Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn (prop. 2005/06:130)

Herr talman! Förslaget i skatteutskottets betänkande Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn har jag redan nämnt här i kammaren i dag. Vi har ju tidigare debatterat skattekontroll. Förslaget om omvänd skattskyldighet ska ses som en del i ett större paket som syftar till att motverka skatteundandragande. Enkelt uttryckt innebär den omvända skattskyldigheten att det företag som förvärvar en byggtjänst av ett annat företag ska betala in momsen i stället för det företag som tillhandahåller tjänsten. Den här metoden används redan i flera andra länder inom EU-gemenskapen. Men eftersom förslaget berör den inre marknaden krävs ett bemyndigande från EU-kommissionen för att även Sverige ska kunna införa den här metoden. Lagrådet har därför föreslagit att lagändringen lämpligen träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Men först, herr talman, ska väl riksdagen säga sitt i frågan.

Herr talman! Vi har i reservation 1 till skatteutskottets betänkande SkU31, som blev behandlat i kammaren omedelbart före detta ärende, föreslagit ändringar i proposition 2005/06:174 framlagt förslag till ändring i 13 kap. 8 § mervärdesskattelagen. Den ändring som vi föreslår blir bara aktuell under förutsättning dels att riksdagen avslår reservation 1 i förevarande ärende, dels att riksdagen bifaller reservation 1 i betänkande SkU31, vilket vi givetvis hoppas sker efter den debatt som har föregått den här debatten. Med detta korta inlägg, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 2.

Herr talman! Jag vill först instämma med Ulf Sjösten om den formella hanteringen. Jag har inga yrkanden i det här betänkandet. Problem med skattefusk finns inom många näringar. De utredningar som Skatteverket har gjort visar att byggsektorn är en av de branscher där detta problem är betydande. Att mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter är höga i Sverige är en förklaring, som vi skriver i vår reservation, till att fusk uppstår, men det är ingen ursäkt. Skattefusk ska bekämpas med så effektiva medel som möjligt. Vi har därför förståelse för att det kan krävas lagändringar för att försvåra skattefusk. Den omvända skattskyldighet som regeringen nu föreslår, och som utskottets majoritet biträder, skulle kunna vara en sådan tänkbar åtgärd. Att vi väljer att avslå förslaget har dock två viktiga grunder. För det första skapar begränsningen till just byggsektorn besvärliga gränsdragningsproblem. Vi hörde alldeles nyss den ärade företrädaren i detta utskott Ulla Wester i ett annat sammanhang beskriva just de många gränsdragningsproblem som kan uppstå i olika sammanhang. I det här fallet är det så att berörda företag måste avgöra från fall till fall i vilket led mervärdesskatten ska betalas först. Det är det första skälet, herr talman. Det andra skälet är att det otvivelaktigt innebär en ökad administrativ börda för de företag som berörs. Då kan man fråga sig: Har vi något alternativ när vi avslår förslaget? Jag förutser att det kommer att riktas viss kritik mot att vi avslår detta förslag. Därför är jag väldigt noga med att redogöra för vårt alternativ, som man måste sätta i relation till vårt avslagsförslag. Vi har nämligen föreslagit i vår motion att de här undandragandena av skatt ska bli föremål för en mer samlad översyn som tar sikte på att minska möjligheten till undandragande av skatt i samtliga näringar. Det är alltså en utökning jämfört med vad regeringen och utskottsmajoriteten föreslår, och det handlar inte enbart om byggbranschen. Därför hade vi föreslagit ett tillkännagivande om att den här möjligheten som regeringen har pekat på ska utsträckas till alla näringar. Herr talman! Detta är den sista skattedebatt som jag deltar i - utom möjligen om det blir någon i den andra kammaren om ett utskottsinitiativ där vi är vi är eniga, vilket jag inte tror. Vi har haft 120 debatter i den här kammaren under denna mandatperiod. Jag noterar, herr talman, att vid dessa 120 debatter i olika ärenden har finansministrarna, de ansvariga för skattepolitiken, Bosse Ringholm och Pär Nuder, varit närvarande vid noll tillfällen - noll tillfällen! Det kan man, herr talman, tolka på två sätt, och jag väljer naturligtvis den snälla tolkningen, nämligen att vi i det här utskottet har så utomordentligt skickliga företrädare för utskottsmajoriteten, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, att det har varit helt onödigt för statsråden att komma till kammaren. Mot det kan man, herr talman, ställa det förhållandet att inte minst en lång rad av de kvinnliga statsråden i regeringen, låt mig nämna Mona Sahlin, Lena Sommestad, Ylva Johansson, Ulrica Messing, Lena Hallengren och Berit Andnor - och jag ska lägga till ett namn på den manliga sidan: Leif Pagrotsky - frekvent har varit närvarande när regeringsförslag har kommit fram. Då skulle det vara väldigt styggt om man sade att företrädarna för majoriteten i till exempel miljö- och jordbruksutskottet eller något annat utskott inte skulle ha samma skicklighet som dem vi har i skatteutskottet. Jag vill dock inte säga att så är fallet. Jag tycker framför allt att man ska tolka det på det sättet att det är fråga om vilken aktning man har för riksdagen när de som uppfattas som högsta företrädare för landets skattepolitik har valt att avstå - systematiskt under en hel mandatperiod - från att delta i en enda debatt. Vi har faktiskt från oppositionen, för att ha möjlighet att få en debatt med landets ledande företrädare på skattepolitikens område, tvingats släpa hit dem med interpellationer. Jag hoppas, herr talman, för den händelse att det skulle bli en ny finansminister efter valet den 17 september, att detta sätt att arbeta gentemot riksdagen inte kommer att fortgå. Jag kommer i det läget att mycket bestämt uppmana en ny finansminister att närvara i samband med varje proposition som innehåller principiella nyheter. Allra sist, herr talman: Den här mandatperioden går mot sitt slut. Har vi i skatteutskottet behandlat viktiga frågor? Svaret är absolut ja. Har vi behandlat genomgripande frågor? Svaret är absolut nej. Vi har från regeringens sida fått en lång rad förslag av administrativ karaktär utöver de två förslag om nya skatter som vi har fått, nämligen trängselskatt och det som senare ska behandlas, nämligen flygskatt. Det är enligt min mening på det sättet att den här mandatperioden har präglats av att det varit en förvaltandets tid. Detta är en av de viktigaste erfarenheter som jag för min del vill att de ärade åhörarna och de svenska väljarna ska fundera på innan man tar ställning i valet den 17 september. Vill vi fortsätta i ytterligare fyra år med den här fantasilösa skattepolitiken som tar sig uttryck i, herr talman, en lång rad av undantag på undantag, ständigt nya restriktioner och mer medel till Skatteverket? Jag tycker att det förhållandet att vi har anslagit mer pengar till Skatteverket för 420 nya tjänster men nästan ingenting till många andra områden är betecknande för den skattepolitik som har förts under den här mandatperioden. Jag tycker inte att den kan få godkänt.

Herr talman! Frågan i proposition Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn har likheter med förslaget om effektivare skattekontroll som vi tidigare diskuterade. Även den här gången är gränsdragningen mellan vad som är en rimlig nivå för regelkrånglet och hur man effektivt kan bekämpa fusk och ekonomisk brottslighet framträdande. Den här propositionen bygger på departementsskrivelsen Byggentreprenadavdrag samt omvänd skattskyldighet och har varit ute på remiss. Faktumet att just byggentreprenadavdraget inte finns med i regeringens proposition är positivt eftersom det vore ett förslag som skulle slå hårt mot företagens likviditet utan att för den skull komma till rätta med det fusk som tveklöst finns inom branschen. Det är ett fusk som branschens aktörer är väl medvetna om och som man kraftfullt försöker motverka. Det här tyder på att regeringen faktiskt även i det här fallet har gjort en godtagbar avvägning. Nackdelarna med det här systemet är att vi får ett större inslag av asymmetri i skattesystemet och att regelverket blir krångligt. Det gäller framför allt för företag som i normalfallet inte bedriver verksamhet inom byggsektorn och därmed inte har någon kunskap om den undantagslagstiftning som blir följden av det här förslaget. Förslaget innebär nackdelar för branschen, men trots det är branschens egna remissinstanser positiva till förslaget. Det tyder på att problemen med oseriösa aktörer är stort och att man måste åtgärda det. Den positiva attityden tyder också på att det finns en förhoppning inom branschen om att förslaget kan ha en positiv effekt. Därför är jag återigen beredd att pröva den här modellen. Det här kan tveklöst få en positiv effekt, och det behövs för branschens trovärdighet. Sammantaget vinner hela samhället på det här förslaget. Fler människor kan hitta jobb. Skatteintäkterna ökar. Företagens ökade kostnader kompenseras också samtidigt som en stor del av de oseriösa aktörerna och de oseriösa konkurrenterna försvinner. Herr talman! Precis som Ulf Sjösten nämnde är vår reservation i det här ärendet villkorad till ett tidigare ärende. I det fall det vinner gehör står vi fast vid reservationen i det här ärendet också.

Herr talman! Skatteutskottet har i många år engagerat diskuterat hur vi ska bekämpa det utbredda skattefusk - eller som jag skulle vilja kalla det: skattebedrägerierna - som förekommer i flera olika branscher på olika sätt. Det kan vara undanhållande av arbetsgivaravgifter, anställdas skatter, mervärdesskatter med mera. Regeringen har redan vidtagit en del åtgärder för att bekämpa svartarbete och annat skattefusk. De finns redovisade i vårpropositionen 2006. Jag ska ge några exempel. Några har redan nämnts här i dag. Det är stärkt skattekontroll med särskilda insatser för att öka kontroll inom byggbranschen och motverka skatteplanering över landsgränserna. Det är typgodkända kassaregister och rätt för Skatteverket att göra oanmälda besök. Det är kamp mot svartarbete genom ett förslag att företag i restaurang- och frisörbranscherna ska föra personalliggare, vilket vi har diskuterat alldeles nyss. Det är en ren byggbransch utan fusk, alltså den fråga om omvänd momsskyldighet i byggbranschen som vi nu debatterar och sedan ska besluta om. Momsfusket eller bedrägeriet inom byggbranschen består i att företag som utför byggtjänster och hyr ut arbetskraft för byggtjänster tar ut moms av sina kunder och sedan låter bli att redovisa och betala momsen till staten. Samtidigt kan förvärvaren utnyttja sin rätt att göra avdrag för ingående moms. Enligt beräkningar handlar det om cirka en halv miljard kronor årligen. Genom att arbetsinkomster undandras också från inkomstbeskattning blir det totala skattebortfallet betydligt högre och drabbar förutom staten också kommunerna. Skattefusk bidrar till att snedvrida konkurrensen, som har nämnts tidigare, till nackdel för de sjysta och seriöst arbetande byggföretagen. Herr talman! I propositionen föreslås att bestämmelse om omvänd skattskyldighet införs i mervärdesskattelagen för att förhindra den här typen av fusk. Omvänd skattskyldighet innebär att den som förvärvar en vara eller en tjänst blir skattskyldig i stället för leverantören eller den som tillhandahåller tjänsten, säljaren. Han blir alltså skyldig att redovisa och betala moms till staten. Vid omvänd skattskyldighet får säljaren inte längre tillgång till momsbeloppet som han i strid mot regelverket ges möjlighet att behålla. I propositionen föreslås lagändringar som ska försvåra skattefusk inom byggsektorn. Förslaget innebär alltså i princip att ett byggföretag som köper byggtjänster av ett annat företag får ansvaret att betala in mervärdesskatten i stället för det företag som tillhandahåller tjänsten. Som tidigare nämnts har försök gjorts att åstadkomma förbättringar, men företrädare för byggsektorn har framfört att det är svårt att administrera kontroll av underleverantörer mer än ett led ned i en entreprenadkedja. De åtgärder som har vidtagits inom byggbranschen är hittills därför inte tillräckliga. En begränsning av förslaget att bara omfatta byggbranschen beror bland annat på att undandragandet av mervärdesskatt inom byggsektorn är stort och väldokumenterat. Regeringen, och i detta fall också utskottet, har då tyckt att det är motiverat med en särlösning för den sektorn. Det kan tilläggas att för att man ska få tillstånd att besluta om regler som avviker från det sjätte mervärdesskattedirektivet ska åtgärden i fråga ha begränsad omfattning. Det kan alltså inte omfatta flera branscher. Regeringen har också i propositionen eftersträvat så stor tydlighet som möjligt i regelverket. Utskottet konstaterar att den administrativa hanteringen av mervärdesskatten för berörda företag i viss mån blir mer komplicerad och betungande. Enligt utskottets mening finns det anledning att vara uppmärksam på de tillämpningsproblem och administrativa problem som den omvända skattskyldigheten kan ge upphov till för företagen. Utgångspunkten är att det måste finnas en beredskap för att lösa eventuella problem som dyker upp. Herr talman! I de länder i Europa som redan tillämpar den omvända skattskyldigheten är, såvitt jag vet, erfarenheterna mycket goda. Med hänsyn till att genomförandet förutsätter beslut inom EU föreslås att lagändringen ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Avslutningsvis vill jag säga att vid det skatteseminarium som LO höll för utskottet den 11 maj där många ledamöter deltog, konstaterades utan protester att omfattningen av fusk beror på möjligheterna till det. Det kan vara att upptäcktsrisken är liten och att sanktionen är liten. Ökad kontroll är ett mer effektivt sätt att minska svartjobb och fusk än att sänka skatterna. Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Herr talman! Detta är åter ett betänkande som ska minska skattefusket. Vi står bakom det. Vi tycker att det är bra att vi får ett samlat paket för att åtminstone försöka komma till rätta med en del av ett stort problem. Det som är bra med debatten är att alla partier är uppe och vittnar om att det är ett stort problem. Jörgen Johansson sade att även branschens aktörer är positiva till det här betänkandet och oroliga för att det i dag finns många oseriösa aktörer. Det är ett jättestort problem. Jag har läst en reservation från Folkpartiet. Jag tycker att man lämnar mycket öppet. Man säger att moms och arbetsgivaravgifter är för höga i Sverige och att det skulle vara en förklaring till att fusk uppstår. Nu har Britta Rådström kommenterat det på ett bra sätt i sitt anförande. En del av alliansen lämnar det här lite öppet. Ni föreslår ju högre arbetsgivaravgifter. Logiken bjuder väl i så fall att vi får ännu mer fusk, Gunnar Andrén? Jag vill ändå instämma i något som Gunnar Andrén sade från talarstolen. Jag har också saknat finansministern i våra debatter. Därmed vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.