Spel- och folkbildningsfrågor
Betänkande 2016/17:KrU6
Kulturutskottets betänkande 2016/17:KrU6
Spel- och folkbildningsfrågor
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om spel- och folkbildningsfrågor. Fem av yrkandena bereds förenklat.
I betänkandet finns sex reservationer (SD, C, V, L, KD).
Behandlade förslag
30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.
1
2016/17:KrU6
2
2016/17:KrU6
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Spelfrågor
1.Reglering av spelmarknaden
Riksdagen avslår motionerna 2016/17:258 av Jan R Andersson (M),
2016/17:287 av Lars-Axel Nordell (KD) yrkande 1, 2016/17:290 av Jan R Andersson m.fl. (M) yrkande 1, 2016/17:1272 av Christian Holm Barenfeld (M), 2016/17:1351 av Hanna Wigh (SD),
2016/17:1689 av Hillevi Larsson m.fl. (S),
2016/17:2604 av Daniel Bäckström och Per Åsling (båda C) yrkandena 1 och 2 samt
2016/17:3377 av Bengt Eliasson (L) yrkande 11.
2.Förmånstagare på lottsedlarna
Riksdagen avslår motion
2016/17:2955 av Per-Ingvar Johnsson (C).
3.Spel som kulturform
Riksdagen avslår motion
2016/17:3063 av Rickard Nordin (C) yrkandena 3 och 4.
Reservation 1 (SD, C, V)
4.Spelinstitut
Riksdagen avslår motion
2016/17:2194 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 1.
Reservation 2 (SD)
5.Nordiska datorspelsprogrammet
Riksdagen avslår motion
2016/17:2194 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 2.
Reservation 3 (SD)
6.Bidrag till e-sport m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2016/17:256 av Jan R Andersson (M),
2016/17:1608 av Johan Löfstrand m.fl. (S) och 2016/17:3063 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1, 2, 6 och 7.
Reservation 4 (C, V, L, KD)
3
| 2016/17:KrU6 | UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT |
7.AB Svenska Spel och ATG i glesbygd
Riksdagen avslår motion 2016/17:244 av Jan R Andersson (M).
Folkbildningsfrågor
8.Stödet till folkbildning
Riksdagen avslår motion
2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 4.
Reservation 5 (C, L, KD)
9.Inrätta en språk- och tolkmyndighet
Riksdagen avslår motion
2016/17:1124 av Lars-Axel Nordell (KD).
Reservation 6 (KD)
10.Dövtolk vid högre studier
Riksdagen avslår motion 2016/17:235 av Edward Riedl (M).
11.Enklare tolkutbildning
Riksdagen avslår motion 2016/17:1232 av Lotta Olsson (M).
Förenklad behandling
12.Motionsyrkanden som bereds i förenklad form
Riksdagen avslår motionerna 2016/17:1607 av Hans Hoff (S),
2016/17:1827 av Said Abdu (L) yrkandena 1 och 2,
2016/17:2887 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 5 och 2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 39.
Stockholm den 27 april 2017
På kulturutskottets vägnar
Olof Lavesson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Olof Lavesson (M), Gunilla Carlsson (S), Peter Johnsson (S), Agneta Gille (S), Aron Emilsson (SD), Saila Quicklund (M), Björn Wiechel (S), Per Lodenius (C), Niclas Malmberg (MP), Isabella Hökmark (M), Anna Wallentheim (S), Bengt Eliasson (L), Rossana Dinamarca (V), Roland Utbult (KD), Ida Karkiainen (S), Eva Lohman (M) och Sara-Lena Bjälkö (SD).
4
2016/17:KrU6
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet 30 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17 om spel- och folkbildningsfrågor. Fem motionsyrkanden bereds förenklat. Behandlade förslag finns i bilagan.
Bakgrund
Spellicensutredningen lämnade sitt betänkande En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30) den 31 mars 2017.
5
2016/17:KrU6
Utskottets överväganden
Spelfrågor
Reglering av spelmarknaden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om reglering av spelmarknaden med hänvisning till att regeringens beredning av Spellicensutredningens betänkande inte bör föregripas.
Motionerna
Hillevi Larsson m.fl. (S) påtalar i motion 2016/17:1689 att en utredning arbetar med frågan om licensiering av spel och frågan om att eventuellt införa ytterligare krav på marknadsföring av spel och lotterier. Motionärerna anser att regeringen bör överväga förändringar av regelverket för marknadsföring av spel och lotterier utifrån det som kommer fram i utredningen samt de problem som finns på området. Frågan om begränsning av spelreklam bör också enligt motionärerna drivas på EU-nivå.
Jan R Andersson m.fl. (M) framför i motion 2016/17:290 att regeringen bör se över den svenska travsportens spelvillkor (yrkande 1). Motionärerna framhåller att det är önskvärt att svensk travsport och hästnäring har långsiktigt goda villkor så att den kan utvecklas samtidigt som både skatteintäkter och arbetstillfällen på landsbygden i anslutning till hästsporten kan växa.
I motion 2016/17:258 av Jan R Andersson (M) framhålls att den tillåtna insatsnivån för roulett-, tärnings- och kortspel på restaurangkasinon bör höjas för att bl.a. möjliggöra en ökning av antalet anställda inom restaurangbranschen. Motionären anser att den utredning om en omreglering av spelmarknaden som tillsattes i september 2015 bör ges tilläggsdirektiv med ett sådant innehåll.
Christian Holm Barenfeld (M) anser i motion 2016/17:1272 att det statliga spelmonopolet bör avskaffas. Motionären framhåller att på den alltmer globaliserade marknaden ter sig nuvarande spellagstiftning inte enbart principiellt felaktig utan även omöjlig att upprätthålla.
I motion 2016/17:1351 anser Hanna Wigh (SD) att striktare regler bör införas för marknadsföring av nätkasinon. Motionären vill att liknande regler ska gälla som för annonsering av alkohol.
Daniel Bäckström och Per Åsling (båda C) påtalar i motion 2016/17:2604 att hästnäringen har vuxit och utvecklats genom åren tack vare finansieringen
6
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU6 |
genom Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG). Motionärerna oroas över att staten har tappat kontrollen över spelmarknaden, eftersom det kan få konsekvenser för travnäringens långsiktiga förutsättningar (yrkande 1).
I samma motion yrkande 2 framhålls att regeringen bör överväga att införa övergångsregler som stärker Aktiebolaget Svenska Spels och ATG:s konkurrensförmåga gentemot de i Sverige icke reglerade bolagen fram till dess att Spellicensutredningen är klar och ett licenssystem införs i Sverige.
Bengt Eliasson (L) framhåller i motion 2016/17:3377 spelpolitikens betydelse för hästnäringen. Motionären anger att en omreglering av spelmarknaden kan innebära förändrade förutsättningar för ATG:s bidrag till hästnäringen och att detta är något som behöver övervägas i den fortsatta omregleringen av spelmarknaden (yrkande 11).
Lars-Axel Nordell (KD) anser i motion 2016/17:287 att Spellicensutredningen bör få tilläggsdirektiv där det civila samhällets speciella förutsättningar och möjlighet till finansiering särskilt lyfts fram (yrkande 1).
Bakgrund
Spellicensutredningen lämnade sitt betänkande En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30) den 31 mars 2017. I betänkandet står bl.a.:
Med den nya spellagen som främsta verktyg ska ett delvis överspelat nationellt monopol övergå till en delvis oligopolliknande del och en delvis fri marknadsdel genom uppdelning av Svenska Spel i en konkurrensutsatt del och en del som bl.a. har exklusiva rättigheter. Gemensamma och långsiktigt hållbara spelregler ska skapas, ett licenssystem ska etableras som onlinespelsbolagen förhoppningsvis ska ansluta sig till, skatteintäkter säkras, föreningslivets ganska sköra speldomäner – väsentligen lotterier – och intäkter ska skyddas. Vidare ska marknadsföring inom området regleras, problemspelande stävjas och måttligt spel främjas samt spelfusk motarbetas. Spelen ska ha ett högt konsumentskydd och god säkerhet. Lagen ska också öppna för konkurrens och konkurrensneutralitet, etablera ett system av sanktioner både för att styra licenshavarnas verksamhet, men även för att kunna lagföra de som står utanför licenssystemet men som riktar sig till den svenska marknaden.
Vidare ska den rätta mixen och avvägningen skapas mellan ramlag och detaljreglering. […] En del av det globala och gränsöverskridande internet ska omgärdas med ett nationellt regelverk. Vidare ska regleras vilka som ska få licens och krav specificeras på licenshavare och deras beteende gentemot marknad, myndigheter och spelare.
Lagen och dess tillämpning ska således balansera och legalisera spelkonkurrens, beskatta de för närvarande i Sverige oreglerade onlinebaserade företagen med 18 procent och samtidigt vara teknik och konkurrensneutral. […]
Utredningens målsättning är en ”kanalisering” på 90 procent. […] Det är inte möjligt att detaljreglera allt. Därför är lagen utformad som
en ramlag – med tydliga och fasta ramar. Lagen öppnar för regeringen att utfärda förordningar och för Spelmyndigheten att utfärda föreskrifter. Genom en ramlag ökar samhällets möjligheter till kontroll och gör att snabba åtgärder kan vidtas för att svara mot förändringar i omvärlden. Det är ett adaptivt regelverk som enligt utredningens mening kommer att vara robust, ändamålsenligt och hållbart över tiden. […]
7
| 2016/17:KrU6 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Enligt utredningens förslag kommer hästvadhållning att ingå i licenssystemet och i den konkurrensutsatta delen. Det innebär att ATG blir en aktör som andra spelföretag. Dessa spelföretag kan ingå avtal med trav- och galoppsportens organisationer som äger banorna och övrig infrastruktur. Avtalen förhandlas fram mellan parterna och är inte en fråga för utredningen. Regeringen föreslås, som en konsekvens av utredningens förslag, dra sig ur engagemanget i ATG och hästsporten i den form det hittills haft. […]
Utredningen föreslår inga större förändringar för det allmännyttiga föreningslivet. Föreningslivet kommer även fortsättningsvis kunna bedriva lotteriverksamhet, såväl landbaserad som online samt landbaserad bingo på en delvis skyddad marknad. De föreslås vara fortsatt skattebefriade. I den mån föreningslivet önskar bedriva spel som tillhör den konkurrensutsatta delen av marknaden gäller samma villkor för dem som för övriga spelföretag på den delen av marknaden. Att tillträda den konkurrensutsatta delen av marknaden med skattefrihet blir således inte möjligt.
Som nämns ovan är restaurangkasinonverksamheten (numera landbaserat kommersiellt kasinospel) tänkt att utgöra ett komplement av förströelsekaraktär till annan verksamhet. Det rör sig om låga insatser och vinster. Även med en viss höjning av gränser för insatser och vinster kvarstår förströelsekaraktären hos denna spelform. Någon uppluckring när det gäller spelansvarsåtgärder är det inte heller fråga om. Mot denna bakgrund anser utredningen att insatser och vinster för landbaserat kommersiellt kasinospel bör höjas enligt följande. Högsta möjliga insats för roulett- och tärningsspel på landbaserat kommersiellt kasinospel höjs från 1/6 000 prisbasbelopp (cirka 7,50 kronor enligt 2017 års prisbasbelopp) till 1/4 000 prisbasbelopp (cirka 11 kronor). [...] Högsta möjliga insats för kortspel på landbaserat kommersiellt kasinospel höjs från 1/600 prisbasbelopp (cirka 75 kronor) till 1/400 prisbasbelopp (112 kronor).
Betänkandet är ute på remiss, och sista svarsdag är den 4 augusti 2017.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar att Spellicensutredningen nu lämnat ett förslag till ny reglering av spelmarknaden och ser fram emot en proposition från regeringen. Utskottet anser att regeringens beredning av Spellicensutredningens betänkande inte bör föregripas, varför motionerna 2016/17:258 (M), 2016/17:287 (KD) yrkande 1, 2016/17:290 (M) yrkande 1, 2016/17:1272 (M), 2016/17:1351 (SD), 2016/17:1689 (S), 2016/17:2604 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2016/17:3377 (L) yrkande 11 avstyrks.
8
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU6 |
Förmånstagare på lottsedlarna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att det bör ställas krav på att det på lottsedlar tydligt ska framgå vem som är lotteriets förmånstagare, med hänvisning till att det i dag finns en sådan ordning som motionären efterfrågar.
Motionen
Per-Ingvar Johnsson (C) anser i motion 2016/17:2955 att man bör ställa krav på att det på lottsedlar, för lotterier som kräver tillstånd, tydligt ska framgå vem som är lotteriets förmånstagare.
Bakgrund
Enligt 12 § lotterilagen (1994:1000) får tillståndsmyndigheten förena ett lotteritillstånd med särskilda villkor samt med kontroll och ordningsbestämmelser. I Lotteriinspektionens tillståndsbeslut finns uppgifter om tillståndets omfattning, bl.a. lottpris och antal lotter, intagna. I villkoren till tillståndsbesluten anges viss information som ska lämnas till deltagare, bl.a. uppgifter om tillståndshavare/förmånstagare. Besluten är i dessa delar offentliga och informationen finns tillgänglig hos Lotteriinspektionen. Det aktuella villkoret lyder enligt följande:
Lotter eller motsvarande, informationsmaterial, reklam och liknande för lotteriet ska på ett tydligt och framträdande sätt ange vem som är tillståndshavare eller förmånstagare.
Att det står ”tillståndshavare eller förmånstagare” beror enligt
Lotteriinspektionen på att det inte i alla lotterier är tillståndshavaren som är förmånstagaren. I normalfallet är dock tillståndshavaren även förmånstagare.
I betänkandet Ökad insyn i partiers finansiering – ett utbyggt regelverk (SOU 2016:74) tar Kommittén om insyn i finansieringen av partier upp frågan om krav på att det på lottsedlar ska finnas uppgifter om vem som är förmånstagare. I direktiven (dir. 2014:90) angavs att kommittén bl.a. skulle ta ställning till om det bör införas en skyldighet för partier som bedriver kommersiell lotteriverksamhet där intäkterna tillfaller partiet att informera deltagarna i lotteriet om att intäkterna används på detta sätt.
I betänkandet (s. 386 f.) anges följande:
Som framgått har Lotteriinspektionen meddelat tre tillstånd till anordnande av lotteri där ett politiskt parti är tillståndshavare. I samtliga beslut har Lotteriinspektionen angett som villkor att deltagarna ska informeras om bl.a. vem som är tillståndshavare/förmånstagare till lotteriet. Lotteriinspektionen har upplyst om att ett sådant villkor regelmässigt tas in i beslut om tillstånd. Vid marknadsföringen av de tre nu angivna rikstäckande lotterierna lämnas information om vem som är tillståndshavare. Vi kan således konstatera att såvitt gäller rikstäckande
9
| 2016/17:KrU6 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
lotterier det redan i dag finns en sådan ordning som direktiven efterfrågar. Något krav på att ett tillstånd ska förenas med ett sådant villkor framgår dock inte av någon författning och räknas inte heller i förarbetena upp som exempel på villkor som kan meddelas. Det finns inte heller något allmänt råd som behandlar frågan. Som har framkommit förefaller de kommunala nämnderna inte ställa upp sådana villkor i besluten men de anser ändå att det finns en fungerande ordning. […]
Den ordning som gäller i dag förefaller således i praktiken fungera utan författningsreglering såvitt gäller information om tillståndshavare till deltagarna. Även om tillståndshavarna i de allra flesta fall själva har ett intresse av att sådan information lämnas kan det dock synas något förvånande att något författningskrav om detta inte finns. Med tanke på att hela lotterilagstiftningen för närvarande är föremål för översyn […] och att det till den utredningen är knuten en referensgrupp med representanter för samtliga riksdagspartier utgår kommittén ifrån att frågan kommer att uppmärksammas i den utredningen. Det finns därför inte någon anledning att inom ramen för vårt uppdrag utreda denna fråga vidare.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan finns det i dag en sådan ordning som motionären efterfrågar när det gäller rikstäckande lotterier, dvs. det ska tydligt på lotter anges vem som är tillståndshavare eller förmånstagare. Enligt Kommittén om insyn i finansiering av partier fungerar denna ordning också i kommunerna. Utskottet kan dock som kommittén ifrågasätta om denna ordning inte borde regleras. Utskottet anser dock inte att motionsyrkandet nu bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida varför motion 2016/17:2955 (C) avstyrks.
Spel som kulturform
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att ge Statens kulturråd ett utökat uppdrag att främja spelkulturen och därmed också vidga kulturbegreppet.
Jämför reservation 1 (SD, C, V).
Motionen
Rickard Nordin (C) framhåller i motion 2016/17:3063 att spel bör anses vara en kulturform, och att kulturbegreppet därmed bör breddas och inkludera spel (yrkande 3). Motionären anser vidare att Statens kulturråd ska få ett utökat uppdrag för att kunna främja spelkulturen (yrkande 4).
Bakgrund
Enligt förordningen (2012:515) med instruktion för Statens kulturråd har Statens kulturråd till uppgift att, med utgångspunkt i de nationella
10
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU6 |
kulturpolitiska målen, verka för kulturens utveckling och tillgänglighet genom att fördela och följa upp statliga bidrag och genom andra främjande åtgärder. Myndigheten ska särskilt verka för konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveckling inom verksamheter som rör teater, dans, musik och annan scenkonst, litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och bibliotek, bild och form samt museer och utställningar, regional kulturverksamhet, samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur samt andra kulturella ändamål. Myndigheten ska också bl.a. verka för kulturens betydelse inom andra samhällsområden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser inte att Statens kulturråd bör få ett utökat uppdrag att främja spelkulturen och därmed också vidga kulturbegreppet. Motion 2016/17:3063
(C) yrkandena 3 och 4 avstyrks därmed.
Spelinstitut
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att ge Statens kulturråd i uppdrag att ta fram en lämplig utformning av ett spelinstitut.
Jämför reservation 2 (SD).
Motionen
Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) anser i motion 2016/17:2194 att man bör se över möjligheterna att bygga upp ett spelinstitut vars ambition ska vara att skapa en brygga mellan svenska dataspelsbranschen och staten. Institutet bör enligt motionärerna arbeta för att synliggöra eventuella hinder som dataspelsbranschen möter för att utveckla sin verksamhet samt hjälpa branschen att samarbeta med andra kulturella näringar och kulturområden. Statens kulturråd bör enligt motionärerna ta fram en lämplig utformning av institutet i samråd med berörda parter (yrkande 1).
Bakgrund
Utskottet behandlade i budgetbetänkandet för 2017, under anslaget 1:1 Statens kulturråd, utgiftsområde 17, ett motionsyrkande av Aron Emilsson m.fl. (SD) rörande ett spelinstitut1. Motionärerna ansåg att anslaget skulle ökas med 2 miljoner kronor för att utreda formerna för ett spelinstitut. Utskottet avstyrkte yrkandet, och riksdagen följde utskottets förslag och avslog yrkandet2.
1Mot. 2016/17:2212.
2Bet. 2016/17:KrU1, rskr. 2016/17:83.
11
| 2016/17:KrU6 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser inte att Statens kulturråd ska ges i uppdrag att ta fram en lämplig utformning av ett spelinstitut. Motion 2016/17:2194 (SD) yrkande 1 avstyrks därmed.
Nordiska datorspelsprogrammet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att det Nordiska datorspelsprogrammet bör återupptas med hänvisning till att det är en fråga för Nordiska ministerrådet att göra de prioriteringar de anser lämpliga.
Jämför reservation 3 (SD).
Motionen
Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) anser i motion 2016/17:2194 att det Nordiska datorspelsprogrammet, som genomfördes 2006–2015, ska återupptas. Motionärerna påtalar att det i dag saknas en aktiv politik för dataspel på kulturområdet. Genom att stimulera nordiska dataspel och nordiskt innehåll främjas enligt motionärerna både en modern kulturell och kreativ näring, samtidigt som den kan förmedla vår historia på ett nytt och spännande sätt (yrkande 2).
Bakgrund
Nordiska datorspelsprogrammet var ett initiativ som finansierades av Nordiska ministerrådet 2006–2015. Bidragsprogrammet vände sig till nordiska spelföretag som satte en tydlig nordisk prägel på utvecklingen av dataspel för barn och unga.
Enligt uppgift från Nordiska ministerrådet pågår program normalt i tre till fem år. Nordiska datorspelsprogrammet förlängdes ett antal gånger, och pågick sammanlagt i tio år. När det avslutades ansåg man att andra program behövde prioriteras.
Ett nordiskt samarbete pågår genom stiftelsen Nordic Game Institute (NGI). Nordic Game Institute bildades för att driva delar av det Nordiska datorspelsprogrammet. Sedan programmet avslutades verkar NGI för att behålla de strukturer som byggts upp inom programmets aktiviteter, driva vissa av aktiviteterna vidare samt hitta former för ny finansiering. I övrigt arbetar NGI för och representerar de nordiska spelutvecklarna.
12
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU6 |
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan har Nordiska ministerrådet finansierat Nordiska datorspelsprogrammet under tio år och därefter ansett att andra program behöver prioriteras. Utskottet konstaterar att det en fråga för Nordiska ministerrådet att göra de prioriteringar de anser lämpliga. Utskottet vill dock understryka att det är positivt att ett nordiskt samarbete har fortsatt efter programmets slut, om än i mindre omfattning, så att de strukturer som byggts upp kan tas till vara. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2016/17:2194 (SD) yrkande 2.
Bidrag till e-sport m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett antal motionsförslag som rör e-sport.
Jämför reservation 4 (C, V, L, KD).
Motionerna
Johan Löfstrand m.fl. (S) anser i motion 2016/17:1608 att e-sporten som hobby bör stöttas. Motionärerna anser att regelverken bör ses över så att e- sporten kan få stöd och bli accepterad.
Jan R Andersson (M) anser i motion 2016/17:256 att villkoren för svensk e-sport bör förbättras. Bland annat framhåller motionären att denna sportgren helt är exkluderad från offentliga bidrag genom e-sportföreningar, trots att utövandet samlar hundratusentals utövare.
Rickard Nordin (C) anser i motion 2016/17:3063 att e-sport bör likställas med övrig sport (yrkande 1). Motionären anser vidare att e-sportföreningar bör ges samma möjligheter att söka stöd via Riksidrottsförbundet (RF) som övriga sportföreningar (yrkande 2). I yrkande 6 anser motionären att man bör tillåta e-sport som inriktning på gymnasieutbildning, likt andra specialgymnasier. Motionären anser också att regeringen snarast bör klargöra att det är möjligt att betala ut prispengar i e-sport och förströelsespel som är baserade på skicklighet (yrkande 7).
Bakgrund
E-sport (elektronisk sport) omfattar alla typer av organiserat tävlande i data- och tv-spel. Tävlingarna kan spelas via internet, via ett lokalt nätverk eller med spelare som samsas vid samma spelmaskin. Det finns såväl lokala som nationella och internationella ligor, seriespel och turneringar samt ett stort utbud av verktyg och arenor för vänskapsmatcher och träningar. Stora spel är Counter-Strike, där lag om vanligtvis fem personer med taktik, samarbete och reaktionsförmåga ska besegra motståndarlaget, och Starcraft, i vilket man
13
| 2016/17:KrU6 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
ensam styr enheter och med list ska utmanövrera motståndaren. League of Legions är troligen världens största e-sportspel.
Det finns i dag fyra föreningar som arbetar med e-sport, varav tre får bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). De tre som får bidrag är Esport United, Svenska E-sportförbundet (startat, och än så länge en del av Sverok) och Goodgame. Den fjärde är Svenska E-sportföreningen (SESF), som sedan 2011 är medlem i, och Sveriges representant i, det internationella förbundet.
Beslut om medlemskap i Riksidrottsförbundet (RF) fattas av RF-stämman som hålls vartannat år. För att bli medlem i RF, och därmed kunna erhålla bidrag, ska organisationen enligt RF uppfylla vissa villkor.
Svenska E-sportförbundet har inför RF-stämman 2017 ansökt om medlemskap i RF. Enligt RF föreslår Riksidrottsstyrelsen (RS) en översyn av kriterier, villkor och anslutningsformer för medlemskap i RF. Samtidigt föreslår RS att alla medlemsansökningar inför stämman 2017 återremitteras till RF-stämman 2019 i väntan på översynen.
Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har den ideella föreningen Esport United fått bidrag från myndigheten sedan 2014. För 2017 fick organisationen drygt 2,5 miljoner kronor. Även Sverok, som är Sveriges största ungdomsförbund, redovisar enligt MUCF en del e- sportsföreningar i sin ansökan, och har fått bidrag från myndigheten i flera år. Riksförbundet Goodgame fick bidrag från MUCF för 2017 med knappt 2,7 miljoner kronor. Organisationen har haft bidrag sedan 2009. Svenska E- sportsföreningen ansökte om bidrag för första gången 2016 men fick avslag.
Utskottet behandlade liknande motionsyrkanden våren 20163 och uttalade
då:
Utskottet konstaterar att det är en fråga för Riksidrottsförbundet att ta ställning till huruvida e-sport ska anses som en idrott och därmed kan bli medlem i förbundet och få offentligt stöd. Det är således inte en fråga för riksdagen att ta ställning till. När det gäller motionsyrkandena om offentligt stöd i övrigt vill utskottet peka på något som framgår ovan, nämligen att det inom Svenska Bilsportförbundet som är medlem i RF finns e-sportverksamhet som benämns ”virtuell bilsport”, samt att ungdomsorganisationer med ungdomar upp t.o.m. 25 år som ägnar sig åt e-sport kan få offentligt stöd via Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag och avslog yrkandena.
När det gäller motionsyrkandet om att tillåta e-sport som inriktning på en gymnasieutbildning hade riksdagen uppe ett likalydande yrkande våren 20164. Utbildningsutskottet skrev då bl.a. följande:
Av 4 kap. 1 § gymnasieförordningen (2010:2039) framgår bl.a. att ett nationellt program inom gymnasieskolan består av
•gymnasiegemensamma ämnen
•programgemensamma ämnen
3Bet. 2015/16:KrU8.
4Bet. 2015/16:UbU13.
14
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU6 |
•i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser
•programfördjupning
•kurser inom det individuella valet
•gymnasiearbete.
Det är regeringen som, efter Skolverkets beredning i samverkan med avnämare, beslutar om vilka ämnen som ska vara programgemensamma (dvs. obligatoriska på respektive program) samt vilka nationella inriktningar som ska finnas på gymnasieskolans nationella program (jämför 4 kap. 1 och 2 §§ gymnasieförordningen). Regeringen föreskriver vidare vilka kurser som måste erbjudas som individuellt val (4 kap. 7 § gymnasieförordningen). Skolverket har regeringens bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka ämnen som utöver de gymnasiegemensamma ämnena ska få förekomma i gymnasieskolan samt om ämnesplaner. Skolverket föreskriver också vilka ämnen och kurser som ska ingå i de nationella inriktningar som regeringen beslutat om.
Utbildningsutskottet konstaterade i betänkandet bl.a. att det är Skolverket eller regeringen som beslutar om att införa nya inriktningar på nationella program, och på olika sätt införa eller uppmärksamma vissa ämnen eller kunskapsområden i gymnasieskolan, och avstyrkte yrkandet. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottet.
Beträffande motionsyrkandet om möjligheten att betala ut prispengar i e- sport och förströelsespel har Lotteriinspektionen angett följande:
Lotteriinspektionen anser att e-sport avser arrangemang där två eller flera deltagare spelar ett spel (t.ex. Counter Strike, League of Legions eller Star Craft 2) mot varandra och det förekommer penningvinster eller andra vinster med ett ekonomiskt värde. Automatspelslagen (1982:636) behandlar automatspel som inte ger vinst eller bara ger vinst i form av frispel. E-sport – datorspel med penningvinster – bör således enligt Lotteriinspektionen inte behandlas i automatspelslagen. För att det enligt lotterilagen (1994:1000) ska anses vara ett lotteri måste arrangemanget innehålla någon grad av slump (se 3 § tredje stycket motsatsvis). När det gäller e-sport gör Lotteriinspektionen bedömningen att spelen är att anse som skicklighetsspel. Skicklighetsspel är per definition kopplade till prestationer som är objektivt mätbara och som saknar synbar koppling till slump. Inte heller lotterilagen är därför enligt Lotteriinspektionen tillämplig på e-sport. Vad gäller E-sport, med Lotteriinspektionens formulering, är det därför fullt möjligt med prispengar i dag utan tillståndskrav.
När det gäller förströelsespel (t.ex. flipperspel, bilspel, fotbolls- eller hockeyspel och TV-spelskonsoler som Wii, Xbox och Playstation) krävs tillstånd enligt Lotterilagen om det ställs på platser dit allmänheten har tillträde eller om spelandet anordnas i vinstsyfte. Detsamma gäller om prispengar betalas ut.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan behandlade utskottet liknande motionsyrkanden våren 2016 och konstaterade då att det är en fråga för Riksidrottsförbundet att ta ställning till huruvida e-sport ska anses vara en idrott, och därmed kan bli medlem i förbundet och få offentligt stöd. När det gällde motionsyrkandena om offentligt stöd i övrigt pekade utskottet på att ungdomsorganisationer kan
15
| 2016/17:KrU6 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| få offentligt stöd via Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. | |
| Utskottet avstyrkte motionsyrkandena. Utskottet är av samma uppfattning i | |
| dag. | |
| När det gäller motionsyrkanden om att tillåta e-sport som inriktning på en | |
| gymnasieutbildning är utskottet av samma uppfattning som |
utbildningsutskottet, dvs. det är Skolverket eller regeringen som beslutar om att införa nya inriktningar på nationella program, och på olika sätt införa eller uppmärksamma vissa ämnen eller kunskapsområden i gymnasieskolan.
Beträffande prispengar är det som framgår ovan vid e-sport, med Lotteriinspektionens formulering, fullt möjligt med prispengar i dag utan tillståndskrav. Är det fråga om prispengar vid förströelsespel, som t.ex. flipperspel, behövs däremot Lotteriinspektionens tillstånd.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet sammanfattningsvis motionerna 2016/17:256 (M), 2016/17:1608 (S) och 2016/17:3063 (C) yrkandena 1, 2, 6 och 7.
AB Svenska Spel och ATG i glesbygd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande som rör spelombud som landsbygdshandlare.
Motionen
Jan R Andersson (M) påpekar i motion 2016/17:244 att många landsbygdshandlare upplever att det är svårt eller omöjligt att bli spelombud, trots att de kostnader som t.ex. AB Svenska Spel har för sin utrustning borde täckas av de avgifter som bolaget får in för bl.a. maskinhyra.
Bakgrund
I betänkandet Service i glesbygd (SOU 2015:35) anges bl.a.:
Utredningens iakttagelser och bedömningar:
Apoteket, PostNord, Svenska Spel och Systembolaget har ombudsverksamhet i glesbygd. Apoteket och PostNord svarar för tjänster som ingår i en grundläggande kommersiell service. Svenska Spels och Systembolagets ombudsverksamhet bidrar också till dagligvarubutikernas attraktivitet.
Utredningen har fört en dialog med bolagen omkring möjligheter till samordning som skulle stärka ombudsverksamheten i glesbygd. I det syftet har Tillväxtanalys inlett ett analysarbete i samarbete med de statliga bolagen för att skapa en samlad bild av var ombuden i glesbygd är lokaliserade.
De statliga bolagen bör ta ett särskilt ansvar för att det ska finnas ombudsfunktioner på de försäljningsställen som mottar de nya stöd som utredningen föreslår samt i glesbygd i övrigt mot bakgrund av sina samhällsuppdrag.
16
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU6 |
Centralt samordningsforum, som sammankallas av Tillväxtverket, kan utgöra en mötesplats för fortsatta överläggningar om samordningsmöjligheter i särskilt sårbara och utsatta områden av de statliga bolagens ombudsverksamhet.
Regeringen fattade den 17 december 2015 beslut om 35 miljoner kronor per år under perioden 2016–2019 för stöd till kommersiell service i de glesbygdsområden som är särskilt sårbara och utsatta. Regeringens beslut baserades på förslagen i utredningen Service i glesbygd (SOU 2015:35).
Enligt Tillväxtverket är såväl AB Svenska Spel som AB Trav och Galopp (ATG) medlemmar i Centralt samordningsforum. Forumet träffas två gånger per år och tar upp bl.a. samordningsfrågor i glesbygd.
Enligt Svenska Spel syftar bolagets arbete med tillsättning och avveckling av spelombud till att tillgodose företagets krav på lönsamhet, god tillgänglighet och god geografisk spridning. Varje nyetablering av ombud ska ge Svenska Spel en total merintäkt. En affärsmässig bedömning ligger till grund för tillsättningen av ett nytt ombud. Det är därför inte möjligt för Svenska Spel att ha ett obegränsat antal ombud. Svenska Spel gör också enligt bolaget stora ansträngningar för att behålla ett så spritt ombudskap som möjligt liksom för att val av ombud ska genomföras på ett icke-diskriminerande sätt. Beträffande spelombud i glesbygden görs särskilda överväganden som i vissa fall innebär att ombuden kan fortsätta sitt ombudskap trots att det inte är företagsekonomiskt motiverat för Svenska Spel. Under 2016 har Svenska Spel nyetablerat spelombud på fyra ställen i glesbygd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt med tillgänglighet till service både i glesbygd och på landsbygd och välkomnar därmed regeringens beslut om 35 miljoner kronor årligen fram t.o.m. 2019 för stöd till kommersiell service i glesbygdsområden som är särskilt sårbara och utsatta. Utskottet ser vidare positivt på att det också finns ett centralt samordningsforum som bl.a. tar upp denna typ av frågor.
När det gäller motionsyrkandet vill utskottet påpeka att AB Svenska Spel och ATG är självständiga juridiska personer och sköter sina verksamheter självständigt utifrån de föreskrifter som gäller för verksamheten. Med hänvisning till detta avstyrker utskottet motion 2016/17:244 (M).
17
| 2016/17:KrU6 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | |||||||||
| Folkbildningsfrågor | ||||||||||
| Stödet till folkbildning | ||||||||||
| Utskottets förslag i korthet | ||||||||||
| Riksdagen avslår ett motionsyrkande om generella stöd och korta | ||||||||||
| projektstöd till folkbildningen. | ||||||||||
| Jämför reservation 5 (C, L, KD). | ||||||||||
| Motionen | ||||||||||
| Bengt Eliasson m.fl. (L) framhåller i motion 2016/17:3390 att stödet till | ||||||||||
| folkbildningen måste präglas av långsiktighet och att trenden att det generella | ||||||||||
| stödet minskar till förmån för olika korta projekt, där det offentliga ”beställer” | ||||||||||
| verksamhet, måste vända (yrkande 4). | ||||||||||
| Bakgrund | ||||||||||
| Statsbidraget | till | folkbildningen | går | via | Folkbildningsrådet. | |||||
| Folkbildningsrådet fördelar medel dels från det generella stödet via anslaget | ||||||||||
| 14:15, dels till asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor | ||||||||||
| kvar i anläggningsboende via anslaget 14:36. Anslaget 14:1 uppgår 2017 till | ||||||||||
| knappt 3,86 miljarder kronor och anslaget 14:3 uppgår till 175 miljoner | ||||||||||
| kronor. | Dessutom | har | Folkbildningsrådet | tre | uppdrag | från | ||||
| Arbetsförmedlingen inom ramen för Kunskapslyftet. | ||||||||||
| Enligt Folkbildningsrådet bör stödet till folkbildningen vara generellt och | ||||||||||
| präglas av långsiktighet men ibland kan det vara bra med ett tidsbegränsat | ||||||||||
| stöd. | Ett | sådant | har | varit svenskundervisning | för asylsökande. | |||||
Folkbildningsrådet uppger att det i dagsläget är en bra balans mellan det generella stödet och kortare stöd. Kommunerna ansvarar för hur de kommunala medlen fördelas.
Utskottets ställningstagande
När det gäller de statliga medlen till folkbildningen dominerar det generella stödet. De uppdrag som Folkbildningsrådet får, från t.ex. Arbetsförmedlingen, är medel som inte påverkar det generella stödet. Utskottet anser inte att motion 2016/17:3390 (L) yrkande 4 bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida, varför det avstyrks.
5Anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen, utg.omr. 17.
6Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen, utg.omr. 17.
18
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU6 |
Inrätta en språk- och tolkmyndighet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att samordna och effektivisera både språk- och teckenspråkstolkning med hänvisning till det arbete och den beredning som pågår.
Jämför reservation 6 (KD).
Motionen
Lars-Axel Nordell (KD) påtalar i motion 2016/17:1124 att det finns behov av att samordna och effektivisera både språk- och teckenspråkstolkning och att staten bör ta ansvar för tillgången till kvalificerad tolktjänst i hela landet. Motionären anser att det samlade statliga ansvaret för tolkverksamheten med fördel skulle kunna samlas i en språk- och tolkmyndighet. Detta bör enligt motionären utredas.
Bakgrund
I departementspromemorian Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7) föreslås en lag om tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Enligt den föreslagna lagen ska det bl.a. finnas ett undantag från lokaliseringsprincipen som innebär att landsting får tillhandahålla tjänster som ett annat landsting är ansvarigt för, om landstingen kommer överens om det. Detta innebär att landstingen kan samverka, vilket ger en möjlighet att utnyttja hela landets samlade tolkkompetens. Vidare föreslås att det införs en gemensam it-baserad ingång för bokning och administration av tolktjänst. En av fördelarna med det är att tolkanvändaren bara behöver vända sig till en instans för att boka tolk för olika situationer.
Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut i juni 2016. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
När det gäller samordning beträffande kontakttolkning så har det enligt Utbildningsdepartementet tillsatts en interdepartemental arbetsgrupp som ser över frågor rörande kontakttolkar, bl.a. ett effektivare nyttjande av utbildade tolkar.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan föreslås i departementspromemorian Tolktjänst för vardagstolkning mycket av det som motionären efterfrågar när det gäller teckenspråkstolkning. Förslagen bereds för närvarande, och utskottet anser inte att beredningen bör föregripas. När det gäller behovet av att samordna och effektivisera språktolkning, som motionären också nämner, pågår ett arbete
19
| 2016/17:KrU6 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| rörande kontakttolkar inom en interdepartemental arbetsgrupp. Inte heller | |
| detta arbete bör enligt utskottet föregripas. | |
| Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion 2016/17:1124 (KD). |
Dövtolk vid högre studier
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett förslag om att öka mängden tillgängliga dövtolkar med hänvisning till att motionsyrkandet får anses tillgodosett.
Motionen
Edward Riedl (M) anser i motion 2016/17:235 att regeringen bör se över vad som skulle kunna göras för att öka mängden tillgängliga dövtolkar och assistans till döva och personer med hörselnedsättning vid landets universitet och högskolor.
Bakgrund
Kostnaderna för särskilt pedagogiskt stöd till studenter med funktionsnedsättning i studiesituationen (inklusive teckentolkning) ska i första hand täckas genom att universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina avsätter 0,3 procent av sina anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Stockholms universitet har i uppdrag att, från övriga lärosäten7, samla in uppgifter om kostnader som inte kan täckas av de 0,3 procenten (merkostnaderna). Stockholms universitet ska sedan utifrån behov fördela de nationella medel som anvisas för detta ändamål till lärosätena8.
För 2017 uppgår Stockholms universitets särskilda medel för stöd till studenter med funktionsnedsättning inklusive teckentolkning (som ska täcka merkostnaderna) till drygt 34,4 miljoner kronor9. Sedan 2009 har enligt Stockholms universitet de nationella medlen, som Stockholms universitet ska fördela, täckt merkostnaderna vid alla lärosäten, dvs. vid universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan har sedan 2009 kostnaderna för utbildningstolkar (teckenspråkstolkning eller skrivtolkning) vid landets universitet och
7 Universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina. 8 Stockholms universitets årsredovisning för 2016 s. 21.
9 Prop. 2016/17:1 utg.omr. 16 s. 30, bet. 2016/17:UbU1, rskr. 2016/17:105.
20
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU6 |
högskolor i de flesta fall kunnat täckas av lärosätenas egna avsatta medel och, när så inte skett, resterande till fullo kunnat täckas av särskilda medel fördelade av Stockholms universitet. Motion 2016/17:235 (M) är således tillgodosedd och avstyrks av utskottet.
Enklare tolkutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att inrätta en enklare tolkutbildning med hänvisning till att det arbete som pågår inte bör föregripas.
Motionen
Lotta Olsson (M) konstaterar i motion 2016/17:1232 att behovet av tolkar ökar i Sverige och att tolkuppdragen kan vara av väldigt olika karaktär. För enklare tolkuppgifter borde det enligt motionären räcka med att ha det språk som ska tolkas till eller från som modersmål, och en kortare utbildning. Motionären anser att regeringen bör se över möjligheten att inrätta även en enklare tolkutbildning.
Bakgrund
Enligt Utbildningsdepartementet har det tillsatts en interdepartemental arbetsgrupp som ser över frågor rörande kontakttolkar, både helheten och ett effektivare utnyttjande av utbildade tolkar och personer med tvåspråkighet.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan arbetar en interdepartemental arbetsgrupp med frågor rörande kontakttolkar, och bl.a. ett effektivare nyttjande av personer med tvåspråkighet. Utskottet anser att resultatet av det pågående arbetet inte bör föregripas och avstyrker därför motion 2016/17:1232 (M).
21
| 2016/17:KrU6 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | |||||
| Förenklad behandling | ||||||
| Motionsyrkanden som bereds i förenklad form | ||||||
| Utskottets förslag i korthet | ||||||
| Riksdagen | avslår | motionsyrkanden | om | spel- | och | |
| folkbildningsfrågor som är likalydande med eller snarlika motioner | ||||||
| som riksdagen under mandatperioden relativt nyligen tagit ställning | ||||||
| till. | ||||||
| Utskottets ställningstagande | ||||||
| Utskottet har under mandatperioden (bet. 2014/15:KrU4, bet. 2014/15:KrU8 | ||||||
| och bet. 2015/16:KrU8) avstyrkt motionsyrkanden som är likalydande med | ||||||
| eller snarlika nedanstående yrkanden. Riksdagen beslutade i samtliga fall i | ||||||
| enlighet med utskottets förslag. Utskottet finner inte skäl att ta upp dessa | ||||||
| yrkanden till förnyad behandling. Utskottet anser därför att motionsyrkandena | ||||||
| nedan kan behandlas i förenklad form och avstyrker därmed | ||||||
| motionsyrkandena. | ||||||
Tillståndskrav för bingo
Motion 2016/17:1607 av Hans Hoff (S)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över länsstyrelsernas möjligheter att kräva tillstånd för arrangemang som enligt lotterilagen är undantagna från kravet.
Vikten av folkbildning
Motion 2016/17:1827 av Said Abdu (L) yrkandena 1 och 2
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkrörelsernas roll för samhällsengagemang och demokratins utveckling (yrkande 1).
I samma motion yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av studieförbund och folkhögskolor (yrkande 2).
Utbildning och bildning efter behov
Motion 2016/17:2887 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 5
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta till vara folkbildningens upplägg och metodik för att ge fler möjlighet att få en utbildning och bildning utifrån behov.
22
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU6 |
Förutsättningar för studieförbund att bedriva verksamhet för flyktingar
Motion 2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 39
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge bättre förutsättningar för studieförbund att bedriva verksamhet för flyktingar.
23
2016/17:KrU6
Reservationer
1.Spel som kulturform, punkt 3 (SD, C, V)
av Aron Emilsson (SD), Per Lodenius (C), Rossana Dinamarca (V) och Sara-Lena Bjälkö (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3063 av Rickard Nordin (C) yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Digitalt och analogt spelande är i dag en av Sveriges mest populära fritidssysselsättningar, framför allt bland unga. Vi har spelat brädspel och olika former av analoga spel i tusentals år, och i dag spelar dessutom runt 80 procent av Sveriges befolkning digitala spel i någon form. Spelande benämns som en kulturutövning i statistiken när bl.a. Statistiska centralbyrån, Myndigheten för kulturanalys och SOM-institutet undersöker svenskarnas kulturvanor. Det är för de flesta svenskar en självklarhet att spelande i olika former kan betraktas som en kulturutövning i samma kategori som konst, musik och film. Spel betraktas dock formellt inte som en kulturform i statens mening för tillfället. Detta innebär enligt vår bedömning ett antal problem och utmaningar. När spelen hamnar utanför kulturbegreppet och förminskas till att vara ren underhållning utan konstnärligt värde så blir det en självuppfyllande profetia. Spelbranschen styrs då av marknaden snarare än av kreatörens vision, och därmed får det kommersiella värdet större vikt än det konstnärliga värdet. Vi menar att både digitalt och analogt spelande passar väl in i de kulturpolitiska målen och föreslår därför att kulturbegreppet breddas och utvecklas.
I Sverige är det Statens kulturråd, en myndighet under Kulturdepartementet, som fördelar statens bidrag till kultur och som bestämmer vad som är kultur och inte. I Norge ligger spelkulturen under Kulturdepartementet. Vi anser att Kulturrådet ska få ett utökat uppdrag för att kunna främja spelkulturen enligt nuvarande direktiv.
Vad vi här framhållit bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Därmed bör motion 2016/17:3063 (C) yrkandena 3 och 4 bifallas.
24
RESERVATIONER 2016/17:KrU6
2.Spelinstitut, punkt 4 (SD)
av Aron Emilsson (SD) och Sara-Lena Bjälkö (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:2194 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 1.
Ställningstagande
Den svenska dataspelsindustrin är vida omtalad, och Sverige har enligt Sverigedemokraterna goda förutsättningar att låta den svenska och nordiska dataspelsbranschen ta stor plats och förmedla fler budskap. Sverigedemokraterna tror att en nyckel till att väcka den yngre generationens intresse för vårt land, Norden och vår historia, är att möta dem på den kulturella arena där de befinner sig. Genom att stimulera dataspelsbranschen att skapa spel som uppvisar historiska miljöer, kultur och natur i vår region låter vi moderna kulturskapare som annars inte ryms i det kulturpolitiska fältet ta ett större ansvar för att förmedla svensk kultur och natur till målgrupper som annars står långt ifrån kulturen och naturen. Sverigedemokraterna avser att politiskt och ekonomiskt stimulera en sådan utveckling genom att se över möjligheterna till ett skapa ett spelinstitut som kan samordna en större och mer långsiktig insats enligt dessa intentioner. Ambitionen är att ett sådant institut även ska vara en brygga mellan den svenska dataspelbranschen och staten och arbeta för att synliggöra eventuella hinder som branschen möter för att utveckla sin verksamhet så att dessa hinder kan arbetas bort. Ett institut kan enligt vår uppfattning även hjälpa branschen att samarbeta med andra kulturella näringar och kulturområden. På så vis vill Sverigedemokraterna att institutet aktivt ska arbeta för att främja den svenska dataspelsindustrin i stort och kunna vara en stödfunktion för branschen i kultur- och näringsfrågor. Sverigedemokraterna avsatte 2 miljoner kronor till Statens kulturråd i sin budgetmotion hösten 2016, för att den skulle ta fram en lämplig utformning av ett institut i samråd med berörda aktörer.
Vad vi här framhållit bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Därmed bör motion 2016/17:2194 (SD) yrkande 1 bifallas.
25
2016/17:KrU6 RESERVATIONER
3.Nordiska datorspelsprogrammet, punkt 5 (SD) av Aron Emilsson (SD) och Sara-Lena Bjälkö (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:2194 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 2.
Ställningstagande
Sverigedemokraterna vill verka för att det nordiska spelsamarbetet återupptas och att det nordiska samarbetet på spelområdet utvecklas. Nordiska datorspelsprogrammet beskrivs av Nordiska rådet som ett av rådets mest framgångsrika samarbeten på kulturområdet, och det svarade för en stor del av den svenska kulturpolitikens spelpolitik. I dag saknas det enligt vår bedömning en aktiv politik för dataspel på kulturområdet. Genom att stimulera nordiska dataspel och nordiskt innehåll främjar vi både en modern kulturell och kreativ näring samtidigt som den kan förmedla vår historia på ett nytt och spännande sätt.
Vad vi här framhållit bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Därmed bör motion 2016/17:2194 (SD) yrkande 2 bifallas.
4.Bidrag till e-sport m.m., punkt 6 (C, V, L, KD)
av Per Lodenius (C), Bengt Eliasson (L), Rossana Dinamarca (V) och Roland Utbult (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3063 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1, 2, 6 och 7 samt bifaller delvis motionerna
2016/17:256 av Jan R Andersson (M) och 2016/17:1608 av Johan Löfstrand m.fl. (S).
26
RESERVATIONER 2016/17:KrU6
Ställningstagande
E-sport är den snabbast växande rörelsen vi har i Sverige. Vi anser att det finns flera skäl till att e-sport bör likställas med annan sport, och därmed kunna få stöd via Riksidrottsförbundet. Ett är att e-sporten fyller många av de sociala funktioner som sporten gör. Ett annat är tillgänglighetsskälet: skador, funktionsnedsättning och dåliga uppväxtförhållanden håller många unga borta från de mer fysiskt krävande sporterna. I nuläget finns ganska få sporter som dessa unga kan delta i fullt ut. Slutligen finns hälsoaspekten. Det finns god evidens för att dataspel medför förbättrat minne, förbättrad kognitiv förmåga och förmåga att resonera samt förbättrad perception och förmåga till problemlösning. I dag går e-sportrörelsen runt på enbart sponsorpengar. Det öppnar för problem när det endast är resultat som räknas och arbete med värdegrund och samhällsengagemang kommer i andra hand.
Det finns vidare, anser vi, en gammaldags syn på vilka sporter och specialinriktningar som får starta gymnasieutbildningar. I dag finns flera e-sportsgymnasier som utökad kurs, eftersom det inte är tillåtet att starta e-sportsgymnasier på samma villkor som andra gymnasier. E-sporten har, anser vi, minst lika goda förutsättningar för professionellt utövande som många andra utbildningar som i dag får startas. Vi anser att det bör vara tillåtet med e-sport som inriktning på en gymnasieutbildning, likt andra specialgymnasier.
Slutligen finns ett problem med att både e-sport och förströelsespel baserade på skicklighet, exempelvis flipperspel, hamnar i en gråzon. Det handlar om möjligheten att betala ut prispengar till deltagare i ett evenemang. Eftersom båda typerna av spel hamnar under lotterilagen finns det risk att de klassas som lyckobaserade och inte skicklighetsbaserade, och att det därmed kan vara olagligt att betala ut prispengar till dem som är framgångsrika i tävlingar. Dessa spel handlar inte om tur. Det är därför viktigt att regeringen klargör att det är möjligt att betala ut prispengar i e-sport och förströelsespel som är baserade på skicklighet, och snarast återkommer med ett förtydligande av lagstiftningen på området.
Vad vi här framhållit bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Därmed bör motion 2016/17:3063 (C) yrkandena 1, 2, 6 och 7 bifallas samt motionerna 2016/17:256 (M) och 2016/17:1608 (S) bifallas delvis.
5.Stödet till folkbildning, punkt 8 (C, L, KD)
av Per Lodenius (C), Bengt Eliasson (L) och Roland Utbult (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
27
2016/17:KrU6 RESERVATIONER
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att stödet till folkbildningen ska präglas av långsiktighet. Trenden att det generella stödet minskar till förmån för olika korta projekt, där det offentliga ”beställer” verksamhet, behöver vändas anser vi.
Vad vi här framhållit bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Därmed bör motion 2016/17:3390 (L) yrkande 4 bifallas.
6.Inrätta en språk- och tolkmyndighet, punkt 9 (KD) av Roland Utbult (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2016/17:1124 av Lars-Axel Nordell (KD).
Ställningstagande
I dag finns det i vårt land enligt Kammarkollegiet 233 teckenspråkstolkar och 807 tolkar till utländska språk som är auktoriserade, totalt 1 040. Genom invandring räknar man med att det i dag talas minst 150 olika språk i vårt land, medan det finns licensierade tolkar till ca 35 språk. Tillgången till tolkar för såväl teckenspråk som utländska språk varierar över landet och är i många fall en bristvara. För teckenspråkiga varierar möjligheten att få tillgång till s.k. vardagstolkning stort, beroende på att statsbidraget i huvudsak fördelas utifrån invånarantal och inte utifrån antalet brukare. Detta leder till orättvisor och bristsituationer på orter med många teckenspråkiga. Det tydligaste exemplet är Örebro där 25 procent av Sveriges döva bor medan invånarantalet i Örebro län utgör ca 3 procent av riket. Det samlade statliga ansvaret för tolkverksamheten skulle enligt min uppfattning med fördel kunna ligga i en samlad statlig språk- och tolkmyndighet. En sådan myndighet bör enligt mig utredas. Samtidigt kan det utredas om Språkrådet, som i dag är en del av Institutet för språk och folkminnen, kan inordnas i myndigheten.
Vad jag här framhållit bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Därmed bör motion 2016/17:1124 (KD) bifallas.
28
2016/17:KrU6
BILAGA
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
2016/17:235 av Edward Riedl (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet till dövtolk vid högre studier och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:244 av Jan R Andersson (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för glesbygdsföretag att erbjuda spel via Svenska Spel och ATG och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:256 av Jan R Andersson (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade villkor för svensk e-sport och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:258 av Jan R Andersson (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för restaurangkasinon och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:287 av Lars-Axel Nordell (KD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i tilläggsdirektiv till spelutredningen särskilt beakta det civila samhällets speciella förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:290 av Jan R Andersson m.fl. (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av den svenska travsportens spelvillkor och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:1124 av Lars-Axel Nordell (KD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda inrättandet av en språk- och tolkmyndighet med samlat statligt ansvar för språktolkning och teckenspråkstolkning och tillkännager detta för regeringen.
29
| 2016/17:KrU6 | BILAGA FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG |
2016/17:1232 av Lotta Olsson (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inrätta enklare typer av tolkutbildning och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:1272 av Christian Holm Barenfeld (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det statliga spelmonopolets avskaffande och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:1351 av Hanna Wigh (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett striktare regelverk för marknadsföring av nätkasinon och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:1607 av Hans Hoff (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över länsstyrelsernas möjligheter att kräva tillstånd för arrangemang som enligt lotterilagen är undantagna från kravet och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:1608 av Johan Löfstrand m.fl. (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta e-sporten som hobby och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:1689 av Hillevi Larsson m.fl. (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om spelmissbruk och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:1827 av Said Abdu (L):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkrörelsernas roll för samhällsengagemang och demokratins utveckling och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av studieförbund och folkhögskolor och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2194 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna och formerna för ett institut på spelområdet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nordiska spelprogrammet ska återupptas och tillkännager detta för regeringen.
30
| FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA | 2016/17:KrU6 |
2016/17:2604 av Daniel Bäckström och Per Åsling (båda C):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om travnäringens långsiktiga förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa övergångslösningar för statligt kontrollerade spelbolag i Sverige under tiden för genomförandet av utredningen Omreglering av spelmarknaden och införandet av ett licenssystem och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2887 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD):
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta till vara folkbildningens upplägg och metodik för att ge fler möjlighet att få en utbildning och bildning utifrån behov och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2955 av Per-Ingvar Johnsson (C):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det för lotterier som kräver tillstånd på lottsedlarna tydligt ska framgå vem som är lotteriets förmånstagare och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C):
39.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge bättre förutsättningar för studieförbund att bedriva verksamhet för flyktingar och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:3063 av Rickard Nordin (C):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att likställa e-sport med övrig sport och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge e- sportföreningar samma möjligheter att söka stöd som övriga sportföreningar har via Riksidrottsförbundet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att spel ska anses vara en kulturform och om att kulturbegreppet bör breddas för att inkludera spel och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Kulturrådet ska få ett utökat uppdrag för att kunna främja spelkulturen enligt nuvarande direktiv och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta e- sport som inriktning på gymnasieutbildning, likt andra specialgymnasier, och tillkännager detta för regeringen.
31
| 2016/17:KrU6 | BILAGA | FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG |
| 7. | Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra | |
| möjligheten att betala ut prispengar i e-sport och förströelsespel som | ||
| är baserade på skicklighet och tillkännager detta för regeringen. |
2016/17:3377 av Bengt Eliasson (L):
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om spelpolitikens betydelse för hästnäringen och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L):
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om principer för stödet till folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.
| 32 | Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017 |