Statlig förvaltning

Fru talman! Först vill jag yrka bifall till reservation 2 i betänkandet KU12. När jag i dag som homosexuell kvinna ser mig omkring i världen gör jag det med såväl fasa som ilska. Fasan och ilskan finns där när jag ser hur de sexualkonservativa, mörka krafterna runt om i världen bygger nätverk och skapar oheliga allianser, allt för att lyfta fram sina positioner. Deras syften och mål är det svårt att inte uppröras av. Personerna i dessa rörelser basunerar klart och tydligt ut sitt otroligt diskriminerande, föraktfulla budskap om oss HBT-personer. Dessa mörkerkrafter är ett stort och reellt hot mot HBT-personers rättigheter, det vill säga lika rättigheter oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. I Sverige trakasseras, hotas, diskrimineras och till och med mördas personer på grund av sin sexuella läggning. Fru talman! Detta är något som regeringen verkligen måste ta på allvar och sedan agera därefter, här hemma liksom i EU och i övriga världen. Vi i Sveriges riksdag och regeringen måste visa mod och styrka och stå upp för HBT-personers rättigheter globalt. Vi måste skaffa oss kunskap om HBT-personers livssituation och vara trovärdiga förespråkare i dessa så klart stora demokratifrågor. För att en förändring ska kunna ske vill jag här, fru talman, lyfta upp några av Vänsterpartiets förslag. En grundläggande mänsklig rättighet är inte att behöva bli utsatt för diskriminerande lagstiftning på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. Den genomförda reformen om att det allmänna ska motverka diskriminering på grund av sexuell läggning är bra, mycket bra, men vi anser att även könsidentiteten ska omfattas. För att motverka diskriminering räcker det inte bara med att ändra lagstiftningen. Det är lika viktigt att arbeta mot attityder och fördomar. Myndigheterna har ett ansvar att se till att lagstiftningen efterlevs och tillämpas i praktiken. Till detta behövs kompetensutveckling, för erfarenheterna visar att HBT-kompetensen är mycket bristfällig. Vänsterpartiet anser att om statsförvaltningen verkligen ska kunna leva upp till principerna om alla människors lika värde, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet, är det otroligt betydelsefullt att HBT-perspektivet integreras i statlig verksamhet. Myndigheterna bör få i uppdrag att återrapportera resultat och uppnådda mål inom HBT-området till regeringen. För att redovisningen av mål och resultat inom HBT-området ska kunna ske på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt anser Vänsterpartiet att det bland annat krävs en särskild HBT-förordning som innehåller konkreta, utvärderingsbara mål för att undanröja diskrimineringen av HBT-personer i statsförvaltningen. Denna förordning skulle säkerställa att HBT-frågorna verkligen integreras fullt ut i myndigheternas arbete. Om alliansen verkligen vill arbeta för alla människors lika värde i alla olika sammanhang, se då till att HBT-personernas livssituation verkligen förbättras. Det finns en ypperlig möjlighet att göra detta genom att stödja reservationen vid dagens votering. Fru talman! När det gäller detta att vara en förebild vill jag här kort nämna Sveriges alkoholpolitik. Vi vet att alkoholkonsumtionen i dag har ökat markant, speciellt i den del som jag själv kommer från, den södra delen av landet. Närheten till Danmark och Tyskland har medverkat till att införseln har ökat otroligt. Vi känner väl till alkoholens negativa konsekvenser vad gäller den personliga hälsan och den ökande kriminaliteten. Våld och misshandel finns också med i bilden. Detta drabbar som så ofta kvinnor och deras barn. I och med Sveriges medlemskap i EU har Vänsterpartiets farhågor besannats, det vill säga att den totala alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt i samband med EU:s, får jag säga, horribla införselkvoter. Enligt dessa är 10 liter starksprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin, 110 liter starköl att betrakta som normal förbrukning. Jag häpnar! Fru talman! Det är bara att beklaga att vi hade rätt i denna fråga, eftersom konsekvenserna av en ökad alkoholkonsumtion är så allvarliga och drabbar så många. Därför anser vi att det är av största vikt att Sveriges regering i olika sammanhang tar initiativ i EU för att få till stånd en ändring av införselreglerna avseende alkohol för privat bruk. När det åter gäller rollen som förebild måste vi som politiker ta vårt ansvar vad gäller intag av alkohol i olika representationssammanhang. Att vi i dessa sammanhang säger nej och tydligt tar ställning för en alkoholfri representation är av största vikt. För att nå dit vill Vänsterpartiet tillsätta en utredning med uppdrag att utreda förutsättningarna för en alkoholfri offentlig representation. Detta vårt yrkande har inte vunnit gehör. Det är bara att beklaga att högeralliansen inte inser sin roll, inte vill framstå som förebilder och inte heller har tagit till sig alkoholkonsumtionens negativa konsekvenser.

Fru talman! Det läggs mycket möda i demokratidebatten på hur folkets vilja ska kanaliseras, om vem som ska representera medborgarna och hur det politiska beslutsfattandet ska gå till. Det råder knappast någon brist på förslag om hur demokratins input-sida ska organiseras, men vänder vi blickarna mot de verkställande organen, mot förvaltningen, blir situationen delvis en annan. Output-sidan i vår demokrati, i vår offentlighet, får inte alltid lika mycket uppmärksamhet, trots att den offentliga maktutövningen aldrig blir så tydlig som i människors möte med myndigheter och offentliga institutioner. Statsvetare talar ibland om den bortglömda förvaltningen eller i varje fall om den bortglömda förvaltningsdebatten. Jag vill vända mig mot det här, och jag menar att debatten och utvecklingen av förvaltningspolitiken är mycket viktiga och angelägna demokratifrågor. Det handlar om människors tilltro till och förtroende för statens verksamhet och vår statsförvaltning. Det är en uppgift som blir än mer angelägen i takt med att vårt samhälle blir alltmer individualiserat, diversifierat och mångfasetterat. Statsförvaltningens uppgift att företräda hela svenska folket oberoende av kön, sexuell läggning, religiös tillhörighet eller den politiska uppfattning som människor har blir då ännu viktigare. Vår förvaltning ska kännetecknas av effektiva myndigheter som verkar i alla medborgares tjänst. Jag vill i detta anförande peka på en central utredning som har bäring på betänkandet. Det är det faktum att regeringen i december förra året beslutade om kommittédirektiv för en stor översyn av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation. Det är ett arbete som syftar till att förbättra och effektivisera vår statliga förvaltning och verksamhet genom att bland annat få till stånd en tydligare och mer överskådlig statlig förvaltningsstruktur som förenklar kontakterna för medborgare och företag. Den ska också titta på och helst öka myndigheternas förmåga att bidra till effektiviseringar. Uppdraget är att klargöra vad som bör vara statliga åtaganden i form av myndighetsuppgifter. I kommitténs uppdrag ingår särskilt att granska och ompröva myndigheters opinionsbildande och konkurrensutsatta verksamheter. Det sista, fru talman, har blivit en alltmer uppmärksammad demokratifråga. Jag vill knyta an till den senaste stora parlamentariska utredningen som granskade det tilltagande fenomenet med statlig opinionsbildning, som också var millenniets första utredning, nämligen Demokratiutredningen under ledning av den tidigare kulturministern Bengt Göransson. De skrev följande i sitt slutbetänkande om statlig opinionsbildning: "Med oro ser vi dock hur verk och myndigheter allt oftare uppträder som opinionsbildare utifrån ett snävt verksamhetsintresse. Vi finner det stötande och anser att det är en misshushållning med skattemedel. Det röjer en allvarlig missuppfattning av vari deras medborgaruppdrag består. Det urgröper tilltron till deras opartiskhet." I betänkandet berörs också motionsyrkanden om utnämningspolitiken. Jag noterar att regeringen nu tar steg mot en utnämningspolitik med ökad öppenhet, förutsägbarhet, tydliggörande av kvalifikationskrav och förbättrade möjligheter att följa upp och granska utförda utnämningar. För en vecka sedan utannonserades två höga statliga tjänster, som nu är möjliga att söka. Det var tjänsterna som konsumentombudsman och universitetskansler. Det är en väg mot större öppenhet i utnämningspolitiken. Arbetet med att reformera och modernisera utnämningspolitiken fortskrider i Regeringskansliet och bereds också i Grundlagsutredningen. Fru talman! Jag är övertygad om att detta är ett fält där det finns stora förväntningar från svenska folket. Fackförbundet ST, Statstjänstemännen, visade i en omfattande och kvalificerad opinionsundersökning förra året att mer än 70 procent av svenskarna vill att tillsättningen av generaldirektörer och andra statliga chefer ska ske i öppen konkurrens. Över 60 procent påstår att förtroendet för myndigheterna ökar med ett öppnare förfaringssätt. Vi vet att med ökad öppenhet följer också bättre möjlighet att granska utnämningarna och därmed minska riskerna för och misstankarna om missbruk. Det är ett viktigt arbete som syftar till att öka förtroendet mellan människor i Sverige och vår statsförvaltning. Utöver detta är motionerna i betänkandet av blandad karaktär. De tre reservationerna som föreligger gäller ökad medborgarmakt, HBT-kunskaper i statsförvaltningen och alkoholfri representation där intentionerna till i varje fall stora delar delas. Utskottet utgår från att regeringen följer utvecklingen och tar de initiativ som krävs. Fru talman! Jag vill avsluta med att yrka avslag på samtliga motionsyrkanden och bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande. Jag vill lyfta upp vissa principer och förändringsvindar som nu blåser inom statsförvaltningen. Med en ny regering har också en översyn inom olika aspekter av den statliga förvaltningen påbörjats. En viktig princip i den svenska statsförvaltningen och i demokratin är myndigheters självständighet. Riksdag och regering formar politiken. Myndigheterna ska vara den opartiska verkställaren av den förda politiken. Det har under senare år funnits vissa tveksamma gränslinjer mellan vad som är förvaltning å ena sidan och vad som är partipolitik å den andra. Jag vill med denna inledning kasta ett öga på motionerna rörande opinionsbildande myndigheter. Gränsen mellan vad som är opinionsbildning och information är svår att dra. Det finns däremot tydliga exempel under senare år där gränsdragningen har varit enkel och där man kan föra en diskussion om det inte gjorts lite väl tydliga avsteg från den opartiska rollen. Detta är något som Bengt Göransson i Demokratiutredningen bekräftar och som också Henrik von Sydow lyfte fram i sitt anförande. Skatteverket deltog bland annat på förra årets Hultsfredsfestival. Det var inget konstigt med det. Många aktörer är där för att informera. Men kostnaden för att hyra platsen var 100 000 kronor. Dessutom delade man ut otaliga saker till ungdomar på plats och erbjöd gratis Internet under festivalen. Tio anställda på Skatteverket var där. Medverkan var en del av myndighetens kampanj mot svartjobb bland unga människor. Kampanjen inleddes redan 2002 med en uppmärksammad reklamfilm. Det var Bosse som skulle spela fotboll, men vägen till planen var kantad av bekymmer. Vattnet var brunt, planen var igenvuxen och målet var sönder. Livet höll på att gå under, skulle man kunna säga. Filmen avslutades: Eller så betalar man skatt. Fru talman! Visst håller jag med om kontentan, men detta budskap torde snarare vara en uppgift för landets politiker att marknadsföra och propagera för, snarare än för en opartisk och verkställande myndighet. År 2004 uppgick kostnaderna för myndigheternas idé- och opinionsbildning till över 2 miljarder svenska skattekronor. Regeringen har tillsatt en utredning med bland annat uppgiften att granska och ompröva myndigheters opinionsbildande verksamhet. Regeringen har också möjlighet att fritt ändra i myndigheters arbetssätt. Det är min önskan att detta ses över och att myndigheter blir mer renodlade myndigheter med opartiskhet och saklighet som ledstjärnor. Det finns en annan motion där regeringen har påbörjat en förändring. Det gäller de högre statliga tjänsterna. De två annonserna där tjänsterna utlystes för någon vecka sedan, precis som Henrik von Sydow sade, har väl inte undgått någon. Att söka chefer via annons är ett nytt grepp som regeringen tar. En ny öppen process har påbörjats. Tillsättningen ska ske på sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det har man under de sista åren stundtals sett mellan fingrarna med. Grundlagsutredningen har bland annat i uppgift att se över öppenheten vid tillsättningen av de högre statliga tjänsterna. Den kommer med sina förslag senast den sista december nästa år. Regeringen har också markerat i budgetpropositionen för 2007 att utnämningsmakten måste ses över. Vi måste skapa ett mer förtroendefullt utnämningssystem. Rekryteringsprocessen måste även här vara öppnare och mer väldokumenterad. Kravprofiler kommer att upprättas och offentliggöras. Det finns många andra motioner som är värda att lyftas upp och omnämnas. Detta gäller inte minst motionerna om alla människors lika rätt och värde i Marianne Bergs anförande, liksom hur HBT-frågorna ska hanteras inom den statliga förvaltningen. Dessa motioners viktighet kan inte nog understrykas.

Fru talman! Vi behandlar motioner, och samtliga motioner avstyrks från utskottets sida. Jag kan också instämma i den bedömningen. Jag gör det utifrån de kommentarer som jag vill göra inom två områden. Jag ska begränsa mig till att kommentera de motioner som rör opinionsbildande verksamhet hos myndigheter och de som rör tillsättningen av statliga tjänster. De motioner som avser myndigheters opinionsbildande verksamhet syftar till att utreda detta men också sätta stopp för den typen av verksamhet. Jag är väldigt nöjd med att utskottet i sitt ställningstagande säger att det ibland faktiskt kan vara mer ändamålsenligt som styrmedel att vidta den typen av åtgärder än att införa regler. Det finns naturligtvis sådant som det är viktigt och centralt för våra myndigheter att delta i. Jag kan nämna användandet av bilbälte, hastighetsgränser på våra vägar och även frågor som rör upplysning om alkoholens skadeverkningar. Det kan också vara mobiliseringen mot narkotika och stora kampanjer som Knark är bajs. Det är utmärkta exempel på att det finns en viktig del för våra myndigheter att bedriva opinionsbildande verksamhet. Det ska självfallet ske på ett sådant sätt att man ställer krav på saklighet och opartiskhet. På denna punkt kan jag begränsa mig till att säga att jag är mycket nöjd med att vi är eniga i utskottet när det gäller avslag på dessa motioner. Vi har också frågor som rör högre statliga tjänster. Även här är utskottet enigt i sitt ställningstagande. Vi säger att vi vidhåller det ställningstagande som har gjorts tidigare från utskottets sida när det gäller de motioner som har synpunkter på hur detta går till. Vi säger att det självfallet ska vara på det sätt som det också hanteras av regeringen, nämligen att man när man tillsätter statliga tjänster endast ska fästa avseende vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Vi säger också att den omständigheten att en person har en politisk bakgrund naturligtvis inte ska diskvalificera från utnämning till statlig tjänst, självfallet under förutsättningen att det är sakliga grunder som ligger till grund för tillsättningen. Någonting annat kan inte vara tänkbart. Jag har svårt att tänka mig att de som har motionerat när det gäller de här frågorna verkligen menar att det förhållandet att man har en politisk uppfattning skulle vara diskvalificerande för att ha en högre statlig tjänst. Det närmar sig ett samhälle som i varje fall jag inte vill leva i. Fru talman! Jag noterar att vi är överens från utskottets sida när det gäller de här två punkterna. Därför finns det inte heller några reservationer från oss socialdemokrater.