Skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland

Betänkande 2015/16:SkU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
4 november 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nytt skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland (SkU6)

Sverige får ett nytt skatteavtal med Storbritannien och Nordirland. Skatteavtalet ersätter det gamla från 1983 och syftar till att undvika dubbelbeskattning och skatteflykt.

Det nya avtalet innebär bland annat ändrad beskattning av pensioner, livräntor och liknande betalningar. Den som får utbetalningar i form av pension, livräntor eller liknande omedelbart innan avtalet börjar gälla har möjlighet att begära att de gamla reglerna ska fortsätta att tillämpas.

Regeringen bestämmer när avtalet ska börja gälla.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-10-15
Justering: 2015-10-22
Trycklov: 2015-10-22
Betänkande 2015/16:SkU6

Alla beredningar i utskottet

2015-10-15

Nytt skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland (SkU6)

Sverige får ett nytt skatteavtal med Storbritannien och Nordirland. Skatteavtalet ersätter det gamla från 1983 och syftar till att undvika dubbelbeskattning och skatteflykt.

Det nya avtalet innebär bland annat ändrad beskattning av pensioner, livräntor och liknande betalningar. Den som får utbetalningar i form av pension, livräntor eller liknande omedelbart innan avtalet börjar gälla har möjlighet att begära att de gamla reglerna ska fortsätta att tillämpas.

Regeringen bestämmer när avtalet ska börja gälla.

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-11-03
Debatt i kammaren: 2015-11-04

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 22 Maria Plass (M)

Herr talman! När vi i dag debatterar skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien och Nordirland är det ett av många avtal som Sverige ingått med andra länder sedan 1920-talet.

Det nya skatteavtalets syfte är främst att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på kapitalvinst. Ett viktigt syfte med skatteavtal är också att uppmuntra investeringar mellan de avtalsslutande länderna, vilket är viktigt för ett litet exportberoende land som Sverige.

Det nu aktuella avtalet ersätter ett avtal från 1983. I regeringens proposition föreslås att riksdagen antar detta som en lag och, som brukligt är, att lagen ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Avtalet ansluter nära till den modell som OECD rekommenderar för bilaterala skatteavtal.

Det nya avtalet innebär bland annat förändringar av beskattning av pensioner, livräntor och liknande utbetalningar. Ändringen innebär att utbetalarstaten ges en mer långtgående beskattningsrätt än den som var i avtalet från 1983.

En övergångsbestämmelse gör det möjligt för den som omedelbart före avtalets ikraftträdande var mottagare av pension, livränta eller liknande att välja att fortsätta låta sig beskattas enligt de gamla reglerna. I de fall ett aktivt val inte görs tillämpas det nya avtalet på de aktuella inkomsterna.

Herr talman! Det är en mycket kort sammanfattning av det betänkande som skatteutskottet tillstyrkt.

(Applåder)


Anf. 23 Olle Felten (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande 2015/16:SkU6.

Det är bra att den uppdatering av skatteavtalet med Storbritannien och Nordirland som nu ligger på riksdagens bord kommit till stånd. Det är ingen tvekan om det. Det kan dock vara på sin plats att lite grann fundera över vad ett skatteavtal är. Alla stater med beskattningsrätt över sina medborgare, företag och övriga personer som stadigvarande vistas och verkar i landet samt internationellt verksamma företag och personer som från tid till annan vistas i olika länder hamnar ibland i situationer där de riskerar att inkomster och kapital dubbelbeskattas i olika länder. Det är en uppgift för skatteavtalen att undanröja sådana fel, och det kan gälla såväl fysiska som juridiska personer.

Dubbelbeskattning hämmar det fria utbytet av varor och tjänster, kapitalrörelser och arbetskraftens rörlighet. Det är en av de grundläggande orsakerna till att bilaterala skatteavtal förhandlas fram mellan olika stater. Syftet med avtalen är alltså att undanröja dubbelbeskattning, att underlätta investeringar och att undanröja möjligheten att undandra sig skatt, också det ett viktigt syfte med skatteavtalen.

Skatteavtalens innebörd är i stora drag att fördela beskattningsrätten till olika typer av inkomster mellan länderna och därigenom underlätta för handel och annat utbyte mellan dem. Avtalen innehåller därför regler om fördelning av beskattningsrätten.

Finansinspektionen anger fyra huvudsakliga skäl, förutom de två grundläggande skälen som nämns ovan, till att skatteavtalen har så stor betydelse. Skatteavtal med låga källskatter är en förutsättning för att svenskbaserade koncerner ska kunna verka och konkurrera på ett bra sätt utomlands, på likvärdiga villkor med våra konkurrerande utländska företag.

Ett brett konkurrenskraftigt skatteavtalsnät är en mycket viktig faktor vid utländska koncerners val av etablering av till exempel europeiskt huvudkontor. Gamla, omoderna, läckande skatteavtal utgör risk för förlorade skatteintäkter, och man underlättar för att omförhandla avtalen. Informationsutbytet är en viktig del för en effektiv skattekontroll och ingår också i skatteavtalen.

Skatteavtalen har alltså en mycket viktig funktion, och Sverige har traditionellt legat i topp. Det gamla avtalet från 1983 med Storbritannien och Nordirland får nu en uppfräschning, vilket vi tycker är väldigt bra.

Vi lät riksdagens utredningstjänst göra en undersökning bland våra viktigaste stora exportföretag om hur de ser på skatteavtalen, den nivå som Sverige i dag har på skatteavtalen samt aktualitet och omfattning. Vi ville veta hur skatteavtalens villkor påverkar företagens strategiska beslut om lokalisering av vitala funktioner, huvudkontor, produktionsenheter och så vidare. Det sammantagna svaret är att de är viktiga. Det är inte den enda viktiga delen, men det är en jätteviktig komponent i sammanhanget.

Med utgångspunkt från detta måste jag också reflektera över hur finansministern leder arbetet på Finansdepartementet i det här avseendet, att utveckla våra skatteavtal. Sedan 1998, när Sverige låg på tredje plats i att ha uppdaterade och bra skatteavtal bland de viktigaste OECD-länderna, har vi sjunkit till kanske plats tio eller tolv.

De 82 länder som Sverige har skatteavtal med - dock ej Storbritannien och Nordirland - hade enligt en sammanställning av internationell statistik från den 13 juni 2014 som Svenskt Näringsliv har gjort sammantaget 161 avtal med våra konkurrentländer som var mer gynnsamma i totalt 320 olika avseenden än vad deras avtal med Sverige var.

Det är jättebra att vi får uppdateringen med Storbritannien och Nordirland, men processen med att utveckla, förbättra och uppdatera våra gamla skatteavtal med alla de andra länderna, som vi har mycket sämre villkor med än våra konkurrentländer, måste få fart.

Samtidigt som vi nu gläds åt att avtalet med Storbritannien och Nordirland uppdateras vill jag återigen rikta en vädjan till regeringen om att se till att arbetet med skatteavtal ges högre prioritet, så att vi i slutet av mandatperioden kan summera arbetet här i kammaren och konstatera att den svenska skatteavtalskatalogen då är på topp igen. Det vill jag vara med om, för det är viktigt för Sverige. Frågan är om regeringen förmår att hantera frågan på det sättet.

(Applåder)


Anf. 24 Maria Plass (M)

Herr talman! En sak kan vi vara överens om: De här skatteavtalen är viktiga för Sverige och för andra länder.

Vad jag uppfattar har Sverigedemokraterna, bland annat i en tidigare debatt om en interpellation från Olle Felten, kritiserat samtliga regeringar under de senaste 15 åren för att det har varit för långsamt tempo och för att de skatteavtal som har slutits har varit för dåliga i jämförelse med andra länder. Det är väldigt lätt att kritisera om man inte har ansvar.

Den kritik som Sverigedemokraterna lutar sig mot är Svenskt Näringslivs rapport från 2014. Det var förvisso så att Svenskt Näringsliv kritiserade regeringen i 2010 års rapport därför att regeringen inte var tillräcklig aktiv. Det kanske var befogat då. Men i 2014 års rapport, där Svenskt Näringsliv har uppdaterat den gamla rapporten, säger man att "det är positivt att regeringen" - då pratar vi om alliansregeringen - "har tagit till sig av kritiken och intensifierat skatteavtalsförhandlingsarbetet". Man har alltså gått från att vara kritisk till att säga att man är positiv till det arbete som sker.

Det är klart att man kan vara kritisk och sedan ändra sig och vara positiv. Det tycker vi är bra. Samtidigt ska vi vara medvetna om att det är Svenskt Näringsliv som har skrivit rapporten, och de tar också åt sig en hel del av äran för detta.

Jag vet inte i vilken takt Sverigedemokraterna har tänkt sig att regeringen ska arbeta med skatteavtalen. Men det måste ändå vara en process som är ansvarsfull. När två länder ska vara överens kan det ta tid.


Anf. 25 Olle Felten (SD)

Herr talman! Jag tackar för frågan och kommentaren.

Vi grundade vårt agerande kring skatteavtalsprocessen i våras - den process som nu fortsätter - i första hand på Riksrevisionens mycket skarpa kritik 2010 mot hur skatteavtalsprocesserna har hanterats ända från Göran Perssons tid 1998, då Sverige var tredje i topp, och framåt. Det är både socialdemokratiska regeringar och alliansregeringen som får mycket skarp kritik av Riksrevisionen för sitt sätt att hantera - eller avstå från att hantera - skatteavtal och i stället koncentrera sig på informationsutbytesavtal, som i stort sett är en liten del av skatteavtal, eftersom även informationsutbytesavtal ingår i ett skatteavtal. Man har alltså koncentrerat sig på en på något sätt marginell men naturligtvis ändå viktig del.

Den stora clou som Riksrevisionen - och även Svenskt Näringsliv - hade 2010 gällde att regeringen hade släppt fokus från att fortsätta utveckla befintliga avtal och skaffa nya avtal. Den statistik som Svenskt Näringsliv bygger sin kritik på i tilläggsrapporten 2014 kommer från internationella statistikbyråer, och dem tror jag inte att Alliansen kan säga emot. Det är korrekt statistik - jag kan inte hitta något som motsäger den statistiken, och det tror jag inte att Moderaterna kan heller.

Jag förstår inte riktigt frågan, om jag ska vara ärlig.


Anf. 26 Maria Plass (M)

Herr talman! Frågan är: Vilken takt tycker Sverigedemokraterna att vi ska arbeta i? Det gäller i det här fallet den socialdemokratiska regeringen, som jag i och för sig inte ska stå här och försvara, men eftersom kritiken har riktats både mot socialdemokratiska regeringar och mot alliansregeringen är frågan: I vilken takt ska vi arbeta? Tycker Sverigedemokraterna att det är bättre att hetsa fram ett skatteavtal än att göra det på ett ansvarsfullt sätt?

Informationsutbyte är också väsentligt. Det handlar om de relevanta upplysningar som man ska ha i informationsutbytet. Men det ena utesluter inte det andra, och det pågår och har pågått ett arbete med att sluta fler avtal framåt. Det pågår ett arbete som Sverigedemokraterna väljer att kritisera utan att ha något riktigt svar på hur det ska gå till.

Jag vill också säga: För Sveriges del kommer initiativen till förhandlingar om nya skatteavtal oftast från företag eller industriella intresseorganisationer. Men de omförhandlingar av de avtal som redan finns är föranledda av ny lagstiftning antingen i Sverige eller i andra länder.

Men jag återkommer till frågan: Hur har Sverigedemokraterna tänkt sig? Ska man hetsa fram eller arbeta ansvarsfullt?


Anf. 27 Olle Felten (SD)

Herr talman! Ett skatteavtal som man förhandlar fram är inget man hetsar fram - det blir en lite märklig fråga. Både Maria Plass och jag vet att det tar åtminstone två till fyra år att ta fram ett skatteavtal, så det är inget man gör snabbt, utan det är något som måste ske kontinuerligt, långsiktigt och målmedvetet. När Göran Perssons regering i slutet av 90-talet mer eller mindre lade ned den avdelning som jobbade med skatteavtalen eller gav dem andra arbetsuppgifter tog man bort det långsiktiga, målmedvetna arbetet med att utveckla våra skatteavtal. Det är där problemet sitter. Den situationen måste vi återskapa inom Finansdepartementet, så att man jobbar kontinuerligt med tillräckligt många människor som håller på med skatteavtalen och driver de här processerna på ett seriöst sätt. Det är det vi är ute efter.

Skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-11-04
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut: Skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland, Beslut

Beslut: Skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen
    a) godkänner avtalet mellan Konungariket Sverige samt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på kapitalvinst,
    b) antar regeringens förslag till lag om skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland.