Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
Betänkande 1995/96:SkU32
Skatteutskottets betänkande
1995/96:SKU32
rr
Innehåll
1995/96 SkU32
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker den i proposition 1995/96:229 föreslagna skattereduktionen för s.k. ROT-åtgärder.
Till betänkandet har fogats reservationer.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1995/96:229 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,
2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
I propositionen föreslås en skattereduktion för utgifter avseende byggnadsarbeten på bostadshus. Skattereduktionen skall på vissa villkor kunna erhållas av fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare.
Skattereduktionen uppgår till 30 % av ett underlag som består av nedlagda arbetskostnader. För småhus uppgår skattereduktionen till högst 10 500 kr. För hyreshus är motsvarande belopp det högsta av beloppen 20 000 kr och tre gånger den fastighetsskatt som beräknas för bostadsdelen för hela kalenderåret 1996. En nyhet i förhållande till tidigare lagstiftning av motsvarande slag är att skattereduktion också kan medges bostadsrättsinnehavare. Skatte reduktionen kan i sådana fall uppgå till högst 5 000 kr per lägenhet.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996 och avse byggnadsarbete under tiden den 15 april 1996 - 31 december 1997.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1995/96:198
1995/96:Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdrag för reparationer och underhåll av egna bostäder i enlighet med vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen avslår regeringens förslag om tillfällig skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Sk47 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen avslår förslaget till skattereduktion för byggnadsarbete på bostadshus,
6. att riksdagen - vid avslag på yrkande 5 - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på positiva miljöeffekter för ROT-projekt m.m.
1995/96:Sk51 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus.
1995/96:Sk52 av Barbro Westerholm och Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen - vid bifall till förslaget om ett nytt ROT-program - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inom ramen för detta program genomföra en flerårig satsning på allergisanering av offentliga lokaler.
Motioner väckta med anledning av proposition 1995/96:229
1995/96:Sk56 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett permanent system som sänker skattekilen på arbete för reparation och underhåll av egna bostäder i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår proposition 1995/96:229 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Sk57 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1995/96:229.
1995/96:Sk58 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bredare bas för skattereduktion,
2. att riksdagen beslutar att skattereduktion skall medges med ett belopp motsvarande 60 % av underlaget,
3. att riksdagen beslutar att skattereduktion skall medges även år 1998 och år 1999.
1995/96:Sk59 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på regeringens propositon 1995/96:229 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktade stöd inom bostadssektorn,
2. att riksdagen, vid avslag av yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereduktioner för bygg-bostadssek torn.
1995/96:Sk60 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår den i propositionen föreslagna skattereduktionen för utgifter avseende byggnadsarbeten på bostadshus, i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ytterligare minst 600 miljoner kronor anslås under budgetåret 1995/96 till allergisanering,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till "grönt" ROT-bidrag, i enlighet med vad som anförts i motionen.
Yttrande från annat utskott
Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet (1995/96:BoU10y) fogas som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
Ställningstaganden
I propositionen föreslås en skattereduktion för utgifter för reparationer och om- och tillbyggnader av bostadshus som har utförts under tiden 15 april 1996-31 december 1997 (ROT-åtgärder). Förslaget ansluter i stora delar till tidigare regler om skattereduktion för byggnadsåtgärder under tiden 15 februari 1993-31 december 1994. En skillnad är att även bostadsrättsinnehavare skall kunna få skattereduktion.
Skattereduktionen blir enligt förslaget 30 % av de nedlagda arbetskostnaderna, för småhus dock högst 10 500 kr och för hyreshus högst 20 000 kr eller högst tre gånger den fastighetsskatt som beräknas för bostadsdelen för hela kalenderåret 1996. För bostadsrättsinnehavare begränsas skattereduktionen i vanliga fall till högst 5 000 kr, vid sidan av vad som gäller för bostadsrätts föreningen. I fråga om småhus föreslås att bostadsrättsinnehavaren skall få skattereduktion enligt samma regler som villaägare, och inte bostadsföretaget.
Yrkanden om avslag på propositionen framställs av olika skäl i de med anledning av propositionen väckta motionerna Sk56 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk57 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp). Motsvarande yrkanden från samma håll framställs i de med anledning av proposition 198 väckta motionerna Sk45 yrkande 18 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk47 yrkande 5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp). Även motionerna Sk59 yrkande 1 av Lars Bäckström m.fl. (v) och Sk60 yrkande 1 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) innebär avslag på propositionen. Kristdemokraterna godtar däremot en skattereduktion men begär i motion Sk58 av Mats Odell m.fl. (kds) att skattereduktionen utökas till 60 % av underlaget i olika hänseenden (yrkandena 2 och 3). - Motion Sk57 grundar sig främst på statsfinansiella skäl. I motion Sk56 vill motionärerna i stället ha ett permanent system som sänker skattekilen på arbete för reparation och underhåll av egna bostäder. Motionerna Sk59 och Sk60 grundar sig på uppfattningen att stimulanser i form av bidragssystem är att föredra framför en skattereduktion.
Utskottet återkommer senare till olika motionsyrkanden rörande underlaget för skattereduktionen och till vissa detaljfrågor.
Utskottet konstaterar att det råder bred enighet om att det av konjunktur skäl är angeläget att nu införa en stimulans av reparationer och renoveringsåtgärder för att öka kapacitetsutnyttjandet inom byggsektorn och motverka arbetslösheten. Bostadsutskottet har i sitt yttrande anfört att den lämpligaste formen för och omfattningen av stimulanserna kan diskuteras men har inte funnit skäl att ifrågasätta regeringens bedömning att syftet i dagsläget bäst kan uppnås genom ett system med skattereduktion för byggnadsarbeten på bostadshus. Skatteutskottet instämmer i bostadsutskottets bedömningar av dessa frågor liksom i uppfattningen att den av regeringen föreslagna nivån och tidsperioden för skattereduktionen är tillräckliga.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker alltså avslagsyrkandena i motionerna Sk45 yrkande 18, Sk47 yrkande 5, Sk56 yrkande 2, Sk57, Sk59 yrkande 1 och Sk60 yrkande 1 liksom yrkandena 2 och 3 i motion Sk58 om att höja nivån och förlänga tidsperioden för skattereduktionen.
När det gäller detaljutformningen yrkas i tre motioner att skattereduktionen får en mer direkt miljöinriktning. Motionerna Sk47 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 6 och Sk52 av Barbro Westerholm och Erling Bager (fp) går bl.a. ut på att man inom ramen för skattereduktionen bör genomföra en fler årig satsning på allergisanering av offentliga lokaler. Yrkande 11 i motion Sk51 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) grundar sig på uppfattningen att statligt stöd, genom skatteavdrag eller investeringsbidrag, skall utgå endast för arbeten med särskild milöjinriktning (allergisanering, energiutveckling). I motion Sk59 av Lars Bäckström m.fl. (v) yrkas (yrkande 2) att skattereduktionen, om den genomförs, bör utformas på ett sätt som framför allt gynnar reparation och tillbyggnader i eftersatta bostadsområden och större fler familjshus. Yrkande 1 i motion Sk58 av Mats Odell m.fl. (kds) innebär att skattereduktionen skall utvidgas även till bilreparationer, större trädgårds arbeten av anläggningskaraktär och installationer t.ex. av vitvaror och datorer.
Bostadsutskottet har avstyrkt dessa yrkanden såvitt de berör bostadsutskot tets ämnesområde.
Syftet med den skattereduktion som utskottet nyss har förordat är att på bästa sätt genomföra den stimulans för byggsektorn som den nuvarande situationen kräver, och förslaget bygger på regler som är välkända och som har fungerat bra i praktiken. Att nu ändra dessa regler i väsentliga hänseenden skulle enligt utskottets uppfattning rycka undan dessa förutsättningar och medföra ohanterliga praktiska problem. Som bostadsutskottet anfört ligger det inte heller någon motsättning mellan önskemålet om miljöinriktade satsningar och utformningen av regeringens förslag. Utskottet avstyrker alltså dessa motions yrkanden.
I motionerna Sk45 yrkande 7 och Sk56 yrkande 1 begär Bo Lundgren m.fl. (m) att regeringen skall lägga fram förslag till permanenta regler som sänker den s.k. skattekilen på arbete för reparation och underhåll av egna bygg nader.
Bostadsutskottet har avstyrkt motionerna med hänvisning till Bostads politiska utredningens pågående arbete.
Skatteutskottet har vid sin återkommande behandling av likartade motioner avstyrkt de framställda yrkandena med hänvisning till statsfinansiella och fördelningspolitiska skäl och till att frågan om skattelättnader inom tjänste sektorn hör till Skatteväxlingskommitténs utredningsuppdrag. Utskottet vidhåller sin uppfattning i dessa frågor och avstyrker motionerna.
Motion Sk60 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) yrkandena 2 och 3 innebär att minst 600 miljoner kronor ytterligare anslås till allergisanering och att regeringen skall lägga fram förslag till ett "grönt" ROT- bidrag för ett ekologiskt riktigt byggande med miljöanpassade material, byggmetoder och energisystem.
Utskottet har redan redovisat sin ståndpunkt att den aktuella stimulansen för byggsektorn bör utformas som en skattereduktion. Förslaget innebär att det statliga stöd som för närvarande utgår i form av bidrag av olika slag kommer att kvarstå men att den som erhåller sådant stöd inte blir berättigad till skattereduktion för åtgärderna. Att förstärka de statliga bidragsformerna samtidigt som skattereduktionen genomförs innebär alltså inte att en dubbel kompensation kommer att utgå. Bidragsfrågorna ingår i bostadsutskottets ämnesområde. Med hänvisning till vad bostadsutskottet anfört i dessa frågor avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.
Beträffande detaljutformningen i övrigt kan nämnas att skattereduktion inte medges för värdet av arbete som har utförts av fastighetsägaren. Detta gäller, på samma sätt som tidigare, även i fråga om kostnader för anställd personal hos fastighetsägaren. Regeringen anser att motsvarande bör gälla inom koncerner och liknande förhållanden. Utskottet instämmer i denna uppfattning eftersom reglerna annars kan föranleda omotiverade omstruktureringar och slå snett i likartade situationer.
Bostadsutskottet har uppmärksammat att man i lagförslaget använder begreppet bostadsrättsinnehavare i stället för bostadsrättshavare som används i bostadsrättslagen och andra författningar.
Bestämmelserna i 1 § sista stycket i den föreslagna lagen har utformats i syfte att klart uttrycka att man i detta sammanhang med bostadsrätt avser lägenhet eller småhus som upplåtits till medlem i sådan förening eller delägare i sådant aktiebolag som avses i 2 § 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt. Avgörande vid denna bedömning skall vara de förhållanden som rådde vid ingången av det kalenderår då de aktuella byggnadsåtgärderna utfördes. Den till vilken lägenheten eller småhuset upplåtits betecknas i lagen som bostadsrättsinnehavare. Om bostadsrätten bytt innehavare föreslås särskilda regler som reglerar hur skattereduktionen skall fördelas mellan den förre och den nye innehavaren. Utskottet har inte något att erinra mot dessa förslag.
Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot propositionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en ny stimulans inom byggsektorn
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96: Sk45 yrkande 18, 1995/96: Sk47 yrkande 5, 1995/96: Sk56 yrkande 2, 1995/96: Sk57, 1995/96: Sk59 yrkande 1 och 1995/96: Sk60 yrkande 1 och på motion 1995/96: Sk58 yrkandena 2 och 3 godtar proposition 1995/96: 229 i huvud sakliga delar,
res. 1 (m, fp, mp)
res. 2 (v)
res. 3 (kds)
2. beträffande skattereduktion för allergisanering av offentliga lokaler
att riksdagen avslår motionerna 1995/96: Sk47 yrkande 6 och 1995/96: Sk52,
res. 4 (fp)
3. beträffande begränsningar till arbeten med miljöinriktning
att riksdagen avslår motion 1995/96: Sk51 yrkande 11,
res. 5 (mp)
4. beträffande begränsningar till eftersatta bostadsområden och större flerfamiljshus
att riksdagen avslår motion 1995/96: Sk59 yrkande 2,
res. 6 (v)
5. beträffande skattereduktion för bilreparationer m.m.
att riksdagen avslår motion 1995/96: Sk58 yrkande 1,
res. 7 (kds)
6. beträffande permanenta skattelättnader för underhåll av egna byggnader
att riksdagen avslår motionerna 1995/96: Sk45 yrkande 7 och 1995/96: Sk56 yrkande 1,
res. 8 (m)
7. beträffande bidrag till allergisanering och "gröna" ROT- åtgärder
att riksdagen avslår motion 1995/96: Sk60 yrkandena 2 och 3,
res. 9 (mp)
8. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid proposition 1995/96: 229 fogade förslagen till
1. lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,
2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
Stockholm den 4 juni 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Lisbeth Staaf- Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Isa Halvarsson (fp), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m), Kaj Larsson (s), Ola Sundell (m), Inga Berggren (m), Per Rosengren (v) och Michael Stjernström (kds).
Reservationer
1. En ny stimulans inom byggsektorn (mom. 1)
Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Carl Erik Hedlund (m), Ola Sundell (m) och Inga Berggren (m) har
dels anfört följande:
I olika reservationer till detta betänkande - reservation 4, 5 och 8 - har vi från olika utgångspunkter kritiserat det förslag till skattereduktion som regeringen lägger fram. Innebörden av denna kritik är att propositionen bör avslås och att de yrkanden om detta som framställs i motionerna Sk45, Sk47, Sk56, Sk57, Sk59 och Sk60 alltså bör bifallas. Därav följer att yrkandena i motion Sk58 om en mer långtgående skattereduktion bör avslås.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande en ny stimulans inom byggsektorn
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96: Sk45 yrkande 18, 1995/96: Sk47 yrkande 5, 1995/96: Sk56 yrkande 2, 1995/96: Sk57 och 1995/96: Sk60 yrkande 1, med bifall till motion1995/96: Sk59 yrkande 1 i vad avser avslag på proposition 1995/96:229 och med avslag på motionsyrkandet i övrigt samt med avslag på motion 1995/96: Sk58 yrkandena 2 och 3 avslår proposition 1995/96: 229.
2. En ny stimulans inom byggsektorn (mom. 1)
Per Rosengren (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet delar regeringens uppfattning att särskilda åtgärder nu bör vidtas för att stimulera reparationer och andra renoveringsåtgärder inom byggsektorn. Som anförs i motion Sk59 (v) bör man dock välja andra former härför än som regeringen föreslår. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har tidigare samfällt förespråkat bidragsmodellen som hanteras av Boverket och länsstyrelsernas bostadsenheter. Detta är en modell som underlättar såväl kontroll som utvärdering och effektivitet. Propositionen innebär att Social demokraterna har ändrat uppfattning och nu föreslår ett stödsystem genom en skattereduktion. Vänsterpartiet anser inte att regeringen redovisar några bärande skäl för att övergå till denna stödform, och Vänsterpartiet vidhåller därför uppfattningen att tillfälliga byggstimulanser lämpligast genomförs med riktade bidrag.
Som anförs i motion Sk59 (v) bör därför propositionen avslås, och riksdagen bör i stället begära förslag från regeringen om ett utökat stöd inom bostadssektorn i de bidragsformer som tillämpas i dag. Detta stöd bör ges inom samma ekonomiska ram som regeringen angivit i propositionen, dvs. med ca 1 500 miljoner kronor för kalenderåret 1996 och 2 000 miljoner kronor för kalenderåret 1997. Beträffande de närmare skälen för förslaget och inriktningen av åtgärderna hänvisar jag till Owe Hellbergs (v) avvikande mening (nr 3) i bostadsutskottets yttrande.
Jag yrkar alltså bifall till Vänsterpartiets motion Sk59 yrkande 1 och till avslagsyrkandena i övriga motioner. Av det anförda framgår också att yrkandena i motion Sk58 om en mer långtgående skattereduktion bör avslås.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande en ny stimulans inom byggsektorn
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96: Sk45 yrkande 18, 1995/96: Sk47 yrkande 5, 1995/96: Sk56 yrkande 2, 1995/96: Sk57, 1995/96: Sk59 yrkande 1 och 1995/96: Sk60 yrkande 1 och med avslag på motion 1995/96: Sk58 yrkandena 2 och 3 avslår proposition 1995/96: 229 och som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om riktade stöd inom bostadssektorn.
3. En ny stimulans inom byggsektorn (mom. 1)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Som framhålls i motion Sk58 och i Ulf Björklunds (kds) avvikande mening nr 5 i bostadsutskottets yttrande talar de hittillsvarande erfarenheterna av olika statliga stimulanser för en återgång till ett system med skattereduktion. Till grund för detta ställningstagande ligger inte enbart konjunktupolitiska och bostadspolitiska överväganden. Även behovet i övrigt att stimulera tjänste sektorn talar för ett system med skattereduktion. Ett minskat skattetryck på tjänster är en förutsättning för att normala hushåll skall kunna utnyttja arbetskraft för arbeten på den egna bostaden. Därtill kommer att ett system med skatteavdrag bidrar till att minska förekomsten av svartjobb och därmed också till att öka statens skatteintäkter. En förutsättning härför är att avdragsnivån sätts tillräckligt högt. Enligt vår uppfattning är regeringens förslag om en skattereduktion på 30 % inte tillräckligt för att förhindra svart jobben. Enligt Kristdemokraternas mening bör därför skattereduktionen bestämmas till 60 % av arbetskostnaden.
Enligt propositionen bör skattereduktion kunna erhållas t.o.m. utgången av år 1997. För att undvika de tröskeleffekter och den ryckighet som en så begränsad varaktighet skulle innebära bör enligt vår mening skattereduktion kunna erhållas också för åren 1998 och 1999.
Jag tillstyrker alltså motion Sk58 i dessa delar (yrkandena 2 och 3) och att propositionen godtas med de ändringar som detta innebär.
I reservation 6 återkommer jag till frågan om en bredare bas för skatte reduktionen.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande en ny stimulans inom byggsektorn
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:' Sk58 yrkandena 2 och 3, med avslag på motionerna 1995/96: Sk45 yrkande 18, 1995/96: Sk47 yrkande 5, 1995/96: Sk56 yrkande 2, 1995/96: Sk57, 1995/96: Sk59 yrkande 1 och 1995/96: Sk60 yrkande 1 och med anledning av proposition 1995/96: 229 godtar den i propositionen föreslagna skattereduktionen med de ändringarna att skattereduktion skall utgå med 60 % av underlaget och medges även för åren 1998 och 1999.
4. Skattereduktion för allergisanering av offentliga lokaler (mom. 2)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag till skattereduktion för byggnadsarbeten har mött kraftig kritik, bl.a. från Folkpartiet i motionerna Sk47, Sk52 och Sk57. Vi instämmer i denna kritik och anser att det i rådande statsfinansiella läge inte är försvarligt att genomföra de stora satsningar på ett sådant nytt allmänt ROT-program som propositionen innebär. De begränsade resurserna för statligt stöd måste i stället inriktas mot vad som är särskilt angeläget.
Om propositionen trots denna kritik antas av riksdagen föreslås i motion Sk52 ett riksdagsuttalande om att Folkpartiets program för en flerårig satsning på allergisanering av offentliga lokaler med 400 miljoner kronor per år bör genomföras inom ramen för regeringens förslag. Även i motion Sk47 yrkande 5 yrkas under samma förutsättning ett riksdagsuttalande om krav på positiva miljöeffekter för ROT- projekt m.m.
I en avvikande mening (nr 5) till bostadsutskottets yttrande belyser Lennart Fremling (fp) angelägenheten av att inrikta stimulanserna mot sådana åtgärder som föreslås i motion Sk52 och förordar ett årligt stöd på 400 miljoner kronor till byggnadsåtgärder som förbättrar inomhusmiljön i offentliga lokaler på ett sådant sätt att risken för allergier minskar.
Vi instämmer i motionärernas uppfattning i dessa frågor och tillstyrker det i motion Sk52 framlagda förslaget. Därmed är också syftet med motion Sk47 yrkande 6 tillgodosett. Det bör ankomma på regeringen att utarbeta de närmare villkoren för ett saneringsprogram med den här angivna inriktningen och skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag i frågan.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande skattereduktion för allergisanering av offentliga lokaler
att riksdagen - vid avslag på reservation 1 - med anledning av motion 1995/96: Sk47 yrkande 6 och med bifall till motion 1995/96: Sk52 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om ett program för sanering av inomhusmiljön i offentliga lokaler.
5. Begränsningar till arbeten med miljöinriktning (mom. 3)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
De olika former av tidsbegränsade statliga stöd som under de senaste åren i bygg- och bostadssektorn har inte varit förenade med krav på att bygg nadsåtgärderna skall vidtas på ett ekologiskt hållbart och miljöriktigt sätt. Följden har blivit att många bostäder byggts eller byggts om enligt metoder som redan visat sig ge problem på sikt, bl.a. i form av osunda inomhus miljöer.
I den mån som staten fortsättningsvis bör stödja s.k. ROT-projekt är det mot denna bakgrund självklart att krav bör ställas på att åtgärderna i fort sättningen vidtas på ett långsiktigt miljöriktigt sätt. Det av regeringen föreslagna systemet för skattereduktion har inte givits en sådan utformning. Mot denna bakgrund har jag i reservation 1 yrkat avslag på propositionen.
Motion Sk51 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) behandlas i ett särskilt moment i utskottets hemställan. Yrkande 11 i motionen grundar sig på den principiella uppfattning som Miljöpartiet har i denna fråga och innebär att statligt stöd, i den mån ett sådant stöd över huvud taget bör komma i fråga i form av skatteavdrag eller bidrag, bör utgå endast för arbeten med särskild miljöinriktning, t.ex. för allergisanering av lokaler och bostäder.
Den överenskommelse som Miljöpartiet och regeringen träffade i början av 1995 om ett bidrag på 1,8 miljarder kronor till allergisanering av skolor och daghem skall - som vi anför i en särskild reservation vid moment 7 - fullföljas. Detta innebär att minst 600 miljoner kronor ytterligare behöver anslås för detta ändamål, eftersom det beslutade stödet har omfördelats och delvis har utgått till andra ändamål.
Det anförda innebär att jag delar motionärernas uppfattning och till styrker motionen.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande begränsningar till arbeten med miljöinriktning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96: Sk51 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna att sub ventioner av byggnadsarbeten, i den mån sådana skall utgå, bör gälla arbeten med särskild miljöinriktning.
6. Begränsningar till eftersatta bostadsområden och större flerfamiljshus (mom. 4)
Per Rosengren (v) har
dels anfört följande:
Som framgår av reservation 2 anser Vänsterpartiet att en bidragsmodell är att föredra framför skattereduktion när det gäller stimulanser till byggsektorn. Det finns dock även fördelar med en stimulans genom ett skatteavdrag, eftersom en sådan konstruktion inte belastar budgetens utgiftssida. Om en riksdagsmajoritet inte ser det som möjligt att stödja ytterligare bidrag enligt vad som redovisats i reservationen så är Vänsterpartiet berett att diskutera hur en eventuell skattereduktion kan utformas så att den blir så effektiv och rättvis som möjligt. Skattereduktionen bör i så fall läggas ut så att den framför allt gynnar reparations-, om- och tillbyggnadssatsningar i eftersatta bostadsområden och större flerfamiljshus.
dels vid mom. 4 hemställt
4. beträffande begränsningar till eftersatta bostadsområden och större flerfamiljshus
att riksdagen - vid avslag på reservation 1- med bifall till motion 1995/96: Sk59 yrkande 2 som sin mening uttalar att villkoren för skattereduktionen bör utformas på ett sätt som i första hand gynnar ROT- insatser i eftersatta bostadsområden och flerfamiljshus.
7. Skattereduktion för bilreparationer m.m. (mom. 5)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
I motion Sk58 framhåller Kristdemokraterna att det är nödvändigt att minska den nuvarande diskrimineringen av tjänsteföretag. Tjänsteföretagen beskattas högre än industriföretagen, och arbete beskattas hårdare än kapital. Detta måste ändras för att tjänstesektorn skall kunna utveckla sin stora tillväxtpotential. Att generellt sänka tjänsteföretagens kostnader skulle för att ge någon betydande effekt dock vara en alltför dyr åtgärd i dagens statsfinansiella läge. Kristdemokraterna vill i stället sänka hushållens kostnader för att köpa tjänster. Denna sektor har en stor potential och möjlighet att erbjuda nya arbetstillfällen, men den nuvarande skattesituationen gör att den vita marknaden för sådana tjänster i stort sett är utplånad.
I motionen diskuteras olika modeller för att uppnå en lämplig effekt. Vad gäller tjänster av den art som regeringen nu tar upp anser motionärerna att subventionsgraden bör ökas. I motionen föreslås också en bredare bas för skattereduktionen. Förutom sådana husrenoveringar som omfattas av rege ringens förslag vill motionärerna också inbegripa bilreparationer, större träd gårdsarbeten av anläggningskaraktär och olika installationsarbeten av t.ex. vitvaror och datorer.
Jag instämmer i motionärernas uppfattning att skattereduktionen är en bra modell för tjänster av detta slag. Som anförs i motionen är dessa arbeten avgränsade och kan planeras. Förslaget kan enligt min uppfattning förväntas medföra positiva effekter på sysselsättningen och andra därmed samman hängande fördelar som mer än väl uppväger kostnaderna för denna stimu lans.
Med det anförda tillstyrker jag motionen i denna del. Regeringen bör sna rast lägga fram förslag till de ändringar i lagstiftnigen som behövs. Vad som här har anförts bör riksdagen - med bifall till motionen - som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 5 hemställt
5. beträffande skattereduktion för bilreparationer m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96: Sk58 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om behovet av en bredare bas för skattereduktionen.
8. Permanenta skattelättnader för underhåll av egna byggnader (mom. 6)
Jan-Olof Franzén (m), Carl Erik Hedlund (m), Ola Sundell (m) och Inga Berggren (m) har
dels anfört följande:
Som anförs i motionerna Sk45 och Sk56 bör man i stället för den tillfälliga skattereduktion som regeringen föreslår införa permanenta skattelättnader för ROT-åtgärder i den egna bostaden. Förslaget är ett led i en politik som syftar till att skapa expansionsmöjligheter för den del av den privata tjänstesektorn som är riktad till de enskilda hushållen. För denna sektor är de stora skattekilarna ett kraftigt hinder för att efterfråga tjänster i form av reparation och underhåll.
Som Moderata samlingspartiet redovisat i tidigare motioner bör ett permanent system med reducerade skattekilar för tjänster till hushållen vara inlemmat i det ordinarie skattesystemet. De nu gällande direktiven inom EU medför emellertid svårigheter att genomföra lämpliga lösningar med denna inriktning. I avvaktan på att EU-reglerna ändras kan en permanent skattereduktion för reparation och underhåll av byggnader m.m. vara ett sätt att minska skattekilarna. Som framgår av den avvikande mening (nr 1) som Moderaterna i bostadsutskottet avlämnat till bostadsutskottets betänkande finns det också bostadspolitiska skäl för att nu välja en sådan lösning.
Det anförda innebär att vi tillstyrker motion Sk56 i denna del.
dels vid mom. 6 hemställt
6. beträffande permanenta skattelättnader för underhåll av egna byggnader
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96: Sk45 yrkande 7 och 1995/96: Sk56 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om ett permanent system för skattelättnader för reparation och underhåll av egna bostäder.
9. Bidrag till allergisanering och "gröna" ROT-åtgärder (mom. 7)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Avsikten med regeringens förslag till skattereduktion för byggnadsarbeten är att stimulera sysselsättningen inom byggbranschen. Inom Miljöpartiet anser vi att effekten av förslaget är tveksam. Merparten av de arbeten som omfattas av skattereduktionen skulle förmodligen utföras ändå, och risken är stor för att de flesta arbeten som kommer att utföras inte är nytillkomna utan endast omfördelade i tiden.
I reservation 1 har jag av dessa skäl yrkat att riksdagen avslår propositionen och alltså bifaller de avslagsyrkanden som framställts i motion Sk60 (mp) och i andra motioner.
Som anförs i motion Sk60 är det betydligt viktigare att fullfölja den överenskommelse som träffades i februari 1995 mellan regeringen och Miljöpartiet om ett bidrag på 1,8 miljarder kronor till allergisanering av bostäder, skolor och daghem. Detta stöd har senare omfördelats så att det delvis har utgått till andra ändamål. Minst 600 miljoner kronor ytterligare behöver anslås för denna stödform under budgetåret 1995/96, i enlighet med vad som föreslås i motion Sk60 yrkande 2.
Om ytterligare satsningar inom byggsektorn skall genomföras måste detta enligt Miljöpartiers uppfattning ske med "gröna" förtecken, dvs. ett ekologiskt riktigt byggande med miljöanpassade material, byggmetoder och energisystem. I motion 60 föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett "grönt" ROT-bidrag med detta syfte. Jag tillstyrker även detta förslag.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande bidrag till allergisanering och "gröna" ROT- åtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1995/96: Sk60 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om ytterligare statsanslag för allergisanering och om ett "grönt" ROT-bidrag för ett ekologiskt riktigt byggande.
Särskilt yttrande
Skattereduktion för allergisanering av offentliga lokaler (mom. 2)
I miljöpartiet anser vi att frågan om stöd till allergisanering bör lösas inom ramen för den överenskommelse som Miljöpartiet redan har träffat med regeringen i denna fråga. Jag hänvisar till reservation 9 vid moment 7, där frågan belyses närmare.
Bostadsutskottets yttrande
1995/96:BoU10y
Skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionerna 1995/96:198 - Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdet - och 1995/96:229 - Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus - jämte motioner. I den förstnämnda propositionen finns inga förslag som berör bostadsutskottets ansvarsområde, däremot aviseras det förslag som sedermera lades fram i den sistnämnda propositionen. Vad gäller regeringens förslag tas i detta yttrande således endast upp förslagen i proposition 1996/96:229. Motioner har dock väckts med anledning av båda propositionerna i frågor som berör bostadsutskottets beredningsområde.
Sammanfattning
Bostadsutkottet tillstyrker regeringsförslaget om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus och avstyrker samtliga i detta yttrande behandlade motioner.
Till yttrandet har fogats fem avvikande meningar.
Förslagen i proposition 1995/96:229 i korthet
I propositionen föreslås en skattereduktion för utgifter avseende byggnadsarbeten på bostadshus som utförs under tiden den 15 april 1996 - 31 december 1997. Förslaget ansluter i stora delar till reglerna för den skattereduktion för motsvarande ändamål som kunde utgå den 15 februari 1993 - 31 december 1994. En skillnad är att skattereduktionen nu föreslås kunna utnyttjas inte bara av fastighetsägare utan även av bostadsrättsinnehavare.
Skattereduktionen föreslås uppgå till 30 % av ett underlag som består av nedlagda arbetskostnader. I underlaget medräknas inte värdet av byggnadsarbete som utförts av ägaren eller vissa i lagförslaget med ägaren jämställda. För småhus uppgår skattereduktionen till högst 10 500 kr. För hyreshus är motsvarande belopp det högsta av beloppen 20 000 kr och tre gånger den fastighetsskatt som beräknas för bostadsdelen för hela kalenderåret 1996. Skattereduktionen för bostadsrättsinnehavare kan uppgå till högst 5 000 kr per lägenhet.
För att inte dubbel kompensation skall utgå i vissa fall föreslås att skattereduktion inte medges för åtgärder för vilka beviljats statligt ombyggnads- , förbättrings- eller upprustningsbidrag. Skattereduktion medges inte heller när utgifterna för en åtgärd täcks av försäkringsersättning.
I yttrandet behandlade motioner
Följande motioner väckta med anledning av proposition 1995/96:198 tar upp bostadsfrågor:
1995/96:Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7 vari föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdrag för reparationer och underhåll av egna bostäder. Motionärerna anser att det i stället för den av regeringen föreslagna skattereduktionen bör införas ett system med permanent avdrag för arbetskostnader vid reparation och underhåll av egna bostäder.
1995/96:Sk47 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5 vari föreslås att riksdagen avslår förslaget till skattereduktion för byggnadsarbete på bostadshus. I yrkande 6 föreslås att riksdagen vid avslag på yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om krav på positiva miljöeffekter för ROT-projekt m.m.
1995/96:Sk50 av Mats Odell m.fl. (kds) yrkande 13 vari föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett vidgat ROT- program för tjänster riktade till hushållen. Motionärerna anför att skattereduktionen bör vara avsevärt större än vad regeringen förordat i propositionen. Yrkandet behandlas i detta yttrande endast till den del som avser åtgärder i bostadshus.
1995/96:Sk51 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkande 11 vari föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereduktion för utgifter för bostadshus. Motionärerna anser att i den mån staten skall subventionera byggnadsarbeten, bör detta gälla arbeten med särskild miljöinriktning.
1995/96:Sk52 av Barbro Westerholm och Erling Bager (fp) vari föreslås att riksdagen - vid bifall till förslaget om ett nytt ROT-program - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inom ramen för detta program genomföra en flerårig satsning på allergisanering av offentliga lokaler. Motionärerna anför att det i dagens statsfinansiella läge inte är försvarligt att satsa skattemedel på ROT- åtgärder. Skulle riksdagen ändå besluta om en sådan satsning förordas emellertid att medlen används för ett flerårigt program om 400 miljoner kronor per år för allergisanering av offentliga lokaler.
Följande motioner har väckts med anledning av proposition 1995/96:229:
1995/96:Sk56 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 1 vari föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett permanent system som sänker skattekilen på arbete för reparation och underhåll av egna bostäder. I yrkande 2 föreslås att riksdagen avslår proposition 1995/96:229. Motionärerna framhåller att nuvarande skattebelastning utgör ett kraftigt hinder för efterfrågan av tjänster i form av arbete med reparation och underhåll.
1995/96:Sk57 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp) vari föreslås att riksdagen avslår proposition 1995/96:229. I motionen hänvisas till statsfinanserna samt till att generella förbättringar av företagsklimatet även skulle gynna byggsektorn.
1995/96:Sk58 av Mats Odell m.fl. (kds) yrkande 2 vari föreslås att riksdagen beslutar att skattereduktion skall medges med ett belopp motsvarande 60 % av underlaget. I yrkande 3 föreslås att riksdagen beslutar att skattereduktion skall medges även åren 1998 och 1999. Motionens yrkande 1 avser förslag om en bredare bas för skattereduktionen. Detta förslag tas dock inte upp i bostadsutskottets yttrande. Vad gäller regeringsförslaget om skattereduktion för arbete på bostadshus framhåller motionärerna att man i grunden är positiva men att man förordar ändringar av lagförslaget enligt yrkandena 2 och 3 i syfte att minska risken för svartarbete och för att skapa större kontinuitet.
1995/96:Sk59 av Lars Bäckström m.fl. (v) yrkande 1 vari föreslås att riksdagen med avslag på regeringens proposition 1995/96:229 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktade stöd inom bostadssektorn. Motionärerna anser att stimulansen av byggsektorn i första hand bör ske genom de befintliga stödformerna - det extra statliga stödet för förbättring av bostäder respektive bidraget för förbättring av inomhusmiljön i bostäder och vissa lokaler. Dessutom förordar man att ett särskilt stöd med miljöprofil inrättas för egnahem. De olika stöden föreslås utgå inom samma ekonomiska ram som beräknats för regeringsförslaget, dvs. totalt 3 500 miljoner kronor. Som ett andrahandsyrkande, i händelse av att riksdagsbehandlingen leder till ett stöd för systemet med skattereduktion, föreslår motionärerna i yrkande 2 att riksdagen begär ett nytt förslag som gynnar eftersatta bostadsområden.
1995/96:Sk60 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari föreslås i yrkande 1 att riksdagen avslår proposition 1995/96:229. Det anförs att merparten av arbetena som medför skattereduktion sannolikt skulle ha utförts ändå. I yrkande 2 föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ytterligare minst 600 miljoner kronor anslås under budgetåret 1995/96 till allergisanering. Motionärerna avser det bidrag som kan utgå för förbättring av inomhusmiljön i bostäder och vissa lokaler. I yrkande 3 föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett grönt ROT- bidrag. Stödet föreslås gå till ekologiskt riktigt byggande med miljöanpassade material.
Skrivelser
Skrivelser med anknytning till de frågor som behandlas i detta yttrande har till bostadsutskottet inkommit från Länsbostadsdirektörsföreningen, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) och Byggentreprenörerna.
Utskottet
Investeringarna inom bostadssektorn har under flera år legat på en mycket låg nivå. Enligt en redovisning i den ekonomiska vårpropositionen är bostadsbyggandets andel av BNP nu den lägsta under hela efterkrigstiden. Den historiskt sett mycket låga nivån på nyproduktionen av bostäder har emellertid under de senaste åren till viss del motverkats av en ökad satsning på ROT-åtgärder (Reparationer, Ombyggnad, Tillbyggnad) i det befintliga bostads- och byggnadsbeståndet. Denna satsning har delvis kommit till stånd med olika former av statliga stöd som inrättats av bl.a. sysselsättningspolitiska skäl. Ett extra statligt stöd för förbättring av bostäder (SFS 1994:1994) har således kunnat utgå för projekt som påbörjas under tiden 1 januari 1995-30 september 1995 och slutförs senast under år 1996. Dessutom har stöd givits åt förbättringar av inomhusmiljön i bostäder och vissa lokaler (SFS 1995:802) för projekt för vilka preliminär ansökan om stöd inlämnats senast den 29 februari 1996.
Bostadsutskottet har vid olika tillfällen understrukit behovet av att upprätthålla investeringarna inom bostadssektorn på en rimlig nivå. Genom att ledig kapacitet inom byggsektorn kunnat utnyttjas för att genomföra nödvändiga reparations- och underhållsarbeten m.m. i bostäder och andra byggnader har den höga arbetslösheten inom branschen kunnat begränsas. Olika prognoser tyder på att bostadsefterfrågan inom några år kommer att öka påtagligt i vissa delar av landet. Det är därför angeläget att tillräcklig byggkapacitet står till buds när nyproduktionen av bostäder åter ökar.
Bostadsutskottet ser således positivt på fortsatta stimulansåtgärder inom ROT- sektorn. Som framhållits i flera motioner kan den lämpligaste formen för och omfattningen av stimulansåtgärderna diskuteras. Utskottet har förståelse för de synpunkter som framförs i motion 1995/96:Sk59 (v) om att vissa fördelar skulle kunna uppnås med en fortsatt stödgivning enligt redan etablerade bidragsformer. Behovet av kontinuitet vad gäller villkoren för bygg- och bostadssektorn har vid flera tillfällen framhållits av utskottet. Regeringen har emellertid nu gjort bedömningen att syftet att öka kapacitetsutnyttjandet inom byggsektorn och att motverka arbetslösheten i dagsläget bäst kan uppnås genom ett system med skattereduktion för byggnadsarbeten på bostadshus. Den skattereduktion som kunde utgå under år 1993 och 1994 anses ha givit ett gott resultat. Bostadsutskottet har inte skäl att ifrågasätta denna bedömning.
I dagens statsfinansiella läge måste satsningar inom olika samhällssektorer utformas på ett sådant sätt att hänsyn tas till det totala samhällsekonomiska och statsfinansiella utfallet. Det viktigaste är naturligtvis att stödet får avsedd effekt och att sysselsättningen inom sektorn kan upprätthållas. Det bör även framhållas att det föreslagna systemet med skattereduktion för byggnadsarbete i huvudsak ansluter till vad som gällde under åren 1993 och 1994. Under denna period fanns hos såväl bygg- och bostadsföretag som hos en bredare allmänhet en utbredd kännedom om möjligheten till skattereduktion. Det finns därför skäl att anta att en ny period med möjlighet till skattereduktion nu kan introduceras utan de initiala problem som ofta blir följden av helt nya stödformer.
Förslag om att avslå propositionen av framför allt statsfinansiella skäl förs fram i Folkpartiets partimotion 1995/96:Sk47 samt i motion 1995/96:Sk57 (fp). Bostadsutskottet vill i denna fråga erinra om att en bevarad kapacitet i byggbranschen i form av arbetskraft och realkapital kan få stor samhällsekonomisk betydelse och därmed även en positiv inverkan på statens finanser. Utskottet kan därutöver hänvisa till vad i propositionen anförts om att en ökad byggaktivitet leder till minskade utgifter i form av arbetslöshetsunderstöd samt till ökade skatte- och avgiftsintäkter.
I flera motioner framhålls att eventuella statliga stimulansåtgärder inom ROT-sektorn bör ges en mer direkt miljöinriktning. Förslag om fortsatt bidragsgivning till inomhusmiljön i bostäder och vissa lokaler läggs fram i motionerna 1995/96:Sk59 (v) och 1995/96:Sk60 (mp). I den senare motionen förordas även att riksdagen begär ett förslag om ett grönt ROT-bidrag. Motsvarande förslag finns också i motion 1995/96:Sk51 (mp). En flerårig satsning på allergisanering av offentliga lokaler föreslås i motion 1995/96:Sk52 (fp).
Bostadsutskottet, som ägnat stor uppmärksamhet åt frågor om inomhusmiljön och åtgärder för att skapa sunda boendemiljöer, anser det givetvis vara önskvärt att de byggnadsåtgärder som fortsättningsvis kommer att vidtas med utnyttjande av skattereduktionen i hög grad inriktas mot angelägna miljöförbättrande åtgärder. Ett utbrett intresse för att vidta sådana åtgärder har också framkommit i samband med den stödgivning som under det senaste året varit direkt inriktad mot förbättringar av inomhusmiljön. Som framgår av motion Sk60 (mp) tyder preliminära beräkningar på att efterfrågan på detta stöd inte helt kan tillgodoses inom den tillgängliga medelsramen om ca 1 000 miljoner kronor. En fördel i detta avseende med den nu föreslagna skattereduktionen i förhållande till den tidigare bidragsformen är att de fastighetsägare som önskar vidta miljöförbättrande åtgärder - eller andra typer av byggnadsåtgärder - inte behöver sväva i ovisshet om att erforderliga medel kommer att stå till buds när ansökan om skattereduktion behandlas. Skattereduktion kommer enligt regeringsförslaget att medges utan någon rambegränsning av det totala utnyttjandet, under förutsättning att den sökande i övrigt har uppfyllt villkoren för reduktionen. Några bestämmelser som förhindrar åtgärder som inriktas mot exempelvis förbättringar ur allergisynpunkt finns inte. Bostadsutskottet kan därför inte se någon motsättning mellan önskemålet om miljöinriktade satsningar och regeringsförslagets utformning. Utskottet vill i sammanhanget också erinra om de riktade stöd till miljöförbättrande åtgärder som fortfarande kan utgå för radonsanering och från fonden för fukt- och mögelskador i småhus.
Ett i förhållande till regeringens förslag mer omfattande system för skattereduktion eller skatteavdrag förordas i vissa motioner. Således föreslås i motionerna 1995/96:Sk45 (m) och 1995/96:Sk56 (m) att riksdagen skall begära förslag om ett system med permanent avdrag för reparationer och underhåll på egna bostäder. Bostadsutskottet har under det innevarande riksdagsåret avstått från att göra uttalanden om formerna för statens stöd till bostadssektorn på längre sikt med hänvisning till den Bostadspolitiska utredningens pågående arbete. Inte heller i detta sammanhang är utskottet berett att föregripa den parlamentariska utredningens förslag i frågan.
Även i motionerna 1995/96:Sk50 (kds) och 1995/96:Sk58 (kds) föreslås en utvidgning i förhållande till regeringförslaget. Motionärerna anför dock att man i grunden är positiva till förslaget i propositionen. I den sistnämnda motionen förordas i yrkande 2 att nivån på skattereduktionen bestäms till 60 % och i yrkande 3 att reduktionen även medges under åren 1998 och 1999. Övriga i motionen förordade utvidgningar av basen för skattreduktion m.m. ligger inte inom bostadsutskottets beredningsområde. De behandlas därför inte i detta yttrande. Vad gäller förslaget att förlänga möjligheten till skattereduktion med två år vill utskottet dels hänvisa till det ovan anförda om den Bostadspolitiska utredningens förslag, dels till svårigheterna att nu bedöma behovet av den aktuella stimulansen under de sista åren på 1990-talet. Förhoppningen är givetvis att byggarbetsmarknaden efter år 1997 skall vara i sådan balans att behovet av tidsbegränsade särskilda insatser starkt minskat eller helt kan undvaras. Den av regeringen föreslagna nivån på skattereduktionen - 30 % - måste ses i förhållande till vilket skattebortfall som i det rådande statsfinansiella läget är acceptabelt. Erfarenheterna från den tidigare perioden med skattereduktion visar också att denna nivå är tillräcklig för att stimulera till en relativt omfattande byggnadsverksamhet.
Bostadsutskottet anser sammanfattningsvis att regeringsförslaget om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus bör vinna riksdagens bifall. Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga i detta yttrande behandlade motionsyrkanden.
Inför den fortsatta beredning av lagförslaget vill bostadsutskottet avslutningsvis göra skatteutskottet uppmärksamt på att begreppet bostadsrättsinnehavare som används i propositionen normalt inte används i författningstext. I bostadsrättslagen (1991:614) m.fl. relevanta lagar används i stället begreppet bostadsrättshavare.
Stockholm den 28 maj 1996
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Marianne Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kds), Carina Moberg (s), Juan Fonseca (s), Peter Weibull Bernström (m) och Lennart Fremling (fp).
Avvikande meningar
1. Skattereduktion för byggnadsarbete
Knut Billing, Stig Grauers, Inga Berggren och Peter Weibull Bernström (m) anser att bostadsutskottets yttrande under rubriken Utskottet bort ha följande lydelse:
Även om skattesystemet som sådant inte nu är föremål för överväganden förtjänar det enligt utskottets mening att påpekas att detta system i mångt och mycket är grunden till de problem som i dag finns i byggsektorn. Olika skatter och avgifter utgör en orimligt hög andel av den totala byggkostnaden. Inte minst gäller detta vid reparation, om- och tillbyggnad (ROT). De bidrar dessutom till att kraftigt begränsa efterfrågan. Ett minskat skatteuttag avseende såväl inkomstbeskattningen som skatten på byggande och boende är därför synnerligen angeläget. Detta bör enligt utskottets mening åstadkommas genom en genomgripande reformering av skattesystemet i enlighet med vad Moderata samlingspartiet föreslagit bl.a. i sin partimotion 1995/96:Fi78. Målet bör således vara att skapa sådana allmänna förutsättningar för byggande och boende att samhällets insatser och styrning kan minimeras.
En ytterligare förutsättning för en bostadsproduktion som svarar mot efterfrågan är stabila och förutsägbara spelregler. Med ett sådant synsätt framstår det som mindre lämpligt att mer eller mindre planlöst införa temporära åtgärder på det sätt som skett under senare år. Här har skatteavdrag och bidrag med olika konstruktion både avlöst och överlappat varandra på ett sätt som nästan inte kunnat överblickas. Det är naturligtvis inte möjligt att upprätthålla en jämn bostadsproduktion och ett planmässigt underhåll i en situation där förutsättningarna hela tiden ändras. Sammantaget talar detta enligt utskottets mening för att den av regeringen tidsbegränsade skattereduktionen för byggnadsarbeten inte bör införas. Regeringens förslag avstyrks i enlighet med vad som förordas i motion 1995/96:Sk56 (m) yrkande 2.
Åtgärder inom ROT-sektorn är jämfört med nyproduktion väsentligt mer arbetsintensiva. Det innebär att en stor del av kostnaden vid denna typ av projekt utgörs av arbetskostnader. En följd av detta är att skattebelastningen på denna typ av arbeten i form av inkomstskatt, löneskatt och mervärdesskatt blir särskilt stor. Enligt utskottets mening kan det mot bakgrund härav finnas skäl att överväga införandet av ett permanent system för avdrag för ROT-åtgärder som avser den egna bostaden. Genom en sådan avdragsrätt skulle de negativa effekterna av dagens skattesystem minskas samtidigt som långsiktiga spelreger för denna del av byggmarknaden läggs fast.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1995/96:Sk45 (m) yrkande 7 samt 1995/96:Sk56 (m) yrkande 1 anfört om ett permanent system med skattereduktion för ROT-åtgärder i den egna bostaden bör riksdagen som sin mening ger regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad nu förordats.
2. Skattereduktion för byggnadsarbete
Lennart Fremling (fp) anser att bostadsutskottets yttrande under rubriken Utskottet bort ha följande lydelse:
Sverige har ett i förhållande till andra länder i många avseenden modernt och väl utformat byggnadsbestånd. Det skulle mot denna bakgrund kunna hävdas att något behov för staten att genom bidrag eller tillfälliga skattesubventioner stimulera till reparations- och underhållsåtgärder inte föreligger. Särskilt i dagens statsfinansiella läge borde de begränsade resurserna i första hand kunna inriktas mot insatser på särskilt angelägna samhällsområden, som exempelvis stöd till äldre och handikappade. Dessvärre är emellertid inte bilden av det svenska byggnadsbeståndet helt entydig. Inom detta bestånd finns också ett stort antal byggnader som kommit att betecknas som sjuka hus . Brister i byggprocessen och olämpliga byggmaterial har lett fram till att vi i dag har bl.a. många offentliga lokaler som kan vara hälsovådliga att vistas i under längre tid. Detta gäller inte minst många skollokaler och andra byggnader där barn och ungdomar vistas dagligen.
Bostadsutskottet anser mot denna bakgrund att eventuella statliga stimulansåtgärder inom ROT-sektorn direkt bör inriktas mot åtgärder för att förbättra inomhusmiljön. Tyvärr har inte regeringens förslag om skattereduktion för byggnadsarbete avgränsats på detta sätt. Bostadsutskottet delar bedömning i motionerna 1995/96:Sk47 (fp), 1995/96:Sk52 (fp) och 1995/96:Sk57 (fp) att det i rådande statsfinansiella läge inte är försvarligt att satsa skattemedel på ett nytt allmänt ROT- program för bostäder i enlighet med regeringens förslag. Däremot har beredningen av detta ärende visat att ett brett stöd kan uppnås för stimulans av byggnadsåtgärder som på sikt leder till att folkhälsan förbättras och därmed till minskade utgifter för sjukskrivningar och sjukvård. Ett förslag med denna inriktning läggs fram i motion 1995/96:Sk52 (fp). I motionen föreslås en flerårig satsning på allergisanering av offentliga lokaler.
Under lång tid har de växande problemen med allergier, speciellt bland barn och ungdomar, diskuterats utan att man från samhällets sida vidtagit tillräckliga åtgärder. Det tillfälliga stöd som under det senaste året kunnat utgå för förbättringar av inomhusmiljön har visserligen lett till att många byggnader åtgärdats, men problemens omfattning kräver mer uthålliga insatser från samhällets sida. Allergier har utvecklats till något av en folksjukdom som uppemot tre miljoner svenskar lider av i dag. Två av fem barn är drabbade av någon form av symptom. Detta leder givetvis framför allt till lidande för de drabbade men också till stora samhällsekonomiska förluster. Insatser för att förebygga allergier kan därför antas på sikt även i ekonomiska termer vara väl motiverade.
Det förslag som läggs fram i motionen, och som bostadsutskottet således ställer sig bakom, innebär att 400 miljoner kronor årligen bör utgå i form av statsbidrag till byggnadsåtgärder som förbättrar inomhusmiljön i offentliga lokaler på ett sådant sätt att risken för allergier minskar. För att inte den enskilda kommunens ekonomiska situation skall bli avgörande för vilka byggnader som åtgärdas bör den statliga bidragsandelen sättas högre än den nivå - 30 % - som under det senaste året tillämpats för det tillfälliga stödet till åtgärder i inomhusmiljön. Det bör ankomma på regeringen att utarbeta de närmare villkoren för ett saneringsprogram med den inriktning som utskottet nu förordat och skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag i frågan.
Bostadsutskottet anser att skatteutskottet med anledning av motionerna 1995/96:Sk47 (fp), 1995/96:Sk52 (fp) och 1995/96:Sk57 (fp) och med avslag på proposition 1995/96:229 bör föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet ovan anfört. Utskottets ställningstagande innebär vidare att vissa andra motionsyrkanden om miljöinriktning av ROT-satsningarna till stor del kan anses bli tillgodosedda. I övrigt avstyrks de i detta yttrande behandlade motionsyrkandena.
3. Skattereduktion för byggnadsarbete
Owe Hellberg (v) anser att bostadsutskottets yttrande under rubriken Utskottet bort ha följande lydelse:
Utmärkande för 1990-talets byggsektor har varit en kraftigt fallande bostadsproduktion. Även om nedgången har varit störst för nyproduktionen har den också gällt ombyggnadssidan. Nedgången återspeglas inte bara i extremt låga produktionstal utan också i en mycket stor arbetslöshet bland byggnadsarbetarna. Olika åtgärder har visserligen vidtagits för att motverka denna utveckling men dessa har uppenbarligen inte varit tillräckliga. Som framhålls i motion 1995/96:Sk59 (v) finns det skäl att även fortsättningsvis stimulera och stödja olika byggnadsåtgärder. Eftersom åtgärder som avser reparation, om- och tillbyggnad (ROT) är sysselsättningsintensiva framstår stöd till denna typ av projekt som särskilt lämpliga i det nuvarande arbetsmarknadsläget. Utskottet delar sålunda den av regeringen framförda uppfattningen att stöd till ROT-åtgärder även fortsättningsvis bör utgå. Det frågan gäller är därför vilka former för och vilken inriktning av stödet som bör väljas.
Bostadsutskottet har tidigare uttryckt den principiella uppfattningen att statens stöd till byggandet bör hanteras inom bostadsadministrationen. Till grund för detta ställningstagande ligger bl.a. att bidragssystem visat sig vara effektivare än åtgärder inom skattesystemet samtidigt som kontroll och utvärdering av stödet underlättas. Utskottet kan också konstatera att de riktade bidrag till ROT-åtgärder som kunnat utgå under det senaste året - dvs. det extra statliga bostadsförbättringsstödet och stödet till förbättring av inomhusmiljön - rönt stor efterfrågan och därmed bidragit till att upprätthålla byggsysselsättningen. Enligt utskottets mening är en förlängning av dessa stöd att föredra framför den skattereduktion som regeringen nu föreslår. Vid ett sådant förfarande skulle dessutom den kunskap som redan i dag finns hos bostadsmyndigheterna kunna utnyttjas för att omedelbart få en snabb och effektiv handläggning av bidragsärendena. Vid myndigheterna finns också administrativa stödrutiner i form av ansökningsblanketter, informationsmaterial m.m. redan färdiga.
Sammantaget talar det nu anförda enligt utskottets mening för att ett system med bidrag, i enlighet med vad som förordas i motion 1995/96:Sk59 (v) yrkande 1, bör väljas före det av regeringen förordade systemet med skattereduktion. Utskottets ställningstagande i denna del ansluter också till utskottets uttalande våren 1995 om att villkoren för statens stöd till byggandet inte bör ändras alltför ofta (bet. 1994/95:BoU18 s. 33). De särskilda förutsättningar som råder inom byggsektorn med bl.a. långa planerings- och genomförandetider förutsätter en viss stabilitet i villkoren för verksamheten.
Den fortsatta stödgivningen bör vidare i enlighet med förslaget i motionen kompletteras med ett särskilt bidrag med miljöprofil riktat mot egnahemssektorn. Inom ramen för ett sådant bidrag kan fortsatta satsningar på exempelvis solvärmeanläggningar och ackumulatortankar stimuleras. Det bör ankomma på regeringen att utforma de närmare villkoren för det föreslagna bidraget. Sammanlagt bör det fortsatta stödet till ROT-åtgärder, enligt vad utskottet nu förordat, utgå med samma belopp - 3 500 miljoner kronor - som regeringen beräknat för skattereduktionen.
Det är, som framgått ovan, utskottets uppfattning att ett bidragssystem är att föredra framför ett system med skattereduktion. Samtidigt är självfallet ett stöd i form av skatteavdrag bättre än inget stöd alls. Skulle den fortsatta beredningen av ärendet vid skatteutskottet visa att andra än bostadspolitiska skäl talar för att ett system med skattereduktion ändå bör väljas, bör därför denna typ av stöd kunna accepteras. Som anförs i motion 1995/96:Sk59 (v) yrkande 2 bör dock en förutsättning i detta fall vara att villkoren för skattereduktionen ges en sådan utformning att systemet i första hand gynnar ROT-insatser i eftersatta bostadsområden och i större flerbostadshus.
4. Skattereduktion för byggnadsarbete
Per Lager (mp) anser att bostadsutskottets yttrande under rubriken Utskottet bort ha följande lydelse:
Staten har under de senaste åren riktat olika former av tidsbegränsade stöd mot bygg- och bostadssektorn. I de flesta fallen har dessa stöd kunnat utgå utan att krav ställts på att byggnadsåtgärderna skall vidtas på ett ekologiskt hållbart och miljöriktigt sätt. Följden har blivit att många bostäder byggts eller byggts om enligt metoder som redan visat sig ge problem på sikt. Användandet av olämpliga byggmaterial och installation av komplicerade ventilationsanläggningar har starkt bidragit till de osunda inomhusmiljöer som i dag finns både i bostäder och i många andra byggnader.
I den mån som staten fortsättningsvis bör stödja s.k. ROT-projekt är det mot denna bakgrund självklart att krav bör ställas på att åtgärderna i fortsättningen vidtas på ett långsiktigt miljöriktigt sätt. Utskottet beklagar att det av regeringen nu föreslagna systemet för skattereduktion inte givits en sådan utformning. Riksdagen bör därför avslå regeringsförslaget och skyndsamt begära ett nytt förslag om ett grönt ROT-bidrag i enlighet med vad som förordats i motionerna 1995/96:Sk51 (mp) och 1995/96:Sk60 (mp). Det bör ankomma på regeringen att utarbeta de närmare villkoren för bidrag som stimulerar till ett ekologiskt riktigt byggande med miljöanpassade material, byggmetoder och energisystem.
Ett av de stöd till byggnadsåtgärder som kunnat utgå under senare tid har emellertid givits den förordade inriktningen. Stödet till s.k. allergisanering, dvs. bidraget för förbättringar av inomhusmiljön i bostäder och vissa lokaler (SFS 1995:802), har endast utgått till åtgärder som bedömts vara nödvändiga för att avhjälpa olägenheter som föranletts av fukt och dålig luftkvalitet, brister i ventilationssystemen eller av hälsofarliga material. Ursprungligen anslogs 1 800 miljoner kronor för detta ändamål. Under hösten 1995 godkände riksdagen att 800 miljoner kronor av de anslagna medlen skulle få användas för det extra statliga stödet för bostadsförbättring. Omfördelningen gjordes mot bakgrund av att regeringen vid detta tillfälle redovisade bedömningen att de anslagna medlen för åtgärder i inomhusmiljön inte fullt ut skulle komma att tas i anspråk. Det har emellertid därefter visat sig att efterfrågan på detta stöd beräknas överstiga de nu tillgängliga medlen med omkring 800 miljoner kronor. Bostadsutskottet ansluter sig till bedömningen i motion 1995/96:Sk60 (mp) yrkande 2 om att ytterligare minst 600 miljoner kronor behöver anslås för den aktuella stödformen under budgetåret 1995/96. De åtgärder som kan komma till stånd med detta relativt sett begränsade medelstillskott är arbetsintensiva och angelägna ur sysselsättningssynpunkt. De bidrar dessutom till att ovärderlig kunskap om hälsosamt byggande kan genereras och spridas. Utskottet bedömer därför de åtgärder som stöds med bidraget till förbättring av inomhusmiljön vara betydligt mer angelägna än vad som sannolikt skulle kunna uppnås med de 3 500 miljoner kronor som den föreslagna skattereduktionen beräknas kosta staten.
Med hänvisning till det ovan anförda förordar således bostadsutskottet att skatteutskottet med anledning av motionerna 1995/96:Sk51 (mp) och 1995/96:Sk60 (mp) samt med avslag på proposition 1995/96:229 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet ovan anfört. Ett sådant ställningstagande innebär vidare att även förslagen om en miljöriktig inriktning på ROT-åtgärderna i motionerna 1995/96:Sk59 (v) och 1995/96:Sk52 (fp) till stor del kan anses bli tillgodosedda. Övriga i detta yttrande behandlade motionsyrkanden avstyrks av bostadsutskottet.
5. Skattereduktion för byggnadsarbete
Ulf Björklund (kds) anser att bostadsutskottets yttrande under rubriken Utskottet bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen att situationen på byggmarknaden i dag är sådan att den motiverar införandet av ett till byggsektorn riktat stöd. Inte minst det förhållandet att åtgärder som avser reparation, om- och tillbyggnad (ROT) är speciellt sysselsättningsintensiva gör ett stöd till denna sektor väl motiverat. Däremot finns det enligt utskottets mening anledning att överväga stödets närmare utformning.
Under åren 1993 och 1994 kunde under vissa förutsättningar skatteavdrag erhållas för byggnadsarbeten på bostadshus. Systemet kom att utnyttjas av ett stort antal fastighetsägare och det beräknas ha skapat upp till 30 000 nya arbetstillfällen. På förslag av den nuvarande regeringen ersattes emellertid skatteavdraget med ett bidragssystem. Detta innebar att ett inarbetat och väl fungerande system ersattes av ett system som för de flesta framstod som krångligare och svårare att utnyttja. Bidragen var dessutom betydligt mindre förmånliga. Den kontinuitet i statens stöd till bostadsbyggandet som brukar förespråkas i andra sammanhang bröts därmed. Enligt utskottets mening är det olyckligt att på detta sätt skapa osäkerhet och förvirring bland dem som stödet riktar sig till. Inte minst för småhusägarna torde det vara svårt att hålla reda på vilket eller vilka stöd som kan komma i fråga vid en viss tidpunkt.
Enligt utskottets mening talar de hittillsvarande erfarenheterna av olika statliga stimulansåtgärder för en återgång till ett system med skattereduktion. Utskottet delar sålunda regeringens uppfattning i detta avseende. Till grund för utskottets ställningstagande ligger dock inte enbart bostadspolitiska överväganden. Även behovet i övrigt av att stimulera tjänstesektorn, speciellt vad avser den del som utnyttjas av hushållen, talar för ett system med skattreduktion. De frågor om en bredare bas för skattereduktionen som tas upp i motion 1995/96:Sk58 (kds) bör således beaktas när ett sammanhållet system för att stimulera tjänster riktade mot hushållen utformas. Bostadsutskottet tar dock i sitt yttrande inte upp förslagen i den aktuella motionen om vilken typ av arbete utöver byggnadsåtgärder som bör berättiga till skattereduktion.
Ett minskat skattetryck på tjänster är enligt utskottets mening en absolut förutsättning för att normala hushåll skall kunna utnyttja arbetskraft för att utföra arbeten på den egna bostaden. Ett system med skatteavdrag bidrar dessutom till att minska förekomsten av s.k. svartjobb och därmed till att öka statens skatteintäkter. En förutsättning för att de nu förordade avdragen skall få de önskade effekterna är dock att avdragsnivån sätts tillräckligt högt. Utskottet gör i denna fråga bedömningen att det av regeringen föreslagna avdraget med 30 % av arbetskostnaden inte är tillräckligt för att förhindra utnyttjandet av svart arbetskraft. I enlighet med förslaget i motion 1995/96:Sk58 (kds) bör därför avdraget bestämmas till 60 % av arbetskostnaden.
Enligt förslaget i propositionen bör skatteavdrag kunna erhållas för arbeten som utförs t.o.m. utgången av år 1997. För att undvika de tröskeleffekter och den ryckighet som en så begränsad varaktighet skulle kunna ge upphov till, bör enligt utskottets mening skatteavdrag kunna erhållas också för åren 1998 och 1999. Härigenom uppnås en bättre kontinuitet som bl.a. innebär att sysselsättningspotentialen inom ROT- sektorn bättre kan tas till vara.
Vad utskottet nu med anledning av motion 1995/96:Sk58 (kds) yrkandena 2 och 3 anfört om skattereduktionen för byggnadsarbeten innebär att regeringens lagförslag bör godtas med de ändringar avseende reduktionsnivå och varaktighet som föreslagits i motionen. Det bör ankomma på skatteutskottet att utforma de nödvändiga lagändringarna. Övriga motionsyrkanden som behandlas i detta yttrande avstyrks av bostadsutskottet.
Innehåll
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 11
Motioner väckta med anledning av proposition 1995/96:198 11
Motioner väckta med anledning av proposition 1995/96:229 11
Yttrande från annat utskott 12
Utskottet 12
Ställningstaganden 12
Hemställan 15
Reservationer 16
1. En ny stimulans inom byggsektorn (mom. 1, m, fp, mp) 16
2. En ny stimulans inom byggsektorn (mom. 1,v) 16
3. En ny stimulans inom byggsektorn (mom. 1, kds) 17
4. Skattereduktion för allergisanering av offentliga lokaler (mom. 2, fp) 18
5. Begränsningar till arbeten med miljöinriktning (mom. 3, mp) 19
6. Begränsningar till eftersatta bostadsområden och större flerfamiljshus (mom. 4, v) 19
7. Skattereduktion för bilreparationer m.m. (mom. 5, kds) 20
8. Permanenta skattelättnader för underhåll av egna byggnader (mom. 6, m) 21
9. Bidrag till allergisanering och "gröna" ROT-åtgärder (mom. 7, mp) 21
Särskilt yttrande 22
Skattereduktion för allergisanering av offentliga lokaler (mom. 2) 22
Bostadsutskottets yttrande 23
Gotab, Stockholm 1996