Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Fru talman! God morgon! Den budgetproposition som lämnades till riksdagen den 15 november 2018 var beslutad av en övergångsregering och framtogs därför enligt särskilda principer. Efter det att riksdagen den 12 december 2018 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom andra utgiftsramar och beräkningar av inkomsterna än dem övergångsregeringen föreslagit, och som vi anser måste betraktas som en helhet, avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1.

Detta är första gången som en övergångsregering överlämnar en budgetproposition till riksdagen. I en promemoria från Statsrådsberedningen har vissa riktlinjer utfärdats för det praktiska arbetet i Regeringskansliet under en övergångsperiod. Konstitutionsutskottet har vid granskning av en övergångsregerings befogenheter hänvisat till dessa riktlinjer. Enligt riktlinjerna bör en övergångsregering endast avgöra löpande och brådskande ärenden. Vidare anges att en övergångsregering inte bör lägga fram propositioner som är politiskt kontroversiella eller som har en tydlig partipolitisk inriktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

I och med beredningen av övergångsregeringens förslag till statens budget befinner vi oss bortom den terräng där befintlig konstitutionell praxis kan ge vägledning. Det hade varit välkommet om alla partier hade respekterat att vi befinner oss i en situation där landet inte har en regering och principen "regering först, budget sedan" hade respekterats.

Hur riksdagens partier och ledamöter väljer att agera har inte bara konsekvenser för den ekonomiska politiken 2019 - den är ju en bagatell i sammanhanget - utan lägger också en grund för konstitutionell praxis för liknande situationer i framtiden. Jag tycker att vi alla borde besinna vårt ansvar i den här situationen. Vi hade i ljuset av detta allvar förväntat oss en ordnad och ansvarsfull process med övergångsbudgeten.

Jag får då konstatera att det agerande från Moderaterna och Kristdemokraterna, med stöd av Sverigedemokraterna, som lett fram till den situation vi i dag står i inte kan beskrivas som vare sig ordnat eller ansvarsfullt. Det är allt annat än tillfredsställande.

Vi har problem med bristande beredning. Detta kan exemplifieras inom ett annat utskottsområde, nämligen kulturutskottets område.

Man kan tycka olika om detta med fri entré till museer. En del av oss tycker att även den fattige har rätt till landets gemensamma kulturarv. Andra säger att det bara är till för dem som har råd. Det är en politik och en ideologi som avslöjar något om vår människosyn. Men man kan inte slarva när man helt plötsligt kommer på att museerna måste kunna ta betalt. Entréerna är inte byggda för det, så man måste vänta. Då måste utskottet inkallas extra för att fixa till det hela, och det slutar med att man tar lite pengar från biblioteken i stället. Det är slarv och hafs. Det är detta som vi KU-nördar blir lite upprörda över.

Inom det utgiftsområde vi nu diskuterar, utgiftsområde 1, är effekterna för landets länsstyrelser bara delvis synliga. Det är ju bara 65 miljoner som tas från dem, och alla vi som i KU mötte landets landshövdingar i våras vet hur situationen är på landets länsstyrelser. Den är väldigt problematisk.

Men när man tittar på effekterna av slaktade sakanslag på olika områden kan man se att effekten i form av antalet arbetstillfällen på landets länsstyrelser samlat är ungefär 350. På en medelstor eller liten länsstyrelse handlar det om 10-15 tjänster i en organisation på 150-200 personer. På de större länsstyrelserna är det 30-40 arbetstillfällen. Jag trodde att KU:s ledamöter visste hur arbetssituationen på landets länsstyrelser såg ut.

I ett läge där vi har en ung 15-årig tjej från Sverige som är i Katowice och uppmanar världens ledare att ta sitt ansvar läggs det fram en budget där klimatåtgärder slaktas. Jag tycker att det är ganska upprörande. Men som KU-nörd har jag inte rätt att vara upprörd över innehållet, utan jag är bara upprörd över en fruktansvärt dålig beredning och ett hafsverk. Hade man respekterat det grundlagsfäderna tänkte - regering först, budget sedan - hade det varit i sin ordning. Då hade det varit berett, och de som hade lagt fram budgeten hade känt till konsekvenserna.

Om nu Moderaterna och Kristdemokraterna får bilda regering hade de kunnat lägga fram propositioner under våren och på så sätt fått igenom den politik de hade velat, inklusive omöjlighet för socialbidragstagare att ta del av landets kulturarv och inklusive slakt av klimatåtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

(Applåder)

Fru talman! Då detta är den sista debatten för oss i konstitutionsutskottet i kammaren i år vill jag börja med att tacka alla utskottskollegor och utskottskansliet för en konstruktiv höstsession. Eftersom Sverigedemokraternas utgiftsområdesmotion ligger under den nu antagna ramen vill jag härmed yrka bifall till vår reservation.

Sverigedemokraterna har en gedigen och väl genomarbetad budget. Jag kommer att gå in i detalj på några få områden under utgiftsområde 1, som är vårt beredningsområde. Jag kommer särskilt att nämna två angelägna besparingar.

Den första rör Regeringskansliet. Vi konstaterar att anslaget till Regeringskansliet har ökat med över 1 miljard sedan budgeten 2013-2014, trots att den långsiktiga trenden visar att antalet avgjorda regeringsärenden mer eller mindre har stått stilla sedan dess. Regeringen med Regeringskansliet får därför reducerade anslag i vår budget.

Regeringen kan och ska arbeta mer med effektivisering av det egna arbetet. Om de opolitiska tjänstemännen i departementen får mer angelägna arbetsuppgifter har de måhända mindre tid över till att skicka runt namnlistor för politiska upprop.

Den andra verkliga budgetreform jag särskilt vill framhålla är vårt förslag om en successiv omställning av mediestödet. Sverigedemokraterna konstaterar att utvecklingen på massmedieområdet har gjort det gamla stödsystemet otidsenligt. Vi avser därför att helt avskaffa det så kallade driftsstödet inom en period på fem år. Driftsstöd kallas alltså det stöd som lämnas för driften av en tidning, som kan ha en digital upplaga eller ges ut på papper. Stödets storlek baseras på upplagan och hur ofta tidningen kommer ut. Nedtrappningen av driftsstödet avser dock inte det så kallade distributionsstödet och innovations- och utvecklingsstödet, som bägge behålls oförändrade.

Fru talman! Med de åtgärder som Sverigedemokraterna föreslår på andra områden, såsom lindring av sjuklöneansvaret och sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare, samt den numera avskaffade skatten på reklam i periodiska publikationer borde dock omställningen för framför allt mindre redaktioner underlättas.

Med en sverigedemokratisk politik borde dessutom små lokala redaktioner som i dag inte uppbär presstöd gynnas, och kanske kommer till och med nya lokala mindre nyhetstidningar att starta och växa fram.

Det är helt orimligt att staten håller en daterad och döende bransch under armarna på detta sätt.

Jag skulle, som sagt, kunna tala längre om vår budget. Men jag behöver även beröra det faktum att Sverige nu styrs av en övergångsregering, som således har lagt fram en övergångsbudget. Jag måste ändå säga att jag har respekt för övergångsregeringen, som har lagt fram en övergångsbudget som - som jag har kunnat tyda det - faktiskt inte innehåller några politiska förslag utöver det som man satsade på under förra året.

Med detta sagt är det viktigt att ha klart för sig att det inte finns något som heter övergångsriksdag eller expeditionsparlament. Det finns bara ett vid de allmänna valen framröstat parlament. Det parlamentet äger den fulla finans- och beskattningsrätten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Jag kan dra en parallell till utgiftsområde 1. Konstitutionsutskottet grundades i och med 1809 års grundlag. Samma år, i samma grundlag, fastslogs även att "Svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta utöfvas af riksens ständer allena vid allmän riksdag".

Översatt till modernt språk gäller alltså principen att det är riksdagen och inte regeringen som beslutar om skatter, åtminstone sedan 209 år tillbaka. Det är därför i sig inget konstigt att riksdagen beslutar om en annan budget än den regeringen föreslår. Det märkliga är dock att detta hade kunnat vara en icke-fråga om andra partier inte bara talat om att vara den vuxne i rummet utan också varit det och fört samtal med oss.

Som det är nu har Sverigedemokraterna, utan att ha förhandlat sakinnehåll i den budget och de ramar som nu är antagna, valt att stödja den budget som är det näst bästa alternativet efter vårt. Det är därför inte konstigt att vi röstat på de två andra konservativa partiernas förslag till budgetramar. Vi kommer därför, om och när vårt förslag faller, att rösta på Moderaternas och KD:s utgiftsområdesmotion.

Vi hoppas att denna gest och detta politiska ställningstagande kommer att uppfattas för vad det är, nämligen en inbjudan till vuxna personer att förhandla fram många positiva och goda konservativa reformer som Sverige så väl behöver under kommande period.

(Applåder)

I detta anförande instämde Fredrik Lindahl (SD).

Fru talman! Om två dagar, måndagen den 17 december, inleder vi firandet och högtidlighållandet av demokratins genombrott i Sverige för 100 år sedan.

Den 17 december 1918 beslutade riksdagen om ett författningsförslag som innebar lika kommunal rösträtt. Den riksdagen kunde inte besluta om grundlagsändringar, som införandet av kvinnlig rösträtt förutsatte. I stället träffades en överenskommelse om att man genom en grundlagsändring skulle ge även kvinnor rösträtt, vilket formellt beslutades av riksdagen under våren 1919. Den 17 december 1918 markerar likväl att de demokratiska reformerna i praktiken definitivt vunnit terräng.

100 år senare är den svenska demokratin i grunden välfungerande och värd att försvara. Är det något vi har lärt oss är det att aldrig ta demokrati, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter, fria och oberoende medier och minoriteters rätt till skydd för givna. Dessa värden och värderingar och den världsordning de vilar på är inte en gång för alla givna. Värderingarna, värdena och den liberala världsordningen utmanas, ifrågasätts och till och med hotas, inte bara långt borta utan tyvärr också i allt fler europeiska länder - i Orbáns Ungern och av politiska krafter i Polen, i Grekland, i Italien, i Österrike och även här hemma i Sverige.

För oss i Centerpartiet är utgångspunkten att den svenska demokratin ständigt måste försvaras. Den måste också kontinuerligt utvecklas och anpassas till en föränderlig värld.

Folkviljan ska kanaliseras genom en effektiv förvaltning inom såväl Regeringskansliet som riksdagen, med respekt för olika minoriteter och rättssäkerheten. Och det ska granskas av oberoende medier. En stor del av de politiska institutioner som är ämnade att säkerställa detta finns i utgiftsområde 1. De offentliga institutioner vars uppgift är att genomdriva den politik som fått stöd i allmänna val måste göra detta på ett effektivt och transparent sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Fru talman! Centerpartiet gick till val på ett mycket ambitiöst reformprogram för att föra Sverige framåt - för att få fler nyanlända i jobb, förstärka klimatomställningen, stärka tryggheten och hålla ihop Sverige. Vi valde också att aktivt ta värderingskampen och försvara liberalismen, medmänskligheten och jämställdheten.

Precis som Sverige för 100 år sedan behövde modiga ledare och folkvalda som vågade tänka nytt och jämlikt, inkludera fler, för att försvara och utveckla vår svenska demokrati behöver vi i dag vara ledare som bygger Sverige starkt med hopp, mod och framtidstro. Det handlar om ett Sverige som respekterar den enskildes rätt och allas lika värde.

Mindre än så är inte de uppgifter vi i Sveriges riksdag och ämbetsutövare i Regeringskansliet och i det svenska myndighetsväsendet - våra offentliga institutioner - står inför i dag och i morgon. Vi förutsätter att de ekonomiska resurser som ställs till förfogande ger möjligheter att klara dessa viktiga lagfästa ledstjärnor i den offentliga förvaltningen.

Fru talman! Centerpartiet deltar inte i beslutet om fördelningen av budgetanslagen, eftersom riksdagen redan beslutat om en budgetram som är en annan än den vi ville ha. Centerpartiets syn på fördelningen av anslag framgår därför av ett särskilt yttrande i vårt budgetbetänkande.

Fru talman! Okej, då debatterar vi alltså budgetbetänkandet för rikets styrelse det kommande året.

I år är hela budgeten en ovanligt avskalad och speciell produkt. Det normala när budgeten debatteras är att det finns en regering som lägger fram sin ekonomiska politik för riksdagen, ibland efter att man har förhandlat med andra partier eller ett annat parti. De senaste fyra åren har den budget som regeringen lagt fram förhandlats med Vänsterpartiet.

I år har vi ingen ny regering på plats. Det förslag till budget som lagts fram är en övergångsbudget. En övergångsbudget är inget reformprogram. Den är inte avsedd att lösa de stora samhällsutmaningar som finns. Övergångsbudgeten är tänkt att vara tillfällig. Den ska få våra myndigheter att fungera under regeringsbildningsprocessen. Den ska se till att det är lugn och ro i myndigheterna medan Sverige väntar på en ny regering. Det har inte blivit så i år. Det minsta man kan säga är att det på många håll är väldigt rörigt.

En övergångsbudget är ingens favorit. Den är framskriven av det som gäller just nu men innehåller inga nya reformer, och tillfälliga satsningar som redan är klara finns kvar.

Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet har alla varit inblandade i att diskutera de principer som denna budget bygger på. Man kan tycka att den borde gå igenom eftersom det finns grundläggande principer för hur man gör en övergångsbudget - men icke.

Samtliga borgerliga partier och Sverigedemokraterna har skrivit budgetmotioner. Kammaren har nu röstat igenom ramar för utskotten som bygger på en mix av Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag - och sedan är det ytterligare en del ändringar som ingen av dem hade med från början.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Hanteringen i utskotten har hittills varit minst sagt rörig. I en del utskott har förslagen visat sig omöjliga att genomföra, och man har varit tvungen att ändra dem fram och tillbaka. Flera utskott har ännu inte kunnat justera sina budgetbetänkanden.

När vi i KU granskar regeringen gör vi det ganska ofta för att ledamöter anser att regeringen har brustit i beredningen av olika förslag. I och med denna process kan man konstatera att ribban för när ett ärende anses färdigberett har hamnat väldigt, väldigt lågt.

Vänsterpartiet har tagit ansvar för att föra processen framåt. Därför har vi röstat på övergångsbudgeten - inte för att det är den budget som vi vill ha utan för att vi vill ta ansvar i en svår situation och bidra till att frågan om regeringsbildningsprocessen hamnar i fokus och kan lösas. Vår ekonomiska politik kommer vi alla att hinna lägga fram - som regeringsbildare, som förhandlingspart eller som oppositionsparti.

Riksdagen har nu gett budgetpolitiken en annan inriktning än den som övergångsbudgeten gav uttryck för. Den ekonomiska ram som antagits för det utgiftsområde som vi diskuterar här och nu är också en annan än det förslag som fanns i övergångsbudgeten. Därför har vi avstått från ställningstagande när det gäller fördelningen av pengarna inom utgiftsområde 1. Vi skulle vilja se förändringar på flera anslag, men det återkommer vi med när det finns en regering på plats.

I övergångsbudgeten finns poster kvar som enligt tidigare budget skulle tas bort för 2019 och poster som enligt tidigare budgetplan skulle läggas till. Tanken med en övergångsbudget är att sådana poster får justeras när det finns en ny regering på plats och det kan läggas fram en komplett, genomarbetad budget som utgår från den nya regeringens ekonomiska politik.

I det förslag som utskottsmajoriteten nu har lagt fram för kammaren finns en del sådana här justeringar med. Man har tagit bort en del anslag för sådant som redan är genomfört, till exempel lokalinvesteringar och pengar som var avsedda för annat som redan skett, till exempel valet som genomfördes i höstas. Det här är saker som hade varit tänkta att tas bort.

När det gäller saker som enligt tidigare plan skulle läggas till har inte Moderaterna och Kristdemokraterna varit lika angelägna. Det tillskott för Sametinget på 5 miljoner som planerats har man inte brytt sig om att lägga till. Om det betyder att man inte tycker att de pengarna behövs eller om man menar att de får läggas till sedan av en kommande regering framgår inte, men inkonsekvent är det.

En direkt neddragning i det konservativa budgetförslaget är en minskning med 65 miljoner kronor på länsstyrelsernas miljötillsynsarbete. Den neddragningen kommer att slå hårt i ett läge när alla borde samlas för att uppnå miljömålen och genomföra en omställning av hela landet och hela samhället.

Särskilt anmärkningsvärt är att det här möjliggörs av att Liberalerna och Centerpartiet har släppt fram Moderaternas och Kristdemokraternas budget, den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna fått stöd av Sverigedemokraterna för att få igenom. Om Liberalerna och Centerpartiet hade valt att stödja en övergångsbudget hade de följt den princip de tidigare sagt sig vara för och stå väldigt tydligt för, nämligen att inte ge Sverigedemokraterna inflytande över politiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

(Applåder)

Fru talman! Sverige behöver mer liberal politik. Liberalernas budgetmotion för 2019 innehåller bland annat reformer för sänkta skatter på jobb och företagande, mer kunskap i skolan, starkare försvar, en ökad trygghet och en återuppbyggnad av den personliga assistansen, LSS, som den sittande regeringen, nu en övergångsregering, totalt har rivit ned.

Liberalernas budget pekar ut riktningen för de liberala reformer som nu behövs. Vi gör det genom att i vårt budgetförslag fokusera på en kunskapsinriktad skolpolitik, sänkta skatter, stärkt försvar och en grön skatteväxling, där skatter höjs på det som är skadligt för miljön. Vi vill se effektiviseringar inom arbetsmarknadspolitiken och avvecklade byggsubventioner. Det är helt enkelt en liberal politik som hade varit det bästa för Sverige.

Om det nu vore så viktigt för Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna att inte Sverigedemokraterna skulle få inflytande hade de partierna varit fullt välkomna att rösta på antingen Liberalernas eller Centerpartiets budgetmotion. Men det gjorde man inte. Så viktigt var det uppenbarligen inte att Sverigedemokraterna inte skulle få inflytande. Nu kan vi lämna den debatten åt sidan.

Fru talman! Inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse finns det ett antal områden där vi liberaler vill lyfta fram särskilt viktiga satsningar.

Det första området är terrorism. Jag anser att arbetet mot terrorism behöver gå hand i hand med det långsiktiga arbetet mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Det finns mycket kvar att göra innan Sverige har en välfungerande struktur för att förebygga våldsbejakande extremism. Anslaget bör ökas till förebyggande verksamheter inom civilsamhällesorganisationer och kommuner som arbetar mot våldsbejakande extremism, anser Liberalerna. Vi vet alla vad som pågår här i Europa med radikaliserade organisationer. Jag kommer själv från Göteborg, som är en av de värst drabbade städerna i Sverige. För mig är det väldigt viktigt att konstitutionsutskottet fortsätter att satsa pengar på det här området och satsa mer pengar än vad övergångsregeringens budget innehöll.

Det andra området är satsningar på nationella och religiösa minoriteter, fru talman. Säkerhetsarbetet för att skydda trossamfunden och säkra rätten till en fri religionsutövning måste förstärkas. Det gör vi i Liberalerna i vår budgetmotion. Vi ökar även anslaget till nationella minoriteter. Det bör öka, eftersom det är nödvändigt med en ytterligare förstärkning och en höjning av anslaget för att anslutningen av fler kommuner till förvaltningsområden för minoritetsspråk inte ska ske till priset av sänkta ambitioner och sämre förutsättningar för de kommuner som redan ingår. Om fler kommuner ska delta i verksamheten och ha service för minoritetsspråken måste man också höja anslagen.

Vi anser även att anslagen för den nationella minoriteten romer bör ökas. Där har vi en satsning på 5 miljoner på grund av att vi anser att genomförandet av den nationella strategin för romsk inkludering kräver långsiktiga och uthålliga åtaganden. Vi satsar alltså mer pengar på det området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Fru talman! Riksdagen har genom rambeslut avvisat Liberalernas förslag till inkomstberäkning och fördelning av utgifter per anslagsområde. Därmed tar Sverige en annan väg än den väg som Liberalerna hade velat se. Vårt budgetförslag är att betrakta som en helhet. Vi liberaler väljer därför att inte delta i beslutet om fördelning till anslagen inom utgiftsområde 1.

Fru talman! Jag undrar vilket som är det kraftigaste ord jag kan använda i talarstolen. Jag skulle faktiskt vilja använda det nu. Efter de senaste veckornas händelser och olika utspel och ageranden i kammaren är jag - ja, det ordet kanske jag inte ska säga då.

De tidigare talarna har i sina anföranden väl redogjort för utgiftsområdets olika anslag och vad de av riksdagen nu beslutade budgetramarna kommer att få för effekter. Det var regeringens budgetproposition som föll i kammaren i onsdags. Det var en bra övergångsbudget som föll. Den bygger på flera år av S-MP-samarbete, där vi har gjort stora satsningar både på miljö och klimat och på att minska klyftor och stå upp för människor som har kommit till vårt land och behöver stöd för att komma in och bli en del av det här samhället.

Men Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och SD vill någonting annat. De valde att avsätta den sittande regeringen utan att ha ett eget regeringsalternativ. Regeringen har sedan varit en övergångsregering som följt den praxis som finns att inte vidta åtgärder som binder upp en kommande regering. I stället för att delta i seriösa samtal om hur vi kan få till en regering som håller främlingsfientlighet och nationalism borta från maktens korridorer har M och KD valt att skriva ihop sig i en budgetreservation som med stöd av SD får majoritet i riksdagen. Flera tidigare talare har varit inne på samma område. Som ledamot i konstitutionsutskottet känner jag mig mycket illa till mods. Det finns krav på att ärenden som avgörs här i Sveriges högsta beslutande organ, riksdagen, ska vara väl beredda. De här förslagen är inte väl beredda.

När det gäller själva utgiftsområdet är det väl främst förslaget till neddragning på 65 miljoner kronor för länsstyrelserna som är mycket illa berett. De 65 miljonerna är inte bara kronor, utan det är människor som gör någonting för de pengarna. Det finns skäl till att regeringen satsat de pengarna för att förbättra miljötillsynen.

Jag hoppas att kommande talare som representerar den budget som nu kommer att gå igenom redogör för vad det får för effekter på länsstyrelsen. Hur många människor kommer att sluta? Hur många uppgifter kommer inte att bli genomförda? Vilka uppgifter är det som inte kommer att bli genomförda? Det måste man kunna svara på när man röstar igenom en budget som den här. För mig är 65 miljoner kronor inte bara pengar. Det är också ett arbete som inte kommer att bli gjort.

Jag deltar inte i beslutet om anslag på det här utgiftsområdet eftersom riksdagen redan har fattat beslut om en annan budget än regeringens övergångsbudget. Här i talarstolen vill jag därför i den här frågan enbart hänvisa till MP:s, S och V:s gemensamma särskilda yttrande.

Jag vill också önska talmannen och talmanspresidiet en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Fru talman! Till att börja med yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Utgiftsområde 1 som vi nu debatterar handlar om de delar av budgeten som finansierar styret av vårt land, exempelvis medel till Regeringskansliet, riksdagen och Sametinget och finansiering av val och av viktiga delar av vår demokrati såsom skydd för minoriteter och mänskliga rättigheter. Det är den centrala förvaltningen av den svenska staten.

Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag till budget på utgiftsområde 1 är det förslag som fått störst stöd i konstitutionsutskottet. Det är jag stolt över.

På detta utgiftsområde skiljer det om vi ska vara ärliga inte jättemycket mellan vårt budgetförslag och övergångsregeringens budgetförslag. Men principiellt är våra ändringar, våra prioriteringar, mycket viktiga. De pekar ut en ny inriktning för Sverige, en inriktning där statens mest basala funktioner prioriteras och där samhällskontraktet värnas.

Det är också så, precis som vi har hört av tidigare talare, att övergångsregeringen måste följa särskilda principer för sin budget. Men det innebär inte att det är en opolitisk budget, som en del talare och vår statsminister ibland försöker få det att låta som. Tvärtom är den bokstavligen precis så som förra årets budget var. Projekt och aktiviteter som redan är färdiga finansieras nu en gång till. Det är kort och gott en dålig, sämre fungerande upprepning av fjolårets budget. Det var inte vad Sverige behövde då, och det är ännu mindre vad Sverige behöver i dag.

Låt mig vara tydlig med att formellt sett är det här helt rätt. Det är precis så här en övergångsregering ska göra. På den punkten har jag inga invändningar. Det får dock en rad komiska konsekvenser. Och riksdagen är ingen övergångsriksdag, så vilket ansvar tar vi om vi sitter och tittar på och inte ändrar detta, inte lägger fram våra förslag, vår politik och vår budget för ett bättre Sverige?

Det har vi i Moderaterna och Kristdemokraterna gjort. Det är ju uppenbart bättre att Sverige kan anställa 10 000 fler inom polisen än att fira Ingmar Bergmans 100-årsjubileum en gång till. Eller, för att ta ett KU-finansierat förslag, att finansiera svenskt deltagande i FN:s säkerhetsråd 2019 trots att Sverige inte längre kommer att sitta där då.

Låt mig påminna om att övergångsbudgeten faktiskt är en nödlösning. Den gör att Sverige fortfarande kan fungera om ingen annan budget skulle antas. Finansmakten och reformmakten ligger i riksdagen, och det är vi här som har skyldigheten och ansvaret att lägga fram vår politik och våra budgetförslag. Väljarna förväntar sig mer av oss som sitter i den här kammaren än att vi utan att protestera ska anslå medel för ändamål som redan är genomförda.

Därför är jag stolt över att Moderaternas och Kristdemokraternas budget kan realiseras den 1 januari 2019. Den gör att Sveriges poliser får fler kollegor och högre löner, att vårdköerna kortas och att vanligt folk får mer pengar kvar i plånboken. Den ger den politiska inriktning som Sverige har saknat de senaste fyra åren och som vi så väl behöver.

Fru talman! Hatbrotten ökar i Sverige. Judar i Malmö år 2018 känner sig tvingade att flytta, att utvandra. År 2017 fattade den judiska församlingen i Umeå enhälligt beslut om att lägga ned all sin verksamhet - inte för att engagemang inte fanns, inte för att de var för få, inte för att de ville utan på grund av hat och hot och trakasserier riktade mot dem själva, deras församlingsmedlemmar och deras barn. Det här är en skamlig utveckling, en utveckling som vi snarast måste vända och som vi som samhälle inte kan stå och titta på och bara låta ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Även Sveriges muslimer drabbas av hatbrott. Inte sällan känner de en utsatthet och ett utanförskap. Ovanpå det tvingas ofta vanliga troende muslimer att utöva sin religion i moskéer som finansieras av totalitära och extrema religiösa krafter, krafter vars mål är att sprida extrema tolkningar av islam som radikaliserar och alienerar i vårt land.

Det är uppenbart att Sverige behöver öka både skyddet av och säkerheten för minoriteter, exempelvis judar, men också se över regelverket för utländsk finansiering av våra trossamfund. Vi måste begränsa fundamentalisternas inflytande och säkra människors rätt att utöva sin tro utan fundamentalistisk påverkan.

Fru talman! Problemen i Sverige går det att tala länge om - alldeles för länge, tyvärr. Det är inte problemen som gör mig stolt över Sverige. Men läget går faktiskt att förändra, och det är tron på att det går och viljan att göra det som fått oss moderater och kristdemokrater att lägga fram vår budget.

Vi ska kunna fortsätta vara ett land som rymmer mångfald och minoriteter. Då måste religionsfriheten värnas och skyddas, och vi som samhälle måste ta gemensamt ansvar för att sätta stopp för allt det hat och alla de hot som förtrycker allt fler i Sverige i dag. Det är vår skyldighet. Det kräver att vi som politiker vågar prioritera. När rättssamhället sviker och när rättsstaten knakar i fogarna är det alltid de som är mest utsatta och de som är i minoritet som drabbas värst.

Jag säger inte att Moderaternas och Kristdemokraternas budget kommer att lösa allt detta på en gång och på ett bräde över en natt. Så är det såklart inte. Men den är ett första viktigt steg på vägen mot ett tryggare och friare Sverige, ett Sverige där tilliten och sammanhållningen värnas och där staten håller sin del av samhällskontraktet - kort och gott ett lite mer borgerligt Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson och John Widegren (båda M).

Fru talman! Jonas Eriksson sökte ett ord som är lämpligt att uttala i kammaren för att sammanfatta sina känslor. Jag skulle kunna föreslå ordet "oroad". Det är KU-mässigt, och det täcker mycket av vad man skulle kunna känna inför den situation som vi delar denna höst.

Jag tänker då naturligtvis inte på anslag som går upp eller ned och inte på mindre anslagsposter, utan på helheten. Jag tänker på den utmanande situation som vi befinner oss i och har befunnit oss i sedan valet och, kommer statsvetarna säkert att säga, långt dessförinnan.

Jag och, tror jag, vi allesammans är oroade för en situation där vår konstitution och vår demokrati inte förmår att möta de utmaningar vi ställs inför. Men jag är också glad att säga att vi och vår konstitution har hållit måttet. Vi har en aldrig tidigare prövad situation, där det har dröjt oerhört länge innan vi har fått en regering på plats. Vi har ännu inga utsikter att få en regering på plats. Kanhända går vi på juluppehåll utan att ha en regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Ändå fungerar Sverige. Ändå debatterar vi, och vi gör det på KU-vis: lugnt, sansat och med eftertanke. Demokratin håller; jag tycker att det är viktigt. Så mitt i allt det som ordet "oroad" kan samla måste man ändå lägga till "tryggt". Det är tryggt att leva i Sverige, där vår demokrati, trots utmaningar, inte är hotad. Vi står fast. Vi står för det gemensammas bästa - commune bonum, the common good - och det kommer vi att fortsätta att göra.

Utgiftsområde 1, som vi har att hantera, Rikets styrelse, handlar ju framför allt om Regeringskansliet, riksdagen och ambassaderna. Det har varit ett stort arbete att göra detta. Jag vill framför allt tacka hela kansliet för ett oerhört arbete. Vi vet att vi kan luta oss mot ett kansli också när påfrestningarna är oerhört stora. Det syns inte utåt, men vi vet hur viktigt det är. Jag och alla andra från partierna tackar er.

Jag vill också tacka kollegorna från alla partier i utskottet för ett konstruktivt arbete. KU har möjligheten, privilegiet och även plikten att samtala och försöka hitta en gemensam väg. Där vi inte kan hitta en gemensam väg hittar vi den minst dåliga och försöker hålla oss till den.

Nu hamnade vi i en situation där vi fick en övergångsregering, ett icke tidigare prövat tillstånd. Vi var överens om att det rimliga är att en övergångsregering lägger fram en övergångsbudet. Jag vill inte överpröva kommande KU-anmälningar och synpunkter i dem, men så långt jag kan överblicka just nu faller ingen skugga över övergångsregeringen och dess hantering. Jag har inte kunnat notera några brister. Man har gjort sitt arbete alldeles utmärkt. Detta ska sägas eftersom det inte är självklart.

Det är en mycket svår, oprövad situation - regeringen har gjort det bra i ett mycket svårt läge. Statsministern, utrikesministern och försvarsministern har stått upp och sagt: Ja, det må vara att vi har en övergångsregering, men vi finns kvar. Vi har en försvarspolitik och en försvarsminister; landet är inte i ett vakuum.

Med detta sagt vill jag ge utrymme för den framtida KU-prövning som kan komma av eventuella KU-anmälningar, men jag vill ändå tacka för ett gott arbete så här långt.

Jag förstår mer än väl att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet känner sig bakbundna när deras regering inte kan lägga fram någon riktig budget. Teoretiskt sett kunde de tre partierna naturligtvis ha lagt fram egna budgetar och så att säga gjort sitt lilla avstamp. Man gjorde dock en annan avvägning, och det respekterar jag och tycker jag är fullt naturligt.

Men det hade inte varit naturligt om oppositionen hade låtit bli att motionera. Varje gång vi motionerar handlar det om ett skarpt förslag. Vi lägger inte fram några motioner i riksdagen som inte är menade att gå igenom, även om det kanske skulle kunna bli en del praktiska problem med en och annan motion om den gick igenom.

Nu hade alla partier rätt att motionera, och jag skulle vilja säga att åtminstone oppositionspartierna hade en förpliktelse att motionera. Varför? Jo, därför att en övergångsbudget inte kan täcka alla situationer. Vi har här hört det talas om ett antal situationer där historiska händelser inte kommer att upprepas, och anslag för dem ska naturligtvis inte förekomma mer än en gång. Detta kunde ju inte en övergångsbudget hantera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Men det finns viktigare utgiftsposter som vi måste beakta. Jag vill inte gå in i detalj eftersom det inte tillhör vårt beredningsområde, men jag kan bara nämna polis, försvar och sjukvård. Ni kan själva fylla på. Det rör sig om enorma behov som vi inte förmår att hantera med en övergångsbudget. Alltså har riksdagens partier, i synnerhet oppositionspartierna, en förpliktelse att möta de behoven och göra något för att vi inte ska stå utan ökningar av anslagsposterna på de områden jag nämnde, och andra som jag inte nämnde.

Skatter går inte att justera i en vårbudget. Om man vill motionera måste man göra det nu. Vi har olika uppfattningar om hur skatter ska gå upp eller ned, och vi har enats om en enskild sak som jag tycker är viktig: pensionärerna. Men det finns många andra saker som vi måste ha en åsikt om. Där skiljer sig politiken åt, och då får vi respektera det. Det är en skyldighet för partierna att motionera.

Men tänk efter! Vilken fantastiskt bra konstitution vi har, som medger att vi har detta sansade och konstruktiva samtal. Jämför med USA: Om inte kongressen och senaten ger bifall åt presidentens budget har de ingen budget. Då upphör utgifterna, och de statsanställda får inte ut sin lön. Jag måste säga att jag är stolt över Sveriges konstitution, som inte försätter oss i sådana återvändsgränder utan fungerar väl.

Några ord om vårt budgetområde, fru talman. Det handlar om näst intill 14,6 miljarder kronor som vi har på vårt utgiftsområde. Som tidigare har redogjorts för, inte minst av Ida Drougge, justerar Kristdemokraternas och Moderaternas gemensamma reservation en del av siffrorna nedåt; minskningen är 308 miljoner kronor. Det har också angetts skäl till att Kristdemokraterna och Moderaterna har föreslagit detta. Detta är 2 procent av den totala budgeten på KU:s område, så det är inte några dramatiska förändringar.

På andra utgiftsområden är det betydligt större pengar - det ska medges. Men när det gäller det vi har att hantera är det ändå på marginalen, och den beredning som faktiskt har skett när tjänstemän från Regeringskansliet har kommit till KU har visat att man kan hantera detta, även utgiftsökningarna för stöd till trossamfunden och hot mot dem.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag gällande utgiftsområde 1 Rikets styrelse i KU1.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 december.)