Transporter av frihetsberövade

Betänkande 2016/17:JuU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 februari 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Kriminalvården får huvudansvar för transporter av frihetsberövade personer (JuU9)

För att polisen ska få större möjlighet att ägna sig åt sin kärnverksamhet får Kriminalvården nu rätt att transportera frihetsberövade personer åt andra myndigheter.

Förändringen innebär också att polisen får rätt att överlämna transporter av frihetsberövade till Kriminalvården. Dessutom ska myndigheter som får begära hjälp med att flytta en frihetsberövad person i vissa fall vända sig direkt till Kriminalvården, i stället för till polisen. Reglerna om när en begäran om hjälp med transport får göras blir också tydligare.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-01-19
Justering: 2017-02-02
Trycklov: 2017-02-03
Reservationer: 2
Betänkande 2016/17:JuU9

Alla beredningar i utskottet

2017-01-19

Kriminalvården får huvudansvar för transporter av frihetsberövade personer (JuU9)

För att polisen ska få större möjlighet att ägna sig åt sin kärnverksamhet föreslår regeringen att Kriminalvården får rätt att transportera frihetsberövade personer åt andra myndigheter.

Regeringen föreslår också att polisen får rätt att överlämna transporter av frihetsberövade till Kriminalvården. Dessutom ska myndigheter som får begära hjälp med att flytta en frihetsberövad person i vissa fall vända sig direkt till Kriminalvården, i stället för till polisen. Reglerna om när en begäran om hjälp med transport får göras blir också tydligare.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-02-15
Debatt i kammaren: 2017-02-16
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:JuU9, Transporter av frihetsberövade

Debatt om förslag 2016/17:JuU9

Webb-tv: Transporter av frihetsberövade

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 17 Linda Snecker (V)

Herr talman! Polismyndigheten har ett stort och brett uppdrag att brottsförebygga och skapa trygghet, och där ingår en otroligt stor mängd arbetsuppgifter. Det gäller allt från att med dragna vapen jaga kriminella till att visa sin radiobil för nyfikna förskolebarn.

Men polisen befinner sig i en situation med hög arbetsbelastning, och det sker mycket i Sverige just nu, inte minst i den kriminella världen. Skjutningar på öppen gata har ökat, tyvärr likaså antalet döda, vilket är oerhört allvarligt. Och just därför är det bra att polisen inte ska utföra fler arbetsuppgifter än nödvändigt. En renodling av polisens arbetsuppgifter är välkommen, och debatten i dag handlar om att polisen inte ska utföra onödiga transporter som en annan myndighet likaväl kan utföra - i detta fall Kriminalvården. Vänsterpartiet välkomnar det.

Men likaväl som initiativet från regeringen om renodling är bra finns det många andra politiska förslag som regeringen, tillsammans med andra partier i den här kammaren, helhjärtat stöttar som ger polisen mer att göra. Det är gränskontroller som förlängs och som är en stor belastning för polisen i syd. Det är en region som är hårt belastad med en ökad kriminell verksamhet i Malmö. Samtidigt säger Migrationsverkets prognos att antalet flyktingar minskar. Ändå förlänger regeringen gränskontrollerna. Vi är starkt kritiska till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Transporter av frihetsberövade

Regeringen föreslår också att Migrationsverket ska kunna begära hjälp, handräckning, av polisen för att utvisa personer från Migrationsverkets anläggningsboenden. Förutom att regeringens asylpolitik har lett till mer utsatthet och fattigdom bland asylsökande ska nu polisens redan höga arbetsbelastning leda till att personer utvisas till länder som inte är säkra.

Jag har svårt att förstå varför vi i justitieutskottet ska renodla polisens arbetsuppgifter när regeringen lägger fram lagförslag i andra utskott som ger polisen mer att göra. Den ena handen vet inte vad den andra handen gör.

Ta ert ansvar för polisen! Ta ert ansvar för migrationspolitiken! Det gäller både regeringen och alla borgerliga partier. Ni upprätthåller polisens svåra situation genom att ständigt ge den fler arbetsuppgifter. Det är oansvarigt. Var konsekventa! Det är Vänsterpartiet.

Herr talman! I dag utför Kriminalvården transporter för andra myndigheters räkning. Det handlar om att transportera åtalade till domstolsförhandling eller till sjukvårdsbesök. Det finns en inarbetad praxis som används, och det mesta fungerar bra. Det är alltså inga problem att Kriminalvården utför fler transporter.

Vänsterpartiet vill två saker.

För det första vill vi inte att samtransporter sker mellan Kriminalvårdens egna klienter och personer som transporteras enligt olika lagar om tvångsvård. Det är en uppfattning som både JO och JK delar. Det finns i dag en praxis att sådana samtransporter inte ska ske, men vi vill att det lagregleras.

För det andra vill vi att det säkerställs att Kriminalvården får den utbildning som behövs för det nya uppdraget. Vi måste säkerställa att krav på kompetens, säkerhet och värdighet uppfylls när transporter av skilda kategorier av frihetsberövade sker.

Att Kriminalvården utför fler transporter är bra. Men tror man att det här förslaget kommer att renodla polisens arbetsuppgifter, ja, då måste man vara politiskt blind för alla andra lagförslag som har klubbats eller kommer att klubbas igenom som ger polisen mer att göra.

Jag yrkar bifall till reservation 1.


Anf. 18 Petter Löberg (S)

Herr talman! Inledningsvis vill jag i vanlig ordning yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Ibland resulterar det politiska arbetet i braskande rubriker och pukor och fanfarer. Ibland är det de små stegens politik, små skruvningar i befintliga system. Ibland är det små reformer som knappt märks. Ibland monteras hela system ned om en del politiker får möjligheten och tiden att göra det, men allt som oftast handlar det om den här typen av finmekanik.

Kortfattat handlar det i dag om att den myndighet som är bäst lämpad att utföra vissa uppgifter också ska göra det. I det här fallet är det transportverksamheten inom Kriminalvården.

Kriminalvården är i dag en ganska välmående myndighet. Det är Sveriges fjärde största myndighet. Ellen och jag får om ungefär en månad anledning att diskutera det här vidare. Men vi kan konstatera att myndigheten har genomgått det organisatoriska stålbad som polisen delvis fortfarande befinner sig i. Vi kan se att Kriminalvården har en i stort sett alkohol- och narkotikafri miljö. Vi kan se att antalet rymningar är i princip lika med noll. Vi kan också, vilket är det absolut mest glädjande, se att andelen som återfaller i brott minskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Transporter av frihetsberövade

Slutsatsen är att vi tror att Kriminalvården är väl rustad att anta nya och utvidgade utmaningar, och det här är en utmaning. Det jobbar i dag 400 personer inom Kriminalvårdens transportverksamhet, och man utför en bra bit över 10 000 transporter per år. Med det förslag som ligger i dag kommer omfånget att utökas dramatiskt. Bara polisen genomför åtminstone 30 000-35 000 handräckningar per år. Det är stigande och har så varit sedan 2012.

Det här innebär alltså att Kriminalvården kommer att få skala upp sin verksamhet. Det kommer att innebära en del utmaningar i fråga om utbildning, som Linda beskrev. Man har en grundutbildning på 20 veckor. Man kommer att få hantera det här på ett bra sätt.

Fördelen med att Kriminalvården skalar upp är att Kriminalvården finns i hela landet. Man finns ofta inte i områden eller på orter där vi redan har en överhettad arbetsmarknad. Kriminalvården har med sina anstalter och häkten placeringar även där övriga statliga förvaltningar har stängt butiken. Utan att egentligen ha det som ett övergripande mål - Kriminalvården har ju andra mål - har man alltså behållit sitt regionalpolitiska uppdrag.

Dessbättre sammanfaller denna effekt med att det är i många av de här områdena som polisen i dag är hårt pressad och har väldigt få poliser på patrull i yttre tjänst. Kan vi avlasta dessa poliser så att de kan ägna sig åt sina kärnområden att förebygga och bekämpa brottslighet har vi nått en viktig målsättning med den nya polisreformen, nämligen det effektiva polisarbetet.

Annika kanske går in mer i detalj på vad det här innebär, men vi har i alla fall ett antal tillkännagivanden. Riksdagens majoritet har ju pushat regeringen framför sig i det här. Ibland kan vi se att tillkännagivanden är ett bra medel. Det är ett av riksdagens instrument för att påverka politiken. Ibland handlar det om de berömda öppna dörrarna som man slår in när saker och ting redan är på gång. Men dessa tillkännagivanden ska tas på allvar.

Ni kan se här och nu att vi gör det. Vi har ett antal utredningar som handlar om att renodla polisens verksamhet. Det handlar om djurskyddsverksamhet eller djurhantering av olika slag. Det kan handla om uppgifter som tull och kustbevakning har fått ta över och som har renodlats. Det handlar om att anställa civilanställda när uniformerad eller polisutbildad personal behövs på andra ställen i organisationen.

Det kan också göras enorma förbättringar av effektiviteten genom bättre it-verktyg. Här ser vi en stark ljusning de senaste åren. Äntligen har de verktyg kommit polisen till del som man har längtat efter så länge.

Samtidigt har vi de tuffa omvärldsfaktorerna, som inte har minskat behovet av att rationalisera och hitta nya lösningar utan snarare ökat det. Vi har mängder med handräckningsärenden som handlar om att klara de migrationsutmaningar vi har. Oavsett vad man tycker om asylpolitiken i sig måste de hanteras. Vi har större utmaningar på det säkerhetspolitiska området, och vi har flaskhalsar som gör att vi inte klarar av att skala upp polisorganisationen i den omfattning som vi hade önskat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Transporter av frihetsberövade

När ni står här i talarstolen och ropar om att ni vill ha x tusen nya poliser vet ju alla här i rummet att det tar sin rundliga tid innan de poliserna kan börja arbeta. Det är till och med svårt att fylla platserna på Polishögskolan som det är i dag. Därför är den här typen av beslut absolut avgörande för att polisen ska kunna avlastas och göra ett bättre jobb.

Jag ska inte orda så värst mycket mer. Jag tycker att förslaget är väl avvägt. Man har fört diskussioner om huruvida man ska samtransportera eller inte och om det ska vara lagreglerat.

Vi och regeringen har i betänkandet landat i den praxis som finns i dag: att vårdinrättningar som kan göra transporter själva gör dem i så stor utsträckning som möjligt. Men där det behövs olika typer av tvångsmedel ska polis och framför allt Kriminalvården i större omfattning ges möjlighet att transportera. Vi kan inte se att Kriminalvården skulle vara mindre lämpad att transportera en psykiskt sjuk person än polisen, som har gjort det under lång tid. Vi ser att utbildningsnivån för den specifika typen av transporter kan vara betydligt högre i Kriminalvården än i polisväsendet.

Om det skulle behövas, om det här går över styr, får man väl se över lagstiftningsprocessen lite längre fram.

(Applåder)


Anf. 19 Linda Snecker (V)

Herr talman! I justitieutskottet debatterar vi polisen oerhört mycket, och det passar jag på att göra även i dag. Precis som jag redan framfört välkomnar Vänsterpartiet renodlingen av polisens arbetsuppgifter. Men jag kan inte förstå hur regeringen resonerar och varför ni socialdemokrater genom att inte stå upp för asylrätten ger polisen mer att göra.

Genom att återkommande förlänga gränskontrollerna ger ni polisen mer att göra. Det ger polisen sämre förutsättningar att göra det absolut viktigaste arbete de har, nämligen det brottsförebyggande. Det ger polisen sämre förutsättningar att utreda skjutningarna i Malmö när de i stället ska kontrollera gränser och id-kort på tåg.

Vet regeringen och Socialdemokraterna vad ni gör när ni å ena sidan försöker renodla polisens arbetsuppgifter och å andra sidan ger polisen så väldigt mycket mer arbetsuppgifter?


Anf. 20 Petter Löberg (S)

Herr talman! Linda Snecker är väl medveten om att det krävdes enormt mycket polisresurser initialt när den stora gruppen flyktingar kom över inte minst Öresundsbron under hösten 2015. Poliser fick åka ända från Norrland ned till Malmö för att arbeta och försöka hantera situationen där. I dag är det fortfarande en belastning i Region Skåne. Men det är inte på långt när på den nivå som det var initialt. Här har man använt mycket mer väktare. Man använder olika typer av stickprovskontroller, och man har en betydligt mindre påverkan på den polisiära resursen i övrigt. Man sköter det på ett väl avvägt sätt när det gäller migrationen.

Detta är inte en migrationspolitisk debatt. De reservationer som ni har i Vänsterpartiet handlar om samtransporter. Där har vi redogjort lite grann för att vi i grund och botten har samma uppfattning. Man ska inte samtransportera grupper. Men vi ser inte att det behövs en lagstiftning. Det om själva reservationerna.


Anf. 21 Linda Snecker (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Transporter av frihetsberövade

Herr talman! Visst är det så att vi är helt överens om själva transporterna förutom att ni föredrar praxis och vi lagstiftning. Jag uppskattar att du säger, Petter Löberg, att gränskontrollerna antagligen har spelat ut sin roll eftersom det stora antal som kom 2015 inte längre kommer. Det är samma sak som Migrationsverket säger i sin prognos.

Trots allt detta fortsätter regeringen med gränskontrollerna, som ger polisen mer att göra. Jag blir väldigt frågande om den proposition som kommer till socialförsäkringsutskottet som också berör polisen. Migrationsverket ska kunna begära handräckning av polisen. Polisen ska hjälpa till att vid beslut skjutsa bort en utlänning som inte längre har rätt till bistånd i form av logi på en plats i ett anläggningsboende. Syftet med förslaget är att snabbare kunna avhysa personer från boende som inte har rätt att stanna kvar där. Det är någonting som polisen och Lagrådet motsätter sig.

Utöver det gör regeringen ännu mer saker som ger polisen mer att göra. Jag kan räkna upp några saker. Det är utökade möjligheter att genomföra riskbaserade arbetsplatsinspektioner. Som socialdemokrat borde att höra det få dig att rysa i hela kroppen. Det ger möjligheter att ta fingeravtryck vid inre utlänningskontroller, och det utvidgar möjligheten att omhänderta pass eller id-handlingar.

Detta är fyra konkreta förslag som behandlas i andra utskott än i justitieutskottet som ger vår polis - det har du och jag lagt fram en budget om, och där är vi överens - väldigt mycket mer att göra. Det gör dessutom att vi inte får ett bra återvändandearbete för dem som ska tillbaka till sina hemländer. Varför gör ni det?


Anf. 22 Petter Löberg (S)

Herr talman! Vi kan ha olika åsikter och funderingar om asylpolitiken både på kammaren och i riksdagens kammare. Men vi kan inte ha den tingens ordning som vi hade hösten 2015, när mängder med människor till exempel kom in till Trelleborg, inte ens registrerades där utan försvann direkt från gränsen utan att vi hade en aning om vart de tog vägen eller vilka de var.

Oaktat vad man tycker om id-kontrollerna och nödvändigheten av dem - och det måste man hela tiden ifrågasätta behovet av - gjorde de att vi åtminstone fick kontroll över vilka som kom in i landet. Det tror jag är till gagn även för de asylsökande. Vi vill inte ha ett parallellsamhälle där mängder av människor befinner sig i Sverige papperslösa utan namn och utan kontroll. Det hade heller inte resursmässigt varit polisiärt önskvärt. Självklart inte.


Anf. 23 Ellen Juntti (M)

Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet gällande transporter av frihetsberövade. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen.

Det var alliansregeringen som tog initiativ till denna viktiga reform, som kommer att avlasta polisen väldigt mycket. Alliansregeringen tillsatte en utredare som fick uppdraget att göra en översyn av verksamheten med transporter av frihetsberövade. Sedan fick utredaren ett tilläggsdirektiv att även lämna förslag till hur informationsutbytet mellan myndigheter kunde förbättras i samband med handräckning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Transporter av frihetsberövade

I dagsläget råder det oklarheter om vilken myndighet som ska verkställa vissa transporter. Det finns ingen lag som reglerar det. Det är många olika myndigheter som utför dessa transporter. Ibland vet man knappt vilken myndighet som ska göra det, utan det bestämmer man från fall till fall. Det är inte rättssäkert och måste tydliggöras.

Det har utvecklats en praxis där Kriminalvården utför transporter för Polismyndighetens och andra myndigheters räkning. Kriminalvården har utbildad personal med vana av frihetsberövade personer och har också lämpliga fordon för att utföra transporterna.

Dessa transporter kan till exempel vara att transportera en person från häkten till domstolsförhandlingar, transporter till fängelse, till ungdomshem och till olika sjukvårdsinrättningar, och transporter enligt utlänningslagen, med mera.

Herr talman! I dagsläget utför Polismyndigheten de flesta av dessa transporter. De kräver enorma resurser som skulle kunna användas till verklig polisverksamhet i stället. Även Säkerhetspolisen har handräckningsuppgifter när det gäller avvisning och utvisning i säkerhetsärenden.

Att transportverksamheten fungerar är väldigt viktigt både för den enskilda personen som har blivit frihetsberövad och av samhällsekonomiska skäl. Nu, äntligen, kommer lagförslag från regeringen. Det innebär att Kriminalvården får lagstadgad rätt att utföra transporter åt andra myndigheter. Det innebär också att Polismyndigheten ska få överlämna transporter till Kriminalvården.

När det gäller tvångsvård och utlänningslagen får begäran om handräckning endast ske om man bedömer att det kan bli våldsamt eller vid synnerliga skäl. Huvudregeln blir alltså att den myndighet där personen förvaras själv ska utföra transporten.

När det gäller internationellt samarbete är det Polismyndigheten som kommer att få det övergripande ansvaret. När Polismyndigheten ska bistå en annan stat med transporterna kan personen tas i förvar om det är nödvändigt för att genomföra transporten. Även dessa transporter kan överlämnas till Kriminalvården.

När det gäller transporter vid verkställighet av påföljd är det Kriminalvården som har huvudansvaret. Om det är nödvändigt för att verkställa en transport har Kriminalvården rätt att bruka våld, utföra kroppsvisitation och använda fängsel. Det kommer att gälla även när Kriminalvården utför transporter för andra myndigheters räkning.

Herr talman! Om Kriminalvården befarar fritagningsförsök vid en transport har de rätt att begära hjälp av Polismyndigheten. Det som också är väldigt bra med lagförslaget är att det när det gäller transporter inom tvångsvård och enligt utlänningslagen införs en uppgiftsskyldighet. Ofta har man framfört att det finns svårigheter med att få information mellan olika myndigheter på grund av sekretess. Detta kommer nu att tydliggöras, och det är väldigt bra.

Detta innebär att den myndighet som begär hjälp utan uppmaning - det är detta som är det viktiga - ska vara skyldig att lämna de uppgifter som behövs för planering av transporten. Då blir det lättare att planera transporten, hur mycket personal man behöver, hur mycket tid som går åt och så vidare, så att Kriminalvården kan göra detta på bästa sätt.

Sekretessbelagda uppgifter gäller vidare inom Kriminalvården. Även Polismyndigheten ska lämna sådan information till Kriminalvården. Missbrukare eller ungdomar som tvångsvårdas får tas i förvar tills en transport kan verkställas, men det gäller inte unga under 15 år.

Transporter av frihetsberövade

Av uppgifter från Polismyndigheten framgår att antalet handräckningar kontinuerligt ökar och under år 2015 uppgick till närmare 30 000. Detta är alltså en viktig reform som kommer att avlasta polisen mycket. Men det räcker inte.

I mars 2015 gjorde justitieutskottet ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med ett förslag om hur polisens uppgifter kan renodlas ytterligare. I april 2016 gjorde justitieutskottet ytterligare ett tillkännagivande, som också handlade om att renodla polisens verksamhet.

Alliansregeringen tillsatte en utredning som skulle se över vilka verksamheter som kan utföras av andra. Den nuvarande regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, tyckte tydligen inte att detta var viktigt, för man lade ned den utredningen, vilket är obegripligt.

Tillkännagivandet innebär att regeringen ska återuppta utredningen. Det har regeringen dock inte gjort.

Polisen är i kris. Massor av poliser slutar sina anställningar. Åklagare larmar om att situationen är kaosartad. Barnutredningar läggs på hög och hinner inte slutföras. Mordutredningar läggs i balanshögen, för det finns inte personal. Brottsoffer får inte hjälp.

I detta läge väljer alltså regeringen att lägga ned denna viktiga utredning. Jag förstår inte riktigt hur regeringen tänker. Förstår man inte hur viktigt det är att frigöra polisens resurser? Tydligen inte. Min sista och avslutande fråga är: När kommer det fler förslag på renodling av polisens verksamhet för att avlasta polisen?

(Applåder)

(forts. § 16)


Anf. 122 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Debatten om transporter av frihetsberövade fick pausa för en rafflande frågestund. Jag passar därför på att påminna kammaren om vilket spännande förslag det är som debatteras här i dag.

Transporter av frihetsberövade

Förslaget i betänkandet går ut på att kammaren ska godkänna regeringens proposition om att införa nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. Det handlar framför allt om att renodla och avlasta polisen, som i sitt uppdrag också transporterar frihetsberövade personer.

Förutom att det kommer att frigöra resurser för polisen innebär det att vi flyttar arbetsuppgiften till den myndighet i Sverige som jag tror är mest kompetent när det gäller att transportera personer som är frihetsberövade av olika skäl. Det kommer att leda till allmänna effektivitetsvinster och ett mycket tydligare verksamhetsansvar.

Vi har i dag personer som är frihetsberövade av många olika skäl. Det finns såklart personer som är misstänkta för och utreds för brott, personer som är dömda för brott, personer som ska tas i förvar av Migrationsverket men också personer som ska förflyttas för tvångsvård av olika slag. I debatten diskuterades det tidigare huruvida det här förslaget öppnar upp för att transportera olika kategorier av frihetsberövade tillsammans.

Regeringen har varit tydlig med att huvudregeln är att man inte ska transportera till exempel psykiskt sjuka tillsammans med dömda mördare. Den ordning som gäller redan i dag ska alltså ligga fast. Det förtydligas. Men precis som regeringen ser jag inte några skäl för att skriva in den typen av förbud i själva lagstiftningen.

Fru talman! Kriminalvården har redan bistått polisen med transporter av frihetsberövade. Det som har uppstått, inte minst genom JO:s granskning, är frågetecken om lagligheten i det förfarandet. Europakonventionen ställer höga krav på lagstöd vid frihetsberövande. Även transporter av personer som är frihetsberövade bör tydligt regleras i lag så att den myndighet som gör det också har stöd i lagen för det. Det är mycket klokt.

Tidigare i debatten diskuterade inte minst Vänsterpartiets företrädare lite allt möjligt som polisen behöver göra i dag. Det påstods att det finns en motsättning mellan att tala om renodling av arbetsuppgifter å ena sidan och att polisens arbetsuppgifter ökar å andra sidan. Men det är egentligen två helt skilda saker, fru talman. Det är en sak att polisen kanske får ökat antal arbetsuppgifter för att verkligheten förändras och för att vi har nya behov i samhället. Det står inte emot ambitionen att verksamheten samtidigt ska skötas så effektivt som möjligt. Om polisen inte är den som bäst utför en uppgift och vi har en annan myndighet som är bättre lämpad är det bara bra om den gör det, särskilt om polisen är ansträngd.

Fru talman! Jag vill passa på att korrigera ett påstående om gränskontrollerna som gjordes tidigare i debatten. Linda Snecker påstod att gränskontrollerna skulle strida mot asylrätten. Det stämmer inte. Gränskontrollerna är kontroller där människor som befinner sig på svensk mark behöver legitimera sig. Om dessa personer inte har uppehållsrätt i Sverige har de möjlighet att söka asyl vid de gränskontrollerna. Det sker också i dag.

Fru talman! Med det vill jag yrka bifall till justitieutskottets förslag i betänkandet och därmed till regeringens mycket lovvärda förslag.

Transporter av frihetsberövade

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-02-16
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Transporter av frihetsberövade

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott,
    2. lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.,
    3. lag om ändring i lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling,
    4. lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom,
    5. lag om ändring i polislagen (1984:387),
    6. lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
    7. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,
    8. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,
    9. lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
    10.lag om ändring i lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt,
    11. lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård,
    12. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
    13. lag om ändring i lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen,
    14. lag om ändring i lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder,
    15. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),
    16. lag om ändring i fängelselagen (2010:610),
    17. lag om ändring i häkteslagen (2010:611),
    18. lag om ändring i lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder,
    19. lag om ändring i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:57 punkterna 1-19.
  2. Samtransporter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3574 av Linda Snecker m.fl. (V) yrkande 1.
    • Reservation 1 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990014
    M730011
    SD40008
    MP20005
    C20002
    V01704
    L13006
    KD12004
    -0001
    Totalt27717055
    Ledamöternas röster
  3. Kompetens inom Kriminalvården

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3574 av Linda Snecker m.fl. (V) yrkande 2.
    • Reservation 2 (V)