydligare märkning hade räckt. Transfetter borde heta transfetter på europeisk basis. Det ska inte vara någon skum enskild märkning med egen plupp på paketet. Vi ser fram emot att märkningsdirektivet och näringsvärdesdirektivet omarbetas och hoppas på goda resultat. Sedan tycker jag att det är väldigt positivt, med tanke på just den vegetariska mat som nämndes, att kostrådgivningen från Livsmedelsverket har utvecklats. Det är viktigt för valfriheten. (Applåder)

Anf. 159 Ronny Olander (S)
Herr talman! I den valrörelse som vi lämnat bakom oss hörde man ofta att allt vi socialdemokrater gjorde skulle den borgerliga alliansen göra mycket mer av. Då funderar man just på ursprungsmärkning, innehållsförteckning och konsumentmakt. Jag noterar att Sofia Arkelsten använder begreppet kunder när jag pratar om konsumenter. Du sade också inledningsvis den moderatledda livsmedelspolitiken. Jag vill fråga så här i början av en mandatperiod, för det är bra att ha med sig under en resa på fyra år: Finns det någon allianspolitik på livsmedelsområdet? När det gäller nästa fråga kan man vara något besviken över att inte ha fått ett bättre bemötande utifrån de motioner som ändå är skrivna. De arbetsgrupper som nu arbetar inom EU behandlar just livsmedelssäkerheten. De beräknas vara färdiga 2007. Där hade det också varit bra om riksdagen gjort kraftigare ställningstaganden, uttalanden och kanske till och med ett tillkännagivande. Var inte rädda för att någon gång göra ett tillkännagivande till den egna regeringen. Jag uppfattar i alla fall att det under den här halvårsperioden finns en väldig rädsla för att säga till sin egen regering. Det är bara ett gott råd. Vi gjorde det många gånger. Med det markerade vi också riksdagens position och makt. Jag känner också att när vi i vårt utskott diskuterar EU-frågorna börjar ni väldigt högt. Men på sluttampen är det viktigast att bli överens. Har vi då synpunkter på det heter det ibland att det är bombastiska ställningstaganden, exempelvis i fiskefrågor eller när vi gör något annat ställningstagande. Men det är viktigt att ha uppfattningar, för det väcker respekt inom EU-kretsen. Jag skulle önska att ni också tog er an det på ett mer kraftfullt sätt. En avsiktsförklaring hade jag uppskattat här.

Anf. 160 Sofia Arkelsten (M)
Herr talman! Du behöver inte oroa dig för alliansen. Det är ingen ko på isen. Vi är väldigt sampratade och driver de här frågorna tillsammans. Däremot kan jag tycka att det ibland är viktigt att få prata om moderatfrågor också. Men jag sade inte "moderatledd". Det lade du till själv. Sedan vill vi tacka för rådet. Det var trevligt. Vi vet att riksdagen bestämmer över regeringen. Det sista, att vi ska jobba mer offensivt med EU och ta tag i de här frågorna, kan jag bemöta med att det gör vi. Det är stor skillnad sedan alliansregeringen gick in. Det finns en majoritet i regeringen som vill driva EU-frågor. Så var det ju inte förra mandatperioden.

Anf. 161 Ronny Olander (S)
Herr talman! "Det är ingen ko på isen" är ett talesätt. Men det är skillnad om kon befinner sig i Skåne, för där är isarna betydligt svagare än i Norrland till exempel. Och här är det väl lite strömt. Just i Strömmen får man väl också se upp så att man inte går igenom. Frånsett den lustigheten vill jag säga att obligatorisk ursprungsmärkning inte är så dumt. I en jäktad värld där många konsumenter ska hämta på dagis, de ska förbereda morgondagens arbete, de kanske ska se till sina anhöriga och så vidare är det en väldigt viktig fråga där vi önskar att ni ska inta mycket starkare positioner och faktiskt driva de frågorna mycket skarpare. Ni kunde ha gjort det, ni bör göra det, och jag hoppas att det du säger också blir verkställighet vad gäller EU:s arbetsgrupper och livsmedelssäkerhet över huvud taget. Besvikelsen gäller också ohälsan. Man äter ju även mat på jobbet. Människan är en del av både privatlivet och arbetslivet. När ni säger att ni tar hälsofrågorna på största allvar undrar man varför ni lade ned Arbetslivsinstitutet, hela den vetenskapliga forskningen direkt kopplad till människans helhet, att se människan inte bara som att nu är du privat människa, nu är du arbetsmänniska, utan att se hela människan. Den frågan skulle jag gärna vilja inte glömdes bort utan att ni påminns om den, får ge svar och också ta emot den kritik som följer på det. Likadant är det med den svenska modellen. Där säger ni moderater vad gäller arbetslivet att ni ställer upp på det. Men ställer alliansen också upp på den svenska modell som säkrar livsmedel, miljöhänsyn och god djuromsorg? Det är det som har varit mervärdet. Det är därför vi har kunnat sälja så bra på utlandet. Hur ser ni på den svenska modellen?

Anf. 162 Sofia Arkelsten (M)
Herr talman! Det är ett väldigt spännande språkbruk du har. Det är klart att vi tycker att vi ska ha en bra djurhållning, miljöhänsyn och så nämnde du en tredje sak. Vi tror naturligtvis också att det är bra. Vem skulle vara emot någonting sådant? Tror du att det är någon som är politiskt engagerad som skulle vilja ha en dålig djurhållning? Det är en fantastisk fråga att ställa. När det gäller ursprungsmärkning jobbar vi naturligtvis för att få 27 länder att göra som vi tycker och ursprungsmärka. Men det är redan så att många märker. Det är väldigt många varor som saker och ting redan står på. Det är ingenting som hindrar någon från att ursprungsmärka. För alla de duktiga producenter som finns i Sverige och som vill berätta att de har skapat de här produkterna i Sverige är det bara att märka. Arbetslivsinstitutet däremot har vi pratat om väldigt många gånger här i kammaren. Jag tror att du vet precis varför vi har lagt ned det. Jag berör inte det mer.

Anf. 163 Erik A Eriksson (C)
Herr talman! Först och främst har vi ju diskuterat miljöfrågor tidigare i kammaren, men jag tycker att det även här handlar om synsätt. Alliansregeringen vill förenkla regelverket vad gäller livsmedelsproduktionen. Det är viktigt att det kommer till stånd nu. Vi har alldeles för länge haft en alldeles för centralstyrd produktion av livsmedel. Det gäller inte bara i Sverige utan det är så i hela EU-systemet. Här finns möjligheter att påverka. Det finns möjligheter att ha mycket mer närproducerat. Men det ska inte ske genom lagstiftning utan det ska ske genom att man förenklar för företagandet i landet i första hand. Regelförenklingar och sänkta skatter stimulerar entreprenörer så att de törs satsa och törs driva på. Det är någonstans där nyckeln är till produktion av säkra och sunda lokalproducerade livsmedel. Om de ska exporteras eller inte är en annan femma. Men en sak kan konstateras och det är att Sverige är ett väldigt litet exportland vad gäller livsmedel. Vi är oerhört små på detta. Det beröm som gavs tidigare i all ära, det var fint, men vår export är en spottstyver jämfört med till exempel Danmarks eller andra länders där man har en mycket lång tradition av att exportera livsmedel. Vi ska naturligtvis exportera våra livsmedel, men grunden i detta ligger i att hjälpa småföretagare i gång och sedan ge dem stimulans och förklara att vi tror på en lokal produktion. Diskussionen om de sunda livsmedlen bottnar ju i om vi ska ha märkning och hur den ska utformas. Det är viktigt att vi har en gemensam märkning i EU. Det finns varumärken i Sverige, Svenskt Sigill nämndes tidigare, och det är väl positivt att det finns initiativ från marknaden lokalt. Mycket bra, det tycker vi är positivt. Men sedan är det EU:s länder som tillsammans ska utforma den här märkningen, vad livsmedlen består av och innehåller. Sedan finns en diskussion om transfettsyror, eller transfetter som vi säger i vardagslag nu. Där anser vi att Livsmedelsverket har dragit goda slutsatser egentligen. Det handlar om att vi får i oss ungefär 2 gram per dag och svensk. Så ser siffrorna ut. Det kan jämföras med mättat fett som är 30-40 gram per person. Vi ska inte, herr talman, bli för långrandiga med sifferexempel, men proportionerna ser ut så enligt Livsmedelsverket. Då är det egentligen det totala intaget av olika beståndsdelar i livsmedlen som är intressanta. Det är inte transfetter i sig själva. Det är viktigt i dag, men det är ungefär som när sälar dog på våra klippor. Då blev miljöfrågan viktig. Det är lurigt med dessa symbolfrågor. Vi måste vara beredda att diskutera helheten. Annars har vi ingen trovärdighet hos våra medborgare. Därför är det viktigt att inte fastna i en diskussion om transfetter. Jag skulle vilja återgå till frågan om vi ska berömma någon. Det finns många att berömma. Det finns konsumentföreningar man kan berömma. Det finns miljöorganisationer vi kan berömma också. Men jag skulle vilja berömma Centerkvinnorna, Sveriges största kvinnoorganisation. Det är inget att skratta åt. De har bedrivit ett idogt upplysningsarbete över hela landet sedan de grundades på 1930-talet. De är inte lika stora i dag, men de har gjort ett stort arbete. Ska jag lyfta fram några väljer jag att lyfta fram dem jag känner bäst. De har fortsatt arbetet med studiecirklar och liknande på lokal nivå. Det är nyckeln, det vill säga att få ett lokalt engagemang, lokal kännedom och lokalt arbete om våra livsmedel. Det är viktigt att det fortsätter i familjen, i studiecirklar i föreningslivet och i skolan. Det har inte nämnts förut, men skolan är viktig. Vi har en jordbruksminister som har pratat om att skolbespisningen är viktig och vilken syn eleverna får på mat på grund av maten i skolan. Maten ska inte stressas in i munnen. Jag tryckte i mig en semla tidigare. Det gick kanske lite för fort, och man blir varse det senare. Vi måste få en annorlunda mattradition jämfört med dagens slit-och-släng. Det är inget vi ska lagstifta om utan det kan vara fråga om goda förebilder. Vi ska tala om matens mervärde, vikten av att laga mat tillsammans i familjen och mat i samhället i stort. Vi har en minister som pratar väl om detta. Jag känner att det då finns en öppning eftersom han diskuterar livsmedelsfrågor med sina ministerkolleger. Det är inte ointressant. Det är positivt med en minister som tar detta på allvar och anser att frågorna är viktiga. Han ska ha heder av det. Jag hoppas att han fullföljer detta. Vi får kontrollera att han gör det. Inget är givet i fråga om exporten. Om vi ska tro att vi ska exportera mer - jag tror att det var ett sidospår från Ronny - livsmedel från Sverige är det viktigt med ursprungsmärkning. Men det är också viktigt att vi kan prata väl om livsmedel. Om vi ska prata väl om svenska livsmedel ska de vara sunt producerade utifrån vår svenska lagstiftning. Det är där det haltar i till exempel skolbespisningar. Det finns inköpsregler för våra livsmedel. Vi kan gladeligen importera livsmedel som är producerade utifrån djurskyddslagar som inte alls uppfyller samma normer som den svenska djurskyddslagen. Detta är elände - inget annat. Heder åt de skolbespisningar och de kommuner som har vågat göra avsteg och vågat ifrågasätta inköpsregler. Nåväl. Detta anförande blir långt. Jag försöker nu avrunda. Jag får svara Jacob eftersom han apostroferade mig och hänvisade till en centermotion. Visst vore det fint i all ära om denna motion kunde utgöra en förändring. Andemeningen var god - givetvis. Vi förväntar oss mer. Vi förväntar oss att ministrarna är duktiga tillsammans, de två som svarar gentemot vårt utskott, och i förhandlingar med de övriga EU-länderna får igenom en märkning. Vi tror att det är rätt väg att gå. Det har hittills visat sig att samarbete är viktigare än att sitta hemma på sin egen kammare. Då kan vi inte vare sig exportera något, sälja något eller ens få i oss egen mat för dagen. Vi väljer att vidga vyerna. Vad gäller innehållsförteckningar tror vi inte på lagstiftning, som har anförts tidigare av bland annat Sofia. Vi tror på att konsumenten väljer själv. Men då måste konsumenten ha möjlighet att se vad livsmedlet innehåller. Detta är centralt. Det ruckar vi inte på. Regeringen har anfört att man jobbar i den andan. Ohälsan är också en del i detta. Jag sade att jag slängde i mig maten lite snabbt. Det är egentligen bedrövligt att erkänna något sådant, som dessutom blir fört till protokollet. Jag kan inte ens säga att det var första gången det hände. Vi bildar norm, och vi är förebilder för våra ungdomar och barn. Vi tjatar om det här tills vi tröttnar. Men om vi ska uppnå ett något så när bättre hälsotal - jag tror inte att det blir oerhört mycket bättre under dessa fyra år - har vi en stor utmaning framför oss. Vi har en god möjlighet att förändra ohälsotalen. Oavsett institut eller inte handlar det om att vi bottnar, är trygga, har arbete, utbildning och en trygg familj. Precis som jag sade i inledningen handlar det om synsättet. Det handlar om att känna sig trygg i tillvaron. Det ska inte underskattas. Mitt i allt detta är det fråga om att ha en politik som först och främst värderar arbete men även att vi har tid och råd med sunda livsmedel och att vi tar oss tid att tillaga dessa sunda livsmedel. Då kan vi få bättre ohälsotal. De ser inte bra ut i dag. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 164 Ronny Olander (S)
Herr talman! Värmlands Folkblad bevakar också riksdagen. Vi får vara lite försiktiga! I ditt tal finns det en mening om respekt för miljö. Det är ett sätt att uttrycka det. Men det är också fråga om tillväxtfrågorna, som Carina Ohlsson tog upp tidigare. De går att förena. Du säger att du inte tror på lagstiftning utan mer på frivillighet. Vi socialdemokrater tror på både lagstiftning och frivillighet. Anledningen till att jag har tagit till orda är den intressanta motionen som har nämnts tidigare om miljömärkning, det vill säga milmärkning. Ordföranden för Centerkvinnorna, Annika Qarlsson, har skrivit den tillsammans med Ulrika Carlsson. Tyvärr avstyrker ni motionen. Ni skriver i utskottstexten att frågan har behandlats tidigare. Jag vill framhålla ur centermotionen, skriven av ordföranden för Centerkvinnorna Annika Qarlsson: En vanlig svensk frukost har färdats i genomsnitt 3 250 mil innan den dukas fram. Det är inte långsiktigt hållbart, och det är en konsekvens av globaliseringen av marknaden. Jag tycker att ni kunde förena er med oss i det rödgröna laget och verkligen säga att ni ställer upp på detta. Det är inte ekonomiskt, miljömässigt eller livsmedelsmässigt hållbart. Det gäller att bygga upp en argumentation. Jag ifrågasätter inte motionen eller vad Centerpartiet har skrivit, men jag visste faktiskt inte att maten hade färdats en sådan lång sträcka innan man åt sin enkla frukost i Stockholm eller hemmavid. Varför ställer ni inte upp på detta?

Anf. 165 Erik A Eriksson (C)
Herr talman! Den semla jag åt tidigare innehåller grädde. Det finns 3 procent transfetter i grädden. Nu har jag fått också det fört till protokollet! Annika Qarlsson är en klok människa. Jag kan försäkra er om att jag nog hade fört mer oväsen i kammaren här och nu om jag inte visste att Annikas motion finns med i regeringsarbetet. Du får gärna följa upp denna fråga. Jag öppnar en dörr för det. Arbetet fortgår, och motionen finns med i regeringens arbete. Vi skiljer oss något åt vad gäller synen på småskalig livsmedelsproduktion. Jag ser ett dilemma i att vi inte har haft samma syn på detta tidigare. Vad gäller motionen jobbar vi på olika sätt. Jag förstår att ni har haft många tillkännagivanden tidigare eftersom ni har haft Miljöpartiet att bråka med. Åtminstone har det sett ut så utåt, men det kanske inte har varit så.

Anf. 166 Ronny Olander (S)
Herr talman! Jag vet inte om jag har bråkat speciellt med Miljöpartiet eller Vänsterpartiet. Vi har sedan vi tog över 1994 diskuterat och förhandlat och kommit fram till många bra framsteg för Sverige. När jag kom in i riksdagen fanns det en tid när Centerpartiet faktiskt samarbetade med socialdemokratin. Men den tiden känns just nu långt borta. Hörde jag rätt? Jag försökte lyfta fram och slå ett slag för den svenska livsmedelsexporten. Vi kan bli bättre. Med gemensamma krafter borde vi ta fram småskalighet. Jag konstaterar att exporten av livsmedel har mer än tredubblats sedan 1994, från 10 miljarder till 35 miljarder. Förra året, 2006, sålde vi mat och dryck till utlandet för 35 miljarder. Det tycker jag var en imponerande siffra. Men det tyckte du var en låg siffra. 35 miljarder! 35 tusen miljoner kronor! I vilken bransch tycker man att det är lite? Eller hörde jag fel?

Anf. 167 Erik A Eriksson (C)
Herr talman! Nu lämnar vi ämnet lite grann. Det kan vara intressant för dem som eventuellt lyssnar. Du nämner samarbetet mellan s och c. Det handlade om att rensa upp statens finanser. Men jag tror inte att det var exakt så vi upplevde ert samarbete med Miljöpartiet. Inför varje budgetförhandling var det ett evigt kattrakande i direktsändning i tv. När du nämnde tillkännagivande tänkte jag att ni kanske hade det lite jobbigt även med miljöfrågan eftersom ni inte heller då bottnade i så många konkreta förslag. Sedan var det frågan om export av livsmedel. För att vara alldeles rak och ärlig är jag lika glad som du är över att vi lyckas exportera livsmedel. Men jag är inte lika glad över den socialdemokratiska politiken som har gjort att 50 procent av vår nötköttskonsumtion består av importerat nötkött. Det är ändå resultatet av den jordbrukspolitik som ni har fört. Ni har haft ansvaret för detta. Det är jag mindre glad för. Vi kan antagligen bråka länge om detta, men för min del räcker det här. Vi kommer inte att stödja reservationen, för att vara helt tydlig.

Anf. 168 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Vi liberaler har under mycket lång tid arbetat för säkra och sunda livsmedel. Inte minst vill jag påminna om Marit Paulsens insatser i EU och hur hon har medverkat till att lyfta fram den här frågan i rampljuset. Även om vi inom alliansen arbetar oerhört kraftfullt och bra tillsammans, Ronny Olander, vill jag passa på att vid det här tillfället lyfta fram och tala om vad Folkpartiet liberalerna har drivit för frågor och vad vi skjuter på och driver framgent. Det som bland andra Marit Paulsen och liberalerna har arbetat för inom EU är Efsas tillblivelse, som är EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, som vi alla väl känner till. Det var ett oerhört viktigt steg. Sedan är vi kritiska och anser att Efsa behöver bli taggat, behöver få mer resurser och mandat för att just kunna sköta sin kontrollfunktion och föreslå sanktioner. Det som man också har arbetat med inom EU har handlat om det strikta kravet på salmonellalagstiftning, som vi har haft i Sverige. Inför EU-anslutningen var det en oerhört tuff debatt, men vi fick behålla den. Och nu är det så att från 2008 ansluter sig EU till i stort sett samma lagstiftning som vi har haft tidigare. Vi för ofta fram några begrepp, och det handlar om redlighet, renlighet, spårbarhet och transparens. Det är på något sätt kärnorden för oss. Det är också viktigt att inom EU arbeta för en basnivå vad gäller livsmedelssäkerhet. Det uppnås nu genom bland annat hygienpaketet. Slutligen är det som vi tillsammans med övriga i alliansen ständigt lyfter fram konsumenterna - konsumentkraven, konsumentmakten, möjligheten att få göra sina egna val utifrån ett säkert och korrekt märkningssystem. Det är de facto livsnödvändigt att det finns ett hållbart kontrollsystem vad gäller livsmedel. Även om Sverige har haft en hög livsmedelsstandard finns det ingen anledning att vi ska slå oss till ro, för det finns fortfarande luckor också i vårt land. Kontrollen brister i en tredjedel av landets kommuner. Det är därför väldigt viktigt att de utbildningsinsatser för inspektörer som nu pågår får fortsätta, för det är det som blir nödvändigt framöver. Det sker nu i Livsmedelsverkets regi. Slarv och dålig kunskap kan drabba konsumenterna på ett allvarligt sätt, men det drabbar också samhället och producenterna på ett annat sätt. Vi vet alla att det har hänt incidenter. För några år sedan fick det dödlig utgång, och då handlade det om spridning av EHEC. Ett svenskt livsmedelsverk måste, utöver kontrollfunktionen, stå för att upprätthålla en vetenskapligt hög nivå och för frågor som gäller kostlära. Ett livsmedelsverk förväntas ge underlag för fullgod information till medborgarna. Vi måste kunna lita på att det finns ett väl fungerande säkerhetssystem, som kräver insyn och öppenhet. Det finns, som vi har pratat om här, klara samband mellan hälsa och mat. Vi har problem med svenskarnas ökade medelvikt, och vi vet också att det finns ett samband mellan allvarliga sjukdomar och kraftig fetma. Ansvaret för den egna hälsan ligger framför allt hos individen själv, för barnen i första hand hos vårdnadshavarna. Men samhället har också ett ansvar. Samhällets ansvar handlar om relevant forskning och att den kunskapen ska spridas så att den når allmänheten. Samhällets ansvar ligger också i att sund och hälsosam mat serveras i skolor och institutioner. Samhällets ansvar handlar om att lagar och regler efterlevs vad gäller livsmedel bland annat. Herr talman! Jag delar i mångt och mycket motionärernas krav på ursprungsmärkning och på utvidgad information till konsumenterna. Jag har tillsammans med många andra i alliansen drivit den här frågan starkt under den tidigare mandatperioden. Nu pågår en översyn inom EU, och det är ett arbete som vi kommer att vara mycket delaktiga i och där vi kommer att driva på för att det ska bli tydliga och effektiva regelverk som omfattar fler produkter. Ett gemensamt regelverk hindrar inte tillverkare att själva märka och ursprungsmärka sina produkter. Vi har också redan i dag hört om Livsmedelsverkets förslag på ursprungsmärkning av nötkött på restauranger, i skolkök, sjukhusserveringar och personalmatsalar. Allt det här tillsammans är hela tiden steg i rätt riktning. Vad gäller transfetter, som har varit aktuellt inte bara i dag utan ett antal veckor och år dessförinnan, har det nu visat sig att branschen har tagit sitt ansvar. Vi måste ta riskerna för transfetter på djupt allvar. Men vi ser också att det finns risker med övriga fetter, med härdat fett. Hjärt-kärlsjukdomar är allvarliga sjukdomar. Det skulle ändå vara, anser vi, att slå in öppna dörrar att nu lagstifta om förbud mot transfetter. Däremot är det angeläget, precis som har sagts här i dag, att märkning och innehållsdeklarationer blir mycket tydligare. "Delvis härdat fett" är inte lätt för konsumenterna att kunna läsa in. Dessutom är en del av de delvis härdade fetterna inte transfetter. Ytterligare informationskampanjer kan behövas för att få oss att minska intaget av många olika härdade fetter. Det är ju så att semlan, Erik, eller påsen med lösgodis, läskedrycken, kakorna och chipsen för många av oss skulle göra mer nytta om de inte intogs. Herr talman! Jag skulle avslutningsvis vilja lyfta fram en aspekt som ibland glöms bort i debatten när det handlar om livsmedelssäkerhet, och det är vårt ansvar att medverka till att livsmedelssäkerheten också finns i utvecklingsländerna. Där kan livsmedelssäkerhet handla om en säkrad tillgång till livsmedel men också om en förbättrad livsmedelskontroll. Där kan och bör vi vara pådrivande inom EU, WTO och FAO. Det livsmedel som har den allra största betydelsen är rent vatten. Utskottet fick så sent som i går kväll ta del av forskningsrön från SEI, Swedish Environment Institute, som beräknar att efterfrågan på färskvatten kommer att stiga med i genomsnitt 50 procent på ett fåtal års sikt. Med tanke på det, mina vänner, har vi all anledning att fortsätta vårt arbete med livsmedelssäkerhet, nationellt, på EU-nivå och på internationell nivå. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 169 Irene Oskarsson (Kd)
Herr talman! Vi kan konstatera att ett par landskap är väl representerade här, så jag tänkte att "för allt smör i Småland" kan vara en bra inledning. Det är en deklarerad produkt från ett avgränsat geografiskt område i södra Sverige, i mellersta Götaland. Det är ett naturligt härdat livsmedel, lokalproducerat som ska ätas med restriktivitet. Det kan inte bevisas vara nyttigare än motsvarande konstgjorda produkt. Det är alltså smör, men det är betydligt tråkigare att säga det. Det går att beskriva en sak på väldigt många olika sätt. Det går att beskriva en produkt på många olika sätt. Vart vill jag nu komma med detta? Vi konsumenter har dagligen att ta ställning till en massa erbjudanden och reklam. Vi ställs inför val där producenter vill att just deras vara ska vara den bästa att svara upp mot våra behov, konstlade eller faktiska. Det som då kan förväntas av myndigheter och en lagstiftande församling som riksdagen är att man underlättar dessa processer för båda parter, det vill säga att regelverk och lagar tydligt anger vad som krävs av aktörerna, att de också är utformade på ett sätt som är begripligt för konsumenten. Men detta fråntar oss inte vårt egenansvar. I den andan har Sverige aktivt arbetat med båda de här sakerna, på hemmaplan och i Europa. I dag är regelverket till allra största delen harmoniserat i Europa. Det vi i dag gör och kan göra är att trycka på så att EU förändrar sina regelverk till att bli tydligare för konsumenten, inte minst vad gäller märkning och information. Det som inte är reglerat kan alltid den enskilde producenten på frivillig väg märka och på det sättet använda i sin marknadsföring. Det ger bonuspoäng. När det gäller kött lämnade Livsmedelsverket för några veckor sedan, som både Sofia och Anita har konstaterat, över ett förslag på hur ursprungsmärkningen ska se ut för helt och skivat kött vad gäller servering i storkök och restauranger. Det är i linje med vad vi vill. Det är i linje med vad Kristdemokraterna tycker är en sund och säker politik. Vi kan göra mer, men vi behöver göra det i ett Europaperspektiv. Här har vi i dag också haft en diskussion om transfetter, med anledning av motionerna men också den debatt som nu pågår och som har pågått sedan en tid tillbaka. Jag tycker att det är oerhört viktigt att ta till sig vad Livsmedelsverkets företrädare säger i frågan. Bland annat lyfte Annica Sohlström upp, på det seminarium som Miljöpartiet arrangerade den 14 februari, att Livsmedelsverket tillsammans med Folkhälsoinstitutet för två år sedan lämnade över en rapport till den dåvarande regeringen som skulle utgöra ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Hon påtalade i detta sammanhang, precis som Åke Bruce gjorde i senare tv-debatt, att transfetterna i dag inte är den stora frågan, om de över huvud taget är en fråga i det här sammanhanget. Det är många andra ämnen som vi som konsumenter i dag behöver få ökad kunskap om. Vi behöver förstå vad som händer om vi äter för många semlor, Erik, om vi äter för mycket grädde, om vi äter det ena med det andra av socker och salt med mera. Båda representanterna för Livsmedelsverket talade om att det är betydligt viktigare för människors hälsa att vi får ned fettkonsumtionen än att vi lagstiftar om transfetter. Det hörde vi också Sofia beskriva. Dessutom har marknaden löst frågan redan på egen hand. Det förekommer i stort sett inte längre transfett på marknaden i Sverige. Jag vill också påtala att det skulle kunna se ut som ett handelshinder om man införde det i Sverige. Danmark har fått stor kritik för det. Det är betydligt viktigare att vi i dag kopplar ett helhetsgrepp på folkhälsan, vilket många av tidigare talare också har varit inne på, att vi ger adekvata upplysningar om vad vi ska ta hänsyn till om vi vill leva ett gott liv. Det är ett arbete som i dag bedrivs bland annat av Folkhälsoinstitutet, Livsmedelsverket och Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom i Örebro. Jag undrar: Vad har hänt och vad hände med den rapport som togs fram för två år sedan? Nu vet jag att den nuvarande regeringen och folkhälsominister Maria Larsson ger uttryck för att det här en av de viktigaste frågorna att ta tag i under den här mandatperioden, inte minst i skolans värld. Att utifrån den bakgrund som nu finns kräva lagstiftning vad gäller transfett tycker jag är överspelat. I stället bör vi se till att branschen på olika sätt tar ytterligare initiativ - precis som man har gjort i den här frågan på ett så gott och föredömligt sätt - vad gäller övriga produkter, ett initiativ tillsammans med lagstiftare och andra aktörer på marknaden. Om marknaden helt enkelt lyssnar på sina kunder och förändrar produktionen händer mycket. Det bådar gott för framtiden att vi via debatter, dialog och informationskampanjer får en större förståelse för vad som krävs av både producenter och konsumenter för att vi ska få en god livsmedelssäkerhet och ett gott liv. Jag skulle vilja stanna några sekunder till vid det som Livsmedelsverket tog fram tillsammans med Folkhälsoinstitutet, ett mycket gediget handlingsprogram som lyfter fram behovet av att vi talar om rörelse och om vad vi konsumerar. Jag hoppas och tror att utskottet ska få belysa de här frågorna längre fram och tillsammans med övriga aktörer får se en förändring på detta område. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 170 Gunvor G Ericson (Mp)
Herr talman! Självklart står jag bakom alla Miljöpartiets reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 8. Det kemikaliesamhälle vi lever i har diskuterats här tidigare i dag. Nu tänker jag ta upp ett tydligt exempel på hur det kan gå i detta kemikaliesamhälle. Det handlar om transfett. Transfett finns i mindre mängder i kött och mjölk från idisslande djur. Det stora problemet är att industrin tillverkar fett genom att flytande växtoljor som innehåller omättade fettsyror genomgår flera kemikaliska processer för att ge fasta och stabila produkter. Men resultatet blir samtidigt ett fett som riskerar att "klegga igen" människors blodkärl. Det är egentligen ett slags designfett. Dess egenskaper, att det är fast och håller längre, har gjort att det har använts, men till priset av hälsorisker. Det är detta industriella fett debatten handlar om. Centerns Erik A Eriksson med flera har uppenbarligen inte fattat det, men det är det som vi lyfter fram i vår motion. Det konstgjorda fettet blev vanligt i våra livsmedel efter andra världskriget, till exempel i hushållsmargarin. Det kan finnas i snabbmat, kakor, kex, bullar, mikrovågspopcorn. Men du som konsument kan inte veta. De moderatledda allianspartierna argumenterar mot ett förbud och buntar ihop diskussionen om mättat fett och transfett. Det är mycket olyckligt och gör att konsumenterna blir förlorare eftersom man inte heller bifaller vår andra att-sats i motionen om en bättre märkning. De senaste 20 åren har det kommit fler och fler belägg för att transfett är hälsofarligt. Starkast är bevisen för att transfett bidrar till att utveckla hjärtinfarkt, men det finns också belägg för att transfett ökar risken för diabetes, förekomst av övervikt och nu senast även förekomst av barnlöshet. Av de hundratals vetenskapliga artiklar som har skrivits om transfett och hälsopåverkan har däremot ingen visat någon som helst nyttoeffekt av transfett. Tidigare har man menat att transfett och mättat fett har samma negativa påverkan på hälsan, men transfett är per gram flera gånger farligare än mättat fett, något som även Livsmedelsverket håller med om. Oavsett det mättade fettets dåliga verkan skulle det alltså vara en hälsovinst att ersätta transfett med samma mängd mättat fett i vår mat. Kanada och USA har nu infört obligatorisk märkning av förpackade varors innehåll av transfett. Eftersom en stor del av de amerikanska livsmedlen intas på restauranger där märkning inte är möjlig har hälsovårdsmyndigheterna i New York förbjudit användningen av transfett i stadens restauranger. Medan Sverige tillåter ett innehåll av transfett på upp till 60 procent har den danska lagstiftningen medfört att det inte längre är möjligt att inta mer än ett gram, oavsett vad man äter. Det finns mycket transfett i varor inom EU, särskilt i Östeuropa. Det farliga intaget kan minskas med information eller lagar. Danmark valde lagar. Danskarna hoppade över konsumentkampanjer med tekniska detaljer. De tog bara bort transfetterna ur livsmedlen - snabbt och enkelt för konsumenten. I Danmark tog det ett halvår att införa lagen. Det stämmer inte att vi har nått samma resultat som Danmark. I genomsnitt har vi kanske det, men vissa grupper får i sig långt mer och andra mindre. Förringa inte diskussionen om vad detta faktiskt handlar om. Majoriteten skriver i utskottsbetänkandet att man skulle kunna minska riskerna för hjärt- och kärlsjukdom med 30 procent om man tog bort de mättade fetterna och med 3 procent om man tog bort transfetterna. 3 procent innebär faktiskt 300 människor per år! Förringa inte det. I dag är det svårt att vara konsument. Alla företag har inte tagit bort de industriella transfetterna. Även om genomsnittspersonen får i sig mindre än tidigare finns det grupper som får i sig betydligt mer än WHO rekommenderar. Som konsument kan du inte veta om en vara innehåller transfetter eller ej. Märkningen är en djungel. På restaurangen eller i gatuköket ser du inte heller vad frityroljan innehåller eller hur popcorn har anrättats. Med ett förbud slipper till exempel lastbilschaufförer eller andra som ofta äter ute få i sig onödigt transfett och därmed öka risken. Det är inte rimligt att bara de kunnigaste och mest engagerade människorna ska slippa få i sig skadligt fett som de inte själva har bett om. Tack för den uppskattning som Ronny Olander uttryckte i sitt inledningsanförande! Men jag funderar lite på hur ense ni socialdemokrater egentligen är, för i morse sade socialdemokraten Anders Ygeman i tv att de danska reglerna nog är ett handelshinder, och han verkade rädd för att gå den danska vägen. Men EU:s fördrag innehåller också artiklar om folkhälsa. Man kan fundera på vad som är viktigast: hälsoaspekter eller handelshinder. Ylva Johansson, som har hand om folkhälsofrågorna, sade tidigare i år att det kanske behövs en lagreglering och att s skulle pröva frågan. Det är ett steg framåt att Socialdemokraterna i sitt yttrande skriver att transfetter är en folkhälsofråga och bör behandlas som en sådan. Men vad vill Moderaterna? Man vill styra via EU, sade Sofia Arkelsten. Den 1 februari röstade EU-parlamentet om en resolution om kommissionens grönbok om övervikt, fetma och kroniska sjukdomar. Där berördes frågan i punkterna 30 och 31. Parlamentet uppmanar EU till åtgärder för att minska intaget av transfettsyror och att det görs en snabb översyn av rådets gamla direktiv från september 1990 om näringsvärdesdeklaration för livsmedel, så att det i det direktivet införs ett krav på att man åtminstone ska ange vilka näringsämnen och vilken typ av fetter ett livsmedel innehåller. Detta röstade Moderaterna emot: Folkpartiet och Centern lade ned sina röster. Så var det med den EU-styrningen. Miljöpartiet och Socialdemokraterna röstade för resolutionen. De partier som värnar om konsumenterna borde bifalla Miljöpartiets motion - för konsumenternas, folkhälsans och enkelhetens skull. Kristdemokraterna sade i ett tidigare inlägg i eftermiddags att de farligaste ämnena skulle förbjudas och hänvisade till Reach. Var det en läpparnas bekännelse? Miljöpartiet anser att vi ska göra som Danmark och lagstifta mot industriellt transfett. Låt mig dra en parallell med trafiken. Alla vet att hastigheten är det som har störst betydelse för nollvisionen om antalet olyckor. Men för den skull har man inte låtit bli att lagstifta om vinterdäck. Varför ska man göra det goda - en lagstiftning av dansk modell - till det bästas fiende? Det handlar om bra mat för alla och en möjlighet till fysisk aktivitet. I detta anförande instämde Jan Lindholm (mp).

Anf. 171 Ronny Olander (S)
Herr talman! Det är stor risk att jag inte hinner hem till det insnöade Skåne, men jag kunde inte låta bli att begära ordet. Jag får väl stanna kvar till i morgon i så fall. Jag vill säga att det inte råder någon oklarhet hos oss. Jag tyckte att Gunvor G Ericson lät påskina det. Som man kan se i vårt särskilda yttrande på s. 27 har vi redan nu tagit initiativ till att föreslå vår grupp i Nordiska rådet - det handlar om vår gruppledare där, Sinikka Bohlin, och om Ann-Kristine Johansson, som sitter med både i utskottet och Nordiska rådet - att ta upp frågan där, så att vi får en gemensam hållning. Förhoppningsvis kan det leda till att vi kan få mer information om det är ett handelshinder eller inte, om det gäller animaliska fetter eller vegetabiliska oljor och allt annat som hör till diskussionen. Man kan se det som en ansats till att återigen få i gång en bra diskussion om folkhälsa och livsmedelssäkerhet. Jag instämmer i vad du har sagt här - det handlar om det onyttiga som man själv stoppar i sig fast man kanske borde undvika det - om att det verkligen behövs en bra diskussion här. Därför har jag tyckt att ni har tagit tag i frågan på ett bra sätt. Vi måste få i gång diskussionen. Den har ibland verkat lite avsomnad. Konsumentkorporationen och konsumentorganisationer driver på i de här frågorna. Detta kanske kan vara också ett stöd för dem. Det handlar inte bara om transfetter. Men det finns inga oklarheter om vår ståndpunkt. Vi har aktualiserat frågan, och vi kommer att driva detta, förhoppningsvis ihop med andra goda krafter. Vi har erfarenheter av att arbeta tillsammans med er. Kanske också Vänsterpartiet och andra vill ansluta sig. I så fall ställer vi självfallet upp på det.

Anf. 172 Gunvor G Ericson (Mp)
Herr talman! Jag tackar för förtydligandet från Ronny Olander. Apropå detta om snöovädret vill jag säga att jag för min del hade bokat ett långt tidigare tåg, men jag kommer nog hem i kväll ändå så småningom. Det finns en svårighet i de här frågorna. Ibland diskuterar vi så tekniska detaljer att vi glömmer hälsoperspektivet. Det finns en komplikation, tycker jag som ny i riksdagen, i att livsmedelsfrågor ligger under Jordbruksdepartementet, inte under vår motsvarighet till det danska Sundhetsvæsenet. Det är bra att man nu tar upp frågan i Nordiska rådet och belyser den där, precis som vi från svenskt håll också måste stöta på och ta upp den när nu frågan lyfts i EU-parlamentet. När man nu ska se över märkningsregler och annat måste Sverige vara aktivt. Det är inte alla länder som har samma syn på märkningskrav som vi har i Sverige. Jag skulle också vilja nämna att det nu pågår en stor studie i Frankrike där man mäter skillnaden mellan det naturliga transfettet och det industriellt framställda transfettet. Vi vet inte resultatet av den studien än, men det kan finnas skillnader. Då är det naturligtvis ännu angelägnare att vi tar oss an detta. Konklusionen från vår sida är att det industriella transfettet inte behövs. Då kan vi åtminstone ta bort det. Det naturliga kan vi inte peta undan, men det industriellt framställda kan vi ta bort.

Anf. 173 Ronny Olander (S)
Herr talman! På livsmedelsområdet och konsumentområdet kommer det ofta larmrapporter. En säger det ena, en annan säger det andra. Det skulle nog vara bra om vi kunde samla upp det hela och ge en samlad bild. Då kunde vi få i gång en rejäl folkhälsodiskussion om vad som är bra, vad som är nyttigt och vad man bör undvika. Man kan väga in annat, till exempel alkoholfrågor och frågor om kost och motion, så att man får en större diskussion. Det har faktiskt funnits en sådan diskussion under tidigare år. Därför skriver vi i vårt särskilda yttrande: "Transfetterna är även en folkhälsofråga och bör behandlas som en sådan." Ibland kan man i riksdagens arbete känna att frågor isoleras till ett bestämt utskott. Man skulle önska att man kopplar ihop olika utskott, som man ju gör ibland. Det är viktigt. I vår socialdemokratiska grupp hade vi den här veckan en tjänsteman från EU. Vi informerade oss om hur den här frågan ser ut. Jag uppfattade det lite grann som att den strikta hållningen mellan EU-kommissionen och Danmark nog kommer att lättas upp. Vi tror mycket på ett nordiskt sammanhang. Vi har regelverk som vi har arbetat fram inom Norden. Det nordiska sättet att arbeta, med Nordiska rådet, bör vi också satsa på. Det är helt klart. Än en gång stort tack för att ni har varit med och dragit i gång den här frågan! Förhoppningsvis kan vi också vidga den, och jag hoppas att alla goda krafter - vilka de än må vara - ansluter sig.

Anf. 174 Gunvor G Ericson (Mp)
Herr talman! Jag hakar på där Ronny Olander slutar. Också jag hoppas att den här debatten kan göra att vi kan komma vidare i frågan, även om tiden kanske inte i dag var mogen för att fatta ett sådant beslut och Miljöpartiet som vanligt var lite före sin tid. Också jag tror att det kommer att ske, precis som Ronny Olander säger. Det kanske skulle vara synd om EU råkar gå före Sverige i den här frågan. Men det är okej. Det är konsumenterna som är vinnarna. Där har Miljöpartiet och Socialdemokraterna en liknande syn. Att vi värnar en lagstiftning från Miljöpartiets sida handlar om att vi också vill värna de konsumenter som inte är lika starka och inte alla gånger kan göra de medvetna valen. Man ska som konsument känna sig säker. Det som uppenbarligen är farligt och inte behövs kan man lagstifta mot. Som jag sade förut kommer det nu en översyn av näringsvärdesdeklarationerna av livsmedel i EU. Det vore väl konstigt om inte Sverige stöttade Danmark i den här frågan. Det blir lättare ju fler vi är som påverkar. Tyvärr har Sverige inte möjlighet att bestämma sin egen livsmedelslagstiftning längre. Vi får göra vad vi kan i de forum där beslut fattas.

Anf. 175 Jan Lindholm (Mp)
Herr talman! Jag ber så mycket om ursäkt att jag förlänger debatten. Jag kunde inte låta bli att anmäla mig till talarlistan när jag hörde Erik A Eriksson tala. Även om flera andra av de borgerliga debattörerna har nämnt detta och lite diffust talat om och jämfört mättat fett med transfetter blir det så tydligt när Erik säger: Det är 2 gram transfetter och 30 gram matfett för en normalkonsument i Sverige. Med det vill han på något sätt hävda att det skulle vara mindre viktigt med transfetter. Det är synd om riksdagen ska fatta beslut med så dåligt kunskapsunderlag. Det vore verkligen synd. Transfetter och mättat fett skiljer sig på många olika sätt. De flesta mättade fetterna innehåller både goda och dåliga kolesteroler. De goda kolesterolerna hjälper oss att ta hand om de onda. Transfetter sänker de dåliga kolesterolhalterna. Det innebär att man inte kan jämföra de två sorternas fett som något slags likartade eller jämförbara storheter. Dessutom talar man om ett genomsnitt. Det är inte vad som gäller för konsumenten. Det är många konsumenter i Sverige som intar över tio gram transfetter per dag. Det blir en väldigt felaktig bild av vad som är verkligheten för konsumenten. Ni talar väldigt mycket om att förenkla. Varför inser ni inte att en tydlig lagstiftning är en förenkling? Vi har mängder av saker som vi som konsumenter måste ta hänsyn till. Tänk vad skönt det vore att slippa hålla reda på huruvida det finns ett farligt ämne i den produkt man äter eller inte och i hur stora mängder. Ett förbud plockar bort den komponent som jag som konsument behöver tänka på. Det vore enkelt. Man blir orolig när Sofia Arkelsten talar om att det är så tungt för konsumenterna. Det blir extra jobbigt för konsumenterna med märkningar som till exempel Krav. Sedan säger hon att nyckelhålsmärkning är bra. Då undrar man. Vi som medborgare i det här landet röstade i EU-omröstningen med det löftet att Sverige skulle vara pådrivande. Det var så ni lyckades tippa över de sista procenten väljare. De har kommit till mig och bett om ursäkt för att de blev lurade. Ni lurade dem att tro att Sverige skulle påverka och förändra EU. Varför tar ni inte chansen nu och visar dem att ni gör det? Varför sker förhandlingarna i det dolda? Varför fattar inte Sveriges riksdag ett beslut och går på Danmarks linje, visar att vi går före och gör precis det som ni försökte lova väljarna inför EU-valet? Vi tycker att Sverige ska markera det. Sedan driver ni det jättebra i förhandlingarna och kommer fram till det. Då kan ni säga: Titta här, vi har gjort det vi har lovat att göra som politiker och företrädare för Sverige. Det är synd att ni inte tar den chansen. Det skulle göra att politiken fick lite bättre rykte. Det vore jättebra om ni kunde bidra också med det. Vi har många erfarenheter av att företag och näringsliv reagerar när det finns hot om lagstiftning. Det är väldigt vanligt. Det kan ni säkert komma på många exempel på. Det kommer EU-reglering. Vi kommer att få regler som på något sätt minskar halterna av transfetter i våra livsmedel. Det finns inga argument. Jag har skrivit ned saker som ni skrivit här. Det finns inget som talar för att vi inte skulle fatta beslutet att Sverige går före. Glöm inte att det är olika för olika grupper. Vi talar om försiktighetsprincipen i Sverige. Varför skulle vi inte kunna ge medborgarna en möjlighet i väntan på att EU fattar de kloka besluten som det säkert kommer att fatta och visa att Sverige går före? Jag tycker att ni ska ändra er när det blir dags att rösta om detta nästa vecka. Tänk nu över det här. Man kan inte jämföra 2 gram med 30 gram. I detta anförande instämde Gunvor G Ericson och Tina Ehn (mp).

Beslut, Genomförd

Beslut: 2007-02-28
Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 6, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Ursprungsmärkning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:MJ204, 2006/07:MJ206, 2006/07:MJ216 och 2006/07:MJ267 yrkande 1.
      • Reservation 1 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0114016
      m860011
      c23006
      fp22006
      kd20004
      v01804
      mp01603
      Totalt151148050
      Ledamöternas röster
    2. Restaurangråvarors ursprung

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ346.
      • Reservation 2 (s)
    3. Västsahariska produkter

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:U201 yrkande 4.
      • Reservation 3 (v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1091317
      m870010
      c23006
      fp22006
      kd21003
      v01804
      mp14023
      Totalt27619549
      Ledamöternas röster
    4. Djurtestade produkter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ265 yrkande 46.
      • Reservation 4 (mp)
    5. Livsmedelsinformation

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:So464 yrkande 25 och 2006/07:MJ267 yrkandena 2 och 3.
      • Reservation 5 (v, mp)
    6. Socker och salt i livsmedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:So464 yrkandena 28 och 29, 2006/07:MJ275, 2006/07:MJ291 och 2006/07:MJ375 yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 6 (s)
      • Reservation 7 (mp)
    7. Transfetter i livsmedel

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:So464 yrkandena 36 och 37 samt 2006/07:MJ383 yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 8 (mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1111117
      m860011
      c23006
      fp22006
      kd21003
      v15034
      mp01603
      Totalt27817450
      Ledamöternas röster
    8. Avståndsmärkning för livsmedel

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ267 yrkande 5.
      • Reservation 9 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0114016
      m860011
      c23006
      fp21007
      kd21003
      v01804
      mp01603
      Totalt151148050
      Ledamöternas röster
    9. Vegetarisk kost i skola och barnomsorg

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:So464 yrkande 33 och 2006/07:MJ265 yrkande 44.
      • Reservation 10 (mp)
    10. Toaletter i livsmedelsffärer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ392.
    11. Småskalig livsmedelsverksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ400.
      • Reservation 11 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0112018
      m870010
      c23006
      fp22006
      kd21003
      v01804
      mp01603
      Totalt153146050
      Ledamöternas röster