Naturkatastrofer, m.m.

Betänkande 2005/06:FöU12

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 maj 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Motioner om naturkatastrofer (FöU12)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om bland annat naturkatastrofer samt motioner samt motioner som lämnats in med anledning av händelse av större vikt (stormen Gudrun i januari 2005) och med anledning av regeringens proposition 2005/06:27 Leveranssäkra elnät. Motionerna handlar bland annat om vattenflödet i Mälaren, ansvar för förebyggande arbete mot naturkatastrofer och ersättning vid naturkatastrofer.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-03-30
Justering: 2006-04-20
Trycklov till Gotab och webb: 2006-04-24
Trycklov: 2006-04-24
Reservationer: 2
Betänkande 2005/06:FöU12

Alla beredningar i utskottet

2006-03-30

Motioner om naturkatastrofer (FöU12)

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om bland annat naturkatastrofer samt motioner samt motioner som lämnats in med anledning av händelse av större vikt (stormen Gudrun i januari 2005) och med anledning av regeringens proposition 2005/06:27 Leveranssäkra elnät. Motionerna handlar bland annat om vattenflödet i Mälaren, ansvar för förebyggande arbete mot naturkatastrofer och ersättning vid naturkatastrofer.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-05-04
Stillbild från Debatt om förslag 2005/06:FöU12, Naturkatastrofer, m.m.

Debatt om förslag 2005/06:FöU12

Webb-tv: Naturkatastrofer, m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Heli Berg (Fp)
Herr talman! I försvarsutskottets betänkande om naturkatastrofer behandlas motioner väckta med anledning av bland annat stormen Gudrun i januari 2005. Jag har som många andra redan tidigare talat här i kammaren om Gudruns härjningar i Sydsverige, om konsekvenser för de drabbade och om det som man borde ha gjort innan och efter. I den nu aktuella folkpartimotionen med anledning av stormen har Folkpartiet tagit upp behovet av att regeringen tar ett samordningsansvar för myndigheternas åtgärder för att göra samhället mindre sårbart för extrem väderlek. I försvarsutskottets betänkande går det att läsa att utskottet anser att den enskilde har ett primärt ansvar att skydda sitt liv och sin egendom. Vidare står det att det i första hand är den enskilde som själv ska vidta och bekosta åtgärder i syfte att förhindra olyckor och begränsa sådana skador som kan uppstå till följd av olyckor. Det tycker självfallet Folkpartiet också när det handlar om att till exempel bonden ska se till att ha reservaggregat om och när strömmen går, som den ofta gör när man bor längst ut på linjen, och att man har reserver av olika slag när man blir insnöad. Allt detta och mycket därtill är självklart för landsbygdsbefolkningen. Man är van att ta hand om sig själv och de sina. Jag har ofta tänkt: Vilken tur det var att stormen drog fram där den gjorde och inte i Stockholm eller i Göteborg. Hur många hade klarat de påfrestningar och plågor som stormen bar med sig, till exempel bristen på el och vatten i veckor och i vissa fall månader? Det gjorde ju landsbygdsbefolkningen, men även folk på landet ska till jobbet, har behov av att tvätta sig och laga mat och även ha kontakt telefonledes med omgivningen. När dessa samhällsfunktioner drabbas kan den enskilde inte ha beredskap för mer än en kort period. Man måste även som glesbygdsbo kunna lita på att samhället fungerar vid svåra påfrestningar. När jag sist talade om Gudrun i denna sal hade det gått tre månader sedan stormen, och el- och telefonledningar låg på marken. Då tyckte jag att det var skam. I dag har det gått nästan ett och ett halvt år, och telefonledningarna ligger fortfarande på backen i norra Ronneby. Herr talman! Denna bild som jag håller upp är tagen i byn Humlamåla i går. Byborna har fått löfte om att man ska sätta i gång och laga telefonledningarna andra veckan i juni. Ni hörde rätt. Man kommer att sätta i gång och ta upp ledningarna ett och ett halvt år efter stormen. Jag undrar hur många ledamöter här - nu är det inte särskilt många - som visste hur illa ställt det är för vissa av de drabbade. Det finns faktiskt gränser även för vad folket på landet tål. Nu kommer säkert Michael Hagberg snart att säga att allt det jag talar om är överspelat och att regeringen har beslutat om ett direktiv till en utredning, men det lugnar inte mig och Folkpartiet. Det har utretts förr i Hot- och riskutredningen 1993-1995, Ledningsberedskapsutredningen 1998-1999, Analysgruppen 1997-1999, Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 1999-2001, 11 september-utredningen, Stödutredningen 2004 och Försvarsberedningen, och KBM har kommit med rapporter och redogörelser. Nej, vi i Folkpartiet är inte nöjda bara för att det ska tillsättas en utredning. Herr talman! Än så länge är det lika illa med samordningen som med telefonledningarna i Blekinge: Inget konkret händer. Jag yrkar bifall till folkpartireservationen nr 1.

Anf. 2 Per Rosengren (V)
Herr talman! Vänsterpartiet har också en reservation i betänkandet. Den handlar om en ganska segsliten fråga, nämligen diskussionen om huruvida vi ska ha ett katastrofkonto eller en katastroffond. Den frågan har varit uppe förut. I ett betänkande för ungefär ett år sedan och lite till fanns det en fempartireservation från de borgerliga partierna tillsammans med Miljöpartiet som gick igenom och där man ville ha ett tillkännagivande att regeringen skulle utreda detta med en katastroffond. När vi nu tittar på utredningens direktiv saknas faktiskt ett klart och tydligt direktiv till utredaren att se över situationen med en katastroffond eller ett katastrofkonto. Detta bör nämligen utredas ganska noga. En ren katastroffond, som de borgerliga tidigare har förespråkat, stämmer kanske inte helt överens med det budgetssystem vi har och kan kanske vara svårt att inlemma i detsamma. Men vi har inte fått någon utredning om detta. I direktiven till den utredning som det nu hänvisas till står det att man ska bedöma kostnader för skador och kompensationsåtgärder till följd av förväntade klimatförändringar. Det står att man ska redovisa erfarenheter av försäkringsskyddet för allmänheten, bostadsrättsföreningar, ideella föreningar, småföretag och jordbruket samt bedöma behov av åtgärder för att förbättra skyddet. När vi föreslår att man ska ta in i texten att vi ska förtydliga detta och ge regeringen i uppdrag att utfärda ett tilläggsdirektiv att man ska utreda möjligheterna att inrätta en katastroffond eller ett katastrofkonto, är det lite märkligt att de borgerliga nöjer sig med det här direktivet till utredningen, framför allt med tanke på regeringens njugghet att tidigare över huvud taget ta upp en diskussion kring detta. Jag tycker också att det är märkligt med tanke på den skrivning som fanns i betänkandet, förutom reservationen som gick igenom, där man faktiskt skrev att man ska utreda en katastroffond kontra ett katastrofkonto. Men det finns alltså inga tydliga direktiv till utredaren att så ska ske. När det gäller någon form av konto handlar det naturligtvis om att man ska kunna diskutera huruvida man ska kunna klara detta inom en budgeteringsmarginal. Det här är ju inte saker som inträffar varje år, men när det inträffar så måste det vara väldigt snabba beslut om man ska kunna betala ut pengar för att det inte ska bli ren kapitalförstöring. Nu får vi se vad utredaren gör, men jag tror att det hade varit väldigt bra om man hade utfärdat ett tilläggsdirektiv i det här sammanhanget så att vi hade varit säkra på att detta skulle ske. Därför är jag som sagt, herr talman, oerhört förvånad över att de borgerliga faktiskt nu har lämnat sin tidigare position. Jag förstår inte riktigt varför. Jag yrkar bifall till reservation 2.

Anf. 3 Michael Hagberg (S)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet 2005/06:FöU12 och avslag på motionerna. I betänkandet behandlar vi motioner från den allmänna motionstiden samt motioner väckta med anledning av händelserna runt stormen Gudrun samt propositionen om leveranssäkra elnät. Vi har fått in motioner som rör vattenflöden och tillrinningsområdet i Mälarområdet med långtgående förslag till åtgärder mot översvämningar på vattenmassornas väg mot Östersjön. Vi vet att uppföljning och beslut om åtgärder för att skydda oss mot översvämningar, ras och skred måste tas så lokalt som möjligt. Kommunernas och länsstyrelsernas roller måste vara väldigt tydliga. Även statens roll ska vara tydlig. Regeringen har därför tillsatt en utredning som har fått direktiv att redovisa effekterna av klimatförändringarnas påverkan på samhällets säkerhet. Direktivet pekar på att avtappningsmöjligheterna kan vara begränsade på grund av framtida klimatförändringar med översvämningar som följd på angränsande mark kring till exempel Mälaren, Vänern och Hjälmaren. Vi måste också komma ihåg att konsekvenserna av klimatförändringarna inte kunde tas med när beslut togs om de stora sjösänkningarna i dessa områden för cirka hundra år sedan. De stigande nivåerna i världshaven och Östersjön påverkar även de översvämningsrisken. Utredaren ska också redovisa de samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenserna. Det är det vi lutar oss mot, och vi har stort hopp om att Holgersson kommer att ta med det i sin utredning. Jag träffade också honom på Socialdemokraternas distriktskongress i Helsingborg och diskuterade de här frågorna. Han har väldigt höga ambitioner för resultatet av den utredningen. Vi kan också konstatera att man jobbar med frågorna på EU-nivå. Då översvämningsriskerna kan vara gränsöverskridande ska översvämningskartor och planer för hantering av översvämningar utarbetas. Betänkandet tar även upp samhällets ansvar för det förebyggande arbetet mot naturkatastrofer. I grunden ska vi veta att du och jag, precis som Folkpartiets representant sade här alldeles nyss, har ansvar för att skydda oss, begränsa skador och förhindra olyckor i olika sammanhang. För att tydliggöra kommunernas och landstingens ansvar har lagstiftningen siktat in sig på en god grund för att förebygga skador och förbereda räddningsinsatser vid naturkatastrofer. Nu väntar vi på utredningens förslag. Sedan får vi se vad vi kan få fram av det hela. Vi följer utvecklingen från utredaren, och jag hoppas att vi också kan få tillfälle att träffa honom under utredningsproceduren. Då kommer vi att se vilka åtgärder som ska göras och som kommer att ske med anledning av de stora klimatförändringar som vi ser just nu. Kartor över översvämningsområdena räcker inte alltid, utan det är oerhört viktigt att vi lägger mycket kraft på att utbilda och utveckla dem som sköter det här på så lokal nivå som möjligt. Kommunerna har tillsammans med räddningstjänsten ett stort ansvar. Även när det gäller plan- och bygglagen måste vi se till att vi inte bygger olika anläggningar på ställen där det kan bli översvämningar. Det finns en stor oro hos oss. Från miljörörelsens och miljöpolitikens sida har vi sett till att vi ska ha ordentligt fokus på klimatförändringar. Därför måste vi se till att vi jobbar med miljöpolitiken parallellt med säkerhetspolitiken. Jag har också stora förhoppningar om att även miljöfrågorna kommer att lyftas upp en del i den stora debatt som vi har i utskottet nu och den debatt vi ska ha i kammaren här framöver om säkerhetspropositionen.

Anf. 4 Per Rosengren (V)
Herr talman! Jag skulle bara vilja ställa en fråga till Michael Hagberg och den socialdemokratiska gruppen: Är det er uppfattning att utredaren också ska utreda katastroffond eller katastrofkonton för att vi ska ha den beredskapen? Om ni är det: Är ni i så fall nöjda med det direktiv som är skrivet? Varför skulle ni inte annars kunna tänka er att göra ett sådant förtydligande som Vänsterpartiet föreslår, nämligen att man ska få ett tilläggsdirektiv som klart pekar på att denna fråga också ska utredas?

Anf. 5 Michael Hagberg (S)
Herr talman! Jo då, vi känner oss ganska trygga i de här direktiven, där vi har sagt åt utredaren att man ska titta på de samhällsekonomiska och de statsfinansiella konsekvenserna. Vi vill inte låsa in utredaren i ett hörn och säga att han enbart ska titta på en fond - de borgerliga partierna brukar vara väldigt oroliga när vi diskuterar fonder, vilket Per Rosengren inte brukar vara - eller om vi ska ha ett konto. I stället låter vi honom i lugn och ro få fundera på konsekvenserna för det statsfinansiella och det ekonomiska, och jag tror och vet efter samtal med honom att han kommer att göra det på ett kvalificerat sätt.

Anf. 6 Per Rosengren (V)
Herr talman! Direktiven är inte helt tydliga när det gäller utredarens uppdrag. Det står att de statsfinansiella effekterna och så vidare ska utredas, men det finns ingen garanti för att man utreder just det här med fond eller konto och hur det ena respektive det andra stämmer överens med vårt budgetsystem. Jag hade önskat att man hade varit betydligt tydligare i det här sammanhanget. Jag är rädd, med tanke på tidigare hantering av den här frågan, för att den här frågan helt enkelt kommer att lämnas vid sidan. Det som Michael Hagberg använde hela sin anförandetid till kommer att vara det som allt kommer att handla om. Jag tycker att det är synd för alla de enskilda som drabbas om man inte löser detta, och det gäller även de kommuner som drabbas ganska hårt och inte vet om de får ersättning. Vi har exempel i Värmland med en kommun som drabbades väldigt hårt av stora skyfall. Då är alltså frågan: Ska den kommunen själv stå för kostnaderna, när det faktiskt är ett nationellt ansvar?

Anf. 7 Michael Hagberg (S)
Herr talman! Det var just det jag försökte säga först i replikskiftet: Vi vill inte att utredaren ska bli inlåst i ett hörn för att bara titta på konto eller fond. Vi vill att han ska titta på konsekvenserna och komma med förslag om de ekonomiska konsekvenserna av sådant här. Det behöver möjligen inte bli en fond, men det kanske blir en fond. Vi har stort förtroende för utredaren, som har jobbat med samhällsfrågor under en längre tid, både som politiker och som landshövding i Malmö. Vi vill ge honom ett öppnare mandat, inte ett parentesförslag som de borgerliga har fört fram och som du, Per Rosengren från Vänstern, nu sätter dig i knät på. Vi har förtroende för utredaren. Resultatet ska redovisas. Vi kommer att få förslag från regeringen utifrån utredningens förslag inom en snar framtid, och då får vi se var vi kommer att hamna. De människor som drabbas av katastrofer kan i vårt land känna sig trygga.

Anf. 8 Per Rosengren (V)
Herr talman! Jag vill ta upp kammarens tid en liten stund för att prata om min motion om naturolyckor som behandlas i betänkandet. Sedan 1980 har två av tre naturkatastrofer varit relaterade till klimatet. Antalet inträffade klimathändelser fördubblades i Europa under 90-talet jämfört med det föregående decenniet. Även i Sverige har det de senaste åren inträffat flera olika naturolyckor, såsom skyfall, översvämningar och stormar. Det är viktigt att man ändrar synsätt från en efter-katastrofen-handlingsplan till en som är förebyggande. Därför behöver Sverige ta fram en strategi för att klara av de sannolika förskjutningarna i klimatet mot ännu större nederbörd inom större delar av landet. Statens geotekniska institut har lagt fram förslag på en handlingsplan för att möta de nya hot som ett förändrat klimat innebär. I förslaget redovisas behovet av myndighetsstöd, kunskapsutveckling, ökad forskning och utveckling. Det behövs också en samordnad nationell instans, som är huvudansvarig för sådana typer av händelser, med resurser och kompetens för att kunna arbeta förebyggande och göra långsiktiga strategiska bedömningar, ge stöd till och samordna lokala initiativ och följa upp arbetet. Med en god samordning och en nationell instans som är huvudansvarig finns stora samhällsvinster att göra. Jag hoppas därför att propositionen Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle kommer att innebära att det blir så. Utbildning och forskning inom området behöver stärkas för att på sikt möta behovet av kompetensförsörjning, precis som Statens geotekniska institut säger. Att till exempel geoteknisk forskning bedrivs i Sverige är viktigt, och det behövs ökad kunskap inom ett flertal markrelaterade områden - kunskap om klimatförändringar, infrastruktur, byggande i tätort, geotekniska risker med mera. En effektiv samverkan och samordning mellan högskolor, institut och övriga aktörer samt mellan olika vetenskaper, innefattande annan teknik, naturvetenskap och samhällsvetenskap, är också viktigt för att skapa en god beredskap. Det handlar alltså om samverkan, samarbete och ökad kunskap. Herr talman! Jag tänker inte yrka bifall till motionen utan anser att utskottet behandlat den väl. Jag ser fram emot resultatet av regeringens utredning om effekterna av klimatförändringarna och hur samhällets sårbarhet för dessa kan minska. Jag ser även fram emot behandlingen av propositionen Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle . Allt detta hänger samman för att vi ska få en ökad beredskap för kommande naturolyckor.

Anf. 9 Michael Hagberg (S)
Herr talman! Socialutskottets betänkande Rikssjukvård behandlar vad som ska anses vara rikssjukvård och hur den ska styras. Jag menar att det är ett bra och nödvändigt betänkande. Det behandlar alltså grunden för rikssjukvård, de förslag om rikssjukvård som fanns i departementspromemorian Högspecialiserad sjukvård - kartläggning och förslag . Trots att vi i Vänsterpartiet delar huvuddragen i betänkandet och i den bakomliggande propositionen har vi tre reservationer, och det är om dem jag tänkte tala. Innan jag gör det vill jag emellertid säga några ord om de små och mindre kända handikappgrupperna. Socialutskottet har tidigare pekat på behovet av att hitta en långsiktig finansiering av verksamheten för små och mindre kända handikappgrupper. Ett exempel på en sådan verksamhet är Rett Center i Östersund. Det centret har nu en viss statlig finansiering som också är tänkt att vara långsiktig. Men det finns andra små handikappgrupper som också behöver specialistvård och som kan behöva samordnas på nationell nivå. Jag har vid förfrågan tidigare fått besked från Socialdepartementet att frågan skulle utredas i samband med den högspecialiserade vården. Ja, så kom den utredningen, men inte var detta utrett. Så blev inte fallet. Nu skriver regeringen i propositionen, och socialutskottet i betänkandet, att man ska uppdra åt Socialstyrelsen att utreda frågan ytterligare. Det är bra, men samtidigt vill jag framföra kritik mot att frågan inte redan är utredd och redovisad. Det var ju tanken, och det har socialutskottet också stått bakom. Låt mig så gå över till Vänsterpartiets reservationer. Det är bra att det inrättas en nämnd för rikssjukvården. Det är också bra att den har en majoritet som representerar sjukvårdsregionerna. Att landstingsföreträdare är i majoritet i nämnden säkrar ett demokratiskt styre av rikssjukvården. Vi i Vänsterpartiet vill dock att nämnden ska lagregleras. Beslutet att samordna den högspecialiserade vården är, som sagt, både bra och nödvändigt. Troligen kommer den formen av vård att få allt större betydelse i framtiden. Hur den styrs är därför en viktig demokratifråga och borde regleras i lag. Vi har också en reservation där vi menar att det krävs ett genusperspektiv vid utarbetandet av den högspecialiserade vården. Socialstyrelsen har i en rapport redovisat att kvinnor behandlas på ett annat, och ofta sämre, sätt än män i vården. De mest kända exemplen är att kvinnor inte får rätt diagnos vid hjärtbesvär eftersom de har andra symtom än män, att kvinnor får vänta längre tid på ambulans än män och att de får äldre och billigare läkemedel än män. Det finns alltså en skillnad i vårdens hantering av kvinnor och män. Denna kunskap förpliktar. Vi menar att det måste finns ett genusperspektiv när man diskuterar och bereder den högspecialiserade vården. Inget annat parti verkar dock tycka att det är viktigt. Jag beklagar det, särskilt som jag för bara någon vecka sedan tillsammans med representanter för samtliga partier deltog i en debatt om kvinnors villkor i vården och alla då sade sig vilja verka för att kvinnors situation i sjukvården skulle förbättras. Så var det med den debatten. Vår tredje reservation, som vi har tillsammans med Miljöpartiet, handlar om kostnadsansvaret för investeringar i vården. Den högteknologiska rikssjukvården kräver ofta stora investeringar som ett enskilt landsting eller en enskild region kan ha svårt att klara av. I dag saknas riktlinjer för hur man gemensamt skulle kunna finansiera sådana stora investeringar. Vi menar att staten kan behöva ta ett visst kostnadsansvar för stora investeringar som kommer hela landet till godo. Vi anser därför att det behövs en utredning som ser över hur ett sådant kostnadsansvar kan utformas. Herr talman! Jag står givetvis bakom alla Vänsterpartiets reservationer men nöjer mig för tids vinnande med att yrka bifall till reservation nr 6.

Anf. 8 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Jag vill ta upp kammarens tid en liten stund för att prata om min motion om naturolyckor som behandlas i betänkandet. Sedan 1980 har två av tre naturkatastrofer varit relaterade till klimatet. Antalet inträffade klimathändelser fördubblades i Europa under 90-talet jämfört med det föregående decenniet. Även i Sverige har det de senaste åren inträffat flera olika naturolyckor, såsom skyfall, översvämningar och stormar. Det är viktigt att man ändrar synsätt från en efter-katastrofen-handlingsplan till en som är förebyggande. Därför behöver Sverige ta fram en strategi för att klara av de sannolika förskjutningarna i klimatet mot ännu större nederbörd inom större delar av landet. Statens geotekniska institut har lagt fram förslag på en handlingsplan för att möta de nya hot som ett förändrat klimat innebär. I förslaget redovisas behovet av myndighetsstöd, kunskapsutveckling, ökad forskning och utveckling. Det behövs också en samordnad nationell instans, som är huvudansvarig för sådana typer av händelser, med resurser och kompetens för att kunna arbeta förebyggande och göra långsiktiga strategiska bedömningar, ge stöd till och samordna lokala initiativ och följa upp arbetet. Med en god samordning och en nationell instans som är huvudansvarig finns stora samhällsvinster att göra. Jag hoppas därför att propositionen Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle kommer att innebära att det blir så. Utbildning och forskning inom området behöver stärkas för att på sikt möta behovet av kompetensförsörjning, precis som Statens geotekniska institut säger. Att till exempel geoteknisk forskning bedrivs i Sverige är viktigt, och det behövs ökad kunskap inom ett flertal markrelaterade områden - kunskap om klimatförändringar, infrastruktur, byggande i tätort, geotekniska risker med mera. En effektiv samverkan och samordning mellan högskolor, institut och övriga aktörer samt mellan olika vetenskaper, innefattande annan teknik, naturvetenskap och samhällsvetenskap, är också viktigt för att skapa en god beredskap. Det handlar alltså om samverkan, samarbete och ökad kunskap. Herr talman! Jag tänker inte yrka bifall till motionen utan anser att utskottet behandlat den väl. Jag ser fram emot resultatet av regeringens utredning om effekterna av klimatförändringarna och hur samhällets sårbarhet för dessa kan minska. Jag ser även fram emot behandlingen av propositionen Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle . Allt detta hänger samman för att vi ska få en ökad beredskap för kommande naturolyckor.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-05-10
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Vattenflödet i Mälaren

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2004/05:Fö233 yrkande 1.
    2. Ansvar för förebyggande arbete mot naturkatastrofer, m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fö231 yrkande 2, 2004/05:Fö233 yrkande 2, 2004/05:MJ5 yrkande 1, 2005/06:Fö224 yrkandena 1-3, 2005/06:Fö248 och 2005/06:N4.
      • Reservation 1 (fp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (fp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1130031
      m48007
      fp036012
      kd24009
      v20008
      c17104
      mp13004
      -2000
      Totalt23737075
      Ledamöternas röster
    3. Ersättning vid naturkatastrofer, m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Fö215, 2005/06:Fö219, 2005/06:Fö222, 2005/06:Fö241 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:Fö255.
      • Reservation 2 (v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1140030
      m47008
      fp360012
      kd230010
      v02107
      c17104
      mp13004
      -1100
      Totalt25123075
      Ledamöternas röster