Riksbankens förvaltning 2006

Betänkande 2006/07:FiU23

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 mars 2007

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
PDF

Beslut

Riksbankens förvaltning 2006 (FiU23)

Riksdagen gav riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion ansvarsfrihet för sin verksamhet och sin förvaltning av banken under 2006. Riksdagen godkände också riksbanksfullmäktiges förslag till fördelning av av 2006 års vinst, vilket innebär att Riksbanken levererar in 4,4 miljarder kronor till staten.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2007-03-13
Trycklov till Gotab och webb: 2007-03-20
Trycklov: 2007-03-20
Justering: 2007-03-20
Reservationer: 1
Betänkande 2006/07:FiU23

Alla beredningar i utskottet

2007-03-13

Riksbankens förvaltning 2006 (FiU23)

Finansutskottet har granskat Riksbankens verksamhet 2006. Utskottet föreslår att riksdagen ger riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion ansvarsfrihet för sin verksamhet och sin förvaltning av banken under året. Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner riksbanksfullmäktiges förslag till fördelning av av 2006 års vinst, vilket innebär att Riksbanken levererar in 4,4 miljarder kronor till staten. Utskottet brukar varje år även analysera och utvärdera Riksbankens penningpolitik de tre senaste åren. Under 2005 gav utskottet professorerna Francesco Giavazzi och Frederic Mishkin i uppdrag att utvärdera svensk penningpolitik över den längre tidsperioden 1995−2005. Utvärderingen publicerades i november 2006. Utskottet kommer därför under våren 2007 att koncentrera sin penningpolitiska behandling till frågor som väckts med anledning av utvärderingen. Utskottet tar upp resultatet av behandlingen i ett annat betänkande under våren 2007.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2007-03-28
Stillbild från Debatt om förslag 2006/07:FiU23, Riksbankens förvaltning 2006

Debatt om förslag 2006/07:FiU23

Webb-tv: Riksbankens förvaltning 2006

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 107 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Det är trevligt att träffas här i kammaren en sådan här underbar vårdag då känslorna verkligen spirar. Då är det härligt med en liten politisk debatt också, eller hur? Jag tänkte uppehålla mig vid den reservation som Miljöpartiet och Vänsterpartiet har i det här ärendet. Det är en reservation under punkt 2. Jag yrkar bifall till den. Vi kan konstatera att vi har haft en folkomröstning om Sveriges deltagande i EMU, eller rättare sagt om deltagandet i det tredje steget i den ekonomiska och monetära unionen. Om ja-sidan hade vunnit skulle vi ha haft euron som betalningsmedel, och den europeiska centralbanken hade tagit över Riksbankens roll och fått makten över vår valuta och penningpolitiken, med alla dess konsekvenser. Man har visat att svenska folket sade nej på grund av att man anser att självbestämmandet är väsentligt, liksom demokratin och ansvarsutkrävandet. Om vi skulle hålla en likadan folkomröstning i dag ser det ut som att resultatet skulle ha blivit än mer övertygande. Man har nyligen gjort en opinionsundersökning från SOM-institutet, som visar att ännu fler skulle säga nej i dag. Alla partier har lovat att respektera folkomröstningsresultatet. Därför har vi också ett gemensamt ansvar att förvalta det. När Sverige gick med i EU gjorde man en ensidig protokollsanteckning om att Sverige senare skulle ta ställning till ett EMU-medlemskap. Det betyder alltså att vi inte har något juridiskt bindande fördragsunderlag, utan det är helt ensidigt från Sveriges sida. Det borde ligga i regeringens, riksdagens och EU:s medlemsstaters intresse att Sverige också får ett formellt undantag, precis som Danmark och Storbritannien. Vänsterpartiet har tidigare motionerat om detta, och därför ville vi stödja den motion som Miljöpartiet hade väckt. Att Sverige har gjort en ensidig protokollsanteckning innebär inte att vi har ett formellt undantag. Tvärtom. Vi har inget formellt stöd för detta undantag i EU:s fördragstext. Rent juridiskt är vi alltså med. Enligt fördraget får ett medlemsland delta i det tredje steget när konvergenskraven är uppfyllda. Vi uppfyller dem i princip. Det är en formalitetsfråga om stabil växelkurs kvar. EU har hittills accepterat Sveriges ensidiga undantag. Men om man bland ja-sägarna och EU-anhängarna vill behålla någon form av stöd för EU som institution borde det vara av viss betydelse att man tar det ansvar man har fått av folket och faktiskt också gör ett juridiskt undantag och kräver det av EU i ett fördrag. Jag tror att det skulle gynna de partier som stod på ja-sidan, och jag tror att det skulle gynna EU-anhängarna i och med att svenska folket då skulle få större respekt för EU som institution.

Anf. 108 Ulf Holm (Mp)
Fru talman! Vi har haft den här debatten tidigare. Vi i Miljöpartiet anser att det ska finnas ett juridiskt bindande undantag från EMU. Vi har ju haft en folkomröstning för några år sedan, där en majoritet av svenskarna sade nej, vilket jag naturligtvis tycker är mycket glädjande. Med tanke på att den nya regeringen nu på EU-toppmötet har sagt ja till att öppna en ny diskussion om EU-konstitutionen vill jag härmed uppmana de borgerliga ledamöterna att ta tillfället i akt att i denna diskussion också föra in frågan om undantag från tredje steget i EMU. Det är i och för sig mot min vilja att vi ska öppna konstitutionsdebatten, men om den nu i alla fall kommer i gång måste den här frågan lyftas upp. Det är nu tillfället för detta finns. Då får väljarna i Sverige veta att man respekterar den folkomröstning som hölls. Man får respekt på samma sätt som Storbritannien och Danmark, som i dag har juridiskt bindande undantag från tredje steget i EMU. Varför är man så rädd för att lyfta upp denna fråga i EU-sammanhang? Beror det på den nya regeringens aktiva roll i EU, där man vill tillhöra kärnländerna, att man inte vågar ta upp en fråga som är av svenskt intresse? En majoritet - jag tror att det var 56 procent - röstade nej till EMU. Om man verkligen vill respektera denna majoritet, vad är då problemet med att lyfta upp frågan om ett svenskt undantag, så att vi får ett juridiskt bindande regelverk? Tror den borgerliga majoriteten att de andra EU-länderna skulle bli förvånade över att Sverige tar upp detta? Alla vet att Sverige har haft en folkomröstning om detta. Vad är problemet med att ta upp detta i en diskussion om EU-konstitutionen, som nu tycks komma upp även om jag anser att den borde vara död och begraven för länge sedan eftersom två länder i folkomröstningar har sagt nej till den? Nu är EU-konstitutionen en annan diskussion. Men jag vill än en gång uppmana den borgerliga alliansen att ta upp denna fråga. Vi kan också konstatera att Riksbanken har gjort ett ganska bra resultat: 4,4 miljarder, som förmodligen går till skattesänkningar för de rika i Sverige. Men de går trots allt till staten. Hur skulle det ha varit om Sverige hade varit medlem i EMU? Hade vi fått några 4,4 miljarder från Riksbanken då? Det får de borgerliga ledamöterna gärna svara på. Jag tror nämligen att vi inte skulle ha fått det. Det finns all anledning att fortsätta att behålla den svenska modellen med den svenska kronan i detta avseende. Sverige utvecklas bättre, och vi kan ta hänsyn till de olika förutsättningar som finns. Därför är det bra att vi står utanför EMU. Jag hoppas att Folkpartiet inte har något inflytande i den borgerliga majoriteten. Jag vet att det finns en diskussion i just Folkpartiet om att man kanske ska öppna för en folkomröstning om EMU. EMU går det tydligen bra att folkomrösta om. Där svarade ju svenskarna "fel" förra gången. Men EU-konstitutionen vill man inte folkomrösta om. Var konsekventa och verka inte för en ny folkomröstning för EMU, och se till att vi får ett juridiskt undantag från det i EU:s regelverk.

Anf. 109 Sonia Karlsson (S)
Fru talman! I detta ärende behandlas Riksbankens förvaltning för år 2006. Normalt brukar utskottet varje år även analysera och utvärdera Riksbankens penningpolitik under de tre senaste åren. Men eftersom utskottet år 2005 gav professorerna Francesco Giavazzi och Frederic Mishkin i uppdrag att utvärdera svensk penningpolitik över den längre tidsperioden 1995-2005, och denna utvärdering nu dessutom har remissbehandlats, kommer finansutskottet under våren att i ett annat betänkande ta upp de frågor som väcks med anledning av utvärderingen, remissyttrandena samt avlämnade motioner. Det vi har att behandla i dag är att ett enigt utskott föreslår att Riksbanken ska beviljas ansvarsfrihet, att balans- och resultaträkningarna fastställs och att riksdagen godkänner fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat. Precis som Ulf Holm sade innebär förslaget att Riksbanken levererar 4 400 miljoner kronor till statsverket. I denna del är vi som sagt eniga i dagens debatt, så det blir nog inte så mycket av debatt. Däremot kommer vi under våren att få tillfälle att diskutera svensk penningpolitik över en tioårsperiod och ta ställning till de olika förslag som framfördes i utvärderingen men som också tillkommit under remisstiden. Vi kommer också snart att få ta ställning till utredningen om Riksbankens kapitalstruktur och vinstdisposition. Debattämnen i de frågorna kommer inte att saknas framöver. Vad gäller årsredovisningen för år 2006 tycker jag att det är intressant att konstatera att trots den ökade användningen av kort fortsätter den utelöpande sedelmängden att öka. Jag kommer väl ihåg den debatt vi hade under år 2002, då direktionen i ett förslag till vinstdisposition skisserade att motsvarande 10 miljarder kronor behövde fonderas för att täcka Riksbankens driftskostnader, som vid det tillfället uppskattades till ca 800 miljoner kronor. Normalt är det seignioraget, det vill säga avkastningen på den utelöpande sedelmängden, som ska täcka driftskostnaderna. Denna ansågs dock av direktionen vara en osäker källa, eftersom sedelmängden successivt skulle minska i färden mot det kontantlösa samhället. På s. 46 i årsredovisningen sägs att "det samlade värdet på kontanter i cirkulation fortsätter att öka. Det beror sannolikt på den allmänna ekonomiska tillväxten. Sett över en femårsperiod sjunker dock ökningstakten successivt, vilket beror på att andra betalningsformer blir alltmer attraktiva." Men siffrorna nu visar att sedelmängden snarare ökar än minskar, trots att vi har fått mycket mer av elektroniska betalningar, kontokort och kontantlös handel. Seignioraget uppgick under år 2006 till drygt 2 miljarder kronor. Det är en avkastning som trots det låga ränteläget mer än väl räcker för att täcka driftskostnaderna. Men till detta får vi återkomma när utredningen om Riksbankens kapitalstruktur och vinstdisposition ska behandlas. I betänkandet finns också ett ord-för-ord-protokoll från utskottets offentliga utfrågning om den aktuella penningpolitiken den 22 februari i år. Till skillnad från tidigare hade utskottet denna gång utfrågningen en vecka efter det att den penningpolitiska rapporten hade lämnats av Riksbanken. Det var en av frågorna som utvärderarna föreslog, att finansutskottet skulle ta lite mer tid på sig vid granskningen av inflationsrapporten. Det tog utskottet till sig direkt. Detta var en nyhet vid utfrågningen. Den andra nyheten var att Riksbanken började publicera en egen prognos för räntebanan, vilket riksbankschefen ansåg vara ett ytterligare steg mot ökad tydlighet och öppenhet för penningpolitiken. Därutöver ställdes många frågor till riksbankschefen, som går att läsa i vårt betänkande. Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag.

Anf. 110 Peder Wachtmeister (M)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag. Det glömde jag bort vid mitt senaste tillfälle i talarstolen. Det är väldigt trevligt att kunna säga att vi från alliansen tycker att Sonia Karlsson gjorde ett väldigt bra inlägg som vi till fullo stöder. Jag tänker koncentrera mig på den motion om EMU och tredje steget som Ulla Andersson talade om. Mig veterligen finns inte den frågan på agendan under den här mandatperioden. Det gäller både om man ska införa den gemensamma valutan eller ta upp frågan till en ny folkomröstning. Efter de studier som är gjorda kom man fram till att det inte finns någon anledning att ha något juridiskt bindande avtal i frågan. Vi är inte bundna av det efter folkomröstningen. Om man tar Danmark som exempel, som ändå är juridiskt bundet att inte gå in i den nya valutan, är de i så fall mycket listigare är vi. De har bundit sin krona till den gemensamma valutan. Det fungerar på det sättet väldigt väl. Att diskutera Riksbankens förvaltning och så småningom gå över till en EU-debatt tänker jag inte göra, utan jag stannar där.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2007-03-28
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Riksbankens förvaltning 2006

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:

    a) Riksrevisionens styrelses redogörelse angående revisionsberättelsen över Riksbankens årsredovisning för 2006

    b) Ansvarsfrihet för fullmäktige i Riksbanken
    Riksdagen beviljar fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet för dess verksamhet under 2006. Därmed bifaller riksdagen utskottets förslag.

    c) Ansvarsfrihet för Riksbankens direktion
    Riksdagen beviljar direktionen i Riksbanken ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken under 2006. Därmed bifaller riksdagen utskottets förslag.

    d) Riksbankens resultat och balansräkningar
    Riksdagen fastställer Riksbankens resultaträkning och balansräkning för räkenskapsåret 2006 som de finns återgivna i bilaga 2.

    e) Disposition av Riksbankens resultat 2006
    Riksdagen beslutar att Riksbankens resultat 2006, som före bokslutsdispositioner uppgår till 7 877 miljoner kronor, ska fördelas så att till statsverket inlevereras enligt vinstdispositionsprincipen 4 400 miljoner kronor, till Riksbankens dispositionsfond förs 4 577 miljoner kronor samt från Riksbankens resultatutjämningsfond förs 1 100 miljoner kronor.
  2. Undantag för Sverige från EMU:s tredje steg

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2006/07:Fi208.
    • Reservation 1 (v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1080121
    m830014
    c27002
    fp22006
    kd21003
    v01903
    mp01702
    Totalt26136151
    Ledamöternas röster
  3. Avskaffa 50-öringen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2006/07:Fi239 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (båda m).