Tolkning och översättning i brottmål

Fru talman! Jag tackar ödmjukast för ordet så här nära inpå sommaruppehållet. Nu kastar vi oss snabbt från arbetsmarknadsutskottet till justitieutskottet, där det handlar om ett betänkande om tolkning och översättning i brottmål, ett viktigt område. Det är en viktig verksamhet för att nå rättssäkerhet och för att den enskilde ska känna förtroende för rättsväsendet och upprätthålla det. Betänkandet består av förslag till lagändringar som i grunden syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Jag vill förklara bakgrunden lite grann. Lagändringarna innebär att om en misstänkt eller tilltalad i ett brottmål inte behärskar svenska ska en tolk kunna anlitas vid sammanträden inför rätten eller vid förhör under förundersökningen. Detsamma gäller om en misstänkt skulle ha någon form av hörselnedsättning eller kanske talsvårighet, så att en tolk kan behövas. Vi från Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet har en gemensam reservation i betänkandet. Vi skriver bland annat att kvaliteten på tolkningen kräver att tolkarna är kvalificerade för sin verksamhet. Det bör därför antingen vara auktoriserade tolkar eller rättstolkar. En del av bakgrunden är att Domstolsverket har gjort en enkätundersökning vid landets domstolar och dragit slutsatsen att tolkningsverksamheten delvis är bristfällig. Jag ska läsa upp en del av sammanfattningen av rapporten. När det gäller tolkar och översättare som inte är auktoriserade bedöms att tolkningen och översättningen håller en lägre kvalitet. Enligt rapporten har många domstolar problem med att anlita kvalificerade tolkar eller ibland att anlita någon tolk över huvud taget. Den bilden bekräftas av Statskontorets utredning En tolkningsfråga - Om auktorisation och åtgärder för fler och bättre tolkar . I Domstolsverkets rapport konstateras att det finns flera orsaker till problemet. Ett första problem är att det inte finns tillräckligt många auktoriserade tolkar och översättare eller att sådana inte finns att tillgå på grund av att anvisade förmedlingar inte har avtal med dem. Ett andra problem är att många domstolar inte frågar efter tolkar och översättare som är auktoriserade. Ett tredje problem som framgår av Statskontorets utredning är att tillgången på tolkar varierar beroende på var i landet man söker tolkkompetens. Enligt direktivet är det medlemsstaternas uppgift att vidta konkreta åtgärder för att se till att den tolkning och översättning som tillhandahålls håller den kvalitet som krävs. Det är svårt att få tag på kvalificerade tolkar. Många domstolar ställer inte heller krav på kvalificerade tolkar. Dessutom är utbildningen till tolk inte alltid tillfredsställande i alla delar av landet. Jag menar mot den bakgrunden och så som betänkandet ser ut att regeringen inte går tillräckligt långt i sina förslag för att få en tillfredställande lagstiftning på området. Jag ska läsa kort ur betänkandet: Utskottet noterar även att regeringen avser att i ett annat sammanhang återkomma till frågan hur tillgången på kvalificerade tolkar och översättare ska öka. Det finns alltså inte med fullt ut i betänkandet. Jag vill yrka bifall till S, V:s och MP:s reservation. Där framgår det att det är nödvändigt att förbättra kvaliteten på tolkning i domstolarna. Några åtgärder som kan vidtas är ställa krav på att kvalificerade tolkar ska användas i högre utsträckning av domstolarna. Fler tolkar måste utbildas, och det bör finnas ett nationellt register över kvalificerade tolkar och deras kompetens. De bör därför antingen vara auktoriserade tolkar eller rättstolkar, som jag nämnde tidigare. Jag yrkar bifall till vår reservation. Som jag förstår det är den sista debatten vi från justitieutskottet har före sommaruppehållet. Jag vill passa på att önska utskottets ledamöter och självklart också fru talmannen en trevlig sommar!

Fru talman! Vi debatterar nu justitieutskottets betänkande nr 23 Tolkning och översättning i brottmål . Det är ett betänkande som, precis som Mattias Jonsson berättade, behandlar en proposition som bygger på ett direktiv från EU-parlamentet och rådet. Dessutom behandlar vi följdmotioner och enskilda yrkanden från allmänna motionstiden. Vi i Miljöpartiet ser väldigt positivt på att man nu stramar upp de regler som gäller för tolkning. Men vi är lite frågande inför att regeringen inte valde att följa utredningens linje där utredningen föreslog att man skulle ställa högre krav, det vill säga att kräva antingen auktoriserad tolk eller rättstolk. Jag vill därför yrka bifall till den gemensamma reservation vi har med S och V om att förbättra kvaliteten i tolkningen vid domstolar. Det finns tre kompetensnivåer i dag hos tolkar. Det finns den stora delen som består av icke auktoriserade tolkar med väldigt varierande utbildningsgrad. Sedan finns det auktoriserade tolkar som har klarat det muntliga och skriftliga provet som Kammarkollegiet anordnar. Det finns också auktoriserade tolkar som har bevis om speciell kompetens och som gjort ett särskilt prov och fått kompetens som rättstolk eller sjukvårdstolk. Det finns i dag tusen, 1 023, auktoriserade tolkar i Sverige. Av dem är 203, 204 rättstolkar. Totalt sett finns det runt 6 000 aktiva tolkar. Att tolka vid en rättegång kräver specialistkompetens av tolken. Många juridiska begrepp har en väldigt specifik innebörd som måste förstås av alla inblandade. Det blir problematiskt om det inte är auktoriserade rättstolkar som anlitas. De drygt 200 rättstolkarna täcker tyvärr inte alla språk som förekommer vid rättegångar. Det finns till exempel fortfarande inte en enda rättstolk från somaliska, som ändå är ett ganska stort invandrarspråk. Därför behövs det mer tolkutbildning. Bristen på rättstolkar framhålls som en förklaring till att regeringen nu inte helt och hållet följer utredningens förslag. Jag tror att man skulle kunna tänka mer innovativt än så. Tolkarna själva lyfter exempelvis fram möjligheten att lite oftare än i dag tolka via videolänk. En tolk på plats är förstås det bästa alternativet. Men en rättstolk via videolänk är att föredra framför att ha en icke auktoriserad tolk som finns i närområdet. Dess värre anger i dag sex av tio domstolar att de aldrig använder sig av videotolkning. Några exempel i den undersökning som Domstolsverket genomfört är Eskilstunas och Nyköpings tingsrätter som sällan eller aldrig använder sig av videotolkning. Tolkning via video är en enkel och inte särskilt kostsam åtgärd för att garantera rättssäkerheten. Alternativet är ofta att avbryta och kanske tvingas ta om en rättegång på grund av att tolkningen varit bristfällig. Då blir det klart högre kostnader som följd. I Sverige genomförs årligen ca 8 000 domstolsförhandlingar med hjälp av tolk. För en tredjedel av alla domstolar i landet kommer lagändringen som vi skulle föreslå inte att förändra nuvarande praxis. En tredjedel av domstolarna ställer de redan i dag sådana krav. Det finns någon sorts idé om att man skulle kunna spara pengar genom att använda en tolk med lägre kompetens. Men, fru talman, det finns mycket som tyder på det motsatta. Får man en sämre tolk och det blir sämre tolkning under rättegången kan det riskera att dra på kostnader. Man riskerar att rättegången tar längre tid, och det kan till och med skapas problem med rättssäkerhet. Jag yrkar därför återigen bifall till reservation nr 2.

Fru talman! I dag ges tolkhjälp i svenska brottmålsdomstolar om språkkunskaper i svenska saknas. En åtalad som blir dömd i ett brottmål kan bli skyldig att ersätta staten för kostnader för försvarsadvokat och målsägandebiträde. Men kostnader för tolk på främmande språk betalas dock nästan uteslutande och undantagslöst av allmänna medel även då den åtalade fälls. Samtidigt som dagens massinvandring skapar ett alltmer splittrat samhälle, med stora grupper i befolkningen som lever i utanförskap och utan tillräckliga språkkunskaper, skenar brottsligheten och kostnaderna för tolkning i brottmål. Enligt Domstolsverkets årsredovisning för år 2012 ökade myndighetens utgifter för tolkkostnader från 49 miljoner till 61 miljoner åren 2011-2012. Det är en ökning med närmare 25 procent på bara ett år. År 2006 låg utgifterna för tolkar på 21 miljoner. Det är en ganska anmärkningsvärd ökning. Fru talman! Personer som begår grova brott kostar redan enskilda offer och samhället enorma belopp årligen. Att de också ges särskilda gratisförmåner är en orättvis ordning som inte minst bidrar till att urholka vårt välfärdssamhälle. Man skulle dessutom kunna tro - jag har åtminstone trott det tidigare - att den som invandrar till Sverige och begår ett grovt brott också är tvungen att ersätta samhället för de kostnader som uppstår och då inte minst tolkkostnaderna. Man har trots allt valt att begå ett brott. Någon gräns för den svenska naiva frikostigheten borde det väl ändå finnas, kan man tycka. Samtidigt måste naturligtvis alla som åtalas för brott kunna följa rättegången på ett språk de förstår. Det är en självklarhet, och jag har naturligtvis inte någon annan uppfattning. Det handlar om rättssäkerhet. Därför måste tolkhjälp kunna finnas tillgänglig. Men jag anser att om man som utlänning eller invandrad begår ett brott, då måste man räkna med att brottslighet inte är gratis. Jag anser därför att samtliga åtalade - svenska medborgare eller utländska - som är föremål för rättegång i Sverige och som nyttjar tolkhjälp vid fällande dom bör göras skyldiga att ersätta kostnader som har uppstått för deras tolkbehov. Med tolkbehov menar jag i detta fall inte sådana tolkbehov som till exempel funktionshindrade kan ha, utan endast främmande språk. För att detta nya system inte ska drabba utländska turister som till exempel av oaktsamhet eller okunskap har gjort sig skyldiga till smärre förseelser bör, menar jag, betalningsskyldigheten begränsas och endast gälla gärningsmän som har dömts för så grova brott att det ger fängelsestraff. Jag yrkar härmed bifall till reservation 1 i betänkandet.

Fru talman! Brottsförebyggande rådet har konstaterat att personer med utländsk bakgrund riskerar att missgynnas i rättsprocessen på grund av kommunikationssvårigheter. I fjol varnade forskare i Lund för att hälften av landets tolkar inte är tillräckligt kunniga, vilket innebär att rättssäkerheten hotas. I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition Tolkning och översättning i brottmål , två motioner som har väckts med anledning av propositionen och tre motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011 och 2012. Moderaterna ställer sig bakom regeringens förslag till lagändringar, vilka syftar till att genomföra Europaparlamentets direktiv om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden år 2010. Om en misstänkt eller tilltalad i ett brottmål inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid sammanträden inför rätten eller vid förhör under förundersökningen. Detsamma gäller för en misstänkt eller en tilltalad som till följd av hörselnedsättning eller talsvårigheter behöver en tolk. Domstolen eller den brottsutredande myndigheten ska vara skyldig att översätta en handling i ett brottmål eller de viktigaste delarna av den om en översättning är av väsentlig betydelse för att den misstänkte ska kunna ta till vara sin rätt. Översättningen ska få göras muntligen om det inte är olämpligt med hänsyn till vad förhandlingen eller målet rör eller någon annan omständighet. Fru talman! I Domstolsverkets rapport Kvaliteten på tolkning i domstolar, m.m. gjordes en kartläggning av användandet av tolkar och översättare i domstolarna och i vilken utsträckning dessa uppfattades vara kvalificerade. Av rapporten framgick att en stor andel av domstolarna anser att den tolkning som tillhandahålls av rättstolkar och andra auktoriserade tolkar samt den översättning som tillhandahålls av auktoriserade translatorer håller hög kvalitet. När det gäller tolkar och översättare som inte är auktoriserade bedöms att tolkningen och översättningen håller lägre kvalitet. Regeringen föreslår därför att kompetenskraven skärps när det gäller tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter. Om det är möjligt ska en tolk eller en översättare som är auktoriserad anlitas. Den som döms för ett brott ska inte betala tillbaka det som staten har betalat för en offentlig försvarares utlägg för tolkning av överläggning med den tilltalade. Den som har en privat försvarare och döms för ett brott ska även kunna få egna kostnader för tolkning av överläggning med försvararen ersatta av staten. Tystnadsplikt införs för tolkar och översättare som inte är auktoriserade när de anlitas vid en överläggning mellan en misstänkt i brottmål och försvararen eller i övrigt vid förberedande av den misstänktes försvar. Fru talman! Det är ur rättssäkerhetssynpunkt viktigt att den tolkning och översättning som tillhandahålls inom rättsväsendet håller hög kvalitet. Brister i tolkningen kan leda till att domar och beslut fattas på grundval av ett oriktigt underlag. Moderaterna anser att det förslag som regeringen nu har lagt fram medför att tolkverksamheten vid straffrättsliga förfaranden inom domstolarna kommer att förbättras. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2013. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna. Dessutom vill jag gärna önska alla i utskottet en riktigt skön och härlig sommar. Hoppas ni får mycket sol på er! (Applåder)

Fru talman! Det mesta som behöver sägas har Pia Hallström sagt, och jag går därför direkt till reservation nr 1 från Sverigedemokraterna. I den kan man läsa att den person som behöver tolkning ska betala för detta, om personen fälls, och vidare att hänsyn inte bör tas till den tilltalades betalningsförmåga. Om man inte har råd att förstå vad som sägs i domstolen ska man med andra ord heller inte ha möjlighet att förstå det. Jag har en direkt fråga till Sverigedemokraterna. Om åklagaren behöver ställa frågor till den tilltalade under rättegången eller om domstolen vill ställa några frågor för att tydliggöra och det inte finns någon tolk på plats för att den tilltalade inte anser sig ha råd - vad händer då? Man ska alltså utgå från att det ska sitta en person där som inte har någon möjlighet att förstå vad rättegången går ut på, som inte kan svara på frågor och som inte kan förstå domarens frågor. Har Sverigedemokraterna över huvud taget inte funderat på att det kan vara så att domstolen också har behov av att tolkning finns? Ni har bara utgått från att det är den tilltalade som på något sätt ska vara glad för att få tolkning. Men tolkning behövs faktiskt för att hela rättsprocessen ska fungera. Sedan är det minsta man kan säga att det behövs för att få en rättssäker process, men det har jag inte förväntat mig att Sverigedemokraterna skulle fundera på. Men ni skulle åtminstone kunna fundera på huruvida det inte vore bra om åklagaren och domstolen kunde ställa sina frågor till den tilltalade. I övrigt håller jag med om det Pia Hallström sade tidigare. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. (Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att önska dig en trevlig sommar här och nu, Johan Linander, innan vi börjar om en liten stund. Du kom in lite senare, och kanske hörde du inte vad jag sade i talarstolen. Av ditt inlägg att döma verkar det som att du inte gjorde det. Det kanske hade varit klädsamt eftersom jag tycker att jag var ganska tydlig i mitt anförande. Jag anser naturligtvis att man måste göra sig förstådd när man ställs inför en domstol. Det är en självklarhet, och det framförde jag också för bara några minuter sedan i talarstolen här mitt emot. Vad jag däremot säger är att om man döms till fängelse ska man också vara skyldig att betala tolkkostnaderna. Man får stå för kostnaden själv. Det innebär inte - och det har jag absolut inte sagt - att det inte ska finnas någon tolk. Det ska finnas tolk, men man ska betala kostnaderna om man döms till fängelse. Det innebär att om man döms till fängelse finns det en chans att under tiden man sitter i fängelse betala av den skuld man har till samhället, inte minst i form av tolkkostnader. Jag tycker att det är jättekul att man kan raljera över politik, och jag tycker att vi ska göra det också, för man måste få skratta. Det är bra, men man måste kunna hålla sig till vad som sägs och till sanningen. Det är väl en självklarhet att man inte ska sitta i en domstol och inte kunna kommunicera med varandra. Det är lite problematiskt om man har en åtalad, en domare och en åklagare som inte förstår varandra. Det säger sig självt att det faller på sin egen orimlighet. Än en gång: Naturligtvis ska man ha tolk. Det har jag framfört. Men om man döms till straff som innebär fängelse ska man stå för kostnaderna själv. För mig är det en självklarhet. Jag tycker att vi har en sorts naiv inställning här i Sverige. Brott ska inte få kosta, men om man begår ett brott har man en skuld att betala till samhället. Vad gäller tolkkostnaderna tycker jag att det är en mycket liten del i sammanhanget. Jag tycker dock att den är så pass viktig att det ändå är en signal från samhällets sida.

Fru talman! Det stämmer att jag inte hade kommit in i kammaren, men jag hörde där ute vad du sade. Du sade ungefär det som står i reservationen. Du utgår från att tolkning ska finnas. Sverigedemokraterna tycker att tolkning ska finnas. Men man får veta i efterhand om man ska betala eller inte. Det betyder alltså att ni vill införa ytterligare ett straff, en påföljd. Om man döms ska man betala. Utöver eventuella böter, fängelse och skadestånd till brottsoffret ska man få ytterligare en påföljd. Man ska betala tolkdelen av rättegångskostnaderna. Hur tror du att det överensstämmer med de regler som finns för påföljder för de tilltalade att de även ska betala tolkkostnaderna, Richard Jomshof? Om man ska betala tolkkostnaderna måste tolkningen vara valfri för den tilltalade. Man kan inte välja om man ska ha tolk, men man ska betala kostnaden i alla fall. Vi kan inte påföra någon en kostnad som man inte kan välja att inte ta. Det blir ett otroligt bakvänt förhållande. Man får inte välja om det ska finnas tolkning, men man är skyldig att betala den när kostnaden sedan uppstår. Så kan vi inte gärna ha det. Ska man läggas på en möjlig kostnad måste man också kunna välja att inte ta den kostnaden. Hur ska det annars fungera? Richard Jomshof får gärna förklara det. Vi kan vända på det. Om man som svensk blir utsatt för en brottsmisstanke i ett annat land och ska delta i en rättegång i ett land där man absolut inte förstår språket, är det då inte rimligt att det landet också bekostar det som krävs för att rättsprocessen ska fungera?

Fru talman! För det första anser jag att vi rent allmänt har för milda straff i Sverige. När det gäller skadestånd till brottsoffer har vi sverigedemokrater föreslagit att de rent allmänt ska bli högre. Staten ska gå in och täcka dem, och i efterhand ska staten driva in skadestånden för att säkerställa att brottsoffret får sitt skadestånd och de pengar som man är berättigad till. Det varierar från fall till fall hur höga skadestånden är, och det finns tillfällen när man inte blir tilldömd några skadestånd över huvud taget. Det varierar, som sagt, från fall till fall. Det är mycket man inte vet innan domen har fallit. Det vore väl konstigt annars. Ska det vara en rättssäker process vore det dumt om vi på förhand visste exakt vad straffet skulle bli och så vidare. Det tror jag att till och med Johan Linander kan hålla med om. Jag anser att om man begår ett grovt brott som leder till fängelse är det en självklarhet att man ska betala vad det kostar. Man ska betala höga skadestånd till brottsoffret, man ska betala vad det kostar samhället och så vidare och inte minst tolkkostnaderna. Jag tycker att det är en självklarhet att man på något sätt betalar tillbaka hela den skuld man har dragit på sig i och med att man har begått ett grovt brott. Som jag sade inledningsvis finns det mycket som man inte vet innan rättegången har börjat utan först när domen har fallit. Den kan dessutom överklagas, och det innebär att en dom man en gång har fått kan bli någonting helt annat i slutändan när man har överklagat och det har gått till högre instanser, vilket Johan Linander också vet. Jag tycker inte att det är ett argument som håller. Begår man ett grovt brott, förstår man inte språket och är man tvungen att ha tolk ska man betala för sig. Jag tycker inte att det är speciellt konstigt. Jag som politiker måste kunna ha en åsikt, och det har jag också. Jag för fram den, och vi debatterar den. Jag önskar naturligtvis att fler kunde lyssna på det vi har att säga eftersom jag tycker att det trots allt är ganska vettiga saker.

Fru talman! Jag hoppas verkligen inte att så många lyssnar på det här. Det skulle bli en konstig situation i rättegången. Ni hade kunnat skriva i er reservation att ni tycker att det behövs ytterligare ett straff. Det straffet ska vara att de som fälls till fängelse i mer än ett år ska betala tolkkostnaderna. Man kan fundera på varför ni stannar vid att de ska betala tolkkostnaderna. Menar ni även att de ska bekosta övriga rättegångskostnader? Menar ni att om man fälls i domstol ska man betala kostnaderna för hela domstolsprocessen, för åklagare, målsägandebiträden och alla andra som uppträder i domstolen? I så fall: Varför stannar ni vid dem som behöver tolkning till ett annat språk för att klara av processen? Det vore ju mycket rättvisare att säga att alla, även svenska medborgare, ska betala den typen av kostnader. Det ni såklart är ute efter är att utländska medborgare ska få det ännu svårare. De människor som inte förstår svenska ska få det svårare, men svenska medborgare som begår brott ska inte betala delar av rättegångskostnaderna. Det följer som vanligt Sverigedemokraternas logik. Är man inte svensk ska man få det svårare i samhället. Är man svensk klarar man sig lite lättare.

Fru talman! Sjukvården och domstolarna har svårt att få språktolkar av tillräckligt hög kvalitet. Det visar inte minst Sveriges Radio, som har gjort en granskning och konstaterat att vården lider brist på auktoriserade tolkar. Behovet av kvalificerade tolkar är stort när det gäller både utländska språk och teckenspråk. Enligt Domstolsverket förekommer det att förhandlingar måste ställas in på grund av bristande tillgång till kvalificerade språktolkar. Det händer också att förhandlingar får göras om för att tolkningen inte varit tillräckligt bra. Var femte domstol anser att kvaliteten på de tolkar som inte är auktoriserade eller har en sammanhållen grundutbildning ofta är för låg. Alliansen föreslår att kompetenskraven skärps när det gäller tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter. Och om det är möjligt ska alltid en auktoriserad tolk eller översättare anlitas. Vidare föreslår Alliansen att tystnadsplikt införs för tolkar och översättare som inte är auktoriserade, som anlitas vid en överläggning mellan en misstänkt i brottmål och försvararen eller vid förberedande av den misstänktes försvar. Allt detta är steg i rätt riktning. Det är också mycket vanligt att barn används som språktolkar när deras föräldrar har kontakt med socialtjänst, sjukvård eller andra myndigheter. Många forskare säger att det här är både oetiskt och problematiskt på alla sätt för alla parter och för barnen som tolkar åt sina föräldrar. Detta är, som sagt, steg i rätt riktning. Det finns väldigt mycket kvar att göra. Kristdemokraterna har talat om att det vore bra om det fanns en myndighet som fick ett sammanhållet ansvar när det gäller tolkning. Det gäller både utländska språk och teckenspråk. Det ska inte spela någon roll vilken hemort man har, vilket hemspråk man har eller vilken funktionsnedsättning man har. Med ett statligt ansvar för tolkning till teckenspråk och utländska språk ser vi större möjligheter till en högre kvalitet för människor som behöver detta. Med det önskar jag glad sommar och yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. (Applåder)