Finansutskottets betänkande

2016/17:FiU1

Statens budget 2017 Rambeslutet

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande budgetpropositionens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2017, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2018 och 2019 samt förslag till utgiftstak för 2019. Budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor) bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Oppositions­partiernas alternativa budgetförslag i motsvarande delar behandlas också. När riksdagen har behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av anslagen inom respektive utgiftsområde.

Rambeslutet

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1392 miljarder kronor för 2019. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till utgiftsramar och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter för 2017, samt regeringens förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2017 och förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler. Utskottet tillstyrker vidare de preliminära utgiftsramarna och de preliminära inkomstberäkningarna för 2018 och 2019. Utgifterna i statens budget 2017 uppgår till sammanlagt 972miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 980miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår därmed till 7,4 miljarder kronor 2017.

Den ekonomiska utvecklingen

Den internationella efterfrågan fortsätter att öka under de närmaste åren, men flertalet indikatorer tyder på att återhämtningen även i fortsättningen kommer att vara relativt svag. Till exempel tyngs tillväxten i EU och euroområdet av en lägre brittisk tillväxt under de närmaste åren.

Den svenska ekonomin växte med hela 4,2 procent under 2015, vilket var betydligt högre än genomsnittet under de senaste två decennierna. Utvecklingen hittills under 2016 visar enligt utskottet att tillväxten kommer att fortsätta att vara relativt hög under de närmaste åren, men att tillväxttakten blir lägre till följd av bl.a. en fortsatt svag internationell efterfrågan. Både hushållskonsumtionen och den offentliga konsumtionen väntas däremot ge stora bidrag till tillväxten under både 2016 och 2017. Även investeringarna bedöms fortsätta att växa starkt, även om bidraget till BNP-tillväxten inte blir lika stort som under de senaste åren.

Den starka inhemska efterfrågan väntas ge en fortsatt ökad sysselsättning och en lägre arbetslöshet.

Utskottet delar både regeringens och motionärernas bedömningar att prognoserna är osäkra och att det finns risker som pekar mot att den ekonomiska utvecklingen kan bli sämre än förväntat, t.ex. att den kinesiska ekonomin utvecklas betydligt svagare än förväntat och att det leder till att återhämtningen i världsekonomin bromsas ytterligare.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Genom ordning och reda i de offentliga finanserna skapas förutsättningar för att bedriva en offensiv politik för ökade investeringar i jobb, välfärd och klimat. Utskottet delar därför regeringens bedömning om att politiken även i fortsättningen ska inriktas mot att genomföra viktiga och angelägna samhällsinvesteringar i stället för skattesänkningar. Som en följd av det stora antalet asylsökande under 2015 är en betydande del av utgifterna i statens budget, kopplade till migration och etablering, av tillfällig karaktär. Enligt utskottet är det rimligt att en exceptionell händelse, som det stora antalet asylsökande, kan hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar. Det underskott i de offentliga finanserna som ärvdes vid mandatperiodens början har minskat kraftigt och är nära balans 2016. Samtidigt försämras sparandet något för 2017 till följd av tillfälliga faktorer. Utskottet delar regeringens bedömning om att när tillfälliga faktorer har en stor effekt på det finansiella sparandet behöver större vikt läggas vid utvecklingen på lite längre sikt. Dessutom är den offentliga skuldsättningen förhållandevis låg, och förtroendet för Sveriges offentliga finanser är högt. Därför anser utskottet att sparandet kan stärkas i en takt som värnar samhällsekonomisk balans utan att hållbarheten i eller förtroendet för de offentliga finanserna äventyras. Det kan därför anses rimligt att återgången till överskott sker gradvis och att finanspolitiken bedrivs så att målet nås senast 2020.

Den parlamentariska Överskottsmålskommittén överlämnade i slutet av september sitt slutbetänkande En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67). Utredningen föreslår bl.a. att dagens målnivå om 1 procent av BNP ändras till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel och att ramverket kompletteras med ett skuldankare, dvs. ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld på 35 procent av BNP. Förslagen föreslås gälla fr.o.m. 2019 och tills vidare. Mot bakgrund av utredningens förslag noterar utskottet att regeringen har för avsikt att återkomma till frågan i 2017 års ekonomiska vårproposition. Fram till dess att en ny målnivå är införd gäller att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska vara 1 procent av BNP över en konjunkturcykel.

Utskottet noterar att den nivå på utgiftstaket på 1392 miljarder kronor som föreslås för det tredje tillkommande året 2019 medger en maximal utgiftsökning på 94 miljarder kronor givet prognosen för de takbegränsade utgifterna. Nivån på utgiftstaket visar regeringens syn på hur statens och ålderspensionssystemets utgifter bör utvecklas i ett medelfristigt perspektiv. Samtidigt bör det framhållas att ett utrymme under utgiftstaket inte betyder att det finns ett utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna. Som regeringen framhåller kan reformer på utgiftssidan genomföras först efter att de stämts av mot målet för det finansiella sparandet och de inkomstförstärkningar som i så fall kan komma att krävas.

Utskottet delar regeringens syn att Sverige ska präglas av ett samhälle som är både jämställt och jämlikt i fråga om sysselsättning och inkomster. Utskottet vill se ett säkert och tryggt samhälle för alla. Ett fungerande samhälle bygger på hög sysselsättning där människor också kan leva på sin lön och därmed bidra till välfärden. Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens och inte bygga konkurrenskraften på låga löner, generella lönesänkningar eller skattesubventioner.

Utskottet står bakom regeringens investeringar i välfärden, de s.k. välfärds­miljarderna. De är ett viktigt tillskott för att hantera utmaningarna med etableringen av det stora antalet nyanlända, sjunkande skolresultat och äldre som behöver en välfungerande omsorg. Genom att man tillför resurser i den kommunala sektorn kan välfärdens verksamheter och kvalitet stärkas.

Utskottet delar regeringens uppfattning att skolan är grunden i det jämlika samhällsbygget. Samtidigt har kunskapsresultaten försämrats under många år, och grundskolan har blivit alltmer ojämlik. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om bl.a. lovskola för elever som behöver stöd, insatser för att främja höjda lärarlöner och fler utbildningsplatser för lärare och förskollärare.

Utskottet välkomnar regeringens ambitiösa mål om lägst arbetslöshet i EU 2020 och ställer sig bakom regeringens arbetsmarknadspolitik med kompetenshöjande åtgärder och en snabbare etablering. Nyanländas kompetenser och förmågor måste tillvaratas för att de snabbt ska kunna träda in på arbetsmarknaden och därmed bidra till en gemensam välfärd och trygghet, varför utskottet välkomnar regeringens förslag på tidiga insatser under asyltiden för att öka kunskaperna i svenska. Utskottet har samma utgångspunkt som regeringen om att etableringen behöver förenklas och effektiviseras men också att det krävs insatser för att öka arbetsgivarnas benägenhet att anställa nyanlända. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om subventionerade anställningar och snabbspår för nyanlända för att korta tiden till jobb. Resurser för arbetsmarknadspolitiska insatser och stöd ska användas effektivt, och utskottet står bakom regeringens fortsatta insatser inom det s.k. kunskapslyftet, bl.a. fler utbildningsplatser inom yrkesvux och lärlingsvux. Utskottet välkomnar också regeringens fortsatta förslag om att erbjuda arbetslösa ungdomar ett arbete eller en insats inom 90dagar, bl.a. med förstärkta extratjänster. Utskottet bedömer att regeringens förslag inom arbetsmarknadspolitiken är väl avvägda och rimliga för att främja en hög sysselsättning och bidra till ett samhälle som håller ihop. Utskottet håller också med regeringen om att investeringar i bostäder, infrastruktur och klimat tillsammans med en aktiv närings- och innovationspolitik bidrar till att skapa konkurrenskraft och tillväxt, och därmed fler jobb. Regeringens s.k. växa-stöd är ett bra exempel som utskottet står bakom.

Utskottet delar regeringens ambition att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer genom att minska miljöutsläppen och utöka klimatinvesteringarna, och står bakom regeringens miljö- och klimatpolitik. Utskottet konstaterar att regeringen föreslår att det införs en utsläppsbroms och att stödet till lokala och regionala klimatinvesteringar förstärks genom det s.k. klimatklivet. Både stimulanser och ekonomiska styrmedel behövs för att ställa om till ett klimatsmart och hållbart samhälle. Utskottet anser därför att t.ex. en ny kemikalieskatt och ett bonus–malus-system är i linje med en effektiv miljöpolitik. Vidare skapar omställningen till en grön ekonomi både nya gröna jobb och ett hållbart samhälle, t.ex. genom förslagen om ett s.k. REP-avdrag och sänkt moms för reparationer.

Det krävs reformer både kort och lång sikt för att öka tryggheten i samhället. Utskottet välkomnar regeringens förslag om att förstärka Polismyndigheten för att kunna anställa fler och att avsätta extra medel för brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. I regeringens samhällsbygge ingår också att minska såväl sociala och ekonomiska som geografiska klyftor i samhället. Jämställdhet bidrar till ekonomisk utveckling genom att både kvinnors och mäns potential tas till vara, varför utskottet är positivt till regeringens insatser för att stärka jämställdhetsarbetet, bl.a. genom en ny jämställdhetsmyndighet. Utskottet delar regeringens bedömning att det är med breda reformer inom jobb, utbildning, boende, välfärd och jämlikhet som segregationen kan brytas. Regeringens välfärdsmiljarder och en aktiv arbetsmarknadspolitik som tillvaratar människors olika kunskaper och kompetenser är två viktiga delar i samhällsbygget.

Generella riktlinjer för pris- och löneomräkningen

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att godkänna nya riktlinjer för pris- och löneomräkning av försvarets förbandsanslag så att även detta anslag hanteras enligt de riktlinjer som ligger till grund för den generella pris- och löneomräkningen.

Transparensen i budgetpropositionen för 2016

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2015/16:179 Riksrevisionens rapport om regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2016 till handlingarna.

I sitt ställningstagande framhåller utskottet att regeringen så tydligt som möjligt bör beskriva under vilka förutsättningar som statens budget beräknas bli förstärkt under prognos­perioden. Vidare välkomnar utskottet att regeringen avser att fortsätta arbetet med att förtydliga redovisningen i de ekonomiska propositionerna i den riktning som Riksrevisionen föreslår.

Reservationer

I betänkandet finns 5 reservationer (M, SD, C, L och KD).

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

1 Den ekonomiska utvecklingen

1.1 Propositionen

1.2 Motionerna

1.3Kompletterande information

1.4 Utskottets bedömning

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

2.1 Propositionen

2.2 Motionerna

Allianspartiernas gemensamma riktlinjer för den ekonomiska politiken

Moderaternas riktlinjer

Sverigedemokraternas riktlinjer

Centerpartiets riktlinjer

Liberalernas riktlinjer

Kristdemokraternas riktlinjer

2.3 Kompletterande information

2.4 Utskottets ställningstagande

3 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

3.1 Utgiftstak för staten

3.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2017

3.3 Övriga utgifter i statens budget 2017

3.4 Beräkning av inkomsterna i statens budget 2017

3.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler

3.6 Ålderspensionssystemets utgifter 2017

3.7 Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2018 och 2019

3.8 Yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster

3.9 Utskottets ställningstagande

4 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden

4.1 Bemyndigande om upplåning

4.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

4.3 Myndigheternas räntekontokrediter

4.4 Bemyndigande att överskrida ramanslag

5 Generella riktlinjer för pris- och löneomräkning av försvarets förbandsanslag

5.1 Propositionen

5.2 Kompletterande information

5.3 Utskottets ställningstagande

6 Transparensen i budgetpropositionen för 2016

6.1 Regeringens skrivelse

6.2 Utskottets ställningstagande

Reservationer

1.Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (M)

2.Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (SD)

3.Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (C)

4.Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (L)

5.Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (KD)

6.Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (M)

7.Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (SD)

8.Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (C)

9.Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (L)

10.Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (KD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2016/17:1

Skrivelse 2015/16:179

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

Bilaga 2
Utskottets förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2017

Bilaga 3
Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2017

Bilaga 4
Regeringens lagförslag

Bilaga 5
Utskottets förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2018–2019

Bilaga 6
Reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2018–2020

Del 2 av betänkandet

Yttranden från andra utskott (bilaga 7–19)

Tabeller

Tabell 1.1 Nyckeltal för svensk ekonomi

Tabell 1.2 BNP-tillväxt världsekonomin

Tabell 1.3 Försörjningsbalans svensk ekonomi

Tabell 1.4 Prognosjämförelse

Tabell 2.1 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn och indikatorer för uppföljning av överskottsmålet

Tabell 2.2 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Tabell 2.3 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Tabell 2.4 Inkomster i statens budget enligt regeringen

Tabell 2.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Tabell 2.6 Finansiellt sparande enligt olika bedömare

Tabell 2.7 Den offentliga sektorns finanser (M)

Tabell 2.8 Kommunsektorns finanser (M)

Tabell 2.9 Utgiftstak för staten (M)

Tabell 2.10 Statens budgetsaldo och statsskulden (M)

Tabell 2.11 Inkomster i statens budget (M)

Tabell 2.12 Den offentliga sektorns finanser (SD)

Tabell 2.13 Kommunsektorns finanser (SD)

Tabell 2.14 Utgiftstak för staten (SD)

Tabell 2.15 Statens budgetsaldo och statsskulden (SD)

Tabell 2.16 Inkomster i statens budget (SD)

Tabell 2.17 Den offentliga sektorns finanser (C)

Tabell 2.18 Kommunsektorns finanser (C)

Tabell 2.19 Utgiftstak för staten (C)

Tabell 2.20 Statens budgetsaldo och statsskulden (C)

Tabell 2.21 Inkomster i statens budget (C)

Tabell 2.22 Den offentliga sektorns finanser (L)

Tabell 2.23 Kommunsektorns finanser (L)

Tabell 2.24 Utgiftstak för staten (L)

Tabell 2.25 Statens budgetsaldo och statsskulden (L)

Tabell 2.26 Inkomster i statens budget (L)

Tabell 2.27 Den offentliga sektorns finanser (KD)

Tabell 2.28 Kommunsektorns finanser (KD)

Tabell 2.29 Utgiftstak för staten (KD)

Tabell 2.30 Statens budgetsaldo och statsskulden (KD)

Tabell 2.31 Inkomster i statens budget (KD)

Tabell 3.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftstak för staten 2017–2020

Tabell 3.2 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för 2017

Tabell 3.4 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till preliminära utgiftsramar för 2018

Tabell 3.5 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till preliminära utgiftsramar för 2019

Tabell 3.6 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till preliminär inkomstberäkning för 2018

Tabell 3.7 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till preliminär inkomstberäkning för 2019

Tabell 3.8 Yttranden från andra utskott

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 finansplan punkt 1 och avslår motionerna

2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1,

2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1,

2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 1,

2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1 och

2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1.

Reservation 1 (M)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (C)

Reservation 4 (L)

Reservation 5 (KD)

2.

Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

a) Utgiftstak för staten 2019

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 392 miljarder kronor 2019.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 finansplan punkt 2 och avslår motionerna

2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 2,

2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2,

2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 2,

2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2 och

2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2.

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2017

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2017 i enlighet med utskottets förslag i bilaga 2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 finansplan punkt 5 och avslår motionerna

2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 5 i denna del,

2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3,

2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3,

2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 5 och

2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5.

c) Övriga utgifter i statens budget 2017

Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2017, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2017 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2017 enligt utskottets förslag i bilaga 2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 finansplan punkterna 6, 11 och 12 samt avslår motion

2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 5 i denna del.

d) Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2017

Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2017 enligt utskottets förslag i bilaga 2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 finansplan punkt 3 och avslår motionerna

2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del,

2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del,

2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 5 i denna del,

2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del och

2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 i denna del.

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Riksdagen antar regeringens förslag i bilaga 4 till

1. lag om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021,

2. lag om skatt på kemikalier i viss elektronik,

3. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

4. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

5. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.,

6. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

7. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

8. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

9. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

10. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

11. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,

12. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

13. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

14. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,

15. lag om upphävande av lagen (2003:347) om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder,

16. lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund,

17. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 

18. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 

19. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 

20. lag om ändring i lagen (2015:748) om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

21. lag om ändring i tullagen (2016:253),

22. lag om ändring i lagen (2016:506) om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med den ändringen att ingressen ska lyda: Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för lydelsen enligt lagen (2016:506) om ändring i lagen (2015:750) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 finansplan punkterna 16–22, 23.1, 23.2, 24–30, 31.1–31.3 och 32–34 samt avslår motionerna

2016/17:737 av Erik Ottoson (M) yrkande 3,

2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1,

2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 2, 5, 13–16 och 19,

2016/17:1457 av Jan R Andersson (M),

2016/17:1726 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 4,

2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 11,

2016/17:1903 av Margareta B Kjellin (M),

2016/17:2054 av Tina Ghasemi (M),

2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del,

2016/17:2121 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1–3,

2016/17:2139 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M) yrkandena 1 och 2,

2016/17:2141 av Sten Bergheden (M),

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 4,

2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 8,

2016/17:2658 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 2,

2016/17:2749 av Erik Bengtzboe (M),

2016/17:2970 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 1 och 7,

2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 10,

2016/17:3078 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 1 och 8,

2016/17:3079 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 6 och 19,

2016/17:3123 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 1,

2016/17:3128 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5,

2016/17:3154 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M),

2016/17:3159 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1,

2016/17:3164 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 6,

2016/17:3209 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 1,

2016/17:3301 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 11 och 12,

2016/17:3303 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 3,

2016/17:3304 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 30 och 35,

2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del,

2016/17:3346 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8,

2016/17:3347 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 40,

2016/17:3349 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 18,

2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 5 i denna del och 7–10,

2016/17:3351 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkandena 16 och 21,

2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 18 och 22,

2016/17:3378 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 27 och 28,

2016/17:3385 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2,

2016/17:3391 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 26,

2016/17:3392 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 11 och 16,

2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del och

2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 i denna del.

f) Ålderspensionssystemets utgifter 2017

Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 300 395 miljoner kronor för 2017.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 finansplan punkt 7 och avslår motion

2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 7.

g) Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2018 och 2019

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden och den preliminära inkomstberäkningen för 2018 och 2019 enligt utskottets förslag i bilaga 5.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 finansplan punkterna 4 och 8 samt avslår motionerna

2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 4 och 6,

2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6,

2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 4 och 6,

2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 4 och 6 samt

2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 4 och 6.

Reservation 6 (M)

Reservation 7 (SD)

Reservation 8 (C)

Reservation 9 (L)

Reservation 10 (KD)

3.

Bemyndigande om upplåning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2017 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 finansplan punkt 10.

4.

Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2017 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 38 900 miljoner kronor.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 finansplan punkt 13.

5.

Myndigheternas räntekontokrediter

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2017 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 14 000 miljoner kronor.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 finansplan punkt 14.

6.

Bemyndigande för ramanslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2017, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 finansplan punkt 15.

7.

Generella riktlinjer för pris- och löneomräkning

Riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för pris- och löneomräkning av försvarets förbandsanslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 finansplan punkt 9.

8.

Transparensen i budgetpropositionen 2016

Riksdagen lägger skrivelse 2015/16:179 till handlingarna.

Stockholm den 17 november 2016

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Ulf Kristersson (M), Monica Green (S), Maria Plass (M), Ingela Nylund Watz (S), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Hans Unander (S), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Marie Granlund (S), Dennis Dioukarev (SD), Mats Persson (L), Ulla Andersson (V), Jakob Forssmed (KD) och Niklas Karlsson (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens och oppositionspartiernas förslag till rambeslut, dvs. utgiftsramar och beräkningar av inkomsterna i statens budget. Det gäller proposition 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor punkterna 1–34 samt motioner som väckts under allmänna motionstiden 2016 enligt förteckningen i bilaga 1.

Oppositionspartiernas skuggbudgetar över utgiftsramar och inkomster presenteras i partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M), partimotion 2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD), partimotion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. (C), partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L) och partimotion 2016/17:3320 Andreas Carlson m.fl. (KD).

Första steget i rambeslutsprocessen

Riksdagens beslutsordning för nästkommande års budget – rambeslutsprocessen – består av två steg som framgår av 11 kap. 18 § riksdagsordningen. I det första steget, som behandlas i detta betänkande, ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår också att riksdagen ska godkänna en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov, och fatta beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat om att använda. Enligt en tilläggsbestämmelse till 11 kap. 18 § fastställs också preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i rambeslutet. I enlighet med etablerad praxis ingår även ett godkännande av ålderspensionssystemets utgifter. I rambeslutet ingår vidare att ta ställning till olika förslag till ändringar i gällande skatte- och avgiftsregler och beräkna effekterna av dessa ändringar. Effektberäkningarna ger ett underlag för att bedöma hur stora inkomsterna i statens budget kommer att bli. Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av inkomsterna i statens budget sammanförda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet i utskottets förslag till riksdagsbeslut (förslagspunkt 2, kap. 3 i betänkandet). De beslutade utgiftsramarna får inte överskridas i den fortsatta beredningen av anslagen, dvs. i det andra steget i rambeslutsprocessen. Ett utskottsförslag till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte heller behandlas av riksdagen innan riksdagen fattat beslut om utgiftsramarna. När fackutskotten bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde får de inte lägga fram förslag som går utöver den fastställda ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas fram i reservationer.

Yttranden från andra utskott

Samtliga utskott har fått tillfälle att senast den 25 oktober yttra sig över utgiftsramarna och inkomsterna i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. När det gäller skatteutskottets yttrande över skatteförslagen utsträcktes tidsfristen för yttrande till den 8 november.

Följande utskott har yttrat sig:

       konstitutionsutskottet (2016/17:KU1y)

       skatteutskottet (2016/17:SkU1y, 2016/17:SkU2y)

       justitieutskottet (2016/17:JuU1y)

       civilutskottet (2016/17:CU1y)

       socialförsäkringsutskottet (2016/17:SfU1y)

       socialutskottet (2016/17:SoU1y)

       kulturutskottet (2016/17:KrU1y)

       utbildningsutskottet (2016/17:UbU1y)

       trafikutskottet (2016/17:TU1y)

       miljö- och jordbruksutskottet (2016/17:MJU1y)

       näringsutskottet (2016/17:NU2y)

       arbetsmarknadsutskottet (2016/17:AU1y).

Utrikesutskottet och försvarsutskottet har avstått från att yttra sig.


Utskottets överväganden

1 Den ekonomiska utvecklingen

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att den internationella efterfrågan ökar under de närmaste åren. Ett flertal indikatorer tyder dock på att återhämtningen även i fortsättningen kommer att vara relativt svag. Till exempel tyngs tillväxten i EU och euroområdet av en lägre brittisk tillväxt under de närmaste åren. En osäkerhet är effekterna av det amerikanska presidentvalet.

Den svenska ekonomin växte med hela 4,2 procent under 2015, vilket var betydligt högre än genomsnittet under de senaste två decennierna. Utvecklingen hittills under 2016 visar enligt utskottet att tillväxten kommer att fortsätta att vara relativt hög under de närmaste åren, men att tillväxttakten blir lägre till följd av bl.a. en fortsatt svag internationell efterfrågan. Både hushållskonsumtionen och den offentliga konsumtionen väntas däremot ge stora bidrag till tillväxten under både 2016 och 2017. Även investeringarna bedöms fortsätta att växa starkt, även om bidraget till BNP-tillväxten inte blir lika stort som under de senaste åren.

Utskottet noterar att Konjunkturinstitutets barometer visar att optimismen i näringslivet och hos hushållen ökat under hösten efter en svagare utveckling under våren 2016.

Den starka inhemska efterfrågan väntas ge en fortsatt ökad sysselsättning och en lägre arbetslöshet.

Utskottet delar både regeringens och motionärernas bedömningar att prognoserna är osäkra och att det finns risker som pekar mot att den ekonomiska utvecklingen kan bli sämre än förväntat, t.ex. att den kinesiska ekonomin utvecklas betydligt svagare än förväntat och att det leder till att återhämtningen i världsekonomin bromsas.

1.1 Propositionen

Efter en mycket stark svensk tillväxt under framför allt 2015 men även under 2016 räknar regeringen med en något svagare tillväxttakt under 2017 och åren därefter. Den inhemska efterfrågan har varit drivkraften i den svenska ekonomin under de senaste åren. Regeringen förväntar sig att hushållskonsumtionen och den offentliga konsumtionen kommer att fortsätta att vara höga framöver men att investeringarna kommer att öka i en något långsammare takt jämfört med de historiskt sett höga investeringstalen under 2015 och 2016.

Regeringen räknar också med att den internationella tillväxten blir något högre under 2017 än under den svaga återhämtningen under 2016. Regeringen framhåller att osäkerheten kring prognosen är stor. Utvecklingen kan bli svagare om t.ex. euroområdet eller den kinesiska ekonomin utvecklas sämre än förväntat. Risken för en lägre tillväxt i EU och euroområdet har ökat efter att Storbritannien röstat för att lämna EU.

Tabell 1.1 Nyckeltal för svensk ekonomi

Procentuell förändring

2015

2016

2017

2018

2019

2020

BNP1

4,2

3,5

2,3

1,9

2,3

2,7

BNP-gap2

–0,9

0,0

0,2

0,0

0,0

0,0

Sysselsatta 1574 år

1,4

1,8

1,5

0,6

0,7

0,8

Arbetade timmar

1,0

1,9

1,5

0,6

0,8

0,8

Produktivitet

2,6

1,2

1,0

1,3

1,5

1,6

Arbetslöshet3

7,4

6,8

6,3

6,3

6,3

6,2

Timlön4

2,4

2,7

3,1

3,4

3,4

3,4

KPI, årsgenomsnitt

0,0

1,0

1,5

2,1

2,8

3,1

Reporänta, årsgenomsnitt

–0,3

–0,5

–0,5

0,3

1,2

2,1

[1] Fasta priser referensår 2014.

2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

3 I procent av arbetskraften, 1574 år.

4 Timlöner mätt enligt konjunkturlönestatistiken.

Källa: Budgetpropositionen för 2017.

Som framgår av tabell 1.1 räknar regeringen med att tillväxttakten i den svenska ekonomin sjunker från 4,2 procent respektive 3,5 procent under 2015 och 2016 till 2,3 procent under 2017 för att sjunka ytterligare något under 2018. Efter de senaste årens höga tillväxttakt bedömer regeringen att resursutnyttjandet i ekonomin nu är i det närmaste balanserat och att det blir positivt under 2017 i takt med en fortsatt hög inhemsk efterfrågan.

I förhållande till bedömningen i 2016 års ekonomiska vårproposition förväntar sig regeringen nu att tillväxten 2016 blir något svagare, på grund av en svagare tillväxt i exporten än förväntat. När det gäller tillväxttakten från 2017 och framåt ligger den aktuella prognosen ungefär i linje med vårpropositionen. Regeringen räknar dock med att uppgången i sysselsättningen blir något lägre än enligt den tidigare prognosen, vilket bl.a. förklaras av en långsammare tillväxt i arbetskraften på grund av lägre migration och en långsammare befolkningstillväxt. Arbetslösheten bedöms dock bli lägre i slutet av prognosperioden än vad som förväntades i vårpropositionen. Anledningen är enligt regeringen att de föreslagna och aviserade åtgärderna i budgetpropositionen bidrar till att sänka arbetslösheten. Ett minskat antal nyanlända och därmed lägre arbetskraftstillväxt bidrar också till en lägre arbetslöshet.

Utvecklingen i världsekonomin

Återhämtningen i världsekonomin fortsatte under inledningen av 2016, men tillväxten var måttlig och världshandeln utvecklades svagt, bl.a. på grund av minskad efterfrågan i många s.k. framväxande ekonomier till följd av låga råvarupriser. De globala effekterna av att Storbritannien röstat för att lämna EU har hittills varit begränsade, och regeringen räknar med att den sammanvägda BNP-tillväxten i de länder som är viktiga för svensk handel kommer att bli högre 2017 än under 2015 och 2016. Regeringen bedömer dock att tillväxten i de s.k. avancerade ekonomierna blir relativt dämpad framöver, efter en ganska god inledning på 2016. Den finansiella oron och det svaga konsument- och företagsförtroendet gör att tillväxten i Storbritannien blir låg under 2016, och ännu lägre under 2017. Nedgången lindras av en svagare pundkurs och en mer expansiv penning- och finanspolitik.

Tillväxten i USA bromsade in i början av 2016, bl.a. till följd av minskad produktion och ökad lagerförsäljning. Regeringen räknar dock med att tillväxten förbättras under andra halvan av 2016 och under 2017 eftersom den amerikanska arbetsmarknaden utvecklats relativt starkt och hushållens konsumtion fortsätter att växa i god takt. Utsikterna för euroområdet, Sveriges viktigaste exportmarknad, är mer splittrade enligt regeringen, även om BNP-tillväxten ökade något i inledningen av 2016. Låga råvarupriser och en expansiv penningpolitik talar visserligen för en fortsatt återhämtning, men osäkerheten efter den brittiska folkomröstningen bedöms dämpa tillväxten under andra halvan av 2016. Tillväxttakten under 2017 förväntas ligga på ungefär samma låga nivå som under 2016.

Tillväxttakten i grannländerna Finland och Norge bedöms vara relativt låg under 2016 och 2017, även om den förväntas öka något i Norge under 2017 till följd av ett högre oljepris. Den ekonomiska utvecklingen i Finland har varit svag under en längre tid framför allt på grund av minskad importefterfrågan i Ryssland och euroområdet. Regeringen räknar med att den finländska tillväxttakten ändå stiger till 0,8 procent under 2016 och 1 procent under 2017, från i stort sett nolltillväxt under 2015.

Tabell 1.2 BNP-tillväxt världsekonomin

Procentuell förändring

2015

2016

2017

2018

2019

2020

USA

2,6

1,8

2,3

2,3

2,2

2,2

Euroområdet

1,6

1,5

1,5

1,5

1,5

1,5

Kina

6,9

6,5

6,4

6,0

6,0

6,0

Världen

3,1

3,1

3,3

Svensk exportmarknad

3,3

2,7

4,0

4,5

4,6

4,5

Källa: Budgetpropositionen för 2017.

Utsikterna för flera av de s.k. framväxande ekonomierna, t.ex. Kina, Ryssland och Brasilien, har förbättrats något under 2016 på grund av stigande råvarupriser. När det gäller Kina är osäkerheten fortfarande stor, även om en mer expansiv penning- och finanspolitik under 2016 har ökat förutsättningarna för att en kraftig inbromsning ska kunna undvikas. Regeringen bedömer att Kinas BNP stiger med 6,5 procent 2016 och 6,4 procent 2017, vilket kan jämföras med en tillväxt på knappt 10 procent per år under perioden 1993–2015. Tillväxttakten i Ryssland och Brasilien förväntas öka något under 2017 till följd av högre råvaru- och oljepriser.

Utvecklingen i svensk ekonomi

Tabell 1.3 visar försörjningsbalansens utfall 2015 och regeringens prognos för perioden 2016–2020. Utvecklingen 2018–2020 redovisas i ett senare avsnitt. Under 2015 steg BNP med hela 4,2 procent, vilket var en mer än dubbelt så hög tillväxt som i euroområdet och betydligt högre än den genomsnittliga svenska tillväxten under de senaste två decennierna. Drivande i tillväxten var hushållskonsumtionen och investeringarna i framför allt bostäder, men även den statliga och kommunala konsumtionen gav ett relativt stort bidrag till uppgången.

Tabell 1.3 Försörjningsbalans svensk ekonomi

Mdkr

Procentuell förändring, fasta priser

2015

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Hushållens konsumtion

1 879

2,7

3,1

2,7

2,7

2,9

3,0

Offentlig konsumtion

1 084

2,6

4,0

2,2

–0,2

–0,8

–0,6

Fasta bruttoinvesteringar

1 007

7,0

5,6

2,1

2,8

4,3

5,0

Lagerinvesteringar1

15

0,2

0,2

–0,2

0,0

0,0

0,0

Export

1 878

5,9

2,6

4,0

3,9

4,0

4,5

Import

1 704

5,5

4,2

3,9

4,1

4,1

4,4

BNP

4 197

4,2

3,5

2,3

1,9

2,3

2,7

BNP, kalenderkorrigerad

3,9

3,2

2,5

2,0

2,3

2,4

1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter.

Källa: Budgetpropositionen för 2016.

Regeringen räknar med en fortsatt stark svensk konjunktur och en fortsatt relativt hög tillväxttakt under 2016. Hushållens konsumtion, den offentliga konsumtionen och investeringarna fortsätter att bidra till tillväxten, medan utrikeshandeln utvecklas betydligt svagare än förväntat till följd av den svaga internationella efterfrågetillväxten.

Regeringen bedömer dock att tillväxten sjunker tillbaka under 2017, till en nivå strax under den genomsnittliga svenska tillväxttakten sedan 1993. Tillväxten i investeringarna men även i den offentliga konsumtionen förväntas mattas av något under 2017, jämfört med de kraftiga ökningarna under perioden 2014–2016. Hushållskonsumtionen förväntas dock fortsätta att visa en hög tillväxt under 2017 till följd av fortsatt låga räntor, ökad sysselsättning och stigande inkomster. Regeringen räknar vidare med att den internationella efterfrågan på svenska exportvaror stiger något under 2017 jämfört med utvecklingen under 2016. Utrikeshandeln förväntas därmed ge ett litet nettobidrag till tillväxten under 2017.

Arbetsmarknad

Trots den svaga globala konjunkturen har sysselsättningen i svensk ekonomi ökat stadigt sedan 2010. I likhet med 2014 ökade sysselsättningen under 2015 med 1,4 procent, vilket innebär att sysselsättningsgraden i ekonomin, dvs. sysselsättningen som andel av befolkningen (15–74 år), nu för första gången överstiger nivån före finanskrisen. Sveriges sysselsättningsgrad är dessutom den högsta i EU. Flertalet indikatorer pekar mot att sysselsättningen fortsätter att öka, och regeringen räknar med att sysselsättningen under 2016 och 2017 t.o.m. stiger i en något högre takt än under 2015.

Arbetslösheten sjönk till 7,4 procent av arbetskraften under 2015, och arbetsmarknadsstatistiken visar att arbetslösheten fortsatte att sjunka under första halvåret 2016. Regeringen räknar med att arbetslösheten sjunker ytterligare under de närmaste åren, ned till en nivå på 6,3 procent 2017. Anledningen är bl.a. att sysselsättningen i ekonomin förväntas öka betydligt snabbare än antalet personer i arbetskraften under de närmaste åren. Regeringen aviserar också att man löpande kommer att presentera reformer för att ytterligare pressa ned arbetslösheten.

Löner, inflation och ränta

Trots den starka arbetsmarknaden och ett stigande resursutnyttjande ökade lönerna relativt svagt under 2015 och de första kvartalet under 2016. Under 2016 omförhandlades avtal för nästan 3 miljoner löntagare. Merparten av avtalen blev ettåriga, vilket innebär att det blir en nästan lika stor avtalsrörelse våren 2017. Regeringen förväntar sig att löneökningarna blir högre 2017 än under 2016 på grund av att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden stiger ytterligare framöver.

Den mycket låga svenska inflationstakten steg långsamt under 2015 och de tre första kvartalen 2016. Regeringen räknar med att inflationstakten fortsätter att stiga framöver, till en nivå på 1 respektive 1,5 procent under 2016 och 2017. Det är fortfarande en bra bit under Riksbankens inflationsmål, och regeringen bedömer därför att penningpolitiken kommer att fortsätta att vara starkt expansiv under de närmaste åren. Reporäntan väntas ligga kvar kring 0,5 procent under både 2016 och 2017.

Utvecklingen efter 2017

Regeringens bedömning av utvecklingen 2018–2020 är ingen vanlig prognos, utan den bestäms av utbudsfaktorer som den potentiella produktiviteten och det potentiella antalet arbetade timmar i ekonomin. Vidare förutsätts att inga nya okända ekonomiska störningar inträffar under perioden och att inga nya regeländringar genomförs utöver de som föreslås och aviseras i budgetpropositionen för 2017.

Regeringen räknar med att den internationella konjunkturen förbättras snabbare under perioden 2018–2020 jämfört med utvecklingen under de senaste åren. Den svenska exportmarknaden väntas växa med ca 4,5 procent per år under perioden. Det är visserligen lägre än genomsnittet under de senaste två decennierna men högre än marknadstillväxten under de senaste åren. Ett litet men ändå positivt bidrag från utrikeshandeln i kombination med en fortsatt hög hushållskonsumtion och relativt höga investeringar väntas ge en BNP-tillväxt på 1,9–2,7 procent under perioden. Fortsatt låga räntor, ett högt sparande och en ganska snabbt växande befolkning gör att regeringen räknar med att hushållskonsumtionen fortsätter att växa efter 2017.

Resursutnyttjandet förväntas vara balanserat under perioden 2018–2020, vilket betyder att BNP kommer att växa i takt med den potentiella BNP-tillväxten.

De senaste årens kraftiga sysselsättningstillväxt förväntas bromsa in under 2018 till följd av en lägre BNP-tillväxt. Sammantaget bedöms sysselsättningen öka med i genomsnitt 0,7 procent under perioden 2018–2020 jämfört med en förväntad uppgång på ca 1,6 procent per år under åren 2015–2017. Under 2018 kommer ett stort antal nyanlända att söka sig ut på arbetsmarknaden. Eftersom det tar tid för många nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden kommer arbetslösheten och jämviktsarbetslösheten i ekonomin att pressas uppåt. Regeringen förväntar sig dock att genomförda och aviserade reformer ska bidra till en varaktigt lägre arbetslöshet. Sammantaget bedöms arbetslösheten minska något under perioden, till 6,2 procent under 2020.

Ett högre resursutnyttjande ökar företagens möjligheter att höja sina priser, och regeringen bedömer att inflationen stiger mot eller t.o.m. över inflationsmålet under perioden. Inflationstakten mätt enligt KPI väntas öka till 3,1 procent under 2020, medan inflationstakten mätt enligt KPIF (KPI med fast ränta) väntas stiga till 2 procent. Detta innebär att Riksbanken förväntas höja reporäntan gradvis under perioden, till i genomsnitt 2,1 procent under 2020.

Risker och alternativa utvecklingsscenarier

Enligt regeringen är osäkerheten i prognosen stor, vad gäller både den internationella och den inhemska utvecklingen. Osäkerheten över den inhemska utvecklingen handlar framför allt om antalet asylsökande och i vilken omfattning och hur snabbt nyanlända kan komma in på arbetsmarknaden. En annan inhemsk osäkerhet är bostadspriserna och hushållens skuldsättning. En snabb nedgång i bostadspriserna skulle sannolikt leda till lägre tillväxt, lägre sysselsättning och högre arbetslöshet.

Regeringen redovisar två alternativa scenarier när det gäller utvecklingen i världsekonomin. I det första scenariot undersöks effekterna av en regelrätt konjunkturnedgång i Kina. I det andra undersöks effekterna av en starkare återhämtning i euroområdet än vad som förväntas i regeringens huvudprognos.

Kina är en viktig drivkraft för den globala tillväxten, och i det första scenariot räknar regeringen med att BNP-tillväxten i Kina bromsar in kraftigt mot slutet av 2016 och under 2017 och att det därefter sker en gradvis återhämtning. En kraftig konjunkturnedgång i Kina leder till en betydligt lägre tillväxt i den internationella ekonomin, vilket förstärks av att ekonomierna i världen i dagsläget har begränsade möjligheter att motverka och stabilisera utvecklingen via t.ex. penningpolitiken. Den lägre tillväxten i världsekonomin leder till en långsammare tillväxt i den svenska exporten. Det leder i sin tur till en lägre svensk BNP-tillväxt under framför allt 2017 och ett lägre resursutnyttjande än i huvudprognosen. Sysselsättningen växer långsammare och arbetslösheten blir högre under 2017 och 2018. Nedgången dämpas av att inflationen blir lägre och att Riksbanken därmed inte höjer reporäntan lika snabbt som förväntas i huvudprognosen. Effekterna på de offentliga finanserna begränsas av att det framför allt är exporten som drabbas. Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas dock inledningsvis försvagas med ca 0,2procent av BNP till följd av lägre sysselsättning och en lägre lönenivå. När den kinesiska ekonomin återhämtar sig under 2018 närmar sig utvecklingen den som redovisas i regeringens huvudprognos.

I det andra scenariot leder en starkare återhämtning i euroområdet till en högre svensk exporttillväxt, högre BNP under 2017 och 2018 och ett högre resursutnyttjande. För att möta den högre exportefterfrågan ökar företagen sina investeringar. Sysselsättningen stiger snabbare, och arbetslösheten blir lägre än i huvudprognosen. Uppgången motverkas något av en högre inflationstakt och av att Riksbanken höjer reporäntan snabbare än förväntat. Effekterna på de offentliga finanserna blir även i detta scenario relativt begränsade. Som mest bedöms den offentliga sektorns finansiella sparande förbättras med 0,2procent av BNP. Mot slutet av perioden, när tillväxten i euroområdet återgår till mer normala nivåer, bedöms den svenska tillväxten bli något lägre än i regeringens huvudprognos.

Jämförelser med andra bedömningar

I tabell 1.4 jämförs regeringens prognos över den svenska ekonomin med Konjunkturinstitutets (Konjunkturläget augusti 2016) och Riksbankens (Penningpolitisk rapport september 2016) bedömningar. Konjunkturinstitutets och Riksbankens prognoser publicerades tre veckor respektive två veckor före regeringens prognos. Riksbankens prognos avser perioden 2016–2018.

Som framgår av tabellen räknar både Konjunkturinstitutet och Riksbanken med en något lägre tillväxt än regeringen under 2016 och 2017. Konjunkturinstitutet redovisar dessutom en lägre tillväxt än regeringen under hela perioden 2016–2020. Trots den lägre tillväxten räknar båda med att inflationen stiger något snabbare än i regeringens prognos. Konjunkturinstitutet har ungefär samma bedömning av arbetslöshetens utveckling som regeringen, bortsett från att Konjunkturinstitutet förväntar sig att arbetslösheten återigen börjar stiga mot slutet av perioden. Riksbanken räknar inte med att arbetslösheten kommer att sjunka lika mycket under 2017 och 2018 som regeringen och Konjunkturinstitutet. Riksbanken bedömer att arbetslösheten ligger på 6,7 procent av arbetskraften under 2018, medan Konjunkturinstitutet och regeringen räknar med en arbetslöshet på 6,2respektive 6,3 procent under 2018.

Tabell 1.4 Prognosjämförelse

Årlig procentuell förändring

2016

2017

2018

2019

2020

BNP, årlig procentuell förändring 1

Regeringen

3,5

2,3

1,9

2,3

2,7

Konjunkturinstitutet

3,3

2,0

1,9

1,5

2,1

Riksbanken

3,2

2,2

2,4

Inflation, årsgenomsnitt

Regeringen

1,0

1,5

2,1

2,8

3,1

Konjunkturinstitutet

1,0

1,4

2,7

3,4

3,1

Riksbanken

1,1

1,8

2,6

Arbetslöshet, % av arbetskraften

Regeringen

6,8

6,3

6,3

6,3

6,2

Konjunkturinstitutet

6,7

6,3

6,2

6,4

6,7

Riksbanken

6,9

6,7

6,7

Reporänta2

Regeringen

–0,5

–0,5

0,3

1,2

2,1

Konjunkturinstitutet

–0,5

–0,25

0,5

1,5

2,5

Riksbanken

–0,5

–0,5

0,0

Offentligt finansiellt sparande, % av BNP

Regeringen

–0,2

–0,3

0,0

0,8

1,5

Konjunkturinstitutet

–0,6

–0,3

0,2

0,6

0,5

Riksbanken

0,1

0,0

0,2

Anm.: Regeringens prognos publicerades den 20 september, Konjunkturinstitutets den 31 augusti och Riksbankens den 7 september.

1.2 Motionerna

Moderaternas, Centerpartiets, Liberalernas och Kristdemokraternas partimotioner

Allianspartierna gör i sina respektive partimotioner (mot. 2016/17:3350, 2016/17:3494, 2016/17:3419 och 2016/17:3320) samma bedömningar av utsikterna för den svenska ekonomin. Bedömningarna sammanfattas nedan.

Motionärerna anser att Sverige befinner sig i en ovanlig konjunkturuppgång. Den internationella efterfrågan på svenska exportprodukter är svag samtidigt som den svenska arbetsmarknaden är starkt tudelad, trots högkonjunktur och arbetskraftsbrist. Arbetslösheten är hög i många utsatta grupper och förväntas stiga ytterligare framöver. För att stärka de internationella tillväxtutsikterna måste både de avancerade ekonomierna och tillväxtekonomierna genomföra strukturförändringar som på medellång sikt stärker produktiviteten och tillväxten. I Sverige måste reformer genomföras för att minska de strukturella obalanserna på arbetsmarknaden och för att främja investeringar och hushållskonsumtion.

Utvecklingen internationellt

Enligt motionärerna kommer den internationella efterfrågan inte att bidra till återhämtningen i den svenska ekonomin i samma utsträckning som den gjort vid tidigare konjunkturuppgångar. Återhämtningen i världsekonomin efter finanskrisen bedöms visserligen fortsätta framöver, men uppgången förväntas bli långsam och mycket osäker. BNP-tillväxten i världsekonomin var under 2015 den svagaste sedan 2009 och klart under det historiska genomsnittet, och drivande i uppgången var ökade investeringar och en låg men stabil tillväxttakt i de s.k. avancerade ekonomierna.

De stora s.k. tillväxtekonomierna har under de senaste åren präglats av avtagande ekonomisk aktivitet. I Kina hålls tillväxten tillbaka av omvandlingen från en investeringsdriven till en konsumtionsdriven ekonomi, vilket sprider sig till andra länder i regionen. Den negativa utvecklingen i Ryssland och Brasilien har fortsatt under 2016 till följd av bl.a. en mycket svag efterfrågan på råvaror. Undantaget bland tillväxtekonomierna är Indien som lyckats upprätthålla en hög tillväxttakt trots den svaga internationella konjunkturen. Enligt motionerna finns det dock vissa tecken på att lågkonjunkturen i tillväxtekonomierna når sin botten under 2017.

Sammantaget bedöms efterfrågan på svenska exportprodukter växa långsammare under de närmaste åren jämfört med utvecklingen historiskt.

Utvecklingen i svensk ekonomi

Svensk ekonomi har vuxit snabbt under de senaste åren, vilket enligt motionärerna beror på strukturreformer och en väl avvägd stabiliseringspolitik under lågkonjunkturåren tillsammans med en expansiv penningpolitik.

Under 2016 har tillväxttakten mattats av, och det finns enligt motionärerna tecken på att utvecklingen dämpas mer framöver. Den ökade bristen på lediga resurser i ekonomin i kombination med strukturella obalanser på arbets- och bostadsmarknaderna riskerar att leda till en betydligt lägre svensk tillväxt under de närmaste åren. Hushållens konsumtion, som varit en stark motor i de senaste årens uppgång, kan komma att avta framöver till följd av hushållens låga förtroende för den svenska ekonomins utveckling. Enligt motionärerna förvärras de ekonomiska problemen av de åtgärder som regeringen föreslår i budgetpropositionen. Motionärerna hänvisar t.ex. till Konjunkturinstitutet som enligt motionärerna bedömer att regeringens åtgärder inom arbetsmarknadsområdet försvagar återhämtningen på arbetsmarknaden, i stället för tvärtom.

För att förbättra utsikterna för svensk ekonomi under de kommande åren bör finanspolitiken enligt motionärerna nu i stället inriktas mot strukturella åtgärder som frigör produktionsresurser i ekonomin och därmed ökar potentiell BNP och potentiell sysselsättning. Finanspolitiken måste också inriktas mot att stärka hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen och därmed förutsättningarna för en fortsatt hög hushållskonsumtion.

Risker i regeringens prognos

Enligt motionärerna finns det ett flertal risker som pekar mot att den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren kan bli svagare än vad regeringen räknar med i sin prognos. En internationell risk är att de större tillväxtekonomierna utvecklas betydligt sämre än förväntat. Till exempel kan överkapaciteten i de kinesiska företags- och fastighetssektorerna leda till en hastig korrigering av de högt uppdrivna investeringarna i landet. En sådan utveckling skulle enligt motionärerna kunna leda till en bromsning i den globala konjunkturåterhämtningen, särskilt om den följs av turbulens på den internationella finansmarknaden. En annan global risk är att den mycket expansiva penningpolitik som nu bedrivs av centralbankerna runt om i världen leder till en övervärdering av tillgångar och en ökad känslighet för störningar i det finansiella systemet. En annan osäkerhet är vilken effekt det väntade brittiska utträdet ur EU får på den brittiska och europeiska ekonomin och det europeiska samarbetet.

En inhemsk risk är enligt motionärerna utvecklingen av hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen. Hushållskonsumtionen har varit en motor i de senaste årens tillväxt, och regeringen räknar med att konsumtionen ska ligga kvar på en hög nivå under de kommande åren. Regeringens skattehöjningar på jobb och arbetsinkomster och osäkerheten kring andra viktiga politiska beslut kan leda till att hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen minskar och att hushållskonsumtionen utvecklas sämre än vad regeringen räknar med. På medellång sikt kan bostadsprisutvecklingen och hushållens höga skuldsättning leda till en svagare ekonomisk utveckling, enligt motionärerna.

1.3        Kompletterande information

EU-kommissionens höstprognos 2016

EU-kommissionen räknar med att tillväxten i EU och euroområdet kommer att fortsätta att öka i måttlig takt under de närmaste åren, trots att hushållskonsumtionen har börjat stiga och arbetsmarknaderna har förbättrats. Återhämtningen bromsas bl.a. av politisk osäkerhet, strukturella tillväxthinder och en låg internationell tillväxt. Sammantaget förväntas BNP i EU och euroområdet stiga med 1,8 respektive 1,7 procent under 2016. Tillväxttakten bedöms sjunka till i genomsnitt 1,7 procent per år under 2017 och 2018 i EU och i genomsnitt 1,6 procent under samma period i euroområdet. Sveriges BNP väntas öka med 3,4 och 2,4 procent under 2016 respektive 2017. Den svenska tillväxten väntas drivas av en stark inhemsk efterfrågan med hög hushållskonsumtion och offentlig konsumtion. Sysselsättningen bedöms fortsätta att stiga, och arbetslösheten väntas gå ned till 6,8 procent av arbetskraften under 2016 och 6,4 procent under 2017. Enligt EU-kommissionen är riskerna i den svenska ekonomin balanserade. En bättre tillväxt än förväntat i EU kan höja den förväntade svenska tillväxttakten genom en högre export. En nedgång i bostadspriserna kan dock leda till en lägre tillväxt genom bl.a. lägre hushållskonsumtion och färre bostadsinvesteringar.

Consensus Forecasts oktober 2016

Consensus Forecasts är en sammanställning av prognoser från 250prognosinstitut runt om i världen. Den senaste sammanställningen från oktober visar att prognosmakarna i genomsnitt räknar med att USA:s BNP stiger med 1,5 respektive 2,2 procent under 2016 och 2017, vilket är ungefär i linje med var prognoserna legat under de senaste månaderna. BNP i euroområdet väntas i genomsnitt stiga med 1,6 procent 2016 och 1,3 procent 2017, även det i linje med tidigare förväntningar. Storbritanniens ekonomi väntas växa med 1,9 procent i år och 0,9 procent nästa år, vilket är något högre än förväntningarna under de senaste månaderna. Den svenska ekonomin väntas i genomsnitt växa med 3,3 procent i år och 2,3 procent nästa år. Det är i linje med vad instituten i genomsnitt räknat med under de senaste månaderna.

IMF:s senaste prognos över världsekonomin

Internationella valutafonden (IMF) gör två större prognoser över utvecklingen i världsekonomin varje år, en inför IMF:s vårmöte och en inför IMF:s årsmöte på hösten. Mellan de större prognoserna görs uppdateringar. I den senaste prognosen, som presenterades inför årsmötet i början av oktober 2016, justerar IMF ned sin tidigare prognos något bl.a. på grund av svagare tillväxtutsikter i de s.k. avancerade ekonomierna till följd av att britterna röstat för att lämna EU och en svagare tillväxt än förväntat i USA under första halvåret 2016. Sammantaget räknar IMF med en tillväxt i världsekonomin 3,1 procent 2016 och 3,4 procent 2017, vilket är 0,1 procentenheter lägre än prognoserna i samband med IMF:s vårmöte i april.

Tillväxten i de avancerade ekonomierna har justerats ned med 0,3respektive 0,2 procentenheter för 2016 och 2017. Den största justeringen gäller Storbritannien där BNP väntas växas med 1,1 procent 2017, en sänkning med 1,1 procentenhet jämfört med aprilprognosen. Den förväntade tillväxttakten i USA under 2016 och 2017 har i förhållande till aprilprognosen sänkts med 0,8 respektive 0,3 procentenheter till 1,6 procent i år och 2,2procent nästa år.

Ny statistik över läget i svensk ekonomi

Regeringens prognos i budgetpropositionen bygger på information som fanns tillgänglig fram till den 8 augusti 2016. Nedan redovisas ett antal indikatorer över den svenska ekonomins utveckling som publicerats efter det datumet.

BNP steg med 0,5 procent under andra kvartalet 2016 jämfört med första kvartalet 2016, och med 3,4 procent jämfört med andra kvartalet 2015. Det visar Statistiska centralbyråns (SCB) andra beräkning av nationalräkenskaperna för andra kvartalet 2016. Enligt den första beräkningen som presenterades i juli 2016, och som ligger som grund för regeringens prognoser, steg BNP med 0,3 procent under andra kvartalet jämfört med första kvartalet 2016, och med 3,1 procent jämfört med andra kvartalet 2015. Det var främst ökade investeringar och en ökad offentlig konsumtion som bidrog till uppgången, medan ett svagare utrikeshandelsnetto höll tillbaka BNP-tillväxten. (Källa: SCB, publicerad den 14 september 2016.)

Inflationstakten, mätt enligt konsumentprisindex (KPI), sjönk till 0,9procent i september 2016, en nedgång med 0,2 procentenheter från augusti. Inflationstakten mätt enligt det underliggande inflationsmåttet KPIF (dvs. KPI rensat för effekter av ränteförändringar) var i september 1,2 procent, även det en nedgång med 0,2 procentenheter från augusti. (Källa: SCB, publicerad den 11 oktober 2016.)

Enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU) var 4916000 personer sysselsatta i september 2016 (inte säsongsrensat), vilket är en ökning med 84000 jämfört med september 2015. Det motsvarar en sysselsättningsgrad på 67 procent. Andelen arbetslösa var 6,1 procent, vilket är en nedgång med 0,6procentenheter jämfört med september 2015. Bland ungdomar i åldern 1524 år var 86 000 personer arbetslösa, en nedgång med 27000 jämfört med september 2015. Andelen arbetslösa ungdomar var i september 15 procent, 3,5procentenheter lägre än i september 2015. Säsongsrensade och utjämnade data visar på en fortsatt ökad sysselsättning och en svag minskning av andelen arbetslösa i september. (Källa: SCB, publicerad den 20 oktober 2016.)

Arbetsförmedlingens månadsstatistik visar att 361000 personer var inskrivna som öppet arbetslösa i slutet av oktober 2016, vilket är 11000personer lägre än i slutet av oktober 2015. Antalet inskrivna inrikes födda har under det senaste året minskat med 25000 personer, medan antalet inskrivna födda utanför Europa ökat med 17000 personer till 157000 personer i oktober 2016. Enligt Arbetsförmedlingen var 7,6 procent av den s.k. registerbaserade arbetskraften arbetslösa, vilket är 0,2 procentenheter lägre än i oktober 2015. Arbetslösheten bland inrikes födda uppgick till 4,2 procent, medan den var 22,2 procent bland utrikes födda. Ungdomsarbetslösheten uppgick till 11,6 procent. Det är en minskning med 1,7 procentenheter sedan oktober 2015 och den lägsta nivån på åtta år. I oktober varslades 3300personer om uppsägning, en nedgång med 1 000 personer jämfört med oktober 2015. Antalet nyanmälda lediga platser var 105000 i oktober 2016, mot 92000 samma månad i fjol. (Källa: Arbetsförmedlingen, publicerad den 11 november 2016.)

Hushållskonsumtionen ökade med 1,5 procent under september 2016, jämfört med september 2015. Enligt säsongsrensade uppgifter minskade hushållskonsumtionen med 0,1 procent under perioden juli–september 2016 jämfört med perioden apriljuni 2016. (Källa: SCB, publicerad den 8november 2016.)

Enligt Småhusbarometern steg priserna på småhus med 3 procent under perioden augusti–oktober 2016 jämfört med perioden maj till juli 2016. Under de senaste året har priserna stigit med 11 procent. (Källa: SCB, publicerad den 10 november 2016.)

Tillväxttakten för hushållens lån uppgick till 7,5 procent i september 2016, vilket var en oförändrad nivå jämfört med augusti 2016. Totalt steg hushållens lån med 241miljarder kronor mellan september 2015 och september 2016. (Källa: SCB, publicerad den 27 oktober 2016.)

Produktionen i näringslivet steg med 2,9 procent i september 2016 jämfört med samma månad i fjol. I industrin ökade produktionen med 1,5 procent på årsbasis medan den ökade med 12,7 procent i byggverksamheten. (Källa: SCB, publicerad den 8 november 2016.)

Antalet nyregistrerade bilar uppgick till 33198 i oktober 2016, vilket är en uppgång med 1,6 procent jämfört med oktober i fjol. (Källa: SCB, publicerad den 2 november 2016.)

Enligt Konjunkturinstitutet steg konjunkturbarometern, som visar det samlade aktuella stämningsläget i den svenska ekonomin, med 3,2 enheter i oktober 2016 till 106,1. Nivån pekar på att den ekonomiska tillväxten är starkare än normalt. Indikatorerna steg hos både hushåll och företag. Störst var uppgången i tillverkningsindustrin. Näst störst var uppgången i hushållssektorn där indikatorn steg med hela 4,4 enheter jämfört med månaden innan. Framför allt ökade hushållens förtroende sin egna ekonomiska utveckling under det närmaste året. Även indikatorerna för tillverkningsindustrin och byggbranschen steg. Läget för byggföretagen är fortfarande mycket starkare än normalt. (Källa: Konjunkturinstitutet, publicerad den 27 oktober 2016.)

1.4 Utskottets bedömning

Utskottet granskar regeringens prognoser och bedömer den ekonomiska utvecklingen under framför allt de närmaste två åren.

Svag internationell återhämtning

Förutsättningarna för en återhämtning i världsekonomin efter de senaste årens lågkonjunktur är relativt goda enligt utskottets bedömning. Priserna på råvaror och olja är låga, även om de stigit under det senaste året. Penningpolitiken runt om i världen är extremt expansiv, och finanspolitiken har under den senaste tiden blivit mindre stram i en del länder. I många större länder ligger dessutom både hushållens och företagens förtroende för den ekonomiska utvecklingen på en nivå som är högre än normalt, och läget på arbetsmarknaderna har förbättrats.

Utskottet kan dock konstatera att den internationella ekonomin har utvecklats svagt hittills under 2016, trots en ganska bra inledning på året. I både USA och euroområdet avtog tillväxttakten under det första halvåret i år till följd av bl.a. en oväntat svag investeringsutveckling och i euroområdet även en svag konsumtionsutveckling. I Japan föll BNP under andra kvartalet på grund av minskad export och en låg inhemsk efterfrågan. I de s.k. tillväxtekonomierna Brasilien och Ryssland är tillväxttakten fortfarande negativ, även om ekonomierna inte längre krymper i samma takt som tidigare. I Kina verkar tillväxten ha stabiliserats på en lägre nivå än tidigare.

Enligt utskottet är det rimligt att, i likhet med regeringen, räkna med att den internationella efterfrågan ökar under de närmaste åren. Ett flertal indikatorer tyder dock på att återhämtningen även i fortsättningen kommer att vara relativt svag. I USA talar den starka utvecklingen på arbetsmarknaden och den höga hushållskonsumtionen för en ökad tillväxttakt, medan förutsättningarna i euroområdet är mer blandade bl.a. på grund av osäkerhet om effekterna av den brittiska folkomröstningen om EU. Regeringen räknar med att britternas nej till EU leder till en lägre brittisk tillväxt under både 2016 och 2017, och att det också dämpar tillväxttakten i EU och euroområdet. Regeringen bedömer i budgetpropositionen att euroområdets BNP stiger med 1,5 procent under 2016 för att ligga kvar på den nivån även under 2017.

Hög men avtagande svensk tillväxttakt

Den svenska ekonomin växte med hela 4,2 procent under 2015, vilket var mer än dubbelt så mycket som tillväxten i t.ex. euroområdet och betydligt högre än genomsnittet på 2,6 procent per år under de senaste två decennierna. Drivande i tillväxten var en stark inhemsk efterfrågan i form av en hög hushållskonsumtion, kraftigt stigande bostadsinvesteringar och en historiskt hög offentlig konsumtion. Tillväxten gynnades också av en relativt stark exportuppgång, och de svenska exportföretagen tog andelar på världsmarknaden.

Utvecklingen hittills under 2016 visar enligt utskottets uppfattning att svensk ekonomi fortfarande befinner sig i en högkonjunktursituation, och att tillväxten kommer att fortsätta att vara relativt hög under de närmaste åren men att tillväxttakten blir lägre till följd av bl.a. den svaga internationella efterfrågan.

Under första halvåret 2016 dämpades produktionen i näringslivet efter den kraftiga uppgången under 2015; framför allt minskade produktionen inom industrin. Konjunkturinstitutets (KI) barometrar visar dock att optimismen bland både företag och hushåll stigit under de senaste månaderna efter en svagare utveckling i början av året. Läget i samtliga näringsgrenar bedöms nu som starkt enligt Konjunkturbarometern. Inom bygg- och anläggningsverksamheten är läget fortfarande mycket starkt. Förbättringen under de senaste månaderna tyder enligt utskottet på att den svagare utvecklingen under första halvåret 2016 var tillfällig.

Regeringen räknar med att BNP stiger med 3,5 procent 2016 och 2,3procent 2017, vilket sammantaget är någon tiondel lägre än i vårpropositionen för 2016. Den lägre prognosen beror framför allt på en lägre tillväxt i exporten än förväntat. Den inhemska efterfrågan blir drivande i tillväxten även under de närmaste åren. Den offentliga konsumtionen väntas ge ett stort bidrag till tillväxten särskilt under 2016, men även under 2017. Speciellt starkt bedöms den kommunala konsumtionen öka till följd av bl.a. befolkningens demografiska sammansättning, en stadig befolkningsökning och det stora antalet asylsökande. Regeringens olika satsningar väntas också bidra till att den kommunala konsumtionen växer. Även investeringarna i ekonomin, framför allt bostadsinvesteringarna men även de kommunala investeringarna, väntas fortsätta att växa snabbt under de närmaste åren, men bidraget till BNP-tillväxten kommer enligt regeringens bedömning inte att bli lika stort som under 2014 och 2015. Den starka utvecklingen inom bostadssektorn hålls bl.a. tillbaka av bristen på arbetskraft i byggbranschen. Regeringen räknar också med att industrins investeringar avtar till följd av bl.a. den svagare exportutvecklingen.

Hushållskonsumtionen ökade ganska snabbt under det första halvåret 2016, och regeringen räknar med att hushållskonsumtionen kommer att fortsätta att vara en stark drivkraft i ekonomin under de närmaste åren. Utskottet delar regeringens bedömning. Den fortsatt mycket expansiva penningpolitiken med extremt låga räntor, den starka arbetsmarknaden med stigande sysselsättning och lägre arbetslöshet och ett högt sparande i hushållssektorn talar enligt utskottet för en fortsatt hög hushållskonsumtion. Utskottet konstaterar att hushållens optimism över sin egen och Sveriges ekonomi i KI:s barometrar har stigit under de senaste månaderna efter att ha legat på en lägre nivå än normalt under en ganska lång tid. KI:s senaste barometrar visar dessutom att detaljhandelsföretagen har höga förväntningar på utvecklingen framöver.

Fortsatt stigande sysselsättning och lägre arbetslöshet

Trots den svaga världskonjunkturen fortsatte sysselsättningen att stiga snabbt under 2015. Uppgången betyder att sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin, dvs. sysselsättningen som andel av befolkningen (15–74 år), nu för första gången är högre än den var när finanskrisen bröt ut 2008. Den fortsatt starka inhemska efterfrågan talar enligt utskottet för att sysselsättningen ökar ytterligare under de närmaste åren. Den bedömningen stärks av andra faktorer, t.ex. det höga antalet lediga jobb i Arbetsförmedlingens statistik och företagens anställningsplaner enligt KI:s barometrar. Utskottet kan dessutom konstatera att företagen har justerat upp sina anställningsplaner i de senaste månadernas barometrar, särskilt inom handeln och byggverksamheten.

Utskottet kan dock konstatera att även andelen företag som upplever brist på arbetskraft har ökat. Det är en utveckling som om den förvärras kan dämpa den positiva utvecklingen. Enligt utskottet verkar det dock än så länge inte handla om en generell arbetskraftsbrist utan mer om svårigheter att hitta specifik kompetens på arbetsmarknaden.

Regeringen räknar med att sysselsättningen stiger med 1,8 procent under 2016 och ytterligare 1,5 procent under 2017. I takt med att sysselsättningen stiger sjunker även arbetslösheten. Regeringen bedömer att antalet arbetslösa i procent av arbetskraften sjunker till 6,8 procent under 2016 och till 6,3procent under 2017, bl.a. på grund av att sysselsättningen ökar betydligt snabbare än antalet personer i arbetskraften. Utskottet noterar att arbetslösheten enligt SCB:s arbetskraftsundersökning låg på 6,9 procent under det tredje kvartalet 2016, i säsongsrensade och s.k. utjämnade tal.

Stor osäkerhet om utvecklingen

Enligt utskottet är det rimligt att anta att både den internationella och den svenska ekonomin under de närmaste åren utvecklas ungefär i linje med den bedömning som regeringen gör i budgetpropositionen. Osäkerheten i prognoserna är dock stor.

Utskottet delar regeringens bedömning och bedömningarna i Moderaternas, Centerpartiets, Liberalernas och Kristdemokraternas partimotioner om att det finns risker som pekar mot att den ekonomiska utvecklingen kan bli sämre än förväntat. Det kan t.ex. handla om att den kinesiska ekonomin går in i en kraftig nedgång med en betydligt svagare tillväxt framöver än den som regeringen räknar med i budgetpropositionen. En sådan utveckling skulle kraftigt bromsa återhämtningen i världsekonomin och därmed också försämra utsikterna för den svenska ekonomin, framför allt genom en lägre svensk export. En annan risk är att ett brittiskt utträde ur EU får en betydligt större negativ effekt på den europeiska ekonomin och det europeiska samarbetet än vad som i allmänhet förväntas. Det skulle påverka såväl den globala som den svenska ekonomin.

En mer inhemskt orienterad osäkerhet i regeringens prognoser är bedömningar av omfattningen av antalet asylsökande under de kommande åren och hur snabbt nyanlända kan etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. En annan inhemsk risk är att prisuppgången på bostäder förbyts till en snabb prisnedgång, vilket i kombination med hushållens höga skuldsättning skulle kunna leda till en lägre hushållskonsumtion och därmed också en lägre tillväxt och sysselsättning.

Regeringens BNP-prognos i linje med andra prognoser

Till sist kan utskottet konstatera att andra bedömningar av den svenska BNP-tillväxten som publicerats den senaste tiden ligger ungefär i linje med regeringens prognos. Till exempel räknar KI (Lönebildningsrapporten oktober 2016) med att BNP stiger 3,4 respektive 2,1procent under 2016 och 2017, och Riksbanken (Penningpolitisk rapport oktober 2016) räknar med en tillväxt på 3,3 respektive 2 procent under samma period. EU-kommissionen bedömer i sin höstprognos (november 2016) att den svenska ekonomin växer med 3,4procent 2016 och 2,4 procent 2017. Det är visserligen en eller ett par tiondelar lägre än regeringens bedömning i budgetpropositionen, men enligt utskottet är skillnaden liten med tanke på de stora osäkerheter som omgärdar prognoserna. Utskottet noterar att EU-kommissionen t.o.m. räknar med en något högre svensk tillväxt under 2017 än vad regeringen gör.

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Genom ordning och reda i de offentliga finanserna skapas förutsättningar för en offensiv politik för ökade investeringar i jobb, välfärd och klimat. Politiken ska därför även i fortsättningen inriktas på att genomföra viktiga och angelägna samhällsinvesteringar i stället för skattesänkningar. Utgifter av tillfällig karaktär bör hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar, varför det finansiella sparandet tillfälligt försämras 2017. När tillfälliga faktorer har en stor effekt på det finansiella sparandet behöver en större vikt läggas på utvecklingen på lite längre sikt. En låg offentlig skuldsättning och ett högt förtroende för Sveriges offentliga finanser gör det också rimligt att återgången till överskottsmålet inte sker omedelbart utan att finanspolitiken bedrivs så att målet nås senast 2020.

Investeringar i välfärden är en central del i samhällsbygget och en förutsättning för att kommuner och landsting ska kunna möta behovet av välfärdstjänster och att fler ska vilja arbeta inom vården och omsorgen. Politiken ska präglas av jämställdhet. För att vända nedgången i kunskapsresultaten och verka för en jämlik kunskapsskola behöver både lärare och elever prioriteras. En arbetsmarknad som tillvaratar människors kompetens och vilja att arbeta är grunden för välfärd och tillväxt, varför nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället står i fokus. Investeringar i bostäder och infrastruktur tillsammans med en aktiv närings- och innovationspolitik ska bidra till att skapa konkurrenskraft och tillväxt, och därmed fler jobb. Klimatinvesteringar är centrala för miljöpolitiken, framför allt inom förnybar energi och fossilfria transporter.

Jämför reservationerna 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).

I detta kapitel behandlas riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Propositionens förslag till riktlinjer beskrivs i avsnitt 2.1 och oppositionspartiernas förslag i avsnitt 2.2.

2.1 Propositionen

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Finanspolitikens övergripande inriktning

Genom en stram finanspolitik har ärvda underskott i de offentliga finanserna kunnat minska, och angelägna investeringar har möjliggjorts av en ansvarsfull politik. Angelägna investeringar ska enligt regeringen ha företräde framför skattesänkningar. Det finanspolitiska ramverket är grunden för regeringens ekonomiska politik. Ordning och reda ska gälla i de offentliga finanserna. Det ger stabila planeringsförutsättningar för olika aktörer och uppmuntrar investeringar samtidigt som det bedöms bidra till en god ekonomisk utveckling och till att värna välfärden.

Regeringens prognoser utgår från Migrationsverkets planeringsantagande som innebär betydligt färre asylsökande per år 2016–2020 än 2015. En betydande del av utgifterna är därför kopplade till migration och etablering av tillfällig karaktär. Det bedöms som rimligt att en exceptionell händelse, som det mycket stora antalet asylsökande, kan hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar. Kommunsektorn bedöms behöva permanent förstärkta resurser. Permanenta budgetförstärkningar prioriteras framför kortsiktiga åtgärder. Sammantaget föreslås reformer för 23,6 miljarder kronor 2017 som delvis finansieras med inkomstökningar och utgiftsminskningar på sammantaget 6,36 miljarder kronor. Den offentliga sektorns finanser försvagas med 16,35 miljarder kronor 2017. Regeringen avser att vidta ett antal åtgärder som minskar statens utgifter, bl.a. en omläggning av ersättningssystemet för ensamkommande barn och unga, olika åtgärder för att öka effektiviteten och förbättra matchningen på arbetsmarknaden och åtgärder för mer träffsäkra nystartsjobb. Inkomstförstärkningarna består bl.a. av avdragsförbud för ränta på vissa efterställda lån, ändrad skiktgräns för statlig inkomstskatt, ändrad intäktsränta skattekontot och en kemikalieskatt. Avgörandet om i vilken takt det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska förändras bör enligt regeringen baseras på en samlad bedömning utifrån stabiliserings-, fördelnings- och strukturpolitiska utgångspunkter. Normalt sett bör fokus vid bedömningen av budgetutrymmet främst ligga på det offentligfinansiella och realekonomiska läget under budgetåret. När tillfälliga faktorer har stor effekt på det finansiella sparandet anses dock en större vikt behöva läggas vid utvecklingen på lite längre sikt.

Det bedöms som viktigt att även i fortsättningen bedriva en ansvarsfull politik samtidigt som det är angeläget att bygga upp marginaler för att möta nästa konjunkturnedgång. Det kräver enligt regeringen såväl en generell kostnadskontroll som ett rättvist och väl fungerande skattesystem med en låg grad av skatteundandragande.

Uppföljning av målet för det finansiella sparandet

Det genomsnittliga finansiella sparandet, enligt det bakåtblickande tioårssnittet, var lägre än 1 procent av BNP under perioderna 2005–2014 och 2006–2015, se tabell 2.1. Det förklaras i huvudsak av den utdragna lågkonjunkturen och av tidigare ofinansierade åtgärder. Enligt den s.k. sjuårsindikatorn låg det offentliga sparandet ca 1,7 procent under den målsatta nivån 2014 och 2015. Därefter väntas sparandet förbättras, för att 2017 ligga ca 1 procent under målet. Det strukturella sparandet bedöms förbättras med 1,1 procent mellan 2014 och 2016. Som en följd av tillfälliga effekter väntas sparandet försvagas 2017 till ett underskott om ca 0,3 procent. Därefter väntas sparandet komma att förbättras för att 2020 överstiga målet med 0,6 procent.

Tabell 2.1 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn och indikatorer för uppföljning av överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

Utfallsdata för 2014 och 2015, prognos för 2016–2020

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Finansiellt sparande

1,6

0,1

0,2

0,3

0,0

0,8

1,5

Bakåtblickande tioårssnitt

0,5

0,3

Sjuårsindikatorn

0,7

0,7

0,4

0,0

Strukturellt sparande

0,9

0,2

0,2

0,3

0,1

0,9

1,6

BNP-gap

2,2

0,9

0,0

0,2

0,0

0,0

0,0

Källa: Budgetpropositionen för 2017.

I enlighet med 2 kap. 1 § budgetlagen (2011:203) redogör regeringen för hur återgången till överskottsmålet ska åstadkommas. I propositionen framhålls att det är viktigt att avvikelser från den målsatta nivån korrigeras, men att det inte ska göras på ett mekaniskt sätt utan baseras på en samlad bedömning av stabiliserings-, fördelnings- och strukturpolitiska omständigheter. Normalt sett bör fokus i bedömningen av budgetutrymmet främst ligga på det offentligfinansiella och realekonomiska läget under budgetåret. När tillfälliga faktorer har stor effekt på det finansiella sparandet anses det dock motiverat att lägga en större vikt vid utvecklingen på lite längre sikt. Med en förhållandevis låg offentlig skuldsättning och ett högt förtroende för Sveriges offentliga finanser görs bedömningen att sparandet kan stärkas i en takt som värnar samhällsekonomisk balans utan att hållbarheten och förtroendet för de offentliga finanserna äventyras. Som en följd av tidigare stora underskott och det stora antalet asylsökande, som innebär en belastning på de offentliga finanserna på kort sikt, anses det rimligt att inte omedelbart återgå till överskottsmålet. Regeringen avser därför att bedriva en finanspolitik som gör att överskottsmålet nås senast 2020. Den avvikelse från den målsatta nivån som byggts upp under tidigare år anses vara så stor att ett finansiellt sparande 1 procent av BNP inte kan förväntas uppnås de närmaste åren.

När det gäller riksdagens beslutade nivå på överskottsmålet om 1 procent av BNP över en konjunkturcykel har regeringen för avsikt att återkomma med en bedömning i 2017 års ekonomiska vårproposition och ett förslag till ändrad nivå i budgetpropositionen för 2018, detta mot bakgrund av det förslag som kommittén för översyn av överskottsmålet (dir. 2015:63) har presenterat.

Utgiftstaken för staten

I propositionen lämnar regeringen i enlighet med budgetlagen ett förslag till nivå på utgiftstaket för staten för det tredje tillkommande året, dvs. 2019. Regeringen gör också en bedömning av utgiftstakets nivå för 2020. Förslaget till utgiftstak för 2019 innebär att nivån ökar med 60 miljarder kronor i förhållande till 2018. Bedömningen av nivån för 2020 innebär en ökning av nivån med 74 miljarder kronor jämfört med 2019. Förslaget för 2019 och bedömningen för 2020 överensstämmer med de bedömningar av taknivåerna som gjordes i 2016 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 2.2 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljoner kronor

2017

2018

2019

2020

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor

947 743

966 552

973 021

984 436

därav minskning av anslagsbehållningar

−7019

−1426

−1809

−2 476

Utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

300395

314425

324827

336 155

Takbegränsade utgifter

1 248 138

1 280 977

1 297 848

1 320 591

Budgeteringsmarginal

25 862

51 023

94 152

145 409

Budgeteringsmarginal i procent av takbegränsade utgifter

2,1 %

4,0 %

7,3 %

11,0 %

Utgiftstak för staten

1 274 000

1 332 000

1 392 000

1 466 000

Utgiftstak för staten i procent av potentiell BNP

28,0 %

28,1 %

28,2 %

28,3 %

Källa: Budgetpropositionen för 2017.

Förslaget till och bedömningen av nivån på utgiftstaken 2019 respektive 2020 medför en budgeteringsmarginal 7,3 respektive 11 procent av de takbegränsade utgifterna. Det är ett större utrymme än den säkerhetsmarginal som regeringen som minst vill upprätthålla till utgiftstaket. En budgeteringsmarginal som endast motsvarar säkerhetsmarginalen skulle enligt regeringen kunna komma att begränsa möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan under mandatperioden. Om det under de kommande åren bedöms som förenligt med det finansiella sparandet är det enligt regeringen rimligt att reformer genomförs på budgetens utgiftssida. Samtidigt framhålls att ett utrymme under utgiftstaket inte i sig betyder att det kommer att användas för att öka de takbegränsade utgifterna.

Den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2019 uppgår till 28,1 procent som andel av potentiell BNP. Bedömningen av nivån på utgiftstaket för 2020 innebär att utgiftstaket växer något som andel av potentiell BNP till 28,3procent.

I enlighet med praxis avrundas de årsvisa tekniska justeringarna till hela miljarder kronor. Utgiftstaken för 2017–2020 ändras därför inte av tekniska skäl eftersom summan av de förändringar som motiverar en teknisk justering av utgiftstaken för dessa år avrundas ned till 0 miljarder kronor.

Prognoser över statens budget och de offentliga finanserna 2017–2020

Under perioden 2017–2020 beräknas statens budgetsaldo förstärkas med ca86miljarder kronor, från 7 miljarder kronor 2017 till ca 93 miljarder kronor 2020. Inkomsterna i statens budget väntas öka med ca 14 procent och utgifterna med ca 5 procent under samma period.

Enligt regeringen beräknas de takbegränsade utgifterna öka med ca73miljarder kronor mellan 2017 och 2020, varav ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget svarar för ca 36 miljarder kronor. Den makroekonomiska utvecklingen förklarar den enskilt största delen av utgiftsökningen och motsvarar sammanlagt 49 miljarder kronor. Utgiftsökningarna 2017–2020 förklaras också av reformer. Dessa bidrar till minskade utgifter på sammanlagt 11 miljarder kronor. Förändringen av volymer i transfereringssystemen väntas minska utgifterna med 3 miljarder kronor. Utgifterna beräknas slutligen öka till följd av pris- och löneomräkning, tekniska justeringar m.m. med sammanlagt 39miljarder kronor.

Tabell 2.3 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Miljoner kronor

2017

2018

2019

2020

Inkomster i statens budget

979 734

1 015 052

1 063 178

1 116 058

därav inkomster av försåld egendom

5 000

5 000

5 000

5 000

Utgifter i statens budget

972 376

993 975

1 002 927

1 022 946

därav statsskuldsräntor

16 468

18 412

29 887

36 686

Riksgäldskontorets nettoutlåning

8 226

9 055

62

1 869

       Kassamässig korrigering

0

0

0

0

Statens budgetsaldo

7 358

21 077

60 251

93 112

Statsskuld vid årets slut1

1317 632

1291 278

1235 398

1136 708

Statsskuld i procent av BNP

29,0 %

27,3 %

25,0 %

22,0 %

Källa: Budgetpropositionen för 2017.

1 Avser konsoliderad statsskuld, vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort.

Av tabell 2.3 framgår att de växande budgetöverskotten leder till att statsskulden minskar både nominellt och i procent av BNP. I slutet av 2020 beräknas skuldkvoten, dvs. den konsoliderade statsskulden som andel av BNP, uppgå till 22 procent. Den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. Maastrichtskulden, beräknas samtidigt öka t.o.m. 2018 till följd av underskotten i det finansiella sparandet, men i en långsammare takt än BNP. Som andel av BNP minskar skulden från 40,9 procent 2017 till 34,5 procent 2020. Maastrichtskulden understiger under hela perioden referensvärdet inom stabilitets- och tillväxtpakten som är 60 procent av BNP.

Inkomsterna i statens budget beräknas öka med ca 136 miljarder kronor mellan 2017 och 2020. I tabell 2.4 redovisas inkomsterna i statens budget fördelat på olika inkomstslag. De totala skatteintäkterna väntas öka med i genomsnitt ca 4 procent per år 2017–2020. Samtliga skattebaser väntas bidra till ökningen. De lagförslag och aviseringar som lämnas i propositionen beräknas sammantaget medföra att skatteintäkterna ökar med mellan 2 och 3miljarder kronor per år 2017–2020. Det handlar bl.a. om införande av en kemikalieskatt, höjd energiskatt på el, utfasning av skatten på termisk effekt, sänkt fastighetsskatt på vattenkraftverk, höjd alkoholskatt och avdragsförbud för ränta på vissa efterställda lån.

Tabell 2.4 Inkomster i statens budget enligt regeringen

Miljoner kronor

2017

2018

2019

2020

Direkta skatter på arbete

644 674

674 511

703 087

730 430

Indirekta skatter på arbete

559 224

582 114

607 029

632 582

Skatt på kapital

228 671

240 926

256 659

271 523

Skatt på konsumtion och insatsvaror

542 573

561 525

583 750

608 064

Övrigt

11 329

11 608

11 822

12 228

Offentliga sektorns skatteintäkter

1 986 471

2 070 685

2 162 347

2 254 827

Avgående poster, skatter till andra sektorer

−968 068

−1 008 936

−1 051 233

−1 094 166

Statens skatteintäkter

1 018 402

1 061 749

1 111 114

1 160 661

Periodiseringar

5 312

−4 677

−4 377

−2 382

Statens skatteinkomster

1 023 715

1 057 072

1 106 737

1 158 279

Övriga inkomster

−43 981

−42 020

−43 559

−42 220

Inkomster i statens budget

979 734

1 015 052

1 063 178

1 116 058

Källa: Budgetpropositionen för 2017.

I tabell 2.5 redovisas den offentliga sektorns finansiella sparande och dess fördelning på respektive delsektor. Det finansiella sparandet väntas komma att förstärkas fram t.o.m. 2020. Trots en god realekonomisk utveckling väntas återhämtningen emellertid vara svag fram t.o.m. 2017, vilket förklaras av det stora antalet asylsökande 2015 som även beräknas påverka utgifterna för 2017 om än i mindre omfattning än för 2016. Underskottet i de offentliga finanserna väntas därför i stort vara oförändrat 2017 (–11 miljarder kronor) jämfört med 2016 (–9 miljarder kronor), vilket i huvudsak förklaras av att utgifterna inom migrationsområdet förväntas fortsätta öka, samtidigt som ålderspensionssystemets och kommunsektorns finanser försämras. Från och med 2018 väntas de offentliga finanserna komma att förstärkas, främst som en följd av den automatiska budgetförstärkningen. Kapitalinkomsterna i ålderspensionssystemet bedöms inte vara tillräckligt stora, vilket förklarar det negativa sparandet. Inom kommunsektorn väntas behovet av välfärdstjänster och investeringar komma att öka, varför sparandet väntas minska.

Den genomsnittliga förstärkningen av de offentliga finanserna beräknas uppgå till ca 0,3 procent av BNP per år 2015–2020. Inkomsterna ökar sammantaget som andel av BNP, medan utgifterna är i stort sett oförändrade.

Tabell 2.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Miljoner kronor

2017

2018

2019

2020

Offentlig sektors inkomster

2 224 622

2 320 880

2 428 001

2 539 041

Offentlig sektors utgifter

2 236 046

2 320 873

2 388 928

2 460 825

Finansiellt sparande

−11 424

8

39 073

78 216

   Staten

11 995

30 499

69 911

108 194

   Ålderspensionssystemet

−5 529

−9 006

−5 698

−3 646

   Kommunsektorn

−17 891

−21 486

−25 140

−26 332

Finansiellt sparande i procent av BNP

–0,3 %

0,0 %

0,8 %

1,5 %

Källa: Budgetpropositionen för 2017.

Uppföljning av statens budget och de offentliga finanserna 2016

Enligt 9 kap. 1 § budgetlagen ska regeringen följa hur statens inkomster, utgifter och upplåning utvecklas i förhållande till beräknade och beslutade belopp, och i budgetpropositionen förklara väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och beräknat utfall för det innevarande budgetåret. I propositionen anges att statens inkomster för 2016 väntas bli ca 48 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget för 2016. Det förklaras främst av högre intäkter från hushållens skatt på kapitalinkomster, som en följd av utvecklingen på bostads- och aktiemarknaden, högre intäkter från skatt på konsumtion och insatsvaror och något högre intäkter från skatt på arbete. Utgifterna i statens budget bedöms bli 6,9 miljarder kronor lägre än de beslutade utgiftsramarna för 2016, vilket förklaras av att utgifterna inom flera utgiftsområden minskat, bl.a. utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor. Minskningen motverkas delvis av ökade utgifter inom utgiftsområde 8Migration. Eftersom en stor del av utgiftsökningen avser statsskuldsräntor beräknas de takbegränsade utgifterna komma att öka med 0,9 miljarder kronor jämfört med statens budget 2016. Som en följd av att intäkterna väntas bli högre och utgifterna något lägre än vad som beräknades i statens budget för 2016, förstärks statens budgetsaldo 2016 jämfört med beräkningen i statens budget. När det gäller den offentliga sektorns finansiella sparande anges att prognosen reviderats upp som en följd av att inkomsterna från hushållens skatt på kapital och konsumtion reviderats upp i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Samtidigt anges att utgifter relaterade till migrations-, arbetsmarknads- och ohälsoområdet har reviderats ned. Investeringsutgifterna i framför allt kommunsektorn väntas däremot bli högre än vad som beräknades i vårpropositionen. Totalt beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande till –9 miljarder kronor 2016. 

Finansiellt sparande enligt olika bedömare

Regeringen jämför i propositionen olika bedömningar av det finansiella och det strukturella sparandet för den offentliga sektorn, se tabell 2.6. Detta följer av att regeringen enligt 9 kap. 5 § budgetlagen regelbundet ska redovisa en utvärdering av sina prognoser. Jämförelsen visar att regeringen räknar med en något snabbare återhämtning för 2016 i de offentliga finanserna jämfört med framför allt internationella bedömare och Konjunkturinstitutet (KI). Skillnaden mot KI förklaras av olika bedömningar av skatteinkomsternas utveckling, där KI:s bedömning är att framför allt kapitalbeskattningen utvecklas svagare än enligt regeringens bedömning. För 2017 är Ekonomistyrningsverkets prognos och KI:s prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande helt i linje med regeringens. Skillnaden mellan regeringens och EU-kommissionens prognos för 2017 förklaras av olika bedömningar av den ekonomiska återhämtningen, konsumtionsefterfrågan, utvecklingen på arbetsmarknaden och inflationsutvecklingen. Skillnaden mellan regeringens och olika bedömares prognoser över det strukturella sparandet beror på olika prognoser för BNP-gapet och på olika beräkningsmetoder.

Tabell 2.6 Finansiellt sparande enligt olika bedömare

Procent av BNP eller potentiell BNP

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Finansiellt sparande

Regeringen

–0,1

–0,2

–0,3

0,0

0,8

1,5

Konjunkturinstitutet

–0,1

–0,6

–0,3

0,2

0,6

0,5

Konjunkturinstitutet exkl. åtgärder

–0,1

–0,6

–0,3

0,3

1,2

1,8

Ekonomistyrningsverket

–0,1

0,0

–0,3

0,0

0,5

1,2

Riksbanken

–0,1

0,1

0,0

0,2

EU-kommissionen

0,0

–0,4

–0,7

OECD

–1,1

–0,6

–0,3

IMF

–0,9

–0,9

–0,8

–0,4

–0,2

0,0

Strukturellt sparande

Regeringen

–0,2

0,2

–0,3

0,1

0,9

1,6

Konjunkturinstitutet

–0,2

–0,5

–0,8

–0,3

0,3

0,5

Konjunkturinstitutet exkl. åtgärder

–0,2

–0,4

–0,8

0,0

1,1

2,0

Ekonomistyrningsverket

–0,2

0,2

–0,3

0,1

0,9

1,6

EU-kommissionen

0,3

–0,5

–0,5

OECD

–0,4

–0,8

–1,2

IMF

–0,7

–1,0

–1,0

–0,6

–0,5

–0,3

Anm.: Konjunkturinstitutets prognos är från den 31 augusti, Ekonomistyrningsverkets från den 6september, Riksbankens från den 7 september, EU-kommissionens från den 3 maj, OECD:s från den 1juni och IMF:s från den 12 april.

Källa: Budgetpropositionen för 2017.

Regeringens inriktning av den ekonomiska politiken

Sverige bedöms stå starkt i en värld präglad av långsam ekonomisk återhämtning. Trots detta finns flera utmaningar – hög arbetslöshet, fallande skolresultat, behov av klimatomställning och växande ekonomisk ojämlikhet. För att stärka människors jobbmöjligheter vill regeringen underlätta inträdet arbetsmarknaden och förbättra etableringsinsatserna för nyanlända. Skolan bedöms som grunden i det jämlika samhällsbygget, och den måste förbättras för både lärare och elever. Sverige har som mål att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer genom att minska miljöutsläppen och utöka klimatinvesteringarna. Sammantaget vill regeringen se ett samhälle som är både jämställt och jämlikt när det gäller sysselsättning och inkomster, men också ett säkert och tryggt samhälle för alla.

Investeringar i välfärden

Enligt regeringen är satsningar på den gemensamma välfärden en viktig del av den ekonomiska politiken och en förutsättning för att kommuner och landsting ska kunna möta medborgarnas behov av välfärdstjänster och förbättra kvinnors livsvillkor. I propositionen föreslår regeringen att kommuner och landsting årligen ska tillföras 10 miljarder kronor i generella statsbidrag för att anställa fler och därigenom förbättra välfärdens kvalitet inom både vård, skola och omsorg. Investeringar i välfärden har enligt regeringen stor betydelse för arbetsmiljön och arbetsvillkoren i kommunsektorn, inte minst för att fler ska vilja arbeta inom äldreomsorgen och vården. Vidare framhålls att skolan är en central del av samhällsbygget och en förutsättning för ett Sverige som håller ihop. Samtidigt konstateras att kunskapsresultaten i den svenska skolan har försämrats under många år och att grundskolan har blivit alltmer ojämlik. Detta märks genom att fler elever inte är behöriga till eller inte fullföljer gymnasieutbildningen, och drabbar i större utsträckning pojkar. Regeringen avser att återkomma med förslag om att införa s.k. lovskola för elever i årskurs8 och 9 som riskerar att inte uppnå gymnasiebehörighet. Regeringen vill också se en inkluderande skola och framhåller att det stora antalet asylsökande och nyanlända barn förstärker behovet av insatser.

För att förbättra möjligheterna att tidigt kunna ge stöd efter behov avser regeringen att införa en läsa-skriva-räkna-garanti 2017. I propositionen lyfter regeringen också fram att lärarna är nyckeln till höjda kunskapsresultat i skolan. Samtidigt har läraryrket under lång tid tappat i attraktionskraft. Regeringen vill därför stimulera till höjda lärarlöner genom att årligen avsätta 3miljarder kronor, vilket beräknas omfatta ca 60000 lärare. Fler lärare behöver utbildas för att möta lärarbristen, varför regeringen bl.a. föreslår en utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningarna. Genom de s.k. välfärdsmiljarderna skapas enligt regeringen bättre förutsättningar för att nå målet om en jämlik kunskapsskola.

Fler jobb

En väl fungerande arbetsmarknad som tar till vara människors kompetens och vilja att arbeta är enligt regeringen grunden för Sveriges välfärd och konkurrenskraft. Regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU 2020 är ambitiöst och ställer stora krav på politisk handlingskraft. Samtidigt som efterfrågan på arbetskraft är stark är arbetslösheten fortfarande hög i vissa grupper, främst bland vuxna med kort utbildning och de som varit kort tid i Sverige. För att möta dessa utmaningar vill regeringen driva en aktiv arbetsmarknadspolitik med kompetenshöjande åtgärder och en snabbare etablering för nyanlända. Regeringen har redan inlett ett s.k. kunskapslyft. Inom ramen för detta föreslås i propositionen medel för fler platser inom yrkesvux och lärlingsvux. Därtill föreslås en utbyggnad av lärarutbildningen. Regeringen räknar med att antalet statligt finansierade utbildningsplatser inom Kunskapslyftet ökar med över 24 000 till 2019 jämfört med 2016, och fullt utbyggt omfattar Kunskapslyftet ca 70000 platser inom yrkesvux, lärlingsvux, folkbildning, högskola och yrkeshögskola.

Enligt propositionen har regeringen inlett arbetet med att införa en 90-dagarsgaranti för unga, vilket innebär att arbetslösa ungdomar ska erbjudas ett arbete, en insats som leder till arbete eller en utbildning inom 90 dagar. För att göra det lättare att genomföra garantin har regeringen bl.a. infört traineejobb och utbildningskontrakt. Enligt regeringen ses dessa stöd som verktyg för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden, samtidigt som personalen i välfärdsyrken avlastas hos kommuner och landsting, varför man avser att förstärka extratjänsterna genom att ändra regelverket så att de bl.a. omfattar arbete på 100 procent i stället för 75 procent. Regeringen framhåller att resurser för arbetsmarknadspolitiska insatser och stöd ska användas effektivt, vilket motiverar att nystartsjobben i större utsträckning riktas till nyanlända och personer som varit arbetslösa i mer än tre år. Jobb med lägre kvalifikationskrav kan vara en möjlig väg in på arbetsmarknaden genom s.k. moderna beredskapsjobb i staten. Regeringen föreslår att beredskapsjobben införs successivt fr.o.m. 2017 för att sammanlagt sysselsätta 5000 personer 2020.

Regeringen vill ytterligare påskynda de nyanländas etablering på arbetsmarknaden genom tidiga insatser under asyltiden till bl.a. folkbildningen för ökade kunskaper i svenska. Regeringen föreslår att Arbetsförmedlingen tillförs medel för att redan under asylprocessen kunna erbjuda kompetenskartläggningar för asylsökande. Myndighetens etableringsuppdrag väntas växa påtagligt. Samtidigt menar regeringen att uppdraget behöver förenklas och effektiviseras. Vidare krävs insatser för att öka arbetsgivarnas benägenhet att anställa nyanlända. Subventionerade anställningar kan ge nyanlända förbättrade jobbchanser, och en mer träffsäker utformning av nystartsjobben bedöms ge en snabbare etablering för nyanlända. För nyanlända i yrkesverksam ålder som har utbildning och erfarenhet inom bristyrken föreslår regeringen ytterligare medel för att främja snabbspåren för nyanlända i syfte att korta tiden till jobb. För nyanlända med enbart förgymnasial utbildning behöver vuxenutbildningen byggas ut liksom den kommunala vuxenutbildningen i svenska för invandrare (sfi), varför regeringen vill avsätta medel inom dessa områden.

Regeringen vill investera i bostäder för att stimulera jobbtillväxten och föreslår att medel avsätts för en översyn av Boverkets byggregler för att förenkla regelverket och samtidigt främja konkurrensen, och därmed skapa ett långsiktigt hållbart byggande. Vidare föreslås ökade medel till länsstyrelserna för en effektivare handläggning och rådgivning i fråga om plan- och bygglovsärenden. I propositionen aviseras också ändringar av reglerna för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostäder. Regeringens ambition är att investera i infrastruktur, varför man vill avsätta medel om 3,7miljarder kronor 2019 och 5 miljarder kronor 2020, merparten i järnvägsunderhåll.

I propositionen framhålls att en aktiv närings- och innovationspolitik ska bidra till fler och växande företag och därmed jobbtillfällen. Regeringen vill bl.a. göra det lättare för fler enmansföretagare att ta steget att anställa genom att sänka arbetsgivaravgifterna för den första anställda under det första året, ett s.k. växa-stöd. Förslaget avser enskilda näringsidkare, och de nya reglerna föreslås vara tillfälliga och gälla t.o.m. 2021. För att minska den administrativa bördan för små verksamheter med liten omsättning föreslår regeringen även att en omsättningsgräns för mervärdesskatt införs. För att möta de utmaningar som samhället står inför och dra nytta av digitalisering, hälsa och miljö- och klimatteknik, behövs enligt regeringen ett nära samarbete mellan politiken, näringslivet och lärosätena, varför flera samverkansprogram har inletts. Målet om att vara världsledande i att använda digitaliseringens möjligheter måste förnyas, och regeringen avser att återkomma med en samlad digitaliseringspolitik. Som en del i det arbetet vill man redan nu ge utökat stöd till landsbygden för bredbandsutbyggnad. Därtill avser regeringen att återkomma med en proposition om forskning, innovation och högre utbildning.

Ett av världens första fossilfria välfärdsländer

Regeringens ambition är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Klimatet är därmed en prioriterad fråga, och enligt propositionen höjs ambitionen genom att man ytterligare minskar den totala mängden utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem. Ett sätt att minska utsläppen är genom en s.k. utsläppsbroms som annullerar utsläppsrätter, varför regeringen årligen vill avsätta medel för detta 2018–2020. Enligt regeringen behöver man också minska utsläppen utanför utsläppshandelssystemet, vilket innebär att systemet behöver ses över. Som ytterligare ett led i att bidra till den höjda ambitionen inom EU vill regeringen löpande ta bort utsläppsenheter som inte behövs för att uppfylla Sveriges åtagande för de sektorer som inte omfattas av systemet.

Riksdagens etappmål om att klimatutsläppen ska minska med 40procent till 2020 jämfört med 1990 kommer enligt regeringen att kunna uppnås. Ambitionen är att det så långt som möjligt ska göras med nationella insatser. Därför vill regeringen årligen avsätta medel för att förstärka stödet till lokala och regionala klimatinvesteringar genom det s.k. klimatklivet framför allt 2019–2020, förstärka stadsmiljöavtalen 2017–2018 och införa ekonomiska styrmedel som t.ex. miljöskatter. Regeringens förslag om en ny kemikalieskatt beräknas ge en årlig inkomstökning från ca 1 miljard kronor 2017 till ca2miljarder kronor 2020.

Miljö- och klimatarbetet omfattar enligt propositionen främst förnybar energi, fossilfria resor och transporter samt lokala och internationella klimatinvesteringar. Riksdagens mål om att andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent 2020 bedöms kunna uppnås med befintliga styrmedel och åtgärder. Regeringen har som ambition att bl.a. införa skatt på flygresor, som utreds för närvarande, och ett bonusmalus-system senast den 1 juli 2018. En viktig del i arbetet med att ställa om till en fossilfri fordonsflotta är att skapa långsiktiga spelregler för hållbara biodrivmedel, varför regeringen vill ta fram förslag på nya regler för ekonomiska styrmedel på området. För att ge fortsatt stöd för bilar med låga utsläpp vill regeringen avsätta resurser för att förlänga den s.k. supermiljöbilspremien t.o.m. 2017 och skjuta fram den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar till att även omfatta 2020. Förslaget beräknas årligen minska skatteintäkterna, från ca 0,2 miljarder kronor 2017 till 0,3 miljarder kronor 2020. Enligt propositionen avser regeringen att återkomma med ett klimatpolitiskt ramverk som baseras på Miljömålsutredningens förslag i en proposition i början av 2017. Regeringen vill också förstärka miljöarbetet med att uppnå en giftfri miljö, bl.a. genom att ta fram förutsättningar genom både lagstiftning och ekonomiska styrmedel för en cirkulär och biobaserad ekonomi. Den cirkulära ekonomin innebär en resurseffektiv återanvändning och återvinning av produkter och material. I propositionen föreslås en skattereduktion för reparationer och underhåll av vitvaror och en sänkt mervärdesskatt för vissa reparationer för 2017–2020.

Ett välfungerande flyktingmottagande

Det stora antalet människor som hösten 2015 sökte sig till Sverige innebar en stor utmaning för centrala samhällsfunktioner. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att minska antalet asylsökande, och Sverige har i dag en reglerad invandring. I propositionen framhålls att Sverige ska ha ett välfungerande flyktingmottagande som gör att nyanlända kan att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt, men också att återvändandearbetet måste fungera bättre. Regeringen vill reformera ersättningssystemet för ensamkommande barn och unga genom ett förenklat regelverk, förbättrade planeringsförutsättningar för kommuner, en minskad administrativ börda och bättre kostnadseffektivitet. Kommuner som har svårigheter att ställa om till det nya ersättningssystemet ska kunna kompenseras. Vidare vill regeringen fortsätta att effektivisera Migrationsverkets verksamhet och stärka styrningen och uppföljningen av myndigheten. Regeringens förslag att reformera ersättningssystemet för ensamkommande barn och unga innebär en tillfällig utgiftsökning 2017. Sammantaget medför dock regeringens förslag inom migrationsområdet och omläggningen av ersättningssystemet årliga utgiftsbesparingar på mellan 8 och 10 miljarder kronor 2018–2020, också på grund av färre personer i mottagningssystemet.

Jämställdhet i samhället

Sverige har en feministisk regering vars jämställdhetspolitik bygger på det övergripande målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet bidrar också till ekonomisk utveckling genom att både kvinnors och mäns potential tas till vara. Regeringen vill förstärka jämställdhetsarbetet genom att bl.a. inrätta en jämställdhetsmyndighet 2018, men också genomlysa betydelsen av skattesystemets utveckling ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringens mål är att kvinnors sysselsättningsgrad ska vara lika hög som mäns och att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska utjämnas. I propositionen framhålls därför vikten av att förbättra förutsättningarna för heltidsarbete och ett ökat arbetskraftsdeltagande bland kvinnor. Alltför ofta organiseras kvinnors arbete så att heltid inte erbjuds. Regeringen vill därför utreda hur detta påverkar kvinnors liv och möjligheter till egen försörjning och en god livsinkomst samt vilka kostnader detta har för det offentliga och för ekonomin i stort. Vidare är mäns våld mot kvinnor ett av de yttersta uttrycken för ojämställdhet, varför regeringen vill avsätta sammanlagt 0,9 miljarder kronor 2017–2020 för att stärka det våldsförebyggande arbetet.

Ett säkert och tryggt samhälle

I propositionen anförs olika åtgärder för att främja ett säkert och tryggt samhälle, men också insatser för att minska såväl sociala och ekonomiska som geografiska klyftor i samhället. Regeringen vill förstärka Polismyndigheten för att kunna öka antalet anställda, varför man föreslår att medel tillförs årligen från 0,1 miljard kronor 2017 till 1 miljard kronor 2020. Även Säkerhetspolisen föreslås ökade resurser på sammanlagt ca 0,7 miljarder kronor 2017–2020. Regeringen avser att inrätta brottsförebyggande samordnare på både nationell och regional nivå för att främja brottsförebyggande arbete och trygghetsfrågor. För att motverka skatteflykt och skattefusk vill regeringen ge Skatteverket i uppdrag att lämna en rapport till regeringen med åtgärder mot skatteflykt och skattefusk med utgångspunkt från andra länders erfarenhet. För att bryta segregationen behövs det enligt regeringen långsiktiga reformer inom jobb, utbildning, boende, välfärd och jämlikhet. Regeringen vill tillsätta en delegation som bl.a. ska arbeta för att skapa jobb, minska trångboddheten och förbättra välfärden. Utöver välfärdsmiljarderna vill regeringen rikta ett antal åtgärder till hushåll med låga inkomster, t.ex. höjt flerbarnstillägg för det tredje barnet och höjd inkomstgräns inom bostadsbidraget.

Granskning och ekonomisk styrning

I kapitel 12 i budgetpropositionen lämnar regeringen sin syn på bl.a. EU:s rekommendationer till Sverige inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Regeringen lämnar också sina bedömningar med anledning av de rekommendationer och bedömningar som Finanspolitiska rådet framfört i sin årliga rapport 2016. Det lämnas även en redovisning av hur den ekonomiska styrningen har utvecklats.

Den europeiska planeringsterminen och EU:s rekommendationer till Sverige

Den europeiska planeringsterminen syftar till att öka samstämmigheten i rapporteringen och granskningen av de åtgärder som medlemsstaterna vidtar inom ramen för EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (Europa 2020), stabilitets- och tillväxtpakten samt förfarandet för övervakning av makroekonomiska obalanser. Under våren 2016 utarbetade medlemsstaterna nationella reformprogram och stabilitets- och konvergensprogram. Utifrån bl.a. dessa program lämnade Europeiska kommissionen i maj 2016 förslag till landspecifika rekommendationer till medlemsstaterna. Samtliga medlemsstater fick rekommendationer, med undantag av Grekland som har ett särskilt stödprogram. Sverige fick liksom föregående år en rekommendation, med förslag till ett antal åtgärder för att minska riskerna för den makroekonomiska stabiliteten. Sverige rekommenderas att ta itu med hushållens ökade skuldsättning genom att korrigera skatteincitamenten, säkerställa att makrotillsynsmyndigheten har mandat att i god tid vidta åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten samt att främja bostadsinvesteringar och effektivisera bostadsmarknaden bl.a. genom att införa större flexibilitet i hyressättningen. Regeringen delar kommissionens bedömning och framhåller att åtgärder har vidtagits och vidtas i linje med kommissionens rekommendationer. Regeringen ser rekommendationerna som en möjlighet för EU att uppmuntra till en ansvarsfull ekonomisk politik och uppfyllelse av de mål som medlemsstaterna kommit överens om.

Finanspolitiska rådets bedömningar

Finanspolitiska rådet har till uppgift att utvärdera måluppfyllelsen och inriktningen på finanspolitiken. Den 16 maj publicerade rådet sin årliga rapport till regeringen. I rapporten redovisar rådet sina bedömningar och rekommendationer. Regeringen delar inte de flesta av rådets bedömningar, t.ex. rådets uppfattning att regeringen bryter mot det finanspolitiska ramverket och att finanspolitiken borde vara betydligt stramare 2016–2018. Sammantaget anser regeringen att den förda politiken är väl avvägd och ändamålsenlig. Regeringen instämmer inte heller i rådets bedömning att regeringen borde ha avstått från att använda bokföringsmässiga åtgärder i slutet av 2015 för att öka sannolikheten att klara utgiftstaket 2016. Regeringen framhåller att regeringen tog ansvar för både utgiftstaket och de offentliga finanserna genom att tidigarelägga utgifterna.

Stärkt tillämpning av jämställdhetsbudgetering

Arbetet med att tillämpa jämställdhetsbudgetering har stärkts i budgetpropositionen för 2017. Det innebär att prioriteringar, vägval och resursfördelning i budgeten så långt det är möjligt sker med beaktande av konsekvenserna för jämställdheten, för att i största möjliga utsträckning främja jämställdhet. I Regeringskansliet pågår ett arbete med att se över resultatanalyser och redovisning av budgetförslag för att i ökad utsträckning integrera jämställdhetsperspektivet och synliggöra konsekvenserna för jämställdhet i resultattexter och i politikens inriktning. Arbetet kommer att fortsätta inför kommande budgetpropositioner.

Redovisning och styrning av statens investeringar

I enlighet med vad som utlovades i budgetpropositionen för 2016 presenteras i budgetpropositionen för 2017 enhetligt strukturerade investeringsplaner för samhällsinvesteringar inom olika områden och en sammanställning av statens samtliga planerade investeringar.

2.2 Motionerna

Allianspartiernas gemensamma riktlinjer för den ekonomiska politiken

I de fyra partimotionerna från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna presenterar motionärerna en samsyn kring den ekonomiska politiken i form av alliansgemensamma riktlinjer. Det görs i partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M), partimotion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. (C), partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L) och partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD). Alliansens politik framhålls bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa och skapa, och där man gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det krävs en ansvarsfull ekonomisk politik som leder till att fler kommer i arbete och därmed kan finansiera och utveckla välfärden. Det handlar bl.a. om att flyktingmottagandet måste fungera, och att på längre sikt kunna ta till vara de möjligheter som en omfattande befolkningsökning innebär. Motionärerna konstaterar att etableringen och integrationen hittills inte har fungerat särskilt väl. För att förbättra integrationen och skapa lägre trösklar in till arbetsmarknaden krävs stabila och hållbara offentliga finanser och genomgripande strukturella reformer av arbetsmarknaden, utbildningssystemet och bostadsmarknaden.

Allianspartierna välkomnar den överenskommelse som slöts i våras mellan sju partier i riksdagen om ett nytt finanspolitiskt ramverk. Överenskommelsen innebär ett fortsatt fokus på ansvar för de offentliga finanserna och en beredskap för nya kriser. Det nya överskottsmålet är förenligt med en finanspolitik som motverkar konjunktursvängningar samtidigt som hållbara offentliga finanser kan kras på både kort och lång sikt. Sedan hösten 2015 har det ekonomiska läget förändrats på så sätt att konjunkturåterhämtningen har varit starkare än väntat samtidigt som de offentliga utgifterna ökat till följd av flyktingmottagandet och sjukförsäkringens utveckling. Enligt motionärerna finns det därför inte längre några stabiliseringspolitiska skäl att vänta med budgetförstärkningar, utan man bör i stället sträva efter att föra sparandet närmare överskottsmålet genom en stramare finanspolitik under 2017 och 2018. Allianspartierna är eniga om att budgetförstärkningarna bör ske genom såväl inkomstökningar som utgiftsminskningar. Det är dock centralt att reformer inte finansieras genom att skatten på jobb och företagande höjs. Budgetförstärkningarna får heller inte påverka välfärdens kärnverksamheter negativt. Motionärerna anger flera möjliga åtgärder, bl.a. att utjämna skatteuttaget genom att höja de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn, höja beskattningen av kommersiella fastigheter och förstärka miljöstyrningen med fler miljöskatter. Kostnaderna för migration och integration har ökat stort, men också för sjukfrånvaron, vilket ställer krav på långsiktiga och hållbara insatser.

Jobben och kampen mot utanförskapet är grunden för allianspartiernas politik. Den främsta utmaningen på svensk arbetsmarknad i dag är att bryta det utanförskap som drabbar de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Enligt motionärerna bör man prioritera riktiga jobb på den ordinarie arbetsmarknaden och inte temporära platser i ineffektiva arbetsmarknadsåtgärder, varför man vill införa färre men effektivare arbetsmarknadsåtgärder. Vidare måste incitamenten för att arbeta vara starkare än drivkrafterna att vara frånvarande från arbetsmarknaden. Allianspartierna anser att trösklarna på svensk arbetsmarknad är höga, varför det bör finnas möjligheter till både utbildning och kompetensinsatser men också en arbetsmarknad som erbjuder arbetstillfällen för de som har en kortare utbildning. Vidare måste villkoren och drivkrafterna för att starta, driva och utveckla företag vara i internationell toppklass. För att säkra företagens kompetensförsörjning och därmed stärka konkurrenskraften är det avgörande att utbildningen håller en hög kvalitet. På längre sikt är utvecklingen i skolan avgörande, och alliansen vill därför fortsätta arbetet för mer kunskap i skolan.

En fungerande transportinfrastruktur är central för Sveriges konkurrenskraft och viktig för att främja både företagande och sysselsättning. Alliansen vill stärka och effektivisera transportinfrastrukturen också inom ramen för den nya infrastrukturplanen som ska gälla från 2018. För motionärerna är det en självklarhet att Sverige måste vara pådrivande i omställningen till en klimatneutral ekonomi och ett giftfritt samhälle. För detta krävs väl utformade och effektiva styrmedel, inte minst för att den svenska fordonsflottan ska bli mer hållbar och utsläppen från transportsektorn ska minska.

Det behövs omfattande reformer för att lösa bostadsbristen i de områden där jobben finns. Enligt allianspartierna behöver man förenkla och snabba byggandet, öka tillgången till byggklar mark och öka rörligheten i och användningen av det befintliga bostadsbeståndet. Motionärerna vill också permanent slopa taket för uppskov av reavinstskatten för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Resurserna inom bostadspolitiken måste användas effektivt, varför allianspartierna vill avskaffa regeringens byggsubventioner.

Välfärden behöver stärkas, bl.a. genom att förbättra resultaten i skolan, minska ojämlikheten i vården och sätta in åtgärder som svarar mot behoven hos en åldrande befolkning. Utbildningen i Sverige ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla. Den svenska skolan står inför stora utmaningar när antalet nyanlända elever ökar snabbt samtidigt som skolresultaten fortsätter att sjunka. Duktiga och engagerade lärare och speciallärare och elever som får tillräcklig undervisning är därför grunden för att skapa en bättre skola. Alliansens mål är att Sverige inom tio år ska ligga på topp tio i PISA-mätningarna.

Vården måste präglas av kvalitet och tillgänglighet för alla. Samtidigt konstaterar motionärerna att det fortfarande finns stora skillnader när det gäller både kvalitet, kontinuitet och väntetider. Äldreomsorgen ska präglas av valfrihet, hög kvalitet, ett värdigt bemötande och tillgänglighet för alla som behöver den. En mångfald av aktörer är en förutsättning för valfrihet och för att säkerställa en jämlik välfärd av hög kvalitet.

Moderaternas riktlinjer

I partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Moderaterna anför i sin motion att det finanspolitiska ramverket med överskottsmål, utgiftstak, kommunalt balanskrav och en sammanhållen budgetprocess har tjänat Sverige väl. En förutsättning för att den ekonomiska politiken ska fungera bra på lång sikt är enligt motionärerna att det råder ordning och reda i statens och det offentligas ekonomi och att det inte går att bedriva en politik med ständiga underskott och växande statsskuld. Därför är det enligt motionärerna viktigt med regler för finanspolitiken som står fast över tid och över regeringsskiften.

I likhet med övriga allianspartier välkomnar Moderaterna den överenskommelse som slutits mellan sju partier i riksdagen om en revidering av det finanspolitiska ramverket. Enligt överenskommelsen ligger principen om ett överskott i de offentliga finanserna fast, och den ska kompletteras med ett nytt skuldankare.

I motionen framhålls att det finns starka budgetpolitiska skäl att ta kontroll över utvecklingen av de offentliga finanserna och föra sparandet närmare saldomålet. Mot bakgrund av det starka konjunkturläge som svensk ekonomi befinner sig i finns det enligt motionärerna inte längre några stabiliseringspolitiska skäl att avvakta med budgetförstärkningar för att säkerställa återhämtningen. I enlighet med övriga allianspartier anser Moderaterna att en rimlig avvägning är att stärka det finansiella sparandet med minst 11 miljarder kronor under 2017 och med ytterligare minst 5 miljarder kronor 2018. Moderaterna vill i första hand att budgetförstärkningarna sker genom besparingar i flyktingmottagandet, avskaffande av ineffektiva bostadssubventioner och en effektiviserad arbetsmarknadspolitik. Den offentliga sektorns finanser väntas nå balans 2017 och ytterligare förstärkas 2018.

Av tabell 2.7 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Det finansiella sparandet är ca 11,5 miljarder kronor högre än vad regeringen redovisar för 2017 och mellan ca 0,3 miljarder kronor och ca 5,1 miljarder kronor högre 2018–2020. Det finansiella sparandet i procent av BNP är i balans och högre än i regeringens förslag för 2017. För 2018–2020 är sparandet i procent av BNP ungefär detsamma som i regeringens förslag.

Tabell 2.7 Den offentliga sektorns finanser (M)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Offentlig sektors inkomster

−8 781

−14 454

−15 075

−16 237

Offentlig sektors utgifter

−20 274

−19 556

−17 462

−16 546

Finansiellt sparande

+11 493

+5 102

+2 387

+309

Staten

+11 036

+4 465

+1 228

−750

Ålderspensionssystemet

−512

−396

−289

−389

Kommunsektorn

+969

+1 033

+1 448

+1 448

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

0,0 %

0,1 %

0,8 %

1,5 %

Källa: Moderaternas partimotion 2016/17:3350. 

De effekter som Moderaternas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.8. Under perioden 2017–2020 ökar inkomsterna med ca 1,2–9,8 miljarder kronor mer än vad de väntas göra med regeringens förslag. Det förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se utökade medel till kommunsektorn för bl.a. fler undervisningstimmar i skolan, en lovskola och läxhjälp.

Tabell 2.8 Kommunsektorns finanser (M)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Kommunernas inkomster

+1 173

+5 527

+7 767

+9 792

Kommunal inkomstskatt

+769

+913

+1 328

+1 428

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

±0

±0

±0

Statsbidrag inom utg.omr. 25

+404

+4 614

+6 439

+8 364

därav ekonomiska regleringar

±0

±0

±0

±0

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

±0

±0

±0

±0

Utgifter

+204

+4 494

+6 319

+8 344

Finansiellt sparande i kommunsektorn

+969

+1 033

+1 448

+1 448

Källa: Moderaternas partimotion 2016/17:3350.

Moderaternas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.9. Utgiftstaket är 21miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2017, 33miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2018 och 60miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår för 2019. Tillsammans med Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna vänder sig Moderaterna mot regeringens höjning av utgiftstaket eftersom detta förutsätter ett kraftigt höjt skatteuttag för att balansera utgiftsökningarna. De fyra partierna har därför i sina respektive budgetmotioner föreslagit samma nivåer på utgiftstaken.

Till skillnad från regeringen, som i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen lämnar förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret 2019 och endast gör en bedömning av utgiftstakets nivå för 2020, lämnar Moderaterna också ett förslag till utgiftstak för 2020. Detta är 109miljarder kronor lägre än regeringens bedömning.

Tabell 2.9 Utgiftstak för staten (M)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Takbegränsade utgifter

−19 686

−18 752

−16 371

−15 475

Budgeteringsmarginal

−1 314

−14 248

−43 629

−93 525

Utgiftstak för staten

−21 000

−33 000

−60 000

−109 000

Källa: Moderaternas partimotion 2016/17:3350.

I tabell 2.10 redovisas inkomster och utgifter i statens budget tillsammans med budgetsaldo i Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna i statens budget är sammantaget ca 9,6 miljarder kronor lägre och utgifterna ca 19,7 miljarder kronor lägre 2017. Därmed är budgetsaldot ca 10ؘ miljarder kronor högre än i regeringens förslag för 2017, och statens lånebehov är därmed ca 10 miljarder kronor lägre. För 2018 är budgetsaldot ca 3,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag och för 2019 och 2020 är budgetsaldot upp till ca 2,2 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag.

Tabell 2.10 Statens budgetsaldo och statsskulden (M)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Inkomster i statens budget

−9 550

−15 367

−16 403

−17 665

därav inkomster av såld egendom

±0

±0

±0

±0

Utgifter i statens budget

−19 686

−18 752

−16 371

−15 475

därav Statsskuldsräntor

±0

±0

±0

±0

Riksgäldskontorets nettoutlåning

±0

±0

±0

±0

Kassamässig korrigering

±0

±0

±0

±0

Statens budgetsaldo

+10 136

+3 385

−32

−2 190

Statsskuld vid årets slut

−10 136

−13 521

−13 488

−11 298

Källa: Moderaternas partimotion 2016/17:3350.

Av tabell 2.11 framgår inkomsterna i statens budget enligt Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag, fördelat på olika inkomsttyper. Intäkterna från direkta skatter på arbete är ca 8,6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2017, vilket till största delen förklaras av förslaget om ett förstajobbetavdrag. Intäkterna från direkta skatter på arbete är ca 1,9 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2017. Detta förklaras i huvudsak av att motionärerna vill sänka den särskilda löneskatten för äldre. Skatteintäkterna på kapital är ca 0,9 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket förklaras av att motionärerna vill slopa taket för uppskov av reavinst på bostäder och sänka räntan på uppskovsbeloppet. Intäkterna av skatt på konsumtion och insatsvaror är ca 2,8 miljarder kronor högre 2017 än i regeringens förslag. Detta förklaras främst av att motionärerna vill höja mervärdesskatten från 12 till 13 procent.

Tabell 2.11 Inkomster i statens budget (M)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Direkta skatter på arbete

−8 626

−13 282

−12 846

−12 646

Indirekta skatter på arbete

−1 871

−2 192

−2 170

−2 121

Skatt på kapital

−953

−939

−1 175

−1 455

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+2 873

+1 793

+950

−181

Offentliga sektorns skatteintäkter

−8 577

−14 250

−14 871

−16 033

Avgår skatter från andra sektorer

−769

−913

−1 328

−1 428

Statens skatteintäkter

−9 346

−15 163

−16 199

−17 461

Periodiseringar

±0

±0

±0

±0

Statens skatteinkomster

−9 346

−15 163

−16 199

−17 461

Övriga inkomster

−204

−204

−204

−204

Inkomster i statens budget

−9 550

−15 367

−16 403

−17 665

Källa: Moderaternas partimotion 2016/17:3350.

Moderaternas riktlinjer för den ekonomiska politiken

I Moderaternas budgetmotion framhålls behovet av nya reformer för ett starkare Sverige. Målet är att öka välståndet, tillväxten och tryggheten för alla, och reformerna handlar om hur jobben ska bli fler och skolan bättre. Det behövs en stramare politik som dels hejdar utgiftsutvecklingen i transfereringssystemen, dels prioriterar resurser till de viktigaste problem som Sverige står inför. Med en god ordning i de offentliga finanserna vill motionärerna bryta det nya utanförskapet. Incitamenten att arbeta ska stärkas genom införandet av rimliga skattenivåer, investeringar i utbildning och infrastruktur, och med ett värnande av företagsklimatet.

Arbete och ansträngning ska alltid löna sig

Moderaternas plan för ett starkare Sverige grundas en god ordning i de offentliga finanserna. Motionärerna anför att regeringens hantering av de offentliga finanserna är mycket oroande – att under en högkonjunktur låna till nya och permanenta utgifter leder till ökade underskott. I motionen anförs att de offentliga finanserna pressas av ett växande utgiftstryck i bidrags- och transfereringssystemen, vilket måste hejdas eftersom det kan tränga undan satsningar för att stärka välfärden. Att som regeringen avveckla den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och öppna för att t.ex. förtidspensionera unga är fel väg. Arbetslinjen behöver i stället stärkas i bidragssystemen, och sociala förmåner måste i högre grad bygga på kvalificering genom jobb eller permanent uppehållstillstånd för nyanlända. Moderaterna vill stärka drivkrafterna att komma tillbaka till arbete genom bl.a. en sänkning av nivån på taket i arbetslöshetsersättningen och en ökad avtrappning av ersättningen. Motionärerna vill också sänka ersättningen i sjukpenningen och införa en ny karensdag dag15.

Stärkta drivkrafter för arbete högre upp i åldrarna, en anpassad arbetsmiljö och en väl fungerande arbetsmarknadspolitik framhålls vara betydelsefullt för ett längre arbetsliv. Moderaterna motsätter sig därför regeringens särskilda löneskatt för personer som fyllt 65 år. I stället vill man se ett förstärkt jobbskatteavdrag från 64 års ålder. Moderaterna säger också nej till regeringens arbetsmarknadspolitik och anser att dyra arbetsmarknadsåtgärder som inte leder till jobb bör avvecklas.

Att bryta det nya växande utanförskapet är enligt motionärerna avgörande för att Sverige ska fortsätta att vara ett starkt och sammanhållet land. Genom att höja kraven på egna ansträngningar, öppna fler vägar in på arbetsmarknaden och göra det mer lönsamt att arbeta kan det växande utanförskapet hos utsatta grupper brytas. Att fler går från bidrag till arbete är helt avgörande för en stark ekonomi och för att stärka välfärden. Moderaterna vill stärka aktivitetskraven i bidragssystemen, vilket också bör omfatta nyanlända. Att göra sig anställningsbar bör vara ett krav för att permanent uppehållstillstånd. Moderaterna vill utreda möjligheten att införa en utbildningsplikt för nyanlända vuxna utan grundskolekompetens.

Moderaterna vill se sänkta trösklar till det första jobbet. Att regeringen sänkt taket i RUT-avdraget och nu begränsar nystartsjobben gör det svårare för de som har allra svårast att komma in på arbetsmarknaden. Moderaterna vill därför sänka anställningskostnaderna genom att förstärka nystartsjobben och tredubbla taket i RUT-avdraget. Fler vägar in på arbetsmarknaden behöver också skapas, bl.a. genom att införa en ny tidsbegränsad anställningsform med utbildningsinslag, en s.k. förstajobbetanställning, men också ett s.k. förstajobbetavdrag behövs för att ge skattelättnader för de som har låga inkomster. Även matchningsanställningar för långtidsarbetslösa behövs för att förbättra matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare. Möjligheterna till utbildning måste förbättras, varför Moderaterna vill utöka tiden för nyanlända i etableringsreformen från två till tre år för nyanlända i åldern 28till54 år med kort utbildningsbakgrund. Vidare vill man införa en ny yrkesutbildning med starkare koppling till anställning, men också bygga ut yrkesvux och lärlingsvux. Möjligheterna till förstärkt studiestöd bör utökas till att gälla fler. Motionärerna vill också skapa en jobbstimulans i asylsökandes dagersättning och i etableringsersättningen genom att införa ett bidragstak i försörjningsstödet och i etableringsersättningen.

Nolltolerans mot dåliga skolor

Svenska elevers resultat har sjunkit under lång tid, och i dag lämnar alltför många grundskolan och gymnasiet utan tillräckliga kunskaper. Skolan spelar också en central roll för att klara flyktingmottagandet. I motionen anförs att alla skolor ska vara bra skolor, och det ska inte spela någon roll för resultatet i vilken skola eleven går, varför Moderaterna vill införa nolltolerans mot skolor som inte ger tillräckliga kunskaper. Det innebär ett stärkt statligt ansvar Skolverket ska kunna besluta om att ta över driften eller lägga ned en skola oavsett huvudman. Svenska grundskoleelever går i snitt ett år mindre i skolan än i jämförbara länder. Att regeringen säger nej till viktiga satsningar för att stärka kunskapsuppdraget och antalet timmar i skolan är därför olyckligt. Motionärerna vill utöka undervisningen med en timme per dag fr.o.m. lågstadiet och införa en extra timme matematik i veckan på högstadiet, men också utöka lovskolan och införa obligatorisk läxhjälp för elever som riskerar att halka efter. Vidare anförs att den allmänna förskolan bör gälla från två års ålder och att barn till föräldrar med långvarigt försörjningsstöd ska få stöd genom 30 timmars avgiftsfri förskola från det att barnet fyller ett år så att familjer med låga inkomster får bättre möjligheter att kombinera familjeliv med arbete.

Tillväxt i hela landet

Jobb och tillväxt skapas när man kan bo, resa och ha tillgång till energi i hela landet. Moderaterna anför att bostadskrisen i Sverige är ett allvarligt problem som begränsar människors möjligheter att flytta till jobb och utbildning och företagens möjlighet att växa, och menar att regeringens förslag på byggsubventioner är fel väg att gå. För att öka rörligheten på bostadsmarknaden behöver uppskovstaket på bostäder slopas permanent och räntan på uppskovet sänkas. Moderaterna vill genomföra kraftiga regelförenklingar för att få igång byggandet och öka rörligheten i bostadsbeståndet.

Moderaterna vill se kraftfulla satsningar på järnvägsunderhållet men även väginvesteringar som möjliggör tyngre och mer klimatsmarta transporter. Människor som är beroende av bilen för jobb och försörjning ska inte missgynnas för att de bor utanför städer med väl utbyggda kommunikationer, varför regeringens förslag om höjd bensin- och dieselskatt avvisas. Moderaterna säger också nej till regeringens förslag om att införa en lastbilsskatt, dvs. avståndsbaserad vägslitageavgift, eftersom företag behöver bättre konkurrensvillkor, inte ytterligare pålagor. Såväl företag som hushåll måste kunna räkna med en trygg tillgång till energi. Sveriges elproduktion är i huvudsak koldioxidfri, vilket den bör fortsätta att vara. Därför vill Moderaterna avskaffa effektskatten på kärnkraft och kraftigt sänka skatten på vattenkraft, samtidigt som Sverige även i fortsättningen bör ha en hög andel förnybar energi.

Moderaterna vill prioritera effektiva klimatsatsningar genom att öka medlen till internationella klimatinvesteringar. Motionärerna säger därför nej till regeringens lokala klimatsatsningar. Resurser bör gå till effektiva styrmedel som bidrar till teknikutveckling och förändrat beteende, t.ex. genom supermiljöbilspremie och avdrag för klimatkompensation, men också genom att fortsätta bygga ut en laddinfrastruktur. Jordbruket utsätts för stora tillfälliga påfrestningar till följd av låga världspriser på bl.a. mjölk, och för att stärka jordbrukets konkurrenskraft behöver dieselskatten inom jord- och skogsbruket sänkas. Moderaterna vill också införa en tillfällig nedsättning av koldioxidskatten diesel för näringarna. Vidare avvisas regeringens förslag om en nationell flygskatt eftersom den har begränsade miljöeffekter.

Det ska vara enkelt att starta företag i Sverige. I motionen anförs att kravet på aktiekapital bör halveras från 50000 till 25000 kronor och att rätten till tjänstledighet för att starta företag bör förlängas till minst ett år. För att särskilt underlätta små och växande företags rekrytering av kompetent arbetskraft vill motionärerna införa nya regler för personaloptioner i tillväxtföretag. Motionärerna säger nej till regeringens höjning av den statliga inkomstskatten, som gör det mindre lönsamt för många att utbilda sig. Moderaterna föreslår riktade satsningar till utrikes födda, bl.a. företagsrådgivning och förbättrade möjligheter för företag att anställa personal från andra länder genom snabbare handläggningstider vid arbetskraftsinvandring.

Trygghet att lita på

I Moderaternas plan för ett starkare Sverige ingår att samhället ska vara starkt för alla, otrygghet får inte accepteras någonstans. Motionärerna vill därför stärka polisens arbete genom att avsätta resurser till 2000 fler poliser och 1300 fler civilanställda. Säkerhetspolisen behöver få ökade resurser och nödvändiga verktyg för att motverka och lagföra terroristrelaterad brottslighet. Moderaterna vill också skärpa straffen mot den som använder våld mot blåljuspersonal och deras fordon.

Det finns ett ökat militärt hot i Sveriges närområde som måste tas på allvar. Det beslut om försvarsförstärkningar som fattades inom ramen för försvarsuppgörelsen 2015 är nödvändigt för att stärka Sveriges försvarsförmåga, men inte tillräckligt för att kunna möta den osäkra utvecklingen. Moderaterna vill se en svensk färdplan mot ett Natomedlemskap och en stärkt personal- och materielförsörjning, t.ex. genom att överväga en återaktiverad värnplikt.

En trygg välfärd och en bättre sammanhållning

För att långsiktigt och uthålligt stärka välfärden krävs enligt Moderaterna att ekonomin växer och att fler kommer i jobb, vilket är den bästa garanten för en trygg skola och vård och omsorg. Fokus ska vara på kvalitet i form av höga resultat samt upplevd kvalitet hos patienter och brukare, vilket skapar förutsättningar för en trygg välfärd och bättre sammanhållning. På kort sikt finns det anledning att stärka välfärdens finansiering från statligt håll, dels för att stärka kommunernas ekonomi generellt, dels för att höja ambitionsnivån i skolan. Moderaterna vill införa generella statsbidrag till kommunerna för att kraftfullt förbättra arbetet med integration av nyanlända, men också använda riktade medel för att förbättra skolan i hela Sverige. Svensk vård uppvisar i ett internationellt perspektiv goda resultat, men samtidigt kvarstår brister som t.ex. långa väntetider och otillräcklig tillgänglighet i delar av vården. Moderaterna menar att det är oroande att regeringen inte verkar ta dessa problem på allvar. Regeringen avskaffade kömiljarden och ersatte den med ett generellt statsbidrag till landstingen, vilket riskerar att ge mycket små effekter på vårdens kvalitet och tillgänglighet. Moderaterna sätter patienten först, och vården ska bygga på kvalitet, tillgänglighet och valfrihet, bl.a. genom att utveckla vårdgarantin, och öka fokus på patientflöden och det fria vårdvalet.

En viktig fråga för många äldre är att få ekonomin att gå ihop i vardagen. Moderaterna vill avskaffa regeringens särskilda löneskatt för äldre, eftersom den gör det dyrare för företag att anställa äldre och därmed svårare för äldre att vara aktiva på arbetsmarknaden. Motionärerna vill höja bostadstillägget eftersom förmånen riktar sig till de pensionärer som har de minsta ekonomiska marginalerna. För att säkra en trygg ålderdom för äldre vill Moderaterna skapa en mer tillgänglig vård, öka kvaliteten i äldreomsorgen och säkra kompetensförsörjningen. Enligt motionärerna fokuserar regeringen ensidigt på att öka antalet personal och bortser ifrån många andra faktorer som påverkar kvalitet, valfrihet och värdighet inom äldreomsorgen. Moderaterna vill förutom stärkta satsningar på mer personal i äldreomsorgen också införa ett nationellt måltidslyft och långsiktigt stärka kompetensförsörjningen och kvaliteten i äldreomsorgen.

Sverigedemokraternas riktlinjer

I partimotion 2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Av tabell 2.12 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar. Det finansiella sparandet är ca 18,1 miljarder kronor högre än vad regeringen redovisar för 2017 och mellan 0,02 miljarder kronor och 1,7 miljarder kronor högre 2018–2020. Det finansiella sparandet i procent av BNP är högre än med regeringens beräkning för 2017. För åren därefter är sparandet i procent av BNP i stort detsamma som i regeringens beräkningar.

Tabell 2.12 Den offentliga sektorns finanser (SD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Offentlig sektors inkomster

−210

−35 474

−42 571

−46 728

Offentlig sektors utgifter

−18 301

−36 006

−44 303

−46 752

Finansiellt sparande

+18 091

+532

+1 732

+24

Staten

+17 991

+1 033

+1 932

−277

Ålderspensionssystemet

+100

−500

−200

+300

Kommunsektorn

+1

−0

+1

+0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

0,1 %

0,0 %

0,8 %

1,5 %

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2016/17:2102. 

De effekter som Sverigedemokraternas budgetalternativ har på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.13. Under perioden 2017–2020 innebär motionärernas budgetalternativ att statsbidragen till kommunsektorn successivt blir lägre än i regeringens budgetförslag. Även kommunsektorns inkomster beräknas i Sverigedemokraternas budgetalternativ successivt minska med från ca –3,2 miljarder kronor till ca 23 miljarder kronor 2017–2020 jämfört med regeringens förslag.


Tabell 2.13 Kommunsektorns finanser (SD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Kommunernas inkomster

−3 196

−11 304

−17 640

−23 045

Kommunal inkomstskatt

+22 766

+22 204

+22 366

+22 769

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

±0

±0

±0

Statsbidrag inom utg.omr. 25

−25 962

−33 508

−40 006

−45 814

därav ekonomiska regleringar

±0

±0

±0

±0

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

±0

±0

±0

±0

Utgifter

−3 197

−11 304

−17 641

−23 045

Finansiellt sparande i kommunsektorn

+1

−0

+1

+0

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2016/17:2102. 

Av tabell 2.14 framgår att Sverigedemokraterna inte gör någon annan bedömning av utgiftstakets nivå än regeringen. Förändringen av de takbegränsade utgifterna som Sverigedemokraternas budgetalternativ innebär medför i stället en ökad budgeteringsmarginal.

Tabell 2.14 Utgiftstak för staten (SD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Takbegränsade utgifter

−38 467

−56 211

−64 369

−66 720

Budgeteringsmarginal

+38 467

+56 211

+64 369

+66 720

Utgiftstak för staten

±0

±0

±0

±0

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2016/17:2102.

I tabell 2.15 redovisas statens inkomster och utgifter i statens budget tillsammans med statens budgetsaldo i Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna är ca 23 miljarder kronor lägre och utgifterna ca 41 miljarder kronor lägre 2017 än i regeringens förslag. Budgetsaldot är därmed ca 18miljarder kronor högre än i regeringens förslag för 2017 och statens lånebehov ca 18 miljarder kronor lägre. För åren 2018 och 2019 är budgetsaldot ca1,3 och ca 1,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. För 2020 är saldot däremot ca 0,3 miljarder kronor lägre än i regeringens budgetförslag. Riksgäldskontorets nettoutlåning är 2,5miljarder kronor lägre än i regeringens förslag under perioden 2017–2020.


Tabell 2.15 Statens budgetsaldo och statsskulden (SD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Inkomster i statens budget

−22 976

−57 678

−64 937

−69 497

därav inkomster av försåld egendom

±0

±0

±0

±0

Utgifter i statens budget

−40 967

−58 711

−66 869

−69 220

därav Statsskuldsräntor

±0

±0

±0

±0

Riksgäldskontorets nettoutlåning

−2 500

−2 500

−2 500

−2 500

Kassamässig korrigering

±0

±0

±0

±0

Statens budgetsaldo

+17 991

+1 033

+1 932

−277

Statsskuld vid årets slut

−17 991

−19 023

−20 955

−20 678

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2016/17:2102. 

Av tabell 2.16 framgår inkomsterna i statens budget i Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag fördelat på olika inkomsttyper. Intäkterna från direkta skatter är ca 8,6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2017, vilket bl.a. förklaras av att motionärerna slopar den s.k. pensionärsskatten och avvisar regeringens förslag att begränsa uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. För åren därefter minskar skatteintäkterna successivt med från ca 11,9 miljarder kronor till ca14,7miljarder kronor jämfört med regeringens budgetalternativ.

Intäkterna från indirekta skatter är marginellt mindre än med regeringens förslag för 2017. Under perioden 2018–2020 minskar de däremot med mellan 38miljarder kronor och 41 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. De ökade inkomsterna förklaras bl.a. av att motionärerna avskaffar den allmänna löneavgiften och slopar arbetsgivaravgiften för lärlingsanställningar.

Intäkterna från skatt på kapital, konsumtion och insatsvaror är ca8,6miljarder kronor högre än i regeringens beräkning för 2017.   

Tabell 2.16 Inkomster i statens budget (SD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Direkta skatter på arbete

−8 564

−11 876

−13 414

−14 711

Indirekta skatter på arbete

−200

−38 000

−39 700

−41 400

Skatt på kapital

+800

+9 100

+9 600

+10 000

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+7 754

+5 302

+4 443

+2 983

Offentliga sektorns skatteintäkter

−210

−35 474

−39 071

−43 128

Avgår skatter från andra sektorer

−22 766

−22 204

−22 366

−22 769

Statens skatteintäkter

−22 976

−57 678

−61 437

−65 897

Periodiseringar

±0

±0

±0

±0

Statens skatteinkomster

−22 976

−57 678

−61 437

−65 897

Övriga inkomster

±0

±0

−3 500

−3 600

Inkomster i statens budget

−22 976

−57 678

−64 937

−69 497

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2016/17:2102.

Sverigedemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken

Integration

I motionen framhålls att Sverige i dag är ett splittrat land. För mycket fokus läggs på olika gruppindelningar i stället för samhällsövergripande gemenskap. En alltför omfattande invandring anses ha omintetgjort reella möjligheter för de invandrande att möta det svenska samhället. Med en bas i socialkonservatism och nationalism vill motionärerna att politiken ska inriktas på att ge ett så starkt fundament som möjligt för det svenska samhället.

Kulturen framhålls som central för livet, politiken och samhällsbygget. Ledord som anförs är sammanhållning, tillgänglighet och folkhälsa. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning bedöms vara en förutsättning för alla som vill främja en positiv samhällsutveckling och nationell sammanhållning. Motionärerna förordar reformer med brett kulturfokus. Kulturen anses vara det kitt som binder samman det svenska majoritetssamhället och väver in invandrare i den lokala gemenskapen och det kollektiva minnet. Målet med reformerna är att hela Sverige ska samlas, medborgarskapet uppvärderas och medborgarandan stärkas. Motionärerna vill se bl.a. kulturlotsar, ett Sverigecenter och en Sverigesamling. Reformerna syftar till att stärka invandrares integration i det svenska samhället, kommunernas utveckling och invånares relation till sitt lokala kulturarv, och att synliggöra och tillgängliggöra vårt gemensamma kulturarv.

Motionärerna förordar en politik som återupprättar tryggheten i samhället, och de vill bl.a. se en straffskärpning och ökade resurser för fler poliser.

En väl fungerande skola är enligt motionärerna avgörande för att hantera en tilltagande segregation. Den nuvarande utvecklingen inom skolan anses inte vara uppmuntrande eftersom svenska elevers resultat försämras. Såväl grundskolan som gymnasiet behöver enligt motionärerna reformeras och utbildningsinsatserna för unga vuxna ses över. För att hantera nyanlända skolungdomar vill motionärerna att det inrättas en förberedelseskola i statlig regi.

I motionen framhålls bristen på behöriga lärare. Man föreslår att politiken inriktas på reformer som gör Sveriges skolor till attraktiva arbetsplatser när det gäller bl.a. löneutveckling och arbetsmiljö. Motionärerna avsätter bl.a. medel så att karriärtjänster för lärare kan införas med bl.a. kraftiga lönelyft. Medel avsätts också för renovering och utbyggnad av skollokaler och byggande av studentbostäder. Målsättningen är att Sverige ska förbli en kunskapsekonomi och ett industriland.

För en bättre matchning på arbetsmarknaden och för att minska ungdomsarbetslösheten avsätter Sverigedemokraterna medel för 5000 nya platser på yrkeshögskolan. Enligt motionärerna har den s.k. missmatchningen på arbetsmarknaden ökat påtagligt. Ett svar på denna utmaning anses vara yrkesinriktade lärlingsutbildningar, varför en helt ny anställningsform föreslåslärlingsanställning där det bl.a. inte ska betalas några arbetsgivaravgifter. Reformen finansieras genom att nystartsjobben avskaffas.

Regeringens nuvarande jobbmål framhålls som ologiskt formulerat och mindre genomtänkt, och det bör därför ersättas av ett mål i absoluta termer om att jämviktsarbetslösheten 2020 bör ligga under 4 procent. För att nå detta mål vill motionärerna reformera och modernisera arbetsmarknadspolitiken genom att bl.a. att renodla och öppna Arbetsförmedlingen och ändra turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. Arbetslöshetsförsäkringen föreslås bli helt skattefinansierad. Taket och nivån i ersättningen höjs under de 100 första dagarna för att därefter minska.

Motionärerna är kritiska till de relativt höga skatter som tas ut på arbete. Som ett led i att stimulera sysselsättningen i småföretag vill motionärerna införa skattelättnader på arbete genom att avskaffa den allmänna löneavgiften och låta småföretag göra avdrag för sina sjuklönekostnader. I stället för att sänka lönerna förordas sänkta skatter på låga inkomster. Motionärerna vill att en parlamentarisk kommitté tillsätts för att utreda en sådan skattereform.

Den inriktning av politiken som motionärerna förordar skulle enligt motionen kunna skapa 215000 nya jobb 2020, vilket bedöms resultera i en arbetslöshet på strax över 3 procent.

Invandring och flyktinghjälp

Mot bakgrund av den rådande flyktingkrisen i världen vill motionärerna se mer medel till bistånd än regeringen vill. Biståndet prioriteras i stället för avräkningar för flyktingmottagandet i Sverige. Genom att prioritera kvotflyktingar genom FN:s flyktingkommissariat UNHCR minskas kostnaderna för mottagande av asylsökande. Motionärernas utgångspunkt är att asyl ska beviljas i det första säkra område en asylsökande når. Målsättningen är att all flyktinghjälp bör ges i närområdet. Motionärerna förordar en modernisering av asylrätten och nuvarande regler för arbetskraftsinvandring genom att införa ett s.k. blåkortssystem som möjliggör ett mottagande av uteslutande högkvalificerad arbetskraft. Utöver blåkortssystemet ska det inte förekomma någon generell arbetskraftsinvandring från tredjeländer utom i undantagsfall.

Vård och omsorg

Sverigedemokraternas målsättning är att den svenska hälso- och sjukvården ska hålla en hög internationell kvalitet och att patienter ska ha rätt till likvärdig vård av högsta kvalitet och tillgänglighet, oavsett var i landet de bor. För att uppnå det måste tillgängligheten i vården förbättras, varför motionärerna vill att flera reformer genomförs inom området, bl.a. fler vårdplatser, kostnadsfri vård för äldre och obligatorisk hälsokontroll av nyanlända.

Motionärerna vill se en välfärd som sträcker sig genom livets alla skeden. I motionen framhålls att äldre till skillnad från andra grupper i samhället fått uppleva en stadig försämring av sina levnadsvillkor. Därför förordas bl.a. ett avskaffande av den s.k. pensionärsskatten och en höjning av garantipensionen. För att snabbt få till stånd en kraftig ökning av antalet trygghetsboenden förordas ett riktat investeringsstöd.

Vidare vill motionärerna höja tandvårdsbidraget för äldre och glasögonbidraget för barn och unga.

Industrilandet Sverige

I motionen framhålls det som viktigt att staten tar ansvar för att garantera industrin välfungerande institutioner, god infrastruktur, säker tillgång till energi och välutbildad arbetskraft. Sverige riskerar annars att på sikt förlora sina industriföretag, vilket reducerar exportintäkterna och undergräver vårt välstånd. Motionärerna anser att det finns anledning till oro när det gäller framtida kompetensförsörjning, höga skatter och en osäker energipolitik. Mot den bakgrunden vill motionärerna att högskoleväsendet effektiviseras genom ökade medel för mer undervisningstid och att produktivitetsavdraget slopas.

Sverigedemokraterna förordar en energipolitik som är både miljö- och industrivänlig. Kärnkraften ska vidareutvecklas och byggas ut, dels genom att befintliga reaktorer ersätts med nya moderna, dels genom forskning på nästa generations kärnkraft. Som ett led i ambitionen att ta Sverige ur oljeberoendet och för att utveckla den inhemska energiindustrin vill motionärerna avsätta medel för en utökad satsning på energiforskning. Motionärerna säger nej till utbyggnad av den subventionerade vindkraften eftersom den inte kan bistå med konstant elproduktion.

Landsbygd och miljö

Kärnan i Sverigedemokraternas landsbygdspolitik består i att underlätta för jord- och skogsbruket som båda bedöms vara av stor betydelse för sysselsättning och ekonomi. Trots goda förutsättningar har den s.k. självförsörjningsgraden i Sverige sjunkit under 50 procent. Det innebär att vi producerar mindre än hälften av det vi konsumerar, vilket bedöms vara resultatet av att politiker negligerat lantbrukarnas villkor. Detta vill motionärerna ändra på och förordar bl.a. att skatten på drivmedel för jordbruks- och skogsbruksändamål sänks till dansk nivå. Målsättningen är bl.a. att utveckla den svenska livsmedelsproduktionen.

I motionen framhålls behovet av att på sikt reducera importen av fossila bränslen. El- och vätgasdrift är enligt motionärerna alternativ där staten måste bidra med infrastruktur. Resurser avsätts därför för en utbyggnad av ladd infrastruktur.

Bostäder

Sverigedemokraternas vision är ett fungerande samhälle där alla människor bor trivsamt på den plats de önskar och det är lätt att flytta och hitta en bostad. Ett hem är grunden för ett tryggt och välmående samhälle, vilket motionärerna anser saknas i dag i den rådande bostadsbristen. Det ska finnas ett boende för alla oavsett ekonomi. Bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för att människor ska kunna bo och leva i de bostadsformer som passar deras livssituation bäst.

I motionen framhålls de senaste årens invandringspolitik som orsaken till dagens bostadskris. Den direkta lösningen är enligt motionärerna näst intill ett totalstopp på invandringen. Politiken ska därför inriktas på att kontrollera befolkningsökningen, minska byråkratin kring byggprojekt och stärka kommunernas kompetens för byggprocessen. Detta kombineras med en minskad asyl- och anhöriginvandring. I ett första steg avskaffas skrivningen om eget boende i lagen om mottagande av asylsökande.

Motionärerna vill också se att fler studentbostäder byggs och att den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder avskaffas. Vidare vill motionärerna att bostadsbidraget höjs eftersom nybyggda bostäder innebär hög hyra.

Infrastruktur och transporter

Motionärerna vill se ett flertal reformer när det gäller infrastruktur och transporter; bl.a. föreslås ökade medel till sjöfarten. Flyget bedöms som viktigt ur många hänseenden, varför motionärerna säger nej till regeringens förslag om att införa en flygskatt. Motionärerna motsätter sig också införandet av en kilometerskatt. Järnvägen framhålls orsaka stora merkostnader på grund av bristande funktionalitet och eftersatt underhåll. Motionärerna vill därför bl.a. införa en marknadspott för investeringar motsvarande 2 procent av de totala utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer som ska användas för att bygga bort flaskhalsar som står i vägen för investeringar i näringslivet.

Ett existensförsvar för Sverige

I motionen framhålls att försvaret har utsatts för en rad experiment i form av förbandsnedläggningar och minskade försvarsanslag. Motionärerna vill se en återuppbyggnad av det svenska försvaret i form av bl.a. en återinförd värnpliktsutbildning, en utökning av det militära försvaret för hela Sverige och ett återtagande av civilförsvaret.

Skatter

I samband med förra årets budgetproposition höjde regeringen inkomstskatterna, vilket fick till följd att Sverige fick världens högsta marginalskatter. Enligt motionärerna innebär höjningen att över 1 miljon löntagare numera betalar 50 procent eller mer i marginalskatt. Sverige skiljer här ut sig påtagligt från jämförbara länder, och motionärerna motsätter sig regeringens nu föreslagna inkomstskattehöjning.

Regeringens förslag om att införa en kemikalieskatt bedöms enligt motionärerna leda till att jobb i Sverige går förlorade och att Sverige går miste om arbetsgivaravgifter, inkomstskatt, moms och bolagsskatt, varför motionärerna är kritiska till införandet av en kemikalieskatt.

Bilen anses vara en nödvändighet för många. Motionärerna motsätter sig därför regeringens förslag om att höja bränsleskatterna för bensin och diesel. Vidare anser motionärerna att pension är att betrakta som uppskjuten lön, och därför vill de att den s.k. pensionärsskatten avskaffas.

Centerpartiets riktlinjer

I partimotion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. (C) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Centerpartiet anför i sin motion att det finanspolitiska ramverket med överskottsmål, utgiftstak, kommunalt balanskrav och en sammanhållen budgetprocess har tjänat Sverige väl. En förutsättning för att den ekonomiska politiken ska fungera bra på lång sikt är enligt motionärerna att det råder ordning och reda i statens och det offentligas ekonomi. Det anses inte rimligt att bedriva en politik med ständiga underskott och växande statsskuld. Därför är det enligt motionärerna viktigt med regler för finanspolitiken som står fast över tid och över regeringsskiften.

I likhet med övriga allianspartier välkomnar Centerpartiet den överenskommelse som slutits mellan sju partier i riksdagen om en revidering av det finanspolitiska ramverket. Enligt överenskommelsen ska principen om överskott i de offentliga finanserna ligga fast och kompletteras med ett nytt skuldankare.

I motionen framhålls att det finns starka budgetpolitiska skäl att ta kontroll över utvecklingen av de offentliga finanserna och föra sparandet närmare saldomålet. Mot bakgrund av det starka konjunkturläge som svensk ekonomi befinner sig i finns det enligt motionärerna inte längre några stabiliseringspolitiska skäl att avvakta med budgetförstärkningar för att säkerställa återhämtningen. I enlighet med övriga allianspartier anser Centerpartiet att en rimlig avvägning är att stärka det finansiella sparandet med minst 11 miljarder kronor under 2017 och med ytterligare minst 5 miljarder kronor 2018.

Centerpartiets bedömning är att budgetförstärkningarna 2017 i första hand bör ske genom besparingar på ineffektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, en ökad kostnadskontroll i transfereringssystemen och en mer effektiv offentlig förvaltning. Förstärkningarna väntas medföra ett strukturellt sparande i balans 2017. Av tabell 2.17 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Centerpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar.

Tabell 2.17 Den offentliga sektorns finanser (C)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Offentlig sektors inkomster

−21 130

−26 160

−28 293

−28 325

Offentlig sektors utgifter

−32 148

−35 209

−34 445

−33 908

Finansiellt sparande

+11 018

+9 049

+6 152

+5 583

   Staten

+11 811

+9 901

+7 111

+6 542

   Ålderspensionssystemet

−793

−852

−958

−959

   Kommunsektorn

±0

±0

±0

±0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

0,0 %

0,2 %

0,9 %

1,6 %

Källa: Centerpartiets partimotion 2016/17:3494. 

Av tabellen framgår att det finansiella sparandet enligt Centerpartiet blir ca 11 miljarder kronor högre än vad regeringen redovisar för 2017 och mellan 5,6 och 9 miljarder kronor högre 2018–2020. Det finansiella sparandet i procent av BNP är i balans och högre än i regeringens förslag för 2017. För 2018–2020 är sparandet i procent av BNP ungefär detsamma som i regeringens förslag.

Effekterna på kommunsektorns finanser av Centerpartiets budgetalternativ framgår av tabell 2.18. Kommunernas inkomster är lägre än i regeringens förslag, vilket framför allt beror på att Centerpartiet vill ge dem lägre statsbidrag än regeringen vill. Centerpartiet förordar generella statsbidrag framför riktade, varför statsbidragen från andra utgiftsområden än utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner är lägre i deras förslag än i regeringens beräkning. En del av de riktade statsbidragen omvandlas till generella statsbidrag. Denna ökning av de generella statsbidragen motverkas bl.a. av Centerpartiets förslag om att införa ett ingångsavdrag, vilket regleras genom minskade statsbidrag inom utgiftsområde 25.

Tabell 2.18 Kommunsektorns finanser (C)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Kommunernas inkomster

−12 156

−13 799

−12 790

−12 053

Kommunal inkomstskatt

−1 245

−1 452

−2 494

−2 484

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

±0

±0

±0

Statsbidrag inom utg.omr. 25

+142

+258

+1 361

+1 510

därav ekonomiska regleringar

−2 358

−2 242

−1 139

−990

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

−11 053

−12 605

−11 657

−11 079

Utgifter

−12 156

−13 799

−12 790

−12 053

Finansiellt sparande i kommunsektorn

±0

±0

±0

±0

Källa: Centerpartiets partimotion 2016/17:3494. 

Centerpartiets förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.19. Utgiftstaket är 21miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2017, 33 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2018 och 60 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår för 2019. Tillsammans med Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna vänder sig Centerpartiet mot regeringens höjning av utgiftstaket eftersom detta förutsätter ett kraftigt höjt skatteuttag för att balansera utgiftsökningar som partierna inte ställer sig bakom. De fyra partierna har därför i sina respektive budgetmotioner föreslagit samma nivåer på utgiftstaken 2017–2019.

Till skillnad från regeringen, som i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen lämnar förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret 2019 och endast gör en bedömning av utgiftstakets nivå för 2020, lämnar allianspartierna också ett gemensamt förslag till nivån på utgiftstaket för 2020. Detta är 109 miljarder kronor lägre än i regeringens bedömning.

Tabell 2.19 Utgiftstak för staten (C)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Takbegränsade utgifter

−31 696

−34 609

−32 910

−32 383

Budgeteringsmarginal

+10 696

+1 609

–27 090

76 617

Utgiftstak för staten

21 000

33 000

60 000

−109 000

Källa: Centerpartiets partimotion 2016/17:3494.

I tabell 2.20 redovisas inkomster och utgifter i statens budget tillsammans med statens budgetsaldo i Centerpartiets budgetmotion jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna är sammanlagt nästan 20 miljarder kronor lägre och utgifterna ca 31,7 miljarder kronor lägre 2017. Därmed är budgetsaldot ca 11,8miljarder kronor högre än i regeringens förslag för 2017 och statens lånebehov ca 11,8 miljarder kronor lägre. För 2018–2020 är budgetsaldot mellan ca 6,5 och 9,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.

Tabell 2.20 Statens budgetsaldo och statsskulden (C)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Inkomster i statens budget

−19 885

−24 708

−25 799

−25 841

därav inkomster av försåld egendom

±0

±0

±0

±0

Utgifter i statens budget

−31 696

−34 609

−32 910

−32 383

därav Statsskuldsräntor

±0

±0

±0

±0

Riksgäldskontorets nettoutlåning

±0

±0

±0

±0

Kassamässig korrigering

±0

±0

±0

±0

Statens budgetsaldo

+11 811

+9 901

+7 111

+6 542

Statsskuld vid årets slut

−11 811

−21 712

−28 823

−35 365

Källa: Centerpartiets partimotion 2016/17:3494.

Av tabell 2.21 framgår inkomsterna i statens budget i Centerpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens förslag fördelat på olika inkomsttyper. Intäkterna från direkta skatter på arbete är ca 14,6 miljarder kronor lägre än i regeringens alternativ för 2017, vilket i huvudsak förklaras av att motionärerna avvisar regeringens förändringar av skiktgränsen för statlig inkomstskatt, återställer ROT- och RUT-avdragen och avskaffar avtrappning av jobbskatteavdraget. Intäkterna från de indirekta skatterna på arbete är ca 18,7 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2017. Det beror främst på att Centerpartiet vill införa ett ingångsavdrag. Skatteintäkterna på kapital, konsumtion och insatsvaror är högre än i regeringens förslag, vilket bl.a. förklaras av att motionärerna vill införa en bredare kemikalieskatt, skatt på sopförbränning och plastkassar, miljödifferentiera fordonsskatten och höja fastighetsskatten på kommersiella lokaler.

Tabell 2.21 Inkomster i statens budget (C)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Direkta skatter på arbete

−14 569

−16 501

−17 570

−17 860

Indirekta skatter på arbete

−18 691

−21 059

−22 006

−21 916

Skatt på kapital

+6 091

+6 459

+6 334

+6 412

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+6 142

+5 032

+5 005

+4 995

Offentliga sektorns skatteintäkter

−21 617

−26 659

−28 827

−28 959

Avgår skatter från andra sektorer

+1 292

+1 511

+2 588

+2 578

Statens skatteintäkter

−20 325

−25 148

−26 239

−26 381

Periodiseringar

±0

±0

±0

±0

Statens skatteinkomster

−20 325

−25 148

−26 239

−26 381

Övriga inkomster

+440

+440

+440

+540

Inkomster i statens budget

−19 885

−24 708

−25 799

−25 841

Källa: Centerpartiets partimotion 2016/17:3494.

Centerpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken

I motionen framhålls att det behövs ett nytt ledarskap och en annan riktning för Sverige än den regeringen föreslår. Med de alliansgemensamma riktlinjerna för den ekonomiska politiken som grund vill motionärerna se reformer för att bryta tudelningen i samhället och på arbetsmarknaden och därigenom göra det lättare för små och växande företag att skapa jobb och öka tryggheten i hela landet. Reformerna finansieras fullt ut genom bl.a. en grön skatteväxling. Politikens inriktning väntas leda till fler jobb i hela landet, en snabbare klimatomställning och en budget i balans.

Minska tudelningen med enkla jobb

I motionen anförs att gapet mellan inrikes och utrikes födda och mellan hög- och lågutbildade växer trots en stark konjunktur. Trösklarna in på arbetsmarknaden är för höga, en strikt arbetsrätt, höga ingångslöner och för få enkla jobb gör det enligt motionärerna svårare för ungdomar och nyanlända att få sitt första jobb. En dåligt fungerande matchning äventyrar företagens kompetensförsörjning, och motionärerna anser att illa utformade trygghetssystem leder till högre arbetslöshet, inlåsning och mindre trygghet. Motionärerna vill därför sänka kostnaderna för att anställa, förenkla reglerna för att starta och driva företag och göra det billigare att investera i växande företag. Det ska löna sig att arbeta. Matchningen på arbetsmarknaden måste också fungera bättre, och det anses nödvändigt att kraftigt minska omfattningen av ineffektiva arbetsmarknadspolitiska program och att reformera Arbetsförmedlingen i grunden. Motionärerna vill se sänkta arbetsgivaravgifter på enkla jobb, bl.a. i form av ett ingångsavdrag och ett sommarjobbsavdrag.

Den svenska arbetsmarknadens förmåga att få nyanlända i jobb är enligt motionärerna den enskilt viktigaste faktorn för att göra invandringen till en samhällsekonomisk framgång. Därför uppmanar Centerpartiet arbetsmarknadens parter att sänka trösklarna för nyanlända genom att skapa ingångsjobb med lägre ingångslöner. Ingångsjobben ska kombineras med sänkta inkomstskatter och sänkta arbetsgivaravgifter upp till en viss lönesumma.

RUT-avdraget bedöms som viktigt bl.a. för att det skapar arbetstillfällen för att människor som har det svårt ska få in en fot på arbetsmarknaden. Regeringens partiella återställningar av tidigare begränsningar anses glädjande men otillräckliga, varför motionärerna vill att avdraget höjs och att fler tjänster ska omfattas av avdraget. Även ROT-avdraget ska återställas.

Småskaligt företagande bedöms kunna vara en språngbräda till den svenska arbetsmarknaden. Därför vill motionärerna att det införs en ny företagsform för riktigt små företag där en schablonskatt ska tas ut om 25 procent i stället för de skatter som tas ut i dag. Vidare anser motionärerna att arbetsgivaravgiften för den först anställda ska slopas för fler typer av företag och under en längre tid än vad regeringen föreslår. För att få fler att starta företag och få företag att växa sänks kravet på aktiekapital, och kvalificerade personaloptioner införs.

För en mer effektiv arbetsmarknadspolitik vill motionärerna på sikt att Arbetsförmedlingen ersätts med en jobbfixarpeng, där den arbetssökande själv väljer arbetsförmedlare. Nystartsjobben framhålls som den subventionerade anställningsform som är enklast och som fungerar bäst, och därför vill motionärerna att den utvecklas och ersätter instegsjobb, särskilt anställningsstöd och förstärkt anställningsstöd. Traineejobben avskaffas, och alla åtgärdsformer föreslås få samma enhetliga lönetak. Genom att rensa i subventioner och arbetsmarknadsprogram, så att de riktar sig till de som bäst behöver dem, beräknas besparingar kunna göras på 5,7 miljarder kronor 2017.

För att göra det lättare att kombinera arbete med utbildning och praktik vill motionärerna utveckla YA-jobben till lärlingsjobb, utan krav på kollektivavtal.

Arbetslöshetsförsäkringen ska möjliggöra en trygg omställning samtidigt som den ska garantera att det lönar sig att arbeta. Motionärerna vill att taket i försäkringen höjs och att ersättningen trappas av.

Motionärerna framhåller att det ska löna sig att arbeta och avvisar därför regeringens förslag om att ytterliga sänka skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Att som regeringen höja marginalskatterna anses bl.a. göra Sverige mindre attraktivt för såväl inhemsk som utländsk arbetskraft samtidigt som det sänker utbildningspremien. Därför anser motionärerna att jobbskatteavdraget ska återställas genom att avtrappningen tas bort. Motionärerna vill även att det förstärkta jobbskatteavdraget ska utökas till att omfatta de som fyllt 64 år. För att påskynda återgången till arbete efter sjukskrivning återinförs den bortre parentesen i sjukförsäkringen.

Grön tillväxt med grön skatteväxling

Enligt motionärerna har miljöpolitiken i Sverige avstannat; minskningarna i klimatutsläpp och omställningen av fordonsflottan har bromsats in. Motionärerna vill se ett brett reformprogram för att minska utsläppen, ställa om fordonsflottan, minska gifterna i vår vardag, öka den förnybara energiproduktionen, stärka havs- och vattenmiljön och värna den biologiska mångfalden.

Ekonomiska styrmedel framhålls som ett av de viktigare instrumenten inom miljöpolitiken. Motionärerna vill därför att det införs en grön skatteväxling, där förorenaren betalar för sin miljöskada och resurserna används till att sänka skatten på jobb och företagande. Motionärerna avvisar regeringens föreslagna skattehöjningar på förnybar energi när det gäller biodrivmedel och solenergi eftersom de går i motsatt riktning mot skatteväxling.

För att Sverige ska kunna uppnå klimatmålen om inga nettoutsläpp av växthusgaser 2045 och en fossil oberoende fordonsflotta 2030 framhålls att det krävs kraftfulla verktyg. Motionärerna vill påskynda omställningen av transportsektorn genom bl.a. en ökad miljöstyrning av fordonsskatten. Utöver ekonomiska styrmedel för klimat vänligare transporter vill motionärerna se riktade satsningar som t.ex. miljöpremier för lastbilar, utbyggt stöd för biogasanläggningar och en utbyggnad av ladd infrastruktur.

Regeringens förslag om en kemikalieskatt anses glädjande, men den bör omfatta fler produkter och därmed ges ett bredare skatteunderlag, vilket bedöms öka skatteintäkterna med ca 1,9 miljarder kronor mer än med regeringens förslag.

Infrastruktur och tillväxt i hela landet

Oavsett var i landet man bor ska man ha samma möjligheter att leva, arbeta och driva företag. Motionärerna förordar därför en närodlad politik där beslut fattas så nära människor som möjligt. Avgörande för detta är bl.a. en fungerande infrastruktur. Centerpartiet bedömer att behoven av drift och underhåll är stora och anser att det är olyckligt att regeringens förslag på området ligger så långt fram i tiden. I stället vill motionärerna att det avsätts ytterligare medel utöver vad regeringen föreslår så att arbetet med en fungerande järnväg kan påbörjas snabbare.

Avsatta medel för utbyggnad av bredband har inte räckt till. Därför vill motionärerna att mer medel än regeringen föreslår avsätts så att den pågående digitaliseringen av hela Sverige kan fortsätta.

Det svenska lantbrukets konkurrenskraft ska enligt motionärerna stärkas bl.a. genom att arbetsgivaravgifterna för mjölkbönder sänks och genom att återbetalningen av dieselskatten höjs.

I motionen framhålls att ansvaret för en stor del av de viktigaste politiska frågorna ligger på kommuner och landsting. För att bl.a. skapa ett ökat utrymme för effektiviseringar vill motionärerna att riktade statsbidrag i så stor utsträckning som möjligt omvandlas till generella statsbidrag.

Effektivare integration med lägre kostnader

Centerpartiets migrationspolitik grundar sig på övertygelsen om att asylansökan är en förutsättning för att kunna erbjuda människor skydd för sina grundläggande fri- och rättigheter. Centerpartiet värnar därför rätten att söka asyl. I motionen framhålls att jobbintegrationen måste förbättras väsentligt och att kostnaderna för mottagandet måste minska kraftigt. Utöver förbättringar av jobbintegrationen genom bl.a. sänkta trösklar in på arbetsmarknaden vill motionärerna att byråkratin i mottagandet av flyktingar ska minska bl.a. genom att införa snabba och effektiva reformer som förbättrar mottagningskapaciteten. Motionärerna vill t.ex. att det avsätts medel för svenskutbildning för nyanlända barn, en sfi-peng samt validering och komplettering av utbildningar. För att minska kostnaderna för mottagandet vill motionärerna att etableringsersättningen görs om till ett etableringslån.

Etableringsreformen, som flyttade ansvaret för nyanländas etablering från kommunerna till Arbetsförmedlingen, har enligt motionärerna inte lett till de förbättringar som var syftet. Därför vill motionärerna flytta de statliga medlen till kommunerna. För att förbättra jobbchanserna för framför allt nyanlända kvinnor med små barn vill motionärerna minska möjligheten till retroaktiv föräldraförsäkring.

Trygghet och välfärd i hela landet

Tryggheten ska värnas i hela landet oavsett om man bor på landsbygden, storstaden eller i några av våra utanförskapsområden. Bland annat ska människor kunna känna till de lokala poliserna, och brottsoffer ska ha en större rätt till samhällets stöd. Det lokala brottsförebyggande arbetet bedöms också behöva stärkas, och medel avsätts bl.a. för detta. Även polisen bedöms behöva mer resurser, och därför vill motionärerna att mer medel än regeringen föreslår avsätts för fler poliser.

Välfärden ska vara tillgänglig för alla människor i hela Sverige. Centerpartiet värnar rätten att själv välja vård eller skola från en mångfald av utövare. Krav ska ställas på kvalitet, inte på vinstbegränsning. För att tillgängliggöra välfärden i hela landet vill motionärerna förstärka arbetet med bl.a. ökad valfrihet, möjlighet till etablering och nyttjande av informationsteknologi.

Fler och bättre lärare – bättre praktiska utbildningar

Sveriges utbildningssystem behöver möta arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft. Samtidigt finns det enligt motionärerna en akut brist på lärare. Utbildningsväsendet måste i större utsträckning än i dag samverka med samhället och näringslivet så att såväl akademiska som praktiska utbildningar blir mer verklighetsnära och relevanta för arbetsmarknaden. Motionärerna vill bl.a. att fler högpresterande studenter ska rekryteras till läraryrket. För att locka fler till läraryrket avsätts medel för att skriva av studielån för de som genomgår Teach for Sweden. Kravet på lärarlegitimation slopas under fem år, för att göra det möjligt för bl.a. pensionerade lärare och lärare som saknar legitimation att undervisa. Motionärerna vill också se fler karriärtjänster i utanförskapsområden och avsätter medel för detta.

En bättre bostadsmarknad

Svensk bostadsmarknad bedöms ha ett antal problem som var för sig är allvarliga och som tillsammans gör bostadsmarknaden till ett av de samhällsområden som motionärerna anser är i störst behov av reformer. Motionärerna anser bl.a. att det byggs för lite, och det befintliga beståndet utnyttjas inte effektivt. Därför behövs reformer som bl.a. leder till förenklade regler och förbättrad marktillgång. Motionärerna avvisar regeringens statliga byggsubventioner.

Vissa skatteförändringar

I motionen framhålls att det undantag från mervärdesskatt som gäller för finansiella tjänster kan medföra en skattemässig fördel för bolag som är verksamma inom de relevanta branscherna. För att kompensera för den snedvridning som uppstår vill motionärerna att det införs en finansiell aktivitetsskatt motsvarande 4 procent av summan av lönen och vinsten.

Motionärerna vill också se en höjd skatt på kommersiella lokaler.

Liberalernas riktlinjer

I partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1 föreslås att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Liberalerna anför i sin motion att det finanspolitiska ramverket med överskottsmål, utgiftstak, kommunalt balanskrav och en sammanhållen budgetprocess har tjänat Sverige väl. En förutsättning för att den ekonomiska politiken ska fungera bra på lång sikt är enligt motionärerna att det råder ordning och reda i statens och det offentligas ekonomi och att det inte går att bedriva en politik med ständiga underskott och växande statsskuld. Därför är det enligt motionärerna viktigt med regler för finanspolitiken som står fast över tid och över regeringsskiften.

I likhet med övriga allianspartier välkomnar Liberalerna den överenskommelse som slutits mellan sju partier i riksdagen om en revidering av det finanspolitiska ramverket. Enligt överenskommelsen ska principen om överskott i de offentliga finanserna ligga fast och kompletteras med ett nytt skuldankare.

I motionen framhålls att det finns starka budgetpolitiska skäl att ta kontroll över utvecklingen av de offentliga finanserna och föra sparandet närmare saldomålet. Mot bakgrund av det starka konjunkturläge som svensk ekonomi befinner sig i finns det enligt motionärerna inte längre några stabiliseringspolitiska skäl att avvakta med budgetförstärkningar för att återställa återhämtningen. I enlighet med övriga allianspartier anser Liberalerna att en rimlig avvägning är att stärka det finansiella sparandet med minst 11 miljarder kronor under 2017 och med ytterligare minst 5 miljarder kronor 2018. Liberalernas bedömning är att budgetförstärkningarna 2017 i första hand bör ske genom effektiviseringar i arbetsmarknadspolitiken, minskade transfereringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna samt genom avvisning av ospecificerade bidrag till kommun- och välfärdssektorn till förmån för mer riktade satsningar.

Liberalernas budgetalternativ sträcker sig till 2019, och av tabell 2.22 framgår beräkningen av de offentliga finanserna jämfört med regeringens beräkning. Det finansiella sparandet är 11 miljarder kronor högre än vad regeringen redovisar för 2017, ca 7,5 miljarder kronor högre 2018 och ca 5,6miljarder kronor högre 2019. Det finansiella sparandet i procent av BNP är i balans och högre än i regeringens förslag för 2017. För 2018–2020 är sparandet i procent av BNP ungefär detsamma som i regeringens förslag.

Tabell 2.22 Den offentliga sektorns finanser (L)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

Offentlig sektors inkomster

−14 875

−14 747

−12 366

Offentlig sektors utgifter

−25 877

−22 279

−17 976

Finansiellt sparande

+11 002

+7 532

+5 610

Staten

+11 422

+8 061

+6 240

Ålderspensionssystemet

−420

−530

−630

Kommunsektorn

±0

±0

±0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

–0,0 %

0,2 %

0,9 %

Källa: Liberalernas partimotion 2016/17:3419.

Effekterna av Liberalernas budgetalternativ på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.23. Kommunernas inkomster är lägre än i regeringens förslag bl.a. till följd av att motionärerna avvisar ett antal utgiftsökningar som syftar till att förstatliga ansvaret för uppgifter som motionärerna anser bör skötas av kommuner och landsting. Motionärerna avvisar också regeringens resursförstärkning till kommunsektorn på sammantaget 10 miljarder kronor 2017.

Tabell 2.23 Kommunsektorns finanser (L)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

Kommunernas inkomster

−13 649

−11 111

−5 631

Kommunal inkomstskatt

+876

+889

+811

Kapitalinkomster och övriga inkomster

−100

+100

+100

Statsbidrag inom utg.omr. 25

−5 934

−5 211

−3 787

därav ekonomiska regleringar

+4 466

+5 189

+6 613

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

−8 491

−6 889

−2 755

Utgifter

−13 649

−11 111

−5 631

Finansiellt sparande i kommunsektorn

±0

±0

±0

Källa: Liberalernas partimotion 2016/17:3419.

Liberalernas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.24. Utgiftstaket är ca 21miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2017, 33 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2018 och 60 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår för 2019. Tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet vänder sig Liberalerna mot regeringens höjning av utgiftstaken eftersom detta förutsätter ett kraftigt höjt skatteuttag för att balansera utgiftsökningar som partierna inte ställer sig bakom. De fyra partierna har därför i sina respektive budgetmotioner föreslagit samma nivåer på utgiftstaken 2017–2019.

Till skillnad från regeringen, som i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen lämnar förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret 2019 och endast gör en bedömning av utgiftstakets nivå för 2020, lämnar allianspartierna också ett gemensamt förslag till nivån på utgiftstaket för 2020. Detta är 109 miljarder kronor lägre än i regeringens bedömning.

Tabell 2.24 Utgiftstak för staten (L)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Takbegränsade utgifter

−27 073

−23 797

−19 517

−17 749

Budgeteringsmarginal

+6 458

−8 816

−40 370

−91 062

Utgiftstak för staten

−20 615

−32 613

−59 887

−108 811

Källa: Liberalernas partimotion 2016/17:3419.

I tabell 2.25 redovisas inkomster och utgifter i statens budget tillsammans med statens budgetsaldo i Liberalernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna i statens budget är ca 15,6 miljarder kronor lägre och utgifterna ca 27,1 miljarder kronor lägre 2017. Därmed är budgetsaldot ca 11,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag 2017 och statens lånebehov 11,4 miljarder kronor lägre. För 2018 och 2019 är budgetsaldot 8,1miljarder kronor respektive 6,2 miljarder kronor högre.

Tabell 2.25 Statens budgetsaldo och statsskulden (L)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

Inkomster i statens budget

−15 651

−15 736

−13 277

därav inkomster av försåld egendom

±0

±0

±0

Utgifter i statens budget

−27 073

−23 797

−19 517

därav statsskuldsräntor

±0

±0

±0

Riksgäldskontorets nettoutlåning

±0

±0

±0

Kassamässig korrigering

±0

±0

±0

Statens budgetsaldo

+11 422

+8 061

+6 240

Statsskuld vid årets slut

−11 422

−19 484

−25 723

Källa: Liberalernas partimotion 2016/17:3419.

Av tabell 2.26 framgår inkomsterna i statens budget med Liberalernas budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika inkomsttyper. Intäkterna från direkta skatter på arbete är 19,9 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2017, vilket i huvudsak förklaras av att motionärerna bl.a. vill höja brytpunkten för statlig inkomstskatt, avskaffa värnskatten och återställa avtrappningen av jobbskatteavdraget. Inkomster från indirekta skatter på arbete är ca 1 miljard kronor lägre än i regeringens förslag, vilket bl.a. förklaras av att motionärerna vill slopa den särskilda löneskatten för äldre. Skatten på kapital, konsumtion och insatsvaror är högre än i regeringens förslag för 2017, vilket bl.a. förklaras av att motionärerna vill höja skatten på bilar med negativ klimatpåverkan och höja skatten på obebyggd mark.


Tabell 2.26 Inkomster i statens budget (L)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

Direkta skatter på arbete

−19 874

−21 981

−22 559

Indirekta skatter på arbete

−966

−936

−906

Skatt på kapital

+2 680

+3 490

+5 290

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+3 785

+4 980

+6 109

Offentliga sektorns skatteintäkter

−14 375

−14 447

−12 066

Avgår skatter från andra sektorer

−876

−889

−811

Statens skatteintäkter

−15 251

−15 336

−12 877

Periodiseringar

±0

±0

±0

Statens skatteinkomster

−15 251

−15 336

−12 877

Övriga inkomster

−400

−400

−400

Inkomster i statens budget

−15 651

−15 736

−13 277

Källa: Liberalernas partimotion 2016/17:3419.

Liberalernas riktlinjer för den ekonomiska politiken

Skolan först

Liberalerna anför i sin motion att en framgångsrik skola är centralt för Sveriges framtid. Med sjunkande kunskapsresultat och många nyanlända krävs stora satsningar på skolan, och attityden till skolan måste förändras. Liberalerna vill införa högre lön för skickliga lärare och en reformerad lärarutbildning som ska göra läraryrket attraktivt. För att minska lärarnas arbetsbörda bör en ny yrkes­kategori införas, lärarassistenter. Karriärtjänst­reformen bör byggas ut i den takt som alliansregeringen planerade, och därutöver vill motionärerna avsätta medel för särskilda karriärtjänster i utanförskapsområdena. Ett års vidare­utbildning i ämnes­kunskaper på universitet, med 80 procent av ordinarie lön, ska vara ett krav för huvudmännen att erbjuda alla lärare inom grundskolan och gymnasiet. Kostnaderna ska bäras av staten. För att ge alla elever en bra skolgång vill motionärerna att staten ska ta tillbaka ansvaret för det offentliga skolväsendet.

Motionärerna vill se en förlängd skolplikt med skolstart vid sex års ålder och där förskoleklassen blir den första av tio årskurser. Vidare anser de att det kan finnas skäl att utreda vad en halvering av sommarlovet för nyanlända elever skulle innebära för att ge dem tid att fortsätta sin undervisning i svenska för att möta integrationsutmaningen. I stället för att begränsa valet av skola vill motionärerna införa ett aktivt val av skola där kommunerna får ansvar för att förbättra informationen så att det blir självklart för alla att göra ett aktivt skolval. Liberalerna vill ha en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning där branscher och arbetsgivare har ökat inflytande och ansvar och alla ska ha rätt till komvux. Fler undervisnings­timmar i grundskolan och fler matematiktimmar i högstadiet förordas. Motionärerna vill även öronmärka medel till en kommission för ordning och reda.

Fler enkla jobb – för integrationens skull

I motionen anförs att Sverige behöver reformer, både för fler kunskaps­intensiva jobb och för fler enklare jobb, eftersom höga ingångslöner leder till att unga och nyanlända inte får sitt första jobb. Liberalerna vill se startjobb – en ny anställningsform för nyanlända och ungdomar med en lön på mellan 14000 och 16 000 kronor i månaden. Det ska löna sig att arbeta, och det gäller även för den som har försörjningsstöd. En person med försörjningsstöd bör under två år få behålla 40 procent av en inkomstökning. Samhället ska ha höga förväntningar på egenförsörjning, och det ska bli obligatoriskt med en motprestation för försörjningsstöd i kommunerna. Det kan handla om ett aktivitetskrav på arbetsföra människor med försörjningsstöd eller ett krav på att genomföra praktik eller att söka arbete utanför kommungränsen. Motionärerna vill slå samman anställningsstöden särskilt anställningsstöd, förstärkt särskilt anställningsstöd, instegsjobb och nystartsjobb till en ny anställningssubvention, nystartjobb+. Vidare vill Liberalerna öka tryggheten i omställning genom en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Det anförs att RUT-reformen ska utvecklas, inte försämras.

Skattepolitiken måste enligt motionärerna vara utformad för att öka antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin, stärka konkurrenskraften samt öka människors frihet och möjligheter. Liberalernas viktigaste skattepolitiska prioritering är att sänka skatterna på arbete. Partiet vill sänka marginalskatterna och göra det mer lönsamt att arbeta och ta ansvar. Därför förordar Liberalerna i sin budgetmotion att värnskatten avskaffas och att brytpunkten för den statliga inkomstskatten höjs kraftigt. I budget­propositionen för 2016 höjde regeringen löneskatten för äldre. Konsekvensen blir att äldres incitament att arbeta minskar. I en tid när människor måste uppmuntras att arbeta längre skickar det helt fel signaler. Därför vill Liberalerna att löneskatten för äldre slopas. I motionen anförs att ålders­gränsen för det förhöjda jobbskatteavdraget för personer som under året fyller 66 år eller är äldre bör justeras ned med två år för att även inkludera personer som är 63 år vid årets ingång. Det betyder att denna grupp får starkare drivkrafter att förlänga arbetslivet genom att de gynnas skattemässigt. För att säkra den svenska konkurrenskraften förordar motionärerna en fortsatt sänkning av bolagsskatten.

Trygghet i hela landet

Att säkerställa människors trygghet är en av statens huvuduppgifter. Man ska kunna lita på att polisen finns där när den behövs, och polisen måste ges förutsättningar att utföra sitt arbete. Liberalerna vill därför att anslaget till Polismyndigheten ökas för att möjliggöra en förstärkning med 2 500 poliser till utgången av 2020. Liberalerna vill anvisa ytterligare medel för att anställa mer personal och upphandla tjänster för att renodla de polisiära uppgifterna och avlasta polisen. Medel bör enligt motionärerna reserveras för en särskild lönesatsning på poliser i yttre tjänst. En utbyggnad av poliskårens storlek behöver gå hand i hand med en förstärkning av den civila personalen. Liberalerna vill därför se särskilda medel för att förstärka antalet civilanställda med ytterligare 1 100 civil­anställda utöver vad Polismyndigheten aviserat för 2017. Vidare vill Liberalerna skapa en modern beredskapspolis på 5000personer. Tjänstgöringen ska bygga på frivillighet och tidsbegränsade kontrakt för personer som har detta som ett åtagande vid sidan av sitt ordinarie arbete. Beredskapspolisen ska vara tillgänglig i hela landet och ska stå under befäl av polis när den kallas in i tjänst. Liberalerna vill med krafttag bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck.

Välfärdsmiljarder ska gå till välfärden

Sverige ska vara ett land med väl fungerande och gemensamt finansierad välfärd. Regeringens välfärdsmiljarder är ospecificerade och riskerar enligt motionärerna därför att till stor del täcka underskott i misskötta kommuner i stället för att nå människor i vardagen. Liberalerna vill öronmärka medel för att pengarna ska komma välfärden till del. Rätten till personlig assistans värnas av motionärerna, och de vill avsätta 1 miljard kronor mer per år än regeringen för en generösare statlig assistansersättning. Vidare vill motionärerna göra satsningar för att underlätta för kommunsektorn att erbjuda en bättre service till medborgarna, t.ex. genom en förnyad kömiljard för att korta väntetiderna i sjukvården samt medel för fler vårdbiträden och specialistsjuksköterskor. Motionärerna vill kraftigt höja bostadstillägget för pensionärer. Att öka äldres självbestämmande och makt över sin vardag är en central uppgift för Liberalernas äldrepolitik. Den som har fått hjälp med måltider beviljad ska ha rätt att välja mellan att få mat lagad i det egna hemmet eller att få mat levererad hem. För den mat som levereras ska det finnas flera olika leverantörer och rätter att välja mellan. Också i särskilda boenden ska de äldres inflytande över måltiderna och måltidernas kvalitet öka. Liberalerna vill ändra lagen för att möjliggöra s.k. förenklad biståndsprövning inom äldreomsorgen. Det kan innebära att den som uppnått en viss ålder kan vända sig direkt till en utförare, och först om hjälpbehovet är stort eller om den äldre är missnöjd görs en formell biståndsbedömning.

Sverige är värt att försvara

I motionen anförs att vi lever i en säkerhetspolitiskt orolig tid. Den ryska militära aktiviteten i Östersjön ökar, och det ryska tonläget mot Sverige och våra grannländer blir allt högre. Rysslands agerande strider mot internationell rätt och kommer att få följder för Europas säkerhetspolitik under lång tid framöver. Säkerheten i vårt närområde, i synnerhet i Östersjön, har kraftigt försämrats. Svensk försvarspolitik måste ställas om. Försvaret av Sverige måste vara Försvarsmaktens huvuduppgift. Samtidigt måste regeringen enligt motionärerna omedelbart ansöka om Natomedlemskap. Det anförs att Sveriges försvar behöver väsentligt ökade tillskott. Liberalerna presenterar därför ett budgetalternativ för en permanent höjning av försvarsanslagen på en betydligt högre nivå än i försvarsöverenskommelsen 2015. Mot bakgrund av det försämrade säkerhets­läget menar motionärerna att Gotlands strategiska särställning och geopolitiska betydelse har ökat. Liberalerna välkomnar överbefälhavarens beslut att i förtid permanenta den militära närvaron men anser att Gotlands försvar behöver förstärkas ytterligare. Vidare anser Liberalerna att processen för att aktivera värnplikten behöver påskyndas. En aktiverad värnplikt ska inte ersätta ett yrkesförsvar utan komplettera den frivilliga rekryteringen av soldater. Vid ett väpnat angrepp ligger Sveriges bästa chans i att möta en fiende tidigt och innan fienden stigit i land. Detta har under långa tider fått Sverige att prioritera flygstridskrafterna. Liberalerna vill därför se fler JAS-plan.

Fler bostäder

Den svenska bostadsmarknaden behöver fler bostäder. För att det ska bli verklighet behövs enligt motionärerna enklare regler, mindre krångel och kortare planprocesser. Dagens regelverk hämmar konkurrensen inom byggsektorn, vilket leder till högre produktionskostnader och dyrare bostäder. Med den nuvarande lagstiftningen påverkas dessutom konsumenters efterfrågan, bostadsmarknaden i oacceptabelt låg grad. Byggsubventioner kommer att störa bostadsmarknaden än mer, med minskat byggande som följd. Liberalerna anser vidare att ansvaret för att vårda och förvalta fastigheter ligger på ägaren och inte på staten och avvisar därför regeringens bygg- och bostadssubventioner i sin helhet.

I motionen anförs att när en person av skatteskäl väljer att inte sälja sin bostad innebär det att någon annan inte kan köpa. På det sättet uteblir flyttkedjor, och bostadsbristen förvärras. Inlåsningen drabbar både enskilda och företag som försöker rekrytera. Bristen på rörlighet och bostäder uppskattas leda till ca 15 000 fler arbetslösa i Sverige. Liberalerna vill därför sänka den s.k. flyttskatten genom att avskaffa taket för uppskov och slopa uppskovsräntan.

Investeringar för klimatet

För att övervinna miljöproblemen och hejda klimatförändringarna samt för att klara jobben och tillväxten behövs enligt motionärerna en liberal klimatpolitik som bygger på globalt samarbete, kunskap, nya idéer, ny teknik och tydliga styrmedel för en långsiktigt hållbar ekonomi.

Liberalernas politik utgår från försiktighetsprincipen och principen att förorenaren ska betala. Ekonomiska styrmedel, såsom koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter, ska vara generella och teknikneutrala. Motionärerna vill ha en grön skatteväxling med lägre skatt på jobb medan olika former av miljö- och klimatpåverkande skatter och avgifter höjs. Med beaktande av jobben och konkurrenskraften ska ekonomiska styrmedel användas för att möta klimatkrisen och föra Sverige närmare klimatmålen. Motionärerna vill därför införa en omvänd miljöbonus där bilar som enligt gällande regelverk inte skulle vara berättigade till en miljöbilspremie under de första fem åren får en förhöjd fordonsskatt. Det anförs att reseavdraget behöver göras mer generöst där kollektivtrafiken är mindre väl utbyggd och stramas åt där möjligheten att använda kollektivtrafiken är större. Liberalerna vill ta viktiga steg mot ett fossilfritt Sverige.

Kristdemokraternas riktlinjer

I partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD) föreslås i yrkande1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Kristdemokraterna anför i sin motion att det finanspolitiska ramverket med överskottsmål, utgiftstak, kommunalt balanskrav och en sammanhållen budgetprocess har tjänat Sverige väl. En förutsättning för att den ekonomiska politiken ska fungera bra på lång sikt är enligt motionärerna att det råder ordning och reda i statens och det offentligas ekonomi och att det inte går att bedriva en politik med ständiga underskott och växande statsskuld. Därför är det enligt motionärerna viktigt med regler för finanspolitiken som står fast över tid och över regeringsskiften.

I likhet med övriga allianspartier välkomnar Kristdemokraterna den överenskommelse som slutits mellan sju partier i riksdagen om en revidering av det finanspolitiska ramverket. Enligt överenskommelsen ska principen om överskott i de offentliga finanserna ligga fast och kompletteras med ett nytt skuldankare.

I motionen framhålls att det finns starka budgetpolitiska skäl att ta kontroll över utvecklingen i de offentliga finanserna och föra sparandet närmare saldomålet. Mot bakgrund av det starka konjunkturläge som svensk ekonomi befinner sig i finns det enligt motionärerna inte längre några stabiliseringspolitiska skäl att avvakta med budgetförstärkningar för att återställa återhämtningen. I enlighet med övriga allianspartier anser Kristdemokraterna att en rimlig avvägning är att stärka det finansiella sparandet med minst 11 miljarder kronor under 2017 och med ytterligare minst 5 miljarder kronor 2018.

Kristdemokraterna vill att budgetförstärkningarna 2017 i första hand sker genom besparingar på regeringens byggsubventioner och generella tillskott till kommunernas ekonomi samt genom avveckling av ineffektiva arbetsmarknadsprogram. Förstärkningarna väntas medföra ett strukturellt sparande i balans 2017. Av tabell 2.27 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar. Det finansiella sparandet är ca 12,6 miljarder kronor högre 2017 och mellan 1,8 miljarder kronor och 6,1 miljarder kronor högre under perioden 2018–2020. Det finansiella sparandet i procent av BNP är i balans och högre än i regeringens förslag för 2017. För 2018–2020 är sparandet i procent av BNP ungefär detsamma som i regeringens förslag.

Tabell 2.27 Den offentliga sektorns finanser (KD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Offentlig sektors inkomster

−10 704

−20 165

−22 527

−23 631

Offentlig sektors utgifter

−23 302

−26 266

−25 188

−25 473

Finansiellt sparande

+12 598

+6 101

+2 661

+1 842

Staten

+12 900

+6 124

+2 689

+1 938

Ålderspensionssystemet

−514

−485

−572

−543

Kommunsektorn

+212

+462

+544

+447

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

0,0 %

0,1 %

0,8 %

1,5 %

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2016/17:3320. 

De effekter som Kristdemokraternas budgetalternativ har på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.28. Kommunsektorns inkomster är ca 6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket framför allt beror på att motionärerna avvisar regeringens förslag till utökade medel, de s.k. välfärdsmiljarderna, inom utgiftsområde 25.

Tabell 2.28 Kommunsektorns finanser (KD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Kommunernas inkomster

−6 007

−5 905

−5 982

−5 979

Kommunal inkomstskatt

−414

−257

−270

−363

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

+100

+100

+100

Statsbidrag under inom utg.omr. 25

10 830

10 985

11 049

10 953

därav ekonomiska regleringar

±0

±0

±0

±0

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

+5 237

+5 237

+5 237

+5 237

Utgifter

6 219

−6 367

−6 526

−6 426

Finansiellt sparande i kommunsektorn

+212

+462

+544

+447

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2016/17:3320.

Kristdemokraternas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.29. Utgiftstaket är 21 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2017, 33 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2018 och 60 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår för 2019. Tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna vänder sig Kristdemokraterna mot regeringens kraftiga höjning av utgiftstaket eftersom detta förutsätter ett kraftigt höjt skatteuttag för att balansera utgiftsökningar som partierna inte ställer sig bakom. De fyra partierna har därför i sina respektive budgetmotioner föreslagit samma nivåer på utgiftstaken 2017–2019.

Till skillnad från regeringen, som i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen lämnar förslag till nivån på utgiftstaket för det tredje tillkommande budgetåret 2019 och endast gör en bedömning av utgiftstakets nivå 2020, lämnar Kristdemokraterna också förslag till utgiftstak för 2020. Detta är 109 miljarder kronor lägre än regeringens bedömning.

Tabell 2.29 Utgiftstak för staten (KD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Takbegränsade utgifter

−23 190

−26 132

−25 046

−25 306

Budgeteringsmarginal

+2 190

6 868

−34 954

−83 694

Utgiftstak för staten

−21 000

−33 000

60 000

−109 000

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2016/17:3320.

I tabell 2.30 redovisas inkomster och utgifter i statens budget tillsammans med statens budgetsaldo i Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna i statens budget är ca 10,3 miljarder kronor lägre och utgifterna ca 23,2 miljarder kronor lägre 2017. Därmed är budgetsaldot 12,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag för 2017 och statens lånebehov 12,9 miljarder kronor lägre. För perioden 2018–2020 är budgetsaldot mellan ca 1,9 och 6,1 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.

Tabell 2.30 Statens budgetsaldo och statsskulden (KD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Inkomster i statens budget

−10 290

−20 008

−22 357

−23 368

   därav inkomster av försåld egendom

±0

±0

±0

±0

Utgifter i statens budget

−23 190

−26 132

−25 046

−25 306

   därav Statsskuldsräntor

±0

±0

±0

±0

   Riksgäldskontorets nettoutlåning

±0

±0

±0

±0

   Kassamässig korrigering

±0

±0

±0

±0

Statens budgetsaldo

+12 900

+6 124

+2 689

+1 938

Statsskuld vid årets slut

−12 900

−19 024

−21 712

−23 650

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2016/17:3320.

Av tabell 2.31 framgår inkomsterna i statens budget med Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika inkomsttyper. Intäkterna från direkta skatter på arbete är ca 15,7 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2017. Det förklaras främst av att motionärerna vill införa ett jobbskatteavdrag för föräldrar och ett dubbelt jobbskatteavdrag för bl.a. unga under 25 år. Skatteintäkterna från indirekta skatter på arbete är ca 0,1 miljarder kronor högre än i regeringens förslag för 2017. Denna nettosiffra förklaras till stor del av att motionärerna vill införa en finansskatt och avskaffa den särskilda löneskatten för äldre. Skatteintäkterna på kapital är ca 1,6 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av att motionärerna vill se en höjd skatt på kommersiella fastigheter. Intäkterna från konsumtion och insatsvaror är ca 3,6miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Detta förklaras bl.a. av att motionärerna vill införa skatt på plastpåsar, textilier och avfallsförbränning.

Tabell 2.31 Inkomster i statens budget (KD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

2017

2018

2019

2020

Direkta skatter på arbete

−15 681

−24 743

−26 752

−27 451

Indirekta skatter på arbete

+71

+58

+55

−8

Skatt på kapital

+1 596

+1 486

+1 486

+1 444

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+3 610

+3 334

+2 984

+2 684

Offentliga sektorns skatteintäkter

−10 404

−19 865

−22 227

−23 331

Avgår skatter från andra sektorer

+414

+257

+270

+363

Statens skatteintäkter

−9 990

−19 608

−21 957

−22 968

Periodiseringar

±0

±0

±0

±0

Statens skatteinkomster

−9 990

−19 608

−21 957

−22 968

Övriga inkomster

−300

−400

−400

−400

Inkomsterna i statens budget

−10 290

−20 008

−22 357

−23 368

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2016/17:3320.

Kristdemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken

Fler jobb och mer företagande

Kristdemokraterna anför i sin motion att det hos varje människa finns ett behov av att få känna gemenskap med andra, ta eget ansvar och utvecklas som person. Att ha ett arbete eller någon annan meningsfull sysselsättning att gå till är därför av största vikt för varje enskild person. Arbetet har också en avgörande betydelse för möjligheten att bygga trygga familjer. Medan den starka konjunkturen har inneburit en god arbetsmarknadsutveckling för inrikes födda med god utbildning har utvecklingen inte varit lika stark för utsatta grupper på arbetsmarknaden, som utrikes födda med bristfällig utbildning, äldre och personer med funktionsnedsättning. Även den höga arbetslösheten bland ungdomar är allvarlig.

Motionärerna ser ett stort behov av att förlänga arbetslivet för äldre men också att tidigarelägga inträdet på arbetsmarknaden och ser med stor oro på hur regeringen på olika sätt försvårar för dessa grupper på arbetsmarknaden. Kristdemokraterna vill att arbetsmarknadspolitiken ska ha full sysselsättning som det övergripande målet. Med fler sysselsatta skapas också resurser som kan förstärka de offentliga finanserna och öka resurserna till välfärden. Fyra av fem nya jobb skapas av småföretagen. Motionärerna anser därför att det är viktigt att initiativ och skaparkraft uppmuntras i samhället, t.ex. genom det offentligas insatser för ett bra utbildningssystem och ett gott företagsklimat. Sverige behöver enligt motionärerna avbyråkratisera arbetsmarknaden, sänka marginaleffekter, öka matchningen och stimulera fram fler jobb som inte kräver höga kvalifikationer.

Kristdemokraterna vill att det dubbla jobbskatteavdraget, som i dag finns för de som är 65 år eller äldre, utvecklas till att gälla grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det innebär en skattelättnad för unga under 25år, för de som tar en akademisk examen och börjar arbeta innan de fyller 25 år, för nyanlända under de första fem åren i Sverige och för personer som kommer från långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning. Motionärerna vill även se en helt ny anställningsform, introduktionsanställningar, som bygger på att 75procent av arbetstiden är arbete och 25 procent är lära-sig-jobbet-tid. Därför kan lönen sättas ned till som minst 75 procent av kollektivavtalsnivån. För att ytterligare förbättra möjligheten för långtidsarbetslösa att hitta en väg tillbaka till arbete vill Kristdemokraterna införa matchningsanställningar. De anför att arbetsmarknadsutbildningen, instegsjobben samt särskilt och förstärkt särskilt anställningsstöd bör avskaffas.

Enligt motionärerna bör fler platser skapas inom yrkesvux, arbetspraktik­programmen bör samordnas och tillskott bör göras till trygghets- och lönebidragsanställningar för personer med funktionsnedsättning.

En hälso- och sjukvård i världsklass

Det anförs i motionen att den som har störst behov ska ges företräde i vården och att hälso- och sjukvården ska känne­tecknas av värdighet, kvalitet, tillgänglighet och jämlikhet. De grupper som har svårt att göra sina röster hörda eller utnyttja sina rättigheter ska garanteras särskilt stöd. Vården och omsorgen ska ha en helhetssyn på människan som tar hänsyn till kroppsliga, själsliga, sociala och andliga behov.

I motionen anförs vidare att det behövs en förändrad styrning genom ett statligt ansvar för sjukhusvården och för läkemedel. För att återigen få fokus på det viktiga arbetet med att korta köerna och öka tillgängligheten vill Kristdemokraterna att kömiljarden återinförs. Motionärerna vill även att vårdpersonalen avlastas från de arbetsuppgifter som är viktiga för att omvårdnad ska fungera men som inte kräver en lång vårdutbildning, s.k. vårdnära service. I budgetalternativet förespråkas därför ökade medel i förhållande till regeringens förslag för att alla vårdgivare ska kunna anställa renodlad vårdservicepersonal på landets sjukhus och i primärvården. Vidare vill Kristdemokraterna avsätta mer medel än regeringen för att stärka kvaliteten i förlossningsvården.

Den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga är ett av vår tids största samhällsproblem. Kristdemokraterna vill därför avsätta medel för att en elev­hälsogaranti ska kunna införas, att man får kontakt med elevhälsan inom ett dygn, och för att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. I motionen anförs vidare att det tidigare systemet med krav på en patientansvarig läkare som ansvarar för samordningen av en patients vårdkontakter bör återinföras i lagstiftningen för att undvika situationer där patienter utsätts för otydligt ansvarstagande och för att skapa mer trygghet och en patientsäker vård.

Familjepolitiska satsningar

I motionen anförs att den mest grundläggande formen av gemenskap är familjen, där människor möts över generationsgränserna i kärlek och tillit. Starka familjer bygger ett starkt samhälle. De flesta svenska hushåll har fått det bättre ekonomiskt under de senaste 20 åren, men utvecklingen har varit betydligt bättre för hushåll utan barn än för hushåll med barn. Mot denna bakgrund anser Kristdemokraterna att barnfamiljernas ekonomi behöver förstärkas. Det behöver ske på ett sätt som stärker incitamenten för arbete. Motionärerna vill därför införa ett jobbskatteavdrag för föräldrar. Åtgärden ska också medverka till ökad flexibilitet för föräldrarna. Kristdemokraterna vill fortsätta att prioritera de familjer som lever i ekonomisk utsatthet genom ett höjt bostads­bidrag. Motionärerna vill också att det ska finnas möjlighet för föräldrar att få barnomsorgspeng för omsorg om enbart egna barn i hemmet och att jämställdhetsbonusen ska återinföras.

En fungerande rättsstat

Som enskild ska man alltid kunna lita på att polisen har de resurser som krävs för att klara av sin uppgift, att förebygga, förhindra och beivra brott. Ett rättsväsen som står upp för de mest utsatta är en förutsättning för ett gott samhälle som håller samman. Tilliten och förtroendet måste utgå från att respekten för varje människas unika värde är införlivad hos varje medmänniska. Rättsstatens uppgift är enligt motionärerna att ge en ram för dessa värden.

Kristdemokraterna vill anvisa 609 miljoner kronor mer än regeringen till rättsväsendet för 2017. På kort sikt vill partiet öka antalet civilanställda för att frigöra poliser till polisarbete och på längre sikt anställa fler poliser. I motionen anförs att partiet vill att 2000 fler poliser anställs till 2020. Av resursförstärkningen vill motionärerna avsätta särskilda medel för att möjlig­göra höjda löner och förbättrad arbetsmiljö. Vidare vill Krist­demokraterna se en fördubbling av den nationella insatsstyrkan och att medel avsätts för beredskaps­poliser.

Att åldras i trygghet och värdighet

Att bygga ett samhälle där alla kan åldras i trygghet och värdighet är ett angeläget mål för Kristdemokraterna. Det anförs i motionen att äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg.

Enligt motionen vill Kristdemokraterna genomföra sin största satsning någonsin på pensionärerna. Sammantaget vill Kristdemokraterna avsätta 5,3miljarder kronor på att förbättra pensionärernas ekonomi och de äldres möjligheter på arbets­marknaden. Därtill vill partiet se en rad reformer för att förbättra äldre­omsorgen. I dag får den som fyllt 65 år men fortfarande arbetar ett fördubblat jobbskatteavdrag. Kristdemokraterna vill sänka denna ålders­gräns till 64 år. Vidare förordas i motionen att skatten på pensioner sänks för inkomster upp till 14000 kronor och att bostadstillägget för pensionärer höjs.

Det behövs tid för att kunna se den äldres vård- och omsorgsbehov. Kristdemokraterna vill därför att äldreomsorgspersonalen avlastas genom att ha särskild personal för dessa ändamål. Motionärerna vill att alla kommuner ska vara skyldiga att erbjuda plats i ett trygghetsboende för dem som är över 85 år och har beviljats hemtjänst. Det egna valet, inflytande över de insatser som ges, ett värdigt bemötande, ett tryggt boende och närhet till läkarkontakter ska tillgodoses inom äldreomsorgen. Kristdemokraterna vill därför avsätta medel för att varje kommun ska ha en värdighetsgaranti i äldreomsorgen. Kristdemokraterna vill även införa hemtagningsteam som ska säkerställa en trygg hemgång från sjukhusvård för äldre. Dessutom vill Kristdemokraterna satsa på kompetensutveckling för äldreomsorgen, ett nationellt måltidslyft, en nationell demensplan och ett stärkt socialt innehåll i äldreomsorgen.

En skola där ingen lämnas efter

Motionärerna anför att skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap, att stimulera elevernas intellektuella utveckling och att förbereda barn och unga för vuxenlivet. Skolan har också ett bildningsuppdrag, och en gemensam etisk grund är nödvändig för att skapa en lugn, trygg, stimulerande och positiv miljö i skolan. Varje barn ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sin egen potential. Kristdemokraterna vill ha en skola där ingen hålls tillbaka och där ingen lämnas efter.

Det anförs vidare att läraryrkets attraktivitet måste stärkas bl.a. genom en förbättrad arbets­situation och en hög lön till bra lärare. Det bör avsättas medel för karriärlärartjänster som riktas mer till utsatta områden. För att vända trenden med fallande kunskapsresultat anförs i motionen att det även bör avsättas medel för stärkt stöd till elever med särskilda behov. Kristdemokraterna vill även införa ett speciallärarlyft där lärare erbjuds att komplettera sin grundutbildning med en speciallärarutbildning med i huvudsak bibehållen lön. Vidare vill motionärerna se en kompetenssatsning för lärare för att få fler lärare med kompetens inom svenska som andraspråk.

Kristdemokraterna vill också stärka elevhälsovården jämfört med både dagens nivå och regeringens förslag. Den högre utbildningens viktigaste uppgift är att förmedla kunskap. För att möjliggöra detta krävs kompetenta högskolelärare och forskare, en stimulerande arbetsmiljö samt studiesocial trygghet.

En förbättrad migrations- och integrationspolitik

Kristdemokraternas migrationspolitiska utgångspunkt är att värna asylrätten och att Sverige har ett moraliskt ansvar för att hjälpa medmänniskor i nöd. Motionärerna vill se fler lagliga vägar in i unionen.

För att förbättra mottagandet, förkorta tiden i asylprocessen och minska kostnaderna vill motionärerna införa asylansökningsområden och tidigare­lägga den utbildning (sfi och samhällsorientering) som nyanlända erbjuds under asyltiden. Det anförs i motionen att den som beviljas asyl i Sverige som huvudregel bör tilldelas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som gäller i tre år och att rätten till familjeåterförening ska gälla. Familjens betydelse för upplevelsen av gemenskap, trygghet och stabilitet i en ständigt föränderlig omvärld kan inte nog betonas, anser motionärerna. Ur ett integrations­perspektiv är familjen med andra ord helt central.

Kristdemokraterna vill stärka det statliga ansvaret för ensamkommande flyktingbarn genom att tillsätta en nationell krissocialjour. Vidare anförs att de stora behoven på integrationspolitikens område gör att motionärerna ser ett stort behov av en kriskommission som ska få i uppdrag att förbättra integrationen.

2.3 Kompletterande information

En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67)

Den 30 september 2016 överlämnade den parlamentariska Överskotts­målskommittén sitt betänkande En översyn av överskottsmålet. I betänkandet föreslås vissa ändringar i det finanspolitiska ramverket, bl.a. att överskottsmålet för den offentliga sektorns finanser behålls, men att dagens målnivå om 1 procent av BNP ändras till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Ramverket föreslås kompletteras med ett skuldankare, dvs. ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, på 35procent av BNP. Kommittén föreslår att uppföljningen av överskottsmålet skärps genom en tydligare definition av målavvikelsen och en plan för att återgå till målet vid avvikelser. De föreslår även att Finanspolitiska rådet tilldelas en tydligare roll i uppföljningen.

Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos

Enligt Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos från den 25 oktober 2016 nedrevideras antalet asylsökande för 2016 med 4500 personer till 29000asylsökande jämfört med den förra prognosen från juli. Den lägre volymen förklaras av överenskommelsen mellan EU och Turkiet och gräns- och id-kontrollerna i Österrike, Tyskland, Norge, Danmark och Sverige. Myndigheten bedömer att sannolikheten för stora variationer är liten, varför intervallet sätts till 28000–32 000 asylsökande. För 2017 beräknas antalet asylsökande vara 36700 personer jämfört med 51 200 enligt den förra prognosen. Migrationsöverenskommelsen mellan Turkiet och EU avslutas någon gång under första halvåret 2017, vilket kan leda till ett ökat antal asylsökande i både Europa och Sverige under andra halvåret 2017. Den största förändringen i den ekonomiska prognosen gäller behovet av medel för boende och kommunersättningar enligt anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration. Anslaget nedrevideras med drygt 2miljarder kronor 2016 och ökar med närmare 4 miljarder kronor 2017 jämfört med förra prognosen. Den främsta anledningen till förändringen är ett reviderat antagande om Migrationsverkets förmåga att betala ut ersättningar till kommuner och landsting innan årsskiftet.

Nyligen avlämnade propositioner

Proposition 2016/17:24 Golv för statslåneräntan i skatte-lagstiftningen

Den 18 oktober 2016 överlämnade regeringen proposition 2016/17:24 till riksdagen. I propositionen föreslår regeringen att det införs bestämmelser om golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. Två olika nivåer på golven föreslås, 0respektive 0,5 procent. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1januari 2017 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016. Propositionen aviserades i årets budgetproposition och ingår i regeringens beräkning av inkomsterna för 2017. Proposition 2016/17:24 kommer att behandlas i skatteutskottet under hösten.

Proposition 2016/17:25 Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad

Den 18 oktober 2016 överlämnade regeringen proposition 2016/17:25 till riksdagen. I propositionen föreslås att taket för uppskovsbelopp slopas för avyttringar av privatbostäder som sker under perioden den 21 juni 2016–30 juni 2020 och att metoden för beräkning av uppskovsbelopp vid köp av billigare bostäder ändras. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Propositionen aviserades i årets budgetproposition och ligger till grund för regeringens beräkning av inkomsterna för 2017. Proposition 2016/17:25 kommer att behandlas i skatteutskottet under hösten.

Proposition 2016/17:21 Infrastruktur – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling

Den 11 oktober överlämnade regeringen proposition 2016/17:21 till riksdagen. I propositionen lämnas förslag till inriktningen på satsningar i transportinfrastrukturen för åren 2018–2029. Propositionen innehåller förslag till ekonomiska ramar och vägledning för prioritering av åtgärder i den åtgärdsplanering som följer efter riksdagens beslut. I propositionen föreslås att den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 ska uppgå till 622,5 miljarder kronor, varav 333,5miljarder kronor ska användas till utveckling av transportsystemet. Av planeringsramen föreslås vidare 125 miljarder kronor avsättas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar och 164 miljarder kronor till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar.

I propositionen föreslår regeringen också att planeringsramen för investeringar i vissa väg- och järnvägsobjekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller infrastrukturavgifter, ska uppgå till 52miljarder kronor för perioden 2010–2029.

Propositionen aviserades i årets budgetproposition och ligger till grund för regeringens beräkning av preliminära utgiftsramar för 2019 och 2020. Proposition 2016/17:21 kommer att behandlas i trafikutskottet under hösten.

Aktuella bedömningar av de offentliga finanserna

Riksbankens penningpolitiska rapport

I Riksbankens penningpolitiska rapport från den 27 oktober 2016 redovisas en oförändrad prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande, jämfört med den bedömning som gjordes vid föregående rapport. Det finansiella sparandet beräknas till 0,1, 0,0, 0,2 respektive 0,6 procent av BNP för åren 2016–2019. Riksbankens bedömning för 2017 är ett finansiellt sparande på 0procent av BNP, vilket kan jämföras med regeringens bedömning på–0,3 procent av BNP.

Svensk ekonomi väntas fortsatt vara stark. Den inhemska efterfrågan bedöms fortsatt vara en viktig drivkraft för tillväxten. Efter hand väntas tillväxten få draghjälp från en starkare omvärld. Sysselsättningen bedöms öka relativt snabbt i år och bidrar därmed till att hushållens reala inkomster växer. Det stora antalet asylsökande från i fjol och en ökad andel äldre i befolkningen väntas bidra till att den offentliga konsumtionen växer relativt snabbt i ett historiskt perspektiv. I rapporten framhålls att regeringen avser att genomföra ofinansierade reformer för ca 17 miljarder kronor (0,4 procent av BNP). Samtidigt väntas utvecklingen i den svenska ekonomin medföra att skatteintäkterna ökar. Den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms därmed stiga och bli positivt under 2019.

Riksgäldskontorets prognos över statens lånebehov

I Riksgäldskontorets senaste prognos över statens finanser och upplåning för 2016–2018 räknar myndigheten med att lånehovet kommer att uppgå till –80 miljarder 2016, vilket kan jämföras med regeringens prognos på –30 miljarder kronor. Detta är en minskning med 38 miljarder kronor jämfört med föregående prognos. Minskningen förklaras främst bero på en kraftig ökning av inbetalningar till skattekontot, men även på lägre utgifter. De lägre utgifterna avser arbetsmarknadsrelaterade utgifter bland annat uppges att efterfrågan på olika typer av subventionerade anställningar har varit lägre än beräknat, varför utgifterna har reviderats ned. För 2017 och 2018 beräknas lånehovet bli 33 respektive –20 miljarder kronor, vilket kan jämföras med regeringens bedömning på –7 respektive –20 miljarder kronor. Ökningen av lånebehovet 2017 förklaras av minskade skatteinkomster, som en följd av att överinsättningar på skattekontot beräknas minska, och av ökade utgifter. Det beror enligt myndigheten på att utgiftsnivån 2016 är tillfälligt låg eftersom utgifter motsvarande 14 miljarder kronor tidigarelades till 2015. Därutöver beräknas bl.a. räntebetalningarna på statsskulden, statsbidragen till kommunsektorn och EU-avgiften öka förhållandevis mycket mellan 2016 och 2017. Minskningen av lånebehovet 2018 förklaras bl.a. av att skatteintäkterna väntas växa i god takt samtidigt som tillfälliga effekter från 2017 faller bort. Prognosen för 2018 innehåller ett antagande om ofinansierade reformer på 15miljarder kronor.

Enligt Riksgäldens prognos beräknas statsskulden som andel av BNP till 31, 30 respektive 28 procent för åren 2016–2018, vilket kan jämföras med regeringens bedömning på 31, 29 och 27 procent 2016–2018. (Källa: Statsupplåning prognos och analys 2016:3, publicerad den 26 oktober 2016.)

EU-kommissionens höstprognos 2016

EU-kommissionen har i sin höstprognos från den 9 november 2016 reviderat upp sin prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande från –0,7 procent av BNP till –0,1 procent av BNP 2017, jämfört med prognosen från i maj. För 2018, som är ett nytt prognosår, räknar kommissionen med att det finansiella sparandet som andel av BNP blir 0,1 procent av BNP. Det strukturella sparandet väntas fortsatt ligga under 1,0 procent av BNP under prognosperioden. Maastrichtskulden kommer enligt prognosen att minska från 43,9 procent 2015 till 38,2 procent av BNP 2018.

2.4 Utskottets ställningstagande

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Finanspolitikens övergripande inriktning

Utskottet delar regeringens bedömning om att ordning och reda ska gälla i de offentliga finanserna. Den strama finanspolitik som förts sedan regeringen tillträdde har medfört att de ärvda underskotten i de offentliga finanserna har minskat. Politiken har lagts om i en ny riktning där viktiga och angelägna samhällsinvesteringar har gjorts i stället för skattesänkningar.

Utskottet kan notera att den tillfälliga omläggning av migrationspolitiken som gjordes hösten 2015 har medfört ett minskat antal asylsökande och därmed minskade utgifter för migration. En betydande del av utgifterna i statens budget är dock kopplade till migration och etablering av tillfällig karaktär. I likhet med regeringen anser utskottet att det är rimligt att en sådan tillfällig händelse kan hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar, varför hänsyn bör tas till de temporärt förhöjda migrationskostnaderna när inriktningen på finanspolitiken läggs fast. Strukturellt riktiga budgetförstärkningar bör som regeringen framhåller genomföras, framför kortsiktiga åtgärder. Utskottet står bakom regeringens föreslagna reformer om 23,6 miljarder kronor som delvis finansieras med inkomstökningar och utgiftsminskningar på sammantaget 6,3 miljarder kronor. Utskottet anser att finanspolitikens inriktning är väl avvägd.

Budgetpolitiska mål

Regeringens bedömning är att det finansiella sparandet fortfarande tydligt avviker från den målsatta nivån om 1 procent av BNP över en konjunktur­cykel. Utskottet delar regeringens bedömning om att det underskott som ärvdes från den förra regeringen kraftigt har minskat som en följd av den strama finanspolitik som förts sedan dess och att underskottet väntas vara nära balans 2016. Samtidigt kan utskottet notera att sparandet försämras något för 2017 till följd av tillfälliga faktorer. Utskottet delar regeringens bedömning att tillfälliga faktorer som har stor effekt på det finansiella sparandet kan motivera att större vikt läggs vid utvecklingen på lite längre sikt. Utskottet kan också notera att den offentliga skuldsättningen är förhållandevis låg och att förtroendet för Sveriges offentliga finanser är högt. Därför anser också utskottet att sparandet kan stärkas i en takt som värnar samhällsekonomisk balans utan att hållbarheten eller förtroendet för de offentliga finanserna äventyras. Det kan därför anses rimligt att återgången till överskott sker gradvis och att finanspolitiken bedrivs så att målet nås senast 2020. Utskottet anser därför att det inte finns skäl att som oppositionspartierna föreslår minska det finansiella sparandet med minst 11 miljarder kronor 2017. För åren därefter är oppositionspartiernas bedömning av det finansiella sparandet i stort sett densamma som regeringens. Däremot görs omfattande besparingar bl.a. inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och inom trygghetssystemen med försämrad ersättning i såväl sjukförsäkrings- som arbetslöshetssystemen, samtidigt som omfattande skattesänkningar föreslås. Den politik som allianspartierna vill föra med kraftiga nedskärningar och sänkta skatter är en politik som utskottet inte kan ställa sig bakom. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt med investeringar som bygger samhället starkare, för att bl.a. utjämna de klyftor som finns i vårt samhälle. I det sammanhanget vill utskottet understryka vikten av de s.k. välfärds­miljarderna som är centrala för att bryta segregationen – ett ökat tillskott till kommunsektorn som vissa av allianspartierna avvisar. Sverigedemokraternas budgetalternativ resulterar också i ett finansiellt sparande som är i nivå med regeringens förslag. Utskottet anser dock att de kraftiga besparingar som partiet föreslår inom såväl migrations- som integrationspolitiken är orealistiska.

Utskottet noterar att Överskottsmålskommittén har lämnat sitt slutbetänkande En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67). I betänkandet föreslås mindre förändringar av ramverket, bl.a. att dagens målnivå om 1procent av BNP över en konjunkturcykel ändras till en tredjedels procent av BNP och att ramverket kompletteras med ett skuldankare, dvs. ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld på 35 procent av BNP. Förslagen föreslås gälla fr.o.m. 2019 och tills vidare. Utskottet kan konstatera att det ligger en bred politisk enighet bakom de förslagna förändringarna, vilket talar för ett fortsatt stort förtroende för ramverket och finanspolitiken. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I likhet med regeringen anser utskottet att det finanspolitiska ramverket är en hörnsten i politiken. Genom ordning och reda i de offentliga finanserna skapas förutsättningar för att bedriva en offensiv politik för ökade investeringar i jobb, välfärd och klimat. Mot bakgrund av utredningens förslag kan utskottet notera att regeringen har för avsikt att återkomma i frågan i 2017 års ekonomiska vårproposition. Utskottet konstaterar, liksom regeringen, att fram till dess att en ny målnivå har införts ska det finansiella sparandet i den offentliga sektorn vara 1 procent av BNP över en konjunkturcykel.

När det gäller utgiftstaket kan utskottet notera att den nivå som föreslås för det tredje tillkommande året, 2019, på 1392 miljarder kronor medger en maximal utgiftsökning på 94 miljarder kronor givet prognosen för de takbegränsade utgifterna. Nivån på utgiftstaket visar regeringens syn på hur statens och ålderspensionssystemets utgifter bör utvecklas i ett medelfristigt perspektiv. Utskottet ställer sig bakom regeringens föreslagna nivå på utgiftstaket för 2019. Utskottet kan notera att budgeteringsmarginalen 2019 är 7,3 procent av de takbegränsade utgifterna, dvs. 4,3 procentenheter högre än den minsta säkerhetsmarginal som bör finnas enligt regeringen.

Samtidigt vill utskottet påpeka att ett utrymme under utgiftstaket inte betyder att det också finns ett utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna. Som regeringen framhåller kan reformer på utgiftssidan genomföras först efter att de stämts av mot målet för det finansiella sparandet och de inkomstförstärkningar som i så fall kan komma att krävas. Utskottet vill också understryka att utrymmet för reformer på utgiftssidan kommer att begränsas av hur stor del av budgeteringsmarginalen som de närmaste åren behöver tas i anspråk för oförutsedda utgifter, t.ex. volymförändringar i transfererings­systemen.

Redovisning av budgeteffekter

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen påtalat behovet av en ökad transparens och tydlighet i regeringens redovisning av budgeteffekter. Ur riksdagens perspektiv är det viktigt att effekterna på det finansiella sparandet framgår fördelat på delsektorerna stat, kommun och ålderspensionssystem. En tydlig redovisning av budgeteffekter på olika delsektorer gör det dessutom lättare för oppositionspartierna att presentera budgetalternativ som kan ställas i relation till regeringens förslag. En redovisning av budgeteffekter för staten är också av stor vikt vid riksdagens beslut om statens budget, dvs. fastställandet av inkomster och utgifter i statens budget. I 2016 års vårproposition framhölls det som viktigt att redovisningen av budgeteffekter på ett tydligt och transparent sätt tillgodoser riksdagens behov av information för behandlingen av regeringens förslag och att ett samarbete har inletts mellan Finansdepartementet och finansutskottets kansli för att utreda vilka möjligheter som finns att ytterligare utveckla redovisningen av budgeteffekter. Detta samarbete såg utskottet positivt på (prop. 2015/16:100 s. 151, bet. 2015/16:FiU20 s. 70).

Utskottet ser fram emot att fortsätta detta samarbete för en mer utvecklad redovisning av budgeteffekterna.

Inriktningen på den ekonomiska politiken

Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige bör präglas av ett samhälle som är både jämställt och jämlikt i fråga om sysselsättning och inkomster. Utskottet vill se ett säkert och tryggt samhälle för alla. För att möta de utmaningar som finns behöver människors jobbmöjligheter stärkas genom att underlätta inträdet arbetsmarknaden och förbättra etableringsinsatserna för nyanlända. Det behövs investeringar i välfärden, och utskottet välkomnar därför de s.k. välfärdsmiljarderna till kommuner och landsting. Investeringar i bostäder, infrastruktur och klimat ska tillsammans med en aktiv närings- och innovationspolitik bidra till att skapa konkurrenskraft och tillväxt, och därmed fler jobb. Budgetpropositionen för 2017 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Investeringar i välfärden

Politiken bör enligt utskottets mening bygga på stärkta och gemensamt finansierade välfärdsverksamheter i stället för på skattesänkningar och nedskärningar. Utskottet anser därför att de föreslagna s.k. välfärdsmiljarderna, dvs. extra generella statsbidrag till kommunerna och landstingen, är ett välkommet inslag för att skapa förutsättningar för en bättre välfärdsverksamhet. De tillförda statsbidragen skapar också förutsättningar för att förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön i kommunsektorn, eftersom medlen tillsammans med tidigare investeringar beräknas motsvara över 30000anställda i välfärdsverksamheter. Utskottet delar regeringens bedömning att skolan är grunden i det jämlika samhällsbygget och att den måste förbättras för både lärare och elever, särskilt mot bakgrund av det stora antalet asylsökande och nyanlända barn. Samtidigt har kunskapsresultaten i den svenska skolan försämrats under många år, och grundskolan har blivit alltmer ojämlik. Utskottet är därför positivt till regeringens förslag om en s.k. lovskola för elever som riskerar att inte uppnå gymnasiebehörighet. Utskottet instämmer i att lärarna är nyckeln till höjda kunskapsresultat i skolan och välkomnar regeringens initiativ att främja höjda lärarlöner och att utöka antalet utbildningsplatser för lärare och förskollärare.

Utskottet anser att det är anmärkningsvärt att Sverigedemokraterna föreslår kraftiga nedskärningar i statsbidragen till kommunernas och landstingens verksamhet, vilket i huvudsak förklaras av att de avvisar regeringens förslag om insatser inom flyktingmottagandet och om nyanländas etablering. Utskottet anser att regeringens investeringar i välfärden är ett viktigt tillskott för att hantera utmaningarna med etableringen av det stora antalet nyanlända, sjunkande skolresultat och äldre som behöver en välfungerande omsorg. Genom att tillföra resurser i den kommunala sektorn kan välfärdens verksamheter och kvalitet stärkas.

Fler jobb

Utskottet delar regeringens uppfattning att målet om lägst arbetslöshet i EU 2020 är ambitiöst och ställer stora krav på politisk handlingskraft. Utmaningarna är fler och arbetslösheten är fortfarande hög bland människor med svag förankring på arbetsmarknaden. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens aktiva arbetsmarknadspolitik med kompetenshöjande åtgärder och insatser för en snabbare etablering för nyanlända. Utskottet anser i likhet med regeringen att resurser för arbetsmarknadspolitiska insatser och stöd ska användas effektivt, och framhåller att en mer träffsäker utformning av nystartsjobb och moderna beredskapsjobb i staten är två bra exempel på vägar in på arbetsmarknaden för personer med en svag förankring. Utskottet ser också positivt på regeringens påbörjade initiativ inom ramen för det s.k. kunskapslyftet och att regeringen nu föreslår resurser för fler utbildningsplatser inom bl.a. yrkesvux och lärlingsvux. Utskottet välkomnar också regeringens förslag för att underlätta genomförandet av 90-dagarsgarantin, som ska erbjuda arbetslösa ungdomar ett arbete, en insats som leder till arbete eller en utbildning inom 90dagar. Genom att regeringen nu förstärker extratjänsterna inom ramen för garantin underlättas inträdet för unga på arbetsmarknaden samtidigt som personalen i välfärdsyrken avlastas hos kommuner och landsting.

Utskottet anser att nyanländas etablering på arbetsmarknaden är avgörande för att hålla ihop Sverige. Det är därför glädjande att regeringen vill påskynda de nyanländas etablering genom tidiga insatser under asyltiden, bl.a. genom satsningar på folkbildningen och ökade kunskaper i svenska. Utskottet är också positivt till att regeringen vill stärka kompetensen hos nyanlända som har enbart förgymnasial utbildning genom att avsätta medel till en utbyggd vuxenutbildning och till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Arbetsförmedlingen har en viktig roll, och myndighetens etableringsuppdrag bedöms växa påtagligt. Utskottet har samma utgångspunkt som regeringen om att uppdraget behöver förenklas och effektiviseras för att ge resultat. Utskottet anser också i likhet med regeringen att det krävs insatser för att öka arbetsgivarnas benägenhet att anställa nyanlända. Subventionerade anställningar kan ge nyanlända förbättrade jobbchanser, och för de som är i yrkesverksam ålder och har utbildning och erfarenhet inom bristyrken föreslår regeringen ytterligare medel för att korta tiden till jobb.

Utskottet vidhåller att det behövs åtgärder inom olika sektorer för att få igång jobbtillväxten. Utskottet tycker därför det är glädjande att regeringen vill investera i bostäder för att stimulera jobbtillväxten genom att bl.a. förenkla Boverkets byggregler och effektivisera handläggningen av plan- och bygglovsärenden, men också ändra reglerna för uppskov med kapitalvinsten vid avyttring av privatbostäder. Utskottet anser att en aktiv närings- och innovationspolitik ska bidra till fler och växande företag och därmed jobbtillfällen. Regeringens s.k. växa-stöd som gör det lättare för fler enmansföretagare att våga anställa är ett exempel på ett sådant förslag, liksom att minska den administrativa bördan för små verksamheter med liten omsättning, vilket nu sker genom förslaget om en omsättningsgräns för mervärdesskatt. För att möta de utmaningar som samhället står inför behöver samhället fortlöpande dra nytta av de möjligheter som digitalisering, hälsa och miljö- och klimatteknik ger, varför utskottet ser fram emot den aviserade propositionen om forskning, innovation och högre utbildning.

Både allianspartierna och Sverigedemokraterna avvisar regeringens förslag om begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt. Utskottet anser i likhet med regeringen att jobben skapas genom investeringar i välfärd, utbildning och bostäder och inte genom skattesänkningar och skattesubventioner.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att den främsta utmaningen framöver är att ta tillvara och förstärka människors kompetenser och förmågor så att arbetslösa och nyanlända snabbt kan träda in på arbetsmarknaden och därmed bidra till en gemensam välfärd och trygghet. Utskottet håller med regeringen om att ett fungerande samhälle bygger på hög sysselsättning och på att människor kan leva på sin lön och därmed bidra till välfärden. Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens och inte bygga konkurrenskraften på låga löner, generella lönesänkningar eller skattesubventioner. Utskottet anser att regeringens förslag inom arbetsmarknadspolitiken är väl avvägda och rimliga för att främja en hög sysselsättning och bidra till ett samhälle som håller ihop.

Ett av världens första fossilfria välfärdsländer

Utskottet står bakom regeringens ambition att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer genom att minska miljöutsläppen och utöka klimatinvesteringarna. Sverige har nu tagit ytterligare ett steg i denna riktning, vilket enligt utskottet märks i en ambitiös miljö- och klimatbudget. Regeringen avsätter medel för en utsläppsbroms, vilket innebär att utsläppsrätter annulleras, men också en ambitionshöjning såtillvida att utsläppsenheter tas bort för de sektorer som inte omfattas av EU:s system. Enligt utskottets mening är det också positivt att regeringen avsätter medel för att förstärka stödet till lokala och regionala klimatinvesteringar genom det s.k. klimatklivet och att stadsmiljöavtalen stärks. Det är också glädjande att regeringen ökar klimatbiståndet för att stödja andra länder som vill minska sina utsläpp.

Utskottet anser i likhet med regeringen att både stimulanser och ekonomiska styrmedel behövs för att ställa om till ett klimatsmart och hållbart samhälle och att miljöskatternas styrande effekt bör öka. Väl avvägda och väl utformade miljöskatter gör att miljökvalitetsmålen kan nås på ett kostnadseffektivt sätt, men också att miljöskatteintäkterna ökar. Utskottet tycker därför att förslaget om att införa en ny kemikalieskatt, och så småningom en flygskatt och ett bonusmalus-system, är i linje med en effektiv miljöpolitik. Utskottet delar regeringens uppfattning att omställningen till en grön ekonomi skapar både nya gröna jobb och ett hållbart samhälle, t.ex. genom förslagen om att främja återanvändningen av varor genom REP-avdrag och sänkt moms för reparationer.

Ett välfungerande flyktingmottagande

Utskottet delar regeringens syn på att Sverige måste ha ett välfungerande flyktingmottagande som gör att nyanlända kan etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Utskottet välkomnar därför regeringens initiativ att reformera ersättningssystemet för ensamkommande barn och unga så att regelverket blir enklare och kommunernas planeringsförutsättningar förbättras. Vidare är det enligt utskottets mening rimligt att fortsätta att anpassa och effektivisera Migrationsverkets verksamhet. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag att stärka styrningen och uppföljningen av myndigheten.

Ett tryggt och jämställt samhälle

Utskottet konstaterar att det krävs både kortsiktiga och långsiktiga reformer för att öka tryggheten i samhället. Utskottet välkomnar regeringens förslag om att förstärka Polismyndigheten för att kunna anställa fler, men också att extra medel avsätts för brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Det är också positivt att regeringen prioriterar arbetet med att motverka skatteflykt och skattefusk för att bidra till att stärka tilliten till ett jämlikt samhälle. I samhällsbygget ingår också att minska såväl sociala och ekonomiska som geografiska klyftor i samhället. Jämställdhet bidrar till ekonomisk utveckling genom att både kvinnors och mäns potential tas till vara, varför utskottet välkomnar regeringens förslag om att förstärka jämställdhetsarbetet, bl.a. genom en ny jämställdhetsmyndighet. Utskottet delar regeringens bedömning att det är med breda reformer inom jobb, utbildning, boende, välfärd och jämlikhet som segregationen kan brytas. Regeringens välfärdsmiljarder och en aktiv arbetsmarknadspolitik som tillvaratar människors olika kunskaper och kompetenser är två viktiga delar i samhällsbygget.

Finansutskottet tillstyrker propositionens riktlinjer

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De alternativa förslagen till riktlinjer i oppositionspartiernas budgetmotioner avstyrks.

3 Rambeslutet utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålders-pensionssystemet vid sidan av statens budget till 1392miljarder kronor för 2019.

Riksdagen beslutar om ramar för de 27 utgiftsområdena för 2017 i enlighet med regeringens förslag. Utgifterna i statens budget uppgår till 972,4 miljarder kronor 2017.

Riksdagen godkänner regeringens förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2017 och antar regeringens förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Riksdagen godkänner regeringens beräkning av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2017.

Riksdagen godkänner de preliminära utgiftsramarna och de preliminära inkomstberäkningarna för 2018 och 2019.

Jämför reservationerna 6 (M), 7 (SD), 8 (C), 9 (L) och 10 (KD).

I detta kapitel behandlas de förslag som ingår i det s.k. rambeslutet. I ett och samma beslut fastställer riksdagen utgiftstaken för staten och ramarna för de olika utgiftsområdena samt godkänner en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår även att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande utgiftsposter: förändringen i anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen. I inkomstberäkningen ingår att ta ställning till olika förslag om ändrade regler för skatter och avgifter och att beräkna vad dessa förslag har för effekter på inkomsterna. Skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna i statens budget utgör budgetsaldot, vilket är definitionsmässigt lika med statens lånebehov med omvänt tecken. Budgetsaldot och lånebehovet uppkommer således som ett resultat av de delar som bygger upp statens budget. Riksdagen tar inte ställning till saldot som sådant utan till de delar som ingår i rambeslutet. I beslutet ingår också att riksdagen godkänner en beräkning av utgifterna inom ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. För att säkerställa en helhetssyn på budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv ingår också beslut om att godkänna preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för de tillkommande budgetåren.

3.1 Utgiftstak för staten

Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret. Utgiftstaket är en grundläggande del av principen om en beslutsordning uppifrån och ned, där beslut om en övre gräns för de totala utgifterna fattas före besluten om delarna, dvs. utgiftsramarna och anslagen.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen fastställer utgiftstaket för det tredje tillkommande budgetåret 2019 (punkt 2). Regeringen föreslår att nivån på utgiftstaket fastställs till 1392 miljarder kronor (se tabell 3.1). Regeringen bedömer att nivån på utgiftstaket för 2020 bör uppgå till 1466miljarder kronor. Den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2019 och bedömningen för 2020 överensstämmer med den bedömning som gjordes i vårpropositionen för 2016.

Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2019 och bedömning av nivån för 2020 innebär att nivåerna ökar med 60 miljarder kronor respektive 74miljarder kronor i förhållande till föregående år. Det är en större ökning än den genomsnittliga årliga ökningen vid fastställandet av nivån på utgiftstaket sedan utgiftstaket infördes 1997. Den genomsnittliga årliga ökningen i löpande priser 1998–2018 uppgår till 3,0 procent, medan motsvarande ökning 2019 och 2020 uppgår till 4,5 respektive 5,3 procent. Som en följd av utgiftstakets ökningstakt 2019 och 2020 ökar även budgeteringsmarginalens storlek under samma period, till 7,3 procent av de takbegränsade utgifterna 2019 respektive 11,0 procent 2020.

Motionerna

Oppositionspartiernas förslag till utgiftstak framförs i yrkande 2 i deras respektive budgetmotioner. Förslagen till utgiftstak i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 3.1.

Tabell 3.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftstak för staten 2017–2020

Miljoner kronor

2017

2018

2019

2020

Regeringens förslag till utgiftstak

1 274 000

1 332 000

1 392 000

1 466 000

Avvikelse från regeringen

Moderaterna

−21 000

−33 000

−60 000

−109 000

Sverigedemokraterna

±0

±0

±0

±0

Centerpartiet

−21 000

−33 000

−60 000

−109 000

Liberalerna

−21 000

−33 000

60 000

−109 000

Kristdemokraterna

−21 000

−33 000

60 000

−109 000

Anm.: Regeringens förslag till utgiftstak för 2020 är en bedömning och inget skarpt förslag.
Källor: Budgetpropositionen för 2017, partimotion 2016/17:3350 (M), partimotion 2016/17:2102 (SD), partimotion 2016/17:3494 (C), partimotion 2016/17:3419 (L) oc