Nationella patent på engelska

Herr talman! Nu ska vi behandla betänkandet om nationella patent på engelska, som är den stora frågan i betänkandet, men också några andra frågor från den allmänna motionstiden som rör patenträtten. Låt mig inledningsvis säga att vi delar regeringens bedömning när det gäller de flesta frågorna i betänkandet men att vi har en reservation gemensam med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som jag här och nu yrkar bifall till. Jag ska strax återkomma till den. Förslaget att göra det möjligt att nationella patentansökningar kan inlämnas och beviljas på engelska är en förenkling som är välkommen från stora delar av näringslivet och som också har efterlysts av till exempel Patent- och registreringsverket. Förslaget innebär att de sökandes kostnader för att ansöka om ett svenskt patent blir lägre genom att översättningskostnaderna begränsas. Det är en kostnad som inte alls är obetydlig för framför allt forskningsintensiva företag som har engelska som arbetsspråk och för företag som tänker söka patent i flera länder. Detta förslag har alltså vårt fulla stöd. Herr talman! Vi står också bakom utskottsmajoritetens förslag till beslut kring frågorna i punkterna 3, 4, 5 och 6 i betänkandet. Det handlar om övriga patenträttsliga och upphovsrättsliga frågor, om litterära och konstnärliga verk och om vissa immaterialrättsliga frågor. Däremot, herr talman, delar vi inte utskottsmajoritetens uppfattning när det handlar om patentskyddet, som behandlas i punkt 2 i betänkandet, och det är på denna punkt vi har en gemensam reservation med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som jag alltså yrkade bifall till inledningsvis. Vår uppfattning är att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag för att stärka uppfinnares, innovatörers och företags möjligheter att skydda sina patent. Det är särskilt viktigt för de små och medelstora företagen och för de enskilda forskare och forskargrupper som jämfört med stora globala företag har begränsade möjligheter att skydda sig mot patentintrång och försvara sina rättigheter. En konsekvens av detta är tyvärr att alltför många avstår från att skydda sig, vilket jag tror att vi alla tycker är mycket olyckligt. Herr talman! Vi är väl medvetna om komplexiteten i frågan om hur ett bättre patentskydd kan skapas. Hittills har dock alltför stort fokus legat på möjligheten att skapa en statlig försäkringslösning, en lösning som skulle bli mycket kostsam för staten. Däremot borde det rimligen finnas möjligheter att se över om det går att utveckla stödet inom det juridiska området, liksom att ytterligare analysera behovet av kompetensutveckling, finansieringslösningar och rådgivning. Regeringen har faktiskt här lämnat ett uppdrag till Vinnova och PRV. Det är bra, men jag tror ändå att ett tillkännagivande till regeringen på den här punkten är angeläget. Bakgrunden till det är att vi fullt och fast delar regeringens uppfattning att "immaterialrätten och de immaterialrättsliga skydden får en allt större betydelse som strategiska verktyg för värdeskapande och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap". Av det skälet tycker vi att det är viktigt att göra detta tillkännagivande.

Herr talman! Det vi ska debattera i dag är patent på engelska - propositionen och det betänkande som utskottet har presterat. Jag ska börja med att läsa ett stycke ur vårpropositionen. Det står så här på s. 66: "Små och medelstora företags affärsstrategiska hantering av immateriella tillgångar bör stärkas. Utredningen Ett enhetligt patentskydd i EU och en ny patentlag ska senast den 3 juni 2014 lämna förslag till en ny patentlag (dir. 2012:99). För att ytterligare förenkla för företagen föreslår regeringen i propositionen Nationella patent på engelska (prop. 2013/14:53) att nationella patentansökningar ska kunna behandlas och beviljas på engelska. Därmed blir översättningskostnaderna i samband med patentansökningar lägre, vilket främjar forskningsintensiva svenska företag med engelska som arbetsspråk." Vänsterpartiet delar den uppfattningen och tycker att det är bra att detta kommer. Men i betänkandet tas även andra delar upp, bland annat punkt 2, Patentskydd, som Ingela Nylund Watz nyligen gick igenom på ett bra sätt, så jag kan därför vara kortfattad. Det är av avgörande betydelse att forskare, företagare och uppfinnare kan skydda sina rättigheter mot intrång från andra. Den möjligheten ser väldigt olika ut beroende på bland annat storlek på företag. Framför allt har små och medelstora företag och enskilda uppfinnare svårigheter att värna sina rättigheter mot patentintrång. För många är det en fråga om tid, alltså utdragna rättsprocesser, och kostnader för dessa. Därmed söker man i många fall inte patent. Det är mot bakgrund av det och vad regeringen skriver i vårpropositionen som regeringen bör ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag på hur uppfinnare och små och medelstora företag kan ges bättre patentskydd än i dag. Det finns beskrivet i reservation 1 under punkt 2 som jag står bakom. Jag står bakom övriga reservationer från Vänsterpartiet men yrkar alltså bifall bara till reservation 1.

Herr talman! Jag tänkte inleda med att konstatera att mina kolleger har haft vänligheten att sätta upp mig för ett anförande på tolv minuter i den här debatten. Jag kan lugna herr talmannen och närvarande ledamöter med att jag inte kommer att ta alla dessa minuter till förfogande. Vi debatterar i dag regeringens proposition Nationella patent på engelska . För enkelhetens skull för vi dock debatten på svenska. När det gäller själva propositionen har inga motioner väckts, men i betänkandet behandlas även 34 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden inom området för immaterialrätt. Jag vill, herr talman, inleda med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna. En välfungerande patentprocess lägger grunden för ett innovativt Sverige. Patentansökningarna till Patent- och registreringsverket, PRV, minskade förvisso under senare halvan av 2000-talet i absoluta tal. I mitt eget hemlän, Skåne, har dock ansökningarna ökat de senaste åren, och enligt en OECD-rapport som visar vilka städer i världen som har flest antal patent per capita placerar sig min hemstad Malmö som nummer fyra. Häromåret antog regeringen en nationell innovationsstrategi för att skapa bästa möjliga innovationsklimat med sikte på 2020. Patenträtten utgör en mycket viktig del i detta. Ett starkt och konkurrenskraftigt patentsystem är en avgörande förutsättning för många olika sektorer och branscher. Från politiskt håll måste vi därför skapa förutsättningar för att patentprocessen blir smidigare, snabbare och billigare. Vi har vidtagit flera viktiga åtgärder för att göra det enklare att försvara sina patent. Det handlar framför allt om moderna och tydliga regler, men också om en rättssäker och effektiv domstolsprövning. Nyligen föreslog regeringen därför att en ny patent- och marknadsdomstol inrättas där prövningen av immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål kan koncentreras och bli mer enhetlig. Den nya domstolsordningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2015. Att ansöka om och försvara sina patent är ofta förenat med stora kostnader. I morgon fattar riksdagen beslut om dagens betänkande att nationella patentansökningar även ska kunna behandlas och beviljas på engelska. I dag måste en patentansökan skickas in på svenska, vilket ofta kräver ett omfattande översättningsarbete. Detta gäller inte minst för forskningsintensiva företag som har engelska som arbetsspråk och för företag som vill söka patent i flera länder på ett och samma språk. Herr talman! Dagens proposition är också fråga om likställighet. Ett nationellt patent som har beviljats av PRV måste, som nämnts, i dag meddelas i sin helhet på svenska. Den som redan har ett europeiskt patent, meddelat på något av de officiella språken engelska, tyska eller franska, kan dock få detta validerat i Sverige och därmed få det gällande här på samma sätt som ett svenskt patent. För att underlätta detta utarbetades den så kallade Londonöverenskommelsen som trädde i kraft 2008. Den innebär att anslutna länder avstår från tunga översättningskrav vid valideringen av ett europeiskt patent. För att få ett europeiskt patent validerat i Sverige räcker det med att den del som omfattar själva skyddsomfånget, det vill säga patentkraven, översätts till svenska. Patentbeskrivningen kan däremot lämnas in på engelska. Det betyder att svenska patent, utarbetade på engelska för en internationell marknad, drabbas av stora översättningskostnader eftersom de måste lämnas in på svenska, medan den som har ett europeiskt patent slipper detta, eftersom det då räcker med att översätta själva patentkraven. Detta är givetvis inte rimligt, och därför likställer vi nu regelverken. Beräkningar pekar på att kostnaden för att översätta en patentansökan kan uppgå till ca 40 000 kronor. Att ansöka om ett svenskt patent kan därför ses som omotiverat kostsamt. Förslaget innebär att vi förbättrar villkoren för svenskt företagande, vilket främjar forskning och innovationer. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. Jag nämnde tidigare att det har väckts ett antal motioner. Jag tänker inte kommentera dessa närmare, eftersom vi tidigare har debatterat dem ett antal gånger. När det gäller den socialdemokratiska motionen konstaterade Ingela Nylund Watz att regeringen redan har vidtagit åtgärder. Det är väldigt bra, och jag instämmer med Ingela Nylund Watz, så jag säger inget mer om detta. Herr talman! Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Idéer, kreativitet och kunskaper är det viktigaste kapitalet i en modern ekonomi. En välfungerande patentprocess leder till fler arbetstillfällen, tillväxt och ökade skatteintäkter, och det gynnar alla. Det ska vara lätt för svenska företag att ta steget ut i Europa, vilket kräver harmoniserade regler och mindre krångel. Dagens betänkande och det kommande EU-patentet är därmed konkreta exempel på hur vi arbetar för att riva handelshinder på EU:s inre marknad, göra det lättare för våra företag att växa och därmed lägga grunden för ökad tillväxt och fler jobb både i Sverige och i Europa. Den politik vi fattar beslut om i EU-parlamentet gör skillnad, och den politik vi fattar beslut om här i riksdagen gör skillnad. Det är något att komma ihåg när vi går till såväl EU-val den 25 maj som till riksdagsval den 14 september. (Applåder)

Herr talman! I dag inbegrips nationella patentansökningar i ganska omfattande översättningsarbeten, vilket ofta blir kostsamt för företagen. Detta förslag syftar till att begränsa översättningskostnaderna, vilket ska främja forskning och innovation och öka tillväxten. Forskningsintensiva svenska företag och företag som avser att söka patent i flera länder kan söka patent på samma språk och får en förenklad hantering. Samtidigt gäller samma förutsättningar när man söker patent i andra länder som också avstår från krav på översättningar. Utredningen i denna fråga har remissbehandlats utan större invändningar. Det finns ett antal olika myndigheter som företag kan behöva lämna in en patentansökan till, nämligen Patent- och registreringsverket (PRV), det europeiska patentverket European Patent Office (EPO) eller World Intellectual Property Organization (Wipo). Ett patent handlar om att definiera ensamrätt på en uppfinning. Här kan nämnas att definitionen patent inte gäller för exempelvis ett datorprogram eller en mjukvara, då det inte anses vara en uppfinning. Däremot är tekniska lösningar som är innovativa inom databranschen det. Denna gränsdragning ligger på PRV att definiera. PRV, som ska stödja små och medelstora företag gällande immaterialrättsliga frågor, har numera interaktiva e-tjänster och en söktjänst i arkivet Svensk patentdatabas med uppgifter och dokument från 1885 fram till dags dato. När det gäller upphovsrättslagen, som syftar till skydd av konstnärer och skribenter, finns det olika internationella konventioner, avtal, direktiv och fördrag. Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten, Wipo, lade till ett fördrag 1996 för att uppdatera skyddet, speciellt gällande digitala nyttjanden, och Sverige tillträdde fördragen i slutet av 2009. En upphovsrättsutredning har sett över vissa frågor i upphovsrättslagen, och just nu bereds de på Regeringskansliet. Här ingår frågan om huruvida upphovsmakarens ställning som avtalspart bör stärkas och i så fall på vilket sätt. Även på EU-nivå görs en översyn för modernisering av upphovsrätten. Här finns motioner som berör många viktiga och komplexa frågor som handlar om kultur och skapande, och innovationer i den sfären, och den komplicerade problematik som existerar med internet. Även digital handel med varor och tjänster, nedladdningar och piratkopieringar berörs. Att skydda och hitta ersättningssystem för upphovsmakarna på ett sådant sätt att det fortsätter att finnas ett flöde av nya verk av alla sorter så att kulturen inte utarmas är av största vikt. Mycket arbete pågår både i Sverige och internationellt. Jag som har tre skapande döttrar inom design, konst och musik hoppas att det fantastiska med nätet, där en hel värld ligger för våra fötter i form av information av alla de slag, ska kunna kombineras med ett upphovsrättsligt skydd som är övergripande och sunt nog för att de och alla andra kreatörer ska kunna och vilja fortsätta med sitt skapande. Jag yrkar avslag på motionerna och bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag kommer ihåg en kvinna som jag läste om i tidningen för ganska många år sedan nu. Hon hade uppfunnit en ersättning till snus i form av örtsnus. På den tiden jobbade jag extra på en bensinmack hemma i Västerbotten, och jag kommer ihåg att hennes produkter låg i ett enkelt ställ bakom kassan. Hon kom då och då in på bensinmacken för att fylla på stället med sina produkter. Men det dröjde inte speciellt länge innan den stora tobaksjätten i Sverige tog fram en liknande produkt, men med ett annat namn och med tjusigare förpackning. På macken installerade man kylar, och jag kunde märka att deras örtsnus började säljas ännu mer. Vad jag vet hade kvinnan med ursprungsidén inte en chans att ta striden mot det stora företaget. Hon hade helt enkelt inte de ekonomiska musklerna. När vi skyddar våra uppfinningar och våra produkter med patent tror vi att vi ska ha ett bra skydd mot intrång och kopiering. Men tyvärr är inte så alltid fallet. Många företag får sina patent kapade, och många företag har svårt att göra något åt det, då man - som i exemplet med kvinnan som jag nämnde tidigare - inte har tillräckligt med ekonomiska muskler för en tvist eller en rättegång. Jag kan till viss del sympatisera med att det skulle vara bra med en statlig försäkring för alla små företagare som inte har egna pengar för att klara av en strid vid patentintrång, men det blir alldeles för dyrt för staten. Därför är det så viktigt att företagen söker sig till den privata marknaden och försäkringsbolag. Dessutom ser regeringen över detta hela tiden, och nu har PRV och Vinnova ett uppdrag från staten att jobba med att hjälpa företag med finansiering och råd och hur man till exempel hanterar sina immateriella tillgångar på ett affärsstrategiskt sätt. Herr talman! Många svenska företag har i dag världen som sin marknad och en internationell verksamhet där språket är engelska. Därför känns det väldigt bra att stå här i dag och yrka bifall till regeringens proposition, som innefattar att de företag som söker patent i Sverige inom kort också kommer att kunna göra det på engelska. Det är praktiskt ur flera synvinklar. En fördel är att företaget kanske så småningom ska utvidga sin patentansökan i Europa, eller utanför Europa, och då sparar företaget pengar på översättningskostnader som ofta är väldigt höga. Är det dessutom så att man söker flera patent blir det en stor kostnadsbörda med just översättningen för många företag. Om företagen kan spara pengar på översättningskostnader kan de i stället använda dessa till sin huvudverksamhet, det vill säga att jobba med innovationer och forskning. I dag är det så att åtal för patentintrång endast får väckas av allmän åklagare "om åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt". Vad betyder det? I min mening är det alldeles för vagt. Patentintrång är ett brott och borde behandlas därefter. För att markera att patentintrång är just ett brott som polis och åklagare bör ta sig an i större omfattning måste lagen förtydligas. Det är viktigt att reglerna är tydliga och visar när en åklagare kan väcka åtal mot patentintrång. Många företagare känner sig i dag hjälplösa, då det är oklart vad lagen egentligen avser. Därför känns det positivt att regeringen nu kommer att tillsätta en utredare som ska analysera reglerna om åtal och åtalsprövning när det gäller patentintrång. (Applåder)