Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 2017/18:UbU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 december 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Pengar till studiestöd (UbU2)

Gymnasieelever och studenter på högskola och universitet ska få höjda bidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär höjda bidragsnivåer inom studiestödet. För gymnasieelever höjs studiebidraget med 200 kronor till sammanlagt 1 250 kronor per studiemånad. För studenter vid högskola och universitet höjs bidragsdelen i studiemedlet med 296 kronor per månad vid heltidsstudier. Studiemedlens totalbelopp, inklusive både bidrag och studielån, blir efter höjningen cirka 11 300 kronor per studiemånad.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018. Studiebidragets höjning gäller från den 1 mars 2018 och betalas ut retroaktivt efter den 1 juli 2018.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet studiestöd ska fördelas. 24,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet. Mest pengar, drygt 16 miljarder kronor, går till studiemedel för studerande vid högskolor och universitet. Drygt 4 miljarder kronor går till studiehjälp, vilket bland annat omfattar studiebidrag till gymnasieelever.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-10-26
Justering: 2017-11-30
Trycklov: 2017-12-05
Betänkande 2017/18:UbU2

Alla beredningar i utskottet

2017-10-26

Pengar till studiestöd (UbU2)

Gymnasieelever och studenter på högskola och universitet ska få höjda bidrag. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär höjda bidragsnivåer inom studiestödet. För gymnasieelever höjs studiebidraget med 200 kronor till sammanlagt 1 250 kronor per studiemånad. För studenter vid högskola och universitet höjs bidragsdelen i studiemedlet med 296 kronor per månad vid heltidsstudier. Studiemedlens totalbelopp, inklusive både bidrag och studielån, blir efter höjningen cirka 11 300 kronor per studiemånad.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018. Studiebidragets höjning gäller från den 1 mars 2018 och betalas ut retroaktivt efter den 1 juli 2018.

Utbildningsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet studiestöd ska fördelas. 24,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet. Mest pengar, drygt 16 miljarder kronor, går till studiemedel för studerande vid högskolor och universitet. Drygt 4 miljarder kronor går till studiehjälp, vilket bland annat omfattar studiebidrag till gymnasieelever.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-12-12
Debatt i kammaren: 2017-12-13
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:UbU2, Utgiftsområde 15 Studiestöd

Debatt om förslag 2017/18:UbU2

Webb-tv: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 129 Ida Drougge (M)

Fru talman! Jag ska börja med att säga att vi från Moderaternas sida har ett särskilt yttrande rörande detta beslut, då vårt budgetförslag har fallit och vi därför avstår från att delta i omröstningen om förslaget.

Den budgetdebatt vi ska ha nu handlar om studiestöd. Jag tänkte börja med att gå in på vad som står i vårt särskilda yttrande och vad vi från Moderaternas sida tycker är viktigt att prioritera.

Vi lägger fram förslag på det här området först och främst för att göra det lättare för människor att studera också mitt i livet. Det är där vi ser att vi i dag och kanske ännu mer framöver kommer att ha stora utmaningar.

Vår arbetsmarknad förändras. Ny teknik och innovationer underlättar. Det förlänger våra liv, men det ställer också nya krav. De kraven behöver vi i politiken anpassa oss efter och möta, och vi behöver möta de problem som kan uppstå i och med de stora samhällsförändringar som nu sker.

Det ska också poängteras att många både vill och behöver kunna byta yrke någon i livet. Gamla jobb försvinner, och många nya kommer till. Möter vi inte det från politiskt håll kommer människor att falla mellan stolarna. Då kommer människor som i dag har jobb, som i dag bidrar enormt och har varit med och byggt vårt samhälle, inte att ha kvar sina jobb framöver.

Där är utbildning en avgörande nyckel. Det gäller utbildning på högskolenivå, på universitetsnivå, i yrkeshögskola, i vuxenutbildning - många olika utbildningsinstanser runt om i Sverige. Ibland handlar det kanske delvis om platser, men jag tycker också att det är extremt viktigt att inse att det för de allra flesta mitt i livet spelar mindre roll om det finns en plats att studera på ifall man inte har råd att ta den. Det behöver vi ta till oss. Här kommer frågan om studiestöd in.

När vi lever längre behöver många också ha ett längre yrkesliv. En förändrad arbetsmarknad och ett längre yrkesliv gör att man inte bara behöver studera när man är ung, utan man kommer att behöva studera mitt i livet - när man har barn, lån och många fler än bara sig själv att ta hand om.

Regeringen ökar som sagt gärna antalet platser på utbildningar, vilket vi i Alliansen också har gjort tidigare och såklart även fortfarande gör på vissa utbildningar. Men det hjälper som sagt inte att ha rätt till utbildning om man inte har råd att läsa den. Vi vill därför anpassa studiestödssystemet till detta. Det är inte bara viktigt för samhället i stort, för vår fortsatta tillväxt och för vår fortsatta konkurrenskraft i världen, utan det är väldigt viktigt även för enskilda personer. Det tycker jag är viktigt att vi kommer ihåg, tänker på och lyfter fram i en sådan här debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det vi gör i det moderata budgetalternativet för att möta detta är att höja fribeloppet. Vi ger vuxna människor större möjlighet att ha kvar en fot på arbetsmarknaden samtidigt som de studerar. Vi utökar också antalet studieveckor, det vill säga veckor då man får uppbära studiemedel även om man är äldre än 40 år. Vi tar även bort hinder som i dag finns för äldre studenter att över huvud taget ta studielån. Vi höjer dessutom de tilläggslån du som student får ta om du har barn. Alla dessa förslag sänker trösklarna och gör att fler kan studera mitt i livet. Det gör det möjligt för människor att hålla sig anställbara och vara beredda på att behöva byta yrke.

Med anledning av att vi för två veckor sedan fick en rapport från Riksrevisionen om just antalet utbyggda platser hoppas jag verkligen att jag i dag kan få svar från representanter för regeringen gällande hur man framöver kommer att använda de medel som finns bättre, så att de går till någonting som ger effekt. Vi kan säkerligen ha olika åsikter om vad som ger effekt och vad som är bra i sig - det har jag respekt för - men sedan två veckor tillbaka vet alla vi här inne att 40 procent av de medel som har gått till högskola och universitet inte kommer någon till del. Det är alltså över 12 miljarder som ligger och inte ger någon utbildning.

Det påverkar även denna budget. För varje utbildningsplats vi tillför avsätter vi nämligen såklart även studiemedel. Om ingen kan ta den platsen används inte heller pengarna till studiemedel. Även i den här budgeten blåser vi alltså upp det hela till en mycket större storlek än vi egentligen behöver, och vi får ingen effekt för de pengarna. Det tycker jag är värt att komma ihåg, och jag hoppas verkligen att jag ska få svar på frågan hur man ser framåt när det gäller detta.

(Applåder)


Anf. 130 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Vi står bakom vårt särskilda yttrande men deltar i övrigt inte i beslutet.

Innan jag börjar tala om det jag hade tänkt vill jag säga att jag i eftermiddags noterade att ett knivdåd hade utförts på en gymnasieskola i södra Stockholm. Det var med bedrövelse jag läste artikeln, och jag hoppas att vi kan vända denna mycket trista utveckling.

Sverige har ett av världens mest generösa studiemedelssystem, och vår uppfattning är att vi ska ha kvar ett mycket generöst system. Studiemedlen gör det möjligt för alla samhällsklasser att studera på högskolan, där även människor från arbetarklassen kan skaffa sig vilken utbildning de vill. Det är bara det egna engagemanget och den egna förmågan som sätter gränser. Så ska det också vara, tycker vi. Så vill vi ha det, och vi tänker aldrig förespråka något annat system.

Studiemedelssystemet tjänar inte bara den enskilda individen, utan det tjänar även samhället i stort. Vårt samhällsbygge kräver utbildad och kompetent arbetskraft för att företag och institutioner i samhällets tjänst ska få tillgång till rätt kompetens. Utan utbildade människor som erbjuds möjlighet till forskarutbildning och forskning skulle både uppfinningar och innovationer lysa med sin frånvaro. Utan tillräckligt många utbildade lärare skulle vi inte kunna besätta lediga tjänster på grundskolorna, och utan utbildade läkare - som i dag kommer från alla samhällsklasser - skulle vården kollapsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

I själva verket är det till stor del ett väl utbyggt utbildningssystem, naturligtvis med tillhörande finansieringssystem för studenterna, som skiljer ett avancerat industriland från ett utvecklingsland. Här vill jag dock betona vikten av att vi behåller - eller helst ökar - kvaliteten på våra utbildningar. Det räcker inte att studenterna visar upp ett examensbevis för att vi ska få en trevlig siffra att jämföra med i statistiken, utan examensbeviset måste också vara ett bevis på faktiska kunskaper om den enskilde och samhället ska utvecklas i enlighet med det jag anförde tidigare.

Om vi har störst andel högskoleutbildade per capita i EU men kvaliteten på utbildningarna ligger under snittet är vi i vilket fall som helst förlorare. Alla medborgare blir på lång sikt förlorare. Alla behöver inte och ska inte gå en teoretisk högskoleutbildning. Det råder stor brist på yrkesutbildat folk inom vissa områden, och det är lika viktigt att vi förser arbetsmarknaden med kompetens när det gäller mer praktiska yrkesutbildningar.

Sverigedemokraterna vill avskaffa studiestartsstödet. Orsakerna till det är väl delvis principiella, kan vi säga - vi vill inte låta en grupp ha andra förutsättningar än vad övriga studerande har. Det är orättvist och bäddar för problem på sikt, tror vi. Dessutom är vi ytterst tveksamma till om den här reformen kommer att öka studiemotivationen hos avsedd grupp. För att klara av en krävande högskoleutbildning krävs en helt annan motivation än den som skulle väckas för att man under ett par år får bidrag i stället för lån. Däremot vill vi att högsta antalet år med lån utökas just för den avsedda gruppen, som då skulle få samma förutsättningar som övriga grupper.

Slutligen, fru talman, vill vi införa ett extra bidrag för dem som väljer att studera på utbildningar där det råder explicit brist på arbetskraft. Bidraget är inte till för att gynna enskilda som går utbildningarna utan för att tillgodose samhällets behov av utbildad arbetskraft inom vissa bristyrken. Tillgodoser vi inte behovet av arbetskraft inom de områden där det råder brist kommer samhället att lida skada. Därför vill vi införa detta bidrag, som kanske även det kan uppfattas som orättvist av någon.

I detta anförande instämde Crister Spets (SD).


Anf. 131 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Vi i Centerpartiet deltar inte i beslutet utan har i stället ett särskilt yttrande som vi hänvisar till.

Vi ska diskutera studiestöd. Oavsett vem man är, var man kommer ifrån eller vilka föräldrar man har ska man ha goda möjligheter i Sverige. Jobb är den allra viktigaste förutsättningen för att man ska kunna bryta det utanförskap som vi ser växa fram runt om i hela landet och i stället göra människor starkare i samhället. Därför är möjligheten att oavsett bakgrund kunna studera och utbilda sig en viktig fråga för Centerpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Utbildningspremien behöver stärkas, och jobb och utbildning måste löna sig bättre. Ett generöst studiemedelssystem, som vi kommer att diskutera i dag, är en del. Tyvärr verkar det vara den enda lösning regeringen pekar på.

I dag lönar sig inte fyra av tio utbildningar inom den högre utbildningen. Regeringen har dessutom försämrat utbildningspremien genom att höja skatten på arbete och marginalskatterna. Från Centerpartiets sida vill vi att det ska vara precis tvärtom. Vi vill att det ska löna sig mer att utbilda sig, att arbeta och att vidareutbilda sig. Därför har vi presenterat förslag på att sänka skatten på låga inkomster och medelinkomster. Men vi vill också sänka marginalskatter så att utbildningspremien stärks och det lönar sig bättre att utbilda sig.

Fru talman! Därutöver tycker vi att det är viktigt att vi får en ökad genomströmning inom den högre utbildningen och att vi får ett mer flexibelt studiemedelssystem som är anpassat efter de utmaningar som ställs framöver. Man kommer att behöva vidareutbilda sig senare i livet, och man måste möta behoven och se till vilka utbildningar som behövs mest.

Vissa människor har av olika skäl behov av att kunna studera i en lägre studietakt, exempelvis om man har gått på en gymnasiesärskola eller är deltidssjukskriven. Det är viktiga faktorer att ha med sig; det måste bli mer flexibelt när det gäller att möta dessa och att skapa ett längre arbetsliv, som är så viktigt.

Jag vill lyfta fram det förslag vi har i betänkandet som gäller unga med funktionsnedsättning. Unga som på grund av en funktionsnedsättning inte har gått ut gymnasiet sommaren de fyller 19 år ges i dag automatiskt aktivitetsersättning. Det fungerar i praktiken som en förtidspensionering. Vi kan se att arbetskraftsdeltagandet är mycket lågt för personer med funktionsnedsättning och att den automatiska infasningen i ett bidragssystem bidrar till de höga trösklarna in på arbetsmarknaden för denna grupp.

Vi i Centerpartiet anser att unga som får en förlängd skolgång ska erbjudas studiestöd med förhöjt belopp i stället för att direkt placeras i bidragsberoende. Tillsammans med tillgång till relevant studiehjälp och möjlighet till eftergymnasiala utbildningar ökar incitamenten att gå vidare till arbete, vilket skapar mer likvärdiga förutsättningar med andra studenters.

Därför är det välkommet med det direktiv som i dag presenteras av regeringen när det gäller möjligheten till eftergymnasiala studier för personer som har gått på gymnasiesärskola, bland annat. Det är en björntjänst att placera unga personer i bidragsberoende och med aktivitetsersättning.

Fru talman! Incitament är en viktig del i studiemedelssystemet. Från Centerpartiet pekar vi på två incitament som vi vill lyfta fram och som vi har med i vårt budgetförslag. Det ena handlar om vårt förslag att deltagare i Teach for Sweden ska få möjlighet att skriva av studielån för att fler ska söka sig den vägen och få denna möjlighet till läraryrket.

Det andra som jag vill lyfta fram när det gäller incitament för studier är vårt förslag som också finns med i Landsbygdskommitténs betänkande om att möjliggöra studieskuldavskrivning för människor som läser på en högskoleutbildning och som sedan flyttar till ett glesbygdsområde. I grunden handlar det om att det är få system som är så urbaniserade som studiemedelssystemet. Det driver människor till högskoleorter som är tätt bebyggda, och så här kan vi skapa möjligheter att klara kompetensförsörjningen även i glesbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Avslutningsvis: Flexibiliteten i studiemedelssystemet behöver verkligen ses över, framför allt i tider av en diskussion om att människor behöver arbeta längre och i tider av att vi möter nya utmaningar med digitalisering och automatisering. Detta ställer nya krav på utbildningssystem men även på studiemedelssystem.

Därför har Centerpartiet presenterat ett förslag om att möjliggöra för studielån högre upp i åldrarna. Det är en viktig princip att möjliggöra för människor att både kunna vidareutbilda sig och kunna omskola sig högre upp i åldrarna för att möta den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden när det gäller de utbildningar som man behöver.

Tyvärr är det som vi kan se från regeringen hittills och i det som vi i dag debatterar en fokusering på att höja studiebidraget. Det är regeringens enda lösning. Vi ser ett behov av flera reformer på området. Det handlar om att studiemedelssystemet förändras och att vi skapar flexibilitet i det. Men det handlar också, och framför allt, om att utbildningspremien måste stärkas. Det måste löna sig bättre att arbeta och utbilda sig i Sverige. Men då måste man också vara beredd att sänka skatterna, vilket regeringen tyvärr inte gör.

Jag vill med detta tacka för ordet och önska talmannen och utskottet en god jul.

(Applåder)


Anf. 132 Christer Nylander (L)

Fru talman! Hjalmar Oskar Ahlberg, han hette så - han som var den allra första i Sverige som fick statliga studiemedel. Året var 1919. Han bodde i Stenbrohult i Småland. Han pluggade till folkskollärare och blev senare folkskoleinspektör. För att underlätta och möjliggöra detta fick han studiemedel från staten på sammanlagt 2 200 kronor.

Det där säger rätt mycket om den svenska historien och om vikten av att ha ett fungerande studiemedelssystem för att stärka landet men också för att se till att vi kan använda de resurser som finns i landet och de resurser som finns hos alla människor att utvecklas, växa och ta ansvar.

Hjalmar Oskar Ahlberg hade kanske inte haft möjlighet att bli folkskollärare och inspektör om han inte hade fått den här chansen. Det är så studiemedel ska fungera; de ska ge fler chansen att utbilda sig i högre utbildning, och de ska ge fler chansen att se möjligheterna till social rörlighet och att inte stanna där man är född. Studiemedel ska ge fler chansen att överraska sig själva och andra och bli någonting annat än det som förväntas av en i ens närmaste omgivning.

Fru talman! Studiemedlen är en av de största investeringar man gör i livet, i alla fall i tidig ålder. Då är detta den första stora investering man gör i form av ett lån. Man gör också en investering i att under några år lägga rätt mycket av sin tid på att studera.

Då är det centralt att man känner att man får avsättning för de insatser man gör. Det kan ske på olika sätt, men det är helt centralt att man får känslan av att det man gör är nyttigt för en själv och för andra. Det är en stor investering i både tid och resurser.

Det är viktigt med breddad rekrytering, och man kan göra det på så många olika sätt. Men det finns i grunden tre centrala ingredienser. Det ena är att man måste känna att kunskap är viktigt. Det måste finnas en kultur i samhället som säger att kunskap är viktigt och att det är centralt att man studerar och tar vara på sina möjligheter. Det måste också finnas en känsla hos den enskilde individen som säger: Jag kan klara detta. Jag kan verkligen lyckas att utbilda mig till folkskollärare, som Hjalmar Oskar Ahlberg gjorde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Förutom att kunskap anses viktigt och att man själv känner att man klarar av det måste man också tänka sig att man får något viktigt till sig själv när man gör denna stora investering. Det är det som är det tredje. Det kan vara rent pekuniärt - att vi har ett skattesystem som gör att man får behålla lite mer av det man tjänar. Men det kan också vara på något annat sätt, som en del i samhällets värdering av att man gör denna investering. Annars kommer färre att göra den, och färre kommer att göra den sociala resa som det innebär att plugga på högskola och universitet.

Vi kommer naturligtvis, som Ida Drougge var inne på tidigare, att se en utveckling där fler och fler kommer att behöva ställa om mitt i livet. Då måste också hela studiemedelssystemet anpassas till de behov som kommer att finnas. Det roliga är att vi egentligen inte har en aning om vilka behov som kommer att finnas, och därför krävs en viss flexibilitet i systemet så att den enskilde själv ska kunna få göra bedömningen men också för att samhället ska kunna värdera vad som kommer att behövas de kommande åren.

Liberalerna har lagt fram ett budgetförslag på område som delvis skiljer sig från regeringens. En stor skillnad är att vi inte bygger ut så kraftigt i alla dessa system som regeringen gör - av två skäl, kan man säga. Det beror delvis på att vi just nu är på toppen av en högkonjunktur, och det är när vi har lågkonjunktur som man ska bygga ut systemen.

När det är högkonjunktur ska man snarare försöka se till att så många som möjligt befinner sig nära arbetsmarknaden för att ta sig in på den. De ska inte gömma sig på utbildningar.

Ännu värre är det om utbildningarna har låg kvalitet. Om en individ som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden när arbetsmarknaden är som hetast stängs in i en utbildning som dessutom har låg kvalitet missar den individen chansen att ta sig in. Sedan kommer man ut från utbildningen när arbetsmarknaden är svalare. Och då har etableringen förskjutits ytterligare. Därför är det viktigt att anpassa omställningsmöjligheterna till konjunkturläget.

Det viktigaste är att se till att utbildningen har hög kvalitet. Ett land har begränsade resurser. Om man ska bygga ut systemen ytterligare när resurserna redan är ansträngda blir det såklart svårt att upprätthålla kvaliteten. Vi ser också att utbildningar byggs också ut på ett sådant sätt att de inte klarar att möta kvalitetskraven. De byggs ut, och ändå besätts inte platserna. Man bygger ut lärarutbildningen, och då sjunker förkunskapskraven och därmed kvaliteten på utbildningen. Det är centralt för en regering att göra den avvägningen på det här politikområdet.

På ett område gör vi ett undantag och föreslår mer yrkeshögskola. Det är nämligen en utbildningsform som ligger nära arbetsmarknaden, och vi vet att de som går där får jobb ganska snart efter att de har gått utbildningen. Vi föreslår att man inför ny yrkesskola. Vi föreslår premier för speciallärare och specialpedagoger och en del ämneslärare där det finns särskild brist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

En viktig skillnad mellan oss och regeringen är att vi, liksom Fredrik Christensson sa tidigare, funderar på hur unga människor med funktionsnedsättning ska kunna komma vidare in på arbetsmarknaden och försörja sig själva men också komma vidare i utbildningssystemet. Då är det ganska viktigt att man går från aktivitetsersättning till studiestöd.

Fru talman! Vi deltar ej i beslutet. Vårt budgetförslag har fallit. Men jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

(Applåder)


Anf. 133 Annika Eclund (KD)

Fru talman! Också Kristdemokraterna har ett särskilt yttrande i betänkandet, och vi deltar inte i beslutet.

Utbildning och bildning har avgörande betydelse för ett gott samhälle och för människors personliga utveckling. Utbildning ska också möta arbetsmarknadens behov av välutbildad arbetskraft.

I Sverige ska alla kunna förverkliga sina drömmar så långt det bara är möjligt. Vi vill att alla ska ha tillgång till en utbildning, och i Sverige har vi ett unikt system genom att det är avgiftsfritt att studera. Men studietiden är förenad med levnadsomkostnader. Sverige har även här ett unikt system att värna om och vara stolt över. Genom att minska ekonomiska hinder ska alla medborgare ha möjlighet till utbildning oavsett vilka familjeförhållanden man kommer ifrån.

Både bidragsdelen och lånedelen i studiestödet är viktiga delar för att vi ska kunna bedriva en ändamålsenlig utbildningspolitik. Alla delar av studiestödet, det vill säga studiebidrag under gymnasiestudier, bidrag till elever med funktionsnedsättning, lärlingsersättningar och studiemedel med bidragsdel och lånedel, ska bidra till att utjämna ekonomiska förutsättningar hos enskilda och mellan grupper i samhället.

Fru talman! I dag erhålls studiemedel under max sex år, 240 veckor, och det finns en gräns för hur gammal man får vara för att få studiemedel. Bidragsdelen kan man få fram till man fyller 56 år, men rätten att låna begränsas redan från det år man fyller 47. Många har varit inne på att behovet av fortbildning högre upp i åldrarna ökar i en tid när vi blir allt äldre och förväntas arbeta högre upp i åldrarna. Det borde därför vara rimligt att också höja åldern för att kunna ta studielån. Kristdemokraterna föreslår därför att möjligheten att ta studielån höjs uppåt, med ytterligare tre år, till det år man fyller 50. Till detta har vi avsatt medel i vår budget.

Att begränsa studierna till en tid av sex år kan i vissa enskilda fall motverka syftet, om det leder till att studenter får avbryta viktiga utbildningar på avancerad nivå för att finansieringen är omöjlig. Kristdemokraterna menar att tidsgränserna för studiemedel på eftergymnasial nivå bör anpassas till utbildningarnas längd på ett bättre sätt. Vi menar att vissa bör kunna få studiemedel under längre tid än i dag för att öka drivkraften för välplanerade och effektiva studier.

Vi vill också göra förändringar i andra änden. Det antal månader med studiemedel som det ska finnas generell rätt till bör bli färre än i dag. Konkret innebär det att universitets- och högskolestudenter ska ha en generell rätt till studiemedel i fyra år. Därefter måste den som önskar mer studiemedel kunna uppvisa antingen en examen från en minst treårig utbildning, eller minst tre års fullgjorda studier på en utbildning som syftar till en examen som omfattar minst tre och ett halvt års heltidsstudier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Med detta förslag kommer det inte i lika hög utsträckning som i dag att vara möjligt att läsa enbart fristående kurser på lägre nivå, som ibland lite negativt kallas hobbykurser, eller att byta mellan olika utbildningar. Men det lämnar ändå utrymme för felval och andra förseningar upp till ett år.

Fru talman! För att värna ett generöst system måste målet vara att så många som möjligt ska återbetala sina studielån. Det är viktigt för vår ekonomi, och det är viktigt att staten är normgivande på området. Man kan titta på vilka de synnerliga skälen för undantag ska vara, men principen måste vara att man ska betala tillbaka sina lån. Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv. För att välfärden ska finansieras på sikt krävs det också att fler arbetar längre. Då är det rimligt att de som börjar studera framöver får betala av sina studielån högre upp i åldrarna.

Fru talman! I dag krävs det ofta att man innehar körkort för att kunna ta de arbeten som erbjuds. Genom att erbjuda unga CSN-lån för körkort minskar risken att unga avstår från att ta körkort på grund av sin ekonomi. Kristdemokraterna vill därför, likt regeringen, möjliggöra för CSN-lån för körkortsstudier på en behörig trafikskola.

Fru talman! Jag vill också säga några ord om fribeloppet, det vill säga det belopp man kan tjäna samtidigt som man får studiemedel. Fribeloppet begränsar studenter att få den arbetslivserfarenhet som framtida arbetsgivare söker. Det är väldigt olyckligt. Ett slopat fribelopp skulle också möjliggöra för studenter att låna mindre, och på så vis få lägre skulder efter examen.

Det största problemet för många ungdomar när det gäller att ta sig in på arbetsmarknaden i dag är att de inte har någon arbetslivserfarenhet. En kombination av arbete och studier innebär att kopplingen till arbetsmarknaden stärks. Dessutom begränsar fribeloppet studentens egna beslut om hur mycket tid och kapacitet denne har att arbeta vid sidan av studierna. Fribeloppet bör därför slopas helt.

Fru talman! En del förbättringar har gjorts vad gäller studenters studiesociala situation, till exempel barntillägget. Men det finns mycket mer att göra på det området. Förutsättningen för att kunna söka extra tillägg är att familjens beskattningsbara inkomst inte överstiger 125 000 på ett helår. Denna nivå har legat still under lång tid. Därför vill vi kristdemokrater se över på vilket sätt det extra tillägget kan ges och hur stödet förhåller sig till andra stöd i arbetet med att förbättra stödet till ekonomiskt utsatta barn och familjer.

(Applåder)


Anf. 134 Lena Emilsson (S)

Fru talman! I dag debatterar vi studiestöd. Studiestöd i form av bidrag och lån är en stor del av utbildningspolitiken. Stödet ska verka rekryterande för både kvinnor och män och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildningen. Det ska jämna ut skillnader mellan individer samt grupper i befolkningen och bidra till ökad social rättvisa.

Genom jämlika möjligheter bidrar studiestödssystemet till att stärka vårt samhällsbygge med mer kunskap, mer kompetens och mer bildning. Utbildning är avgörande för att skapa aktiva samhällsmedborgare, för enskildas utveckling och arbetsmarknadsutsikter och för att arbetsmarknaden ska fungera väl och bidra till samhällets kompetensförsörjning och den svenska välfärden. Stödet ska naturligtvis ha en god effekt på samhällsekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Och här finns nu flera positiva förslag. Studenternas situation står i centrum i flera av förslagen som behandlas i detta betänkande.

Studiestödets bidragsdel höjs med ca 300 kronor från den 1 juli 2018 till glädje för landets studenter. Men Centerpartiet säger nej till höjningen, och Liberalerna och Kristdemokraterna vill lägga höjningen på lånedelen och på så vis göra att studenterna blir ännu mer skuldsatta.

Trygghet i ekonomin är viktigt för studenter och nu vidtar regeringen åtgärder för att öka den tryggheten.

Regeringen inför en möjlighet för studenter att vara deltidssjukskrivna. Den möjligheten finns inte i dag. Man får en heltidsersättning även om man är sjukskriven på deltid. Då har man en viss trygghet. Man har tryggheten att man trots sjukdom ska kunna studera på halvtid. Det främjar dessutom effektivare studier och en ökad genomströmning.

Den här tryggheten för studenter vill Centern inte ge. Man säger nej till förslaget.

Nästa år blir det möjligt att ta studielån för att finansiera B-körkort. Lånet är avsett att finansiera körkortsutbildning vid godkända trafikskolor och riktas i ett första steg till människor mellan 18 och 47 år.

Under 2019 avser regeringen att utvidga möjligheten även till unga i åldern 19-20 år som har avslutat en gymnasieutbildning. Detta säger Centerpartiet och Liberalerna nej till.

Fru talman! Kunskapslyftet som nu genomförs innehåller platser på vuxenutbildning, regionalt yrkesvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan och högskolan. Fram till 2021 föreslås Kunskapslyftet byggas ut och beräknas då omfatta ungefär 93 000 platser. Studieplatser och studiestöd speglar synen på vad som är viktigt för att lyfta ett samhälle. För att kunna lyfta ett samhälle måste näringslivet ha tillgång till välutbildade människor med specialkompetenser och kunskaper.

Politiken måste tillgodose näringslivets behov av rätt utbildad arbetskraft. Men det är inte bara näringslivets behov som tillgodoses med många utbildningsplatser av skilda slag, utan även samhällets behov av välutbildade människor som genom väl lönade arbeten genererar högre skatteintäkter, som i sin tur bidrar till upprustning och utveckling av den svenska välfärden.

Allt hänger ihop: utbildningsplatserna, näringslivets behov, individens skatteintäkter och samhällets behov och utveckling. Det är alltså inte enkla jobb vi behöver.

Det blir väldigt tydligt i politiken hur man väljer att prioritera. Anslaget till studiestöd visar mycket tydligt vilka ambitioner, eller brist på ambitioner, partierna har för samhällsutveckling.

I föredragningspromemorian kan vi läsa att Liberalerna i sitt förslag satsar 3,9 miljarder kronor mindre till studiestöd. Kristdemokraterna har minskat anslaget med 3,8 miljarder. Centerpartiet har minskat anslaget med 1 ½ miljard. Moderaterna har minskat anslaget med 1,4 miljarder.

Allianspartierna vill alltså inte satsa på utbildning och studieplatser på det sätt som Socialdemokraterna gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Med en arbetsmarknad som i dag inte kan tillsätta tjänster därför att företagen inte hittar någon med rätt utbildning och kompetens blir det väldigt tydligt för Socialdemokraterna vad som måste göras. Man måste satsa på studier.

Socialdemokraterna står för ett samhällssystem där fler personer ges möjlighet att studera för att kunna matcha de jobb som finns på arbetsmarknaden. På så sätt blir alla vinnare - individen, näringslivet och samhället.

Jag yrkar härmed bifall till utbildningsutskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 135 Ida Drougge (M)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att när det gäller moderata budgeten är vi helt överens med regeringen om antalet platser. Vi matchar dem exakt. Yrkesvux och yrkeshögskola utökas med platser som behövs och blir av. Pengarna går till det som är avsett och där de ger effekt. Människor kommer ut i arbete. Det bidrar till att öka vår konkurrenskraft och tillväxt. Det är bra på alla sätt och vis. Där är vi överens.

Vi matchar inte ert förslag om utbyggnad av platser på högskola och universitet. Men jag tycker faktiskt att vi i den här kammaren som tillsammans dagligen har jobbat med de här frågorna i tre års tid kan hålla oss på en seriös nivå. Vi vet alla de fakta som vi har framför oss. Då borde vi vara ärliga med att säga att 40 procent av de platser som regeringen vill utöka med inte blir av.

För två veckor hade vi en dragning i utbildningsutskottet av Riksrevisionen då man presenterade detta. Då undrar jag hur Lena Emilsson kan stå i talarstolen och säga att den utbyggnaden visar på regeringens ambition på högskole- och universitetsområdet. Jag skulle vilja ha svar på frågan: Hur visar det på er ambition?


Anf. 136 Lena Emilsson (S)

Herr talman! Ni inrättade utbildningsplatser som inte var permanenta utan som var tidsbegränsade. Det är klart att vi måste fylla upp det tomrum som ni lämnade efter er. Det är också det som har gjort att det har tagit tid. Men vi har en plan för hur vi framöver ska bygga ut utbildningssystemet. Det handlar inte bara om universitet och högskola, utan det handlar också om många andra utbildningar.

Det är intressant att Ida Drougge säger att man vill underlätta för dem som befinner sig mitt i livet. Om man inte har råd att studera ska man kunna göra det. Men Moderaterna säger ju nej till studiestartsstödet som riktar sig just till den gruppen. Man ska över 25 år, och det finns ingen lånedel i det stödet utan det är bara bidrag som man kan få i upp till 50 veckor.


Anf. 137 Ida Drougge (M)

Herr talman! Jag tycker att det är tråkigt att jag över huvud taget inte fick svar på min fråga.

40 procent av pengarna, totalt 12,3 miljarder kronor, går alltså ingenstans. De ligger på hög, och Riksrevisionen har pekat på att det beror på bristfällig styrning från regeringen. De pengar som är avsedda för platser kan alltså inte användas till platser. Om det är någonting som är tomt är det just det, och ingenting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det är tvärtom normalt att man utökar antalet studieplatser under en lågkonjunktur. Förhoppningsvis är också lågkonjunkturer tillfälliga.

När det gäller studiestartsstödet var vi moderater för att ni genomförde den reformen. Vi ser att den tyvärr behövs med tanke på hur dåligt Arbetsförmedlingen fungerar i dag.

När vi nu lägger fram vår budget har vi andra förslag till var de arbetsmarknadsutbildningar som ligger under Arbetsförmedlingen ska finnas, hur medlen ska fungera och var de ska ligga någonstans. Vi ser hellre att man lägger dem på yrkesvux och att de kommunaliseras samtidigt som man ändrar hela Arbetsförmedlingens arbete. Då behövs inte studiestartsstödet i vår budget. Men med den arbetsförmedling som ni vill ha behövs det. Det hör alltså inte riktigt till denna debatt.


Anf. 138 Lena Emilsson (S)

Herr talman! Är de 12 miljarder som avses de pengar som universiteten lägger på hög och inte utnyttjar?

(IDA DROUGGE (M): Ja.)

Universitet och högskolor är nämligen autonoma. Det kan vara lite svårt för regeringen att peka med hela handen och säga att pengarna ska användas till det ena eller det andra.

När det gäller studiestartsstödet tycker jag att det är väldigt märkligt att ni först säger ja när betänkandet behandlas i kammaren och att ni ett år senare är emot det hela. Någon gång måste man bestämma sig för vad man vill.

Jag tycker att förslaget är väldigt bra, för det behövs verkligen. Det har visat sig att det finns många människor som har behov av lite hjälp med att komma in i studier. Med en liten push och lite hjälp med finansieringen under det första året får de den möjligheten.

Att satsa i lågkonjunktur och inte i högkonjunktur ter sig också lite märkligt. Man bör bygga ut ett utbildningssystem så att det har ett jämnt flöde över tiden. Det ska inte vara ett ryckigt system i vilket man inte vet om man får några platser i nästa budget eller under nästa mandatperiod. Det måste vara säkert och jämnt.

Det är dessutom viktigt att utbilda människor till de jobb som finns att söka men som människor inte har kompetens för.


Anf. 139 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Det är bra att tydliga skillnader lyfts fram, även inom detta område.

När man ibland debatterar studiestöd, utbildningspolitik eller politik i allmänhet kan man när man lyssnar på Socialdemokraterna lätt tro att dyr politik är detsamma som bra politik. Denna uppfattning delar inte jag.

Vi måste möta de samhällsutmaningar som vi ser. I mitt anförande pekade jag på några av dessa delar. En stor utmaning i dag för den högre utbildningen är att fyra av tio utbildningar inte lönar sig. Om man börjar studera på en sådan utbildning riskerar man att förlora i livsinkomst. Det här är en stor utmaning som jag tycker att man bör peka på och hitta möjligheter för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Den andra utmaningen som lyftes fram i mitt anförande, men som jag inte har hört regeringen tala om, handlar om möjligheter att studera högre upp i åldrarna. Man kanske senare i livet vill kunna vidareutbilda sig för att antingen behålla en kompetens och vara anställbar på arbetsmarknaden eller omskola sig för att därmed få möjlighet att hitta ett nytt arbete.

Centerpartiet har i det betänkande som vi i dag diskuterar presenterat förslag på att möjliggöra just det här. Människor ska kunna studera högre upp i åldrarna. Därför vill vi ändra åldersgränserna för när man kan ta studielån.

Min första fråga till Lena Emilsson är: Varför ser vi inte regeringen presentera några sådana förslag?

Min andra fråga är kopplad till utmaningen att fyra av tio utbildningar inte lönar sig. Vi presenterar stora förslag för att utbildningar ska löna sig som innebär att skatterna sänks för låg- och medelinkomsttagare. Vi vill också sänka marginalskatterna. Då lönar det sig bättre att utbilda sig. Varför ser vi inga sådana förslag från Socialdemokraterna?


Anf. 140 Lena Emilsson (S)

Herr talman! Att fyra av tio utbildningar inte lönar sig är mer en fråga för parterna på arbetsmarknaden. Vissa jobb - ofta väldigt kvinnodominerade - har en för dålig löneutveckling. Det är inte utbildningens fel i sig, utan det handlar om att vissa yrken inte värderas högre. Detta är en väldigt viktig fråga.

Fredrik Christensson frågade också om den övre åldersgränsen för att ta studielån. Vi tycker att det är viktigt att man betalar tillbaka sina studielån. Då ska man inte studera så högt upp i ålder att man inte har möjlighet att betala tillbaka detta.

Det finns partier som förespråkar att en åldersavskrivning tas bort, men det ställer jag eller mitt parti inte upp på. Det skulle missgynna dem som redan har det dåligt ställt. Framför allt kvinnor drabbas av detta.

Vilken möjlighet tror Fredrik Christensson att det finns att betala tillbaka studielånet på en mager pension om man inte har lyckats betala tillbaka det fram till 67 års ålder?


Anf. 141 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Lena Emilsson säger att det är parterna som sätter lönerna i Sverige, och den uppfattningen delar jag. Men här i kammaren kan vi faktiskt välja hur vi beskattar människor. Vi har ett väldigt högt skattetryck i Sverige som givetvis bidrar till att det är mindre lönsamt att utbilda sig här jämfört med i andra länder.

I bästa fall lyfter regeringen inte upp denna fråga. Men i värsta fall bidrar regeringen till denna utveckling genom att höja skatterna på arbete, vilket vi har sett under mandatperioden. Därmed blir utbildningspremien sämre.

För att det ska vara mer lönsamt att utbilda sig är det också viktigt att fokusera på att stärka kvaliteten inom den högre utbildningen så att den blir mer attraktiv för dem som ska anställa. Detta kommer vi att debattera under morgondagen, då det handlar om just den högre utbildningen. Det här är dock en viktig del tillsammans med det som Ida Drougge tog upp om att vi lägger pengar på lärosäten vilka sedan inte används. Det här ser jag som ytterst problematiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

När vi nu ska ha ett längre arbetsliv måste studiemedelssystemet följa med. Man ska ha förutsättningar att vidareutbilda sig. Det här är en viktig fråga eftersom människor framför allt ska orka arbeta längre. De ska kunna byta karriär genom att läsa lite ytterligare eller ombilda sig. Det här ser jag som en oerhört viktig förutsättning.

Vi har i grunden ett individuellt ansvar för detta. Jag skulle personligen gärna ha möjlighet att senare i livet omskola mig för att få arbeta under en längre tid. Det här gäller människor på ett personligt plan, men också ur ett samhällsperspektiv behöver människor ha möjlighet att arbeta längre. Tyvärr ser vi inga förslag från Socialdemokraterna på detta område.


Anf. 142 Lena Emilsson (S)

Herr talman! Att arbeta högre upp i åldrarna är en framtid vi kommer att möta. Det är dock också viktigt att skaffa sig en utbildning när man är relativt ung. Man har möjlighet att byta karriär under livet flera gånger med det studiestödssystem som finns. Det här är helt riktigt, och det är också en mycket viktig fråga eftersom näringslivet förändras under årens lopp.

Dagens system tillåter att man tar studielån ända upp till 56 års ålder. Men vi måste också se till att den som har tagit studielån ska ha en rimlig möjlighet att betala tillbaka det. Socialdemokraterna tycker därför inte att det behöver justeras upp i detta läge.


Anf. 143 Christer Nylander (L)

Herr talman! Jag har två ganska enkla frågor till Socialdemokraterna och regeringen.

Varken i år eller förra året bedömer regeringen studiemedelssystemets effekt på jämställdheten. Jag vill veta varför det är så.

Min andra fråga gäller ett stort och avgörande samhällsproblem i Sverige. Vi har för få lärare och för få som söker sig till läraryrket. Söktrycket till läraryrket sjunker. Bedömer regeringen och Socialdemokraterna att om man ökar antalet platser kommer fler att söka? Eller riskerar förkunskaperna snarare att sjunka och avhoppen öka?


Anf. 144 Lena Emilsson (S)

Herr talman! Utbildningsutskottet har ställt krav i den utvärdering som sker av varje budget. Precis som Christer Nylander säger har jämlikhetsaspekten inte vägts in tillräckligt mycket. Däremot tittar man i budgeten på hur studiestödssystemet har slagit ut vad gäller jämställdhet, breddad rekrytering, åldersspann - man tittar på väldigt många olika parametrar. Denna aspekt finns med, men jag kan hålla med om att den kan förbättras ytterligare.

Läraryrkets attraktivitet är den viktigaste faktorn för att få unga människor att söka till utbildningen. Här pågår ett massivt arbete. Det började med Lärarlönelyftet och har fortsatt med olika kompetensutvecklingsplaner. Det handlar också om hur man ska kunna utbilda människor som nästan är färdiga och kanske bara saknar något ämne. Det finns många olika former av kompletterande pedagogisk utbildning, till exempel Teach for Sweden, för att ta in människor till läraryrket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Christer Nylander säger att antalet sökande inte har ökat. På vissa utbildningar har det gjort det, på andra inte. Det är inget generellt problem.

Sedan är det faktiskt ganska många som återvänder till läraryrket efter att en gång ha lämnat det. Där har naturligtvis lönebildningen en viktig funktion.


Anf. 145 Christer Nylander (L)

Herr talman! Jag lyfte fram detta med läraryrkets status därför att en av skillnaderna mellan regeringens budget och vår budget består i att vi inte bygger ut lärarutbildningen så kraftigt. Därför återkommer jag till frågan. Om man har lågt söktryck på lärarutbildningarna och ökar antalet platser, är det då så att det är fler som söker lärarutbildningarna bara för att det finns fler platser, eller riskerar man snarare att det blir precis tvärtom - att attraktiviteten minskar på grund av de tomma platserna, att avhoppen ökar och att vi får större problem med att öka läraryrkets attraktivitet på lång sikt? Jag skulle vilja höra Socialdemokraterna bedöma och reda ut den frågan ytterligare.


Anf. 146 Lena Emilsson (S)

Herr talman! Läraryrkets attraktivitet är en väldigt viktig faktor för att över huvud taget få sökande. Något som också är oerhört viktigt är att vi ser vilken brist vi har på lärare. Det är inte på något vis rätt att dra ned på antalet utbildningsplatser när det saknas ungefär 50 000 lärare. Det vore helt förskräckligt.

Att man satsar på fler platser betyder inte att kvaliteten per automatik blir sämre. Man måste satsa på kvalitet samtidigt som man bygger ut antalet platser. På något sätt måste vi tillgodose det behov som alla skolor har ute i landet.


Anf. 147 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Efter en dag med många möten sjunker jag ned i soffan hemma och slår på tv:n. Ur tv:n kommer det någonting som heter Undercover Boss. Det är ett program där en chef åker omkring i sin egen verksamhet förklädd för att kolla hur det står till och vad som verkligen händer där. Programmet mal på. Mot slutet av programmet träffar han några av sina anställda som på något sätt har utmärkt sig - varit extra duktiga eller gjort något knasigt. Då sätter han sig ned med dem och delar ut gratifikationer för deras insatser. Nästan alltid får de antingen sina egna studieskulder betalda eller grundplåtar som möjliggör att deras barn ska kunna studera när de blir stora. Då tänker jag stolt och tacksamt på det faktum att vi här i Sverige inte är beroende av föräldrar med goda inkomster, gåvor på grund av att vi har uppmärksammats i en tv-show eller något annat lotteri som ger möjlighet att ha råd att studera.

Herr talman! Nästan alla unga människor har en dröm om hur livet ska utveckla sig. En av de ingredienser som ingår i att forma sitt liv är utbildning, förhoppningsvis följd av jobb. För de allra flesta av våra ungdomar är det självklart att fortsätta steget in på gymnasiet efter grundskolan. Här kommer det första riktigt skarpa valet. Alla väljer inte rätt här, utan när gymnasiet är över har kanske nya insikter dykt upp. Den nya inriktningen i livet behöver kanske kompletteras med kurser på komvux, eller så har en helt ny tanke vuxit fram. Det kanske blir en utbildning på yrkesvux i stället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Oavsett vilken väg en person väljer behöver den ekonomiska tryggheten vara säkrad. I vårt svenska system ska inte föräldrarnas bakgrund vara det som påverkar om man kan studera vidare. Det ska vara möjligt att byta karriär som ensamstående förälder eller mitt i livet ta steget för att göra något nytt. Det ska finnas ekonomiskt stöd om man vill åka utomlands för att förkovra sig och få kunskap om andra kulturers vardag och en god insikt om sig själv. Att inte få möjlighet till en stabil ekonomi skulle göra detta omöjligt för många. För många som inte har någon ekonomisk backup hemifrån är det svårt.

Regeringen har i årets budget justerat upp både bidragsdelen och lånedelen samt taket för hur mycket man får tjäna innan det påverkar dessa. Detta kommer att göra skillnad för många. Syftet med vårt studiestöd är ju att utjämna skillnader mellan individer och grupper, så att människor från vissa grupper som annars inte skulle våga ta klivet vågar börja studera. Detta är grundbulten i allas möjligheter till studier.

Studiestöd finns i många olika former och har olika målgrupper. Ett av de studiestöd som har tillkommit under året är studiestartsstödet. Tanken med studiestartsstödet är att kommunerna ska få bättre möjlighet att pusha dem som står långt från arbetsmarknaden att återuppta studierna och göra klart sin grundskole- och gymnasieutbildning. Att våga ta steget tillbaka till skolbänken kan vara som att bestiga Mount Everest. Då kan det verkligen vara en hjälp på vägen att få en trygg och förutsägbar ekonomisk situation.

Herr talman! Jag känner mig så stolt över att vi i det här landet har en gemensam syn på att i princip alla våra invånare ska ha möjlighet att utvecklas och skaffa sig utbildning på många olika nivåer genom hela livet. Vi har ekonomiska strukturer för studier på alla plan oavsett skolform. Det gäller gymnasium, yrkesutbildning, folkhögskola, universitet och högskola.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

(Applåder)


Anf. 148 Daniel Riazat (V)

Herr talman! En av de viktigaste förutsättningarna för att göra kunskap och utbildning tillgängligt för fler människor är ett bra studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet för studerande. Studiemedel och studiestöd som går att leva på är också en nödvändig förutsättning för att kunna studera på heltid. Det är därmed en förutsättning för att kunna skapa utbildningar av hög kvalitet.

År 2006 medverkade Vänsterpartiet till att ett tilläggsbidrag för studerande med barn infördes. Vår principiella inställning - då som nu - är att studiemedlet är ett utbildningspolitiskt motiverat stöd för de studerandes personliga försörjning. Familjepolitiskt stöd till studerande med barn bör fördelas via de ordinarie trygghetssystemen genom bättre tillgång till och förbättringar av bland annat barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Efter många år av orättvisornas politik, där resursfördelningsprincipen gjordes utifrån ett omvänt Robin Hood-perspektiv, med skattesänkningar som gynnade en liten elit i samhället, är det dags att omfördela resurserna utifrån behoven hos alla, inte bara några få. Jag är därför stolt över att tillhöra ett parti som genom förhandlingar med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, det vill säga regeringen, bland annat fått igenom en satsning som ger gymnasieelever och studenter på högskola och universitet höjda bidragsnivåer inom studiestödet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

För gymnasieelever höjs studiebidraget med 200 kronor till sammanlagt 1 250 kronor per studiemånad. För studenter vid högskola och universitet höjs bidragsdelen i studiemedlet med 296 kronor per månad vid heltidsstudier. Studiemedlens totalbelopp, inklusive bidrag och studielån, blir efter höjningen ca 11 300 kronor per studiemånad.

Jag är också stolt över att tillhöra ett parti som tillsammans med regeringen tagit fram förslaget om CSN-lån för körkort. Som har sagts tidigare från talarstolen är körkort en viktig del när det handlar om att få ett arbete. Nu möjliggör vi äntligen för personer som ofta befinner sig i en svår ekonomisk situation, det vill säga studerande, att skaffa sig körkort för att ha enklare väg in på arbetsmarknaden.

Sammanlagt innebär detta att 24,4 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet. Mest pengar, drygt 16 miljarder, kommer att gå till studiemedel för dem som studerar vid högskolor och universitet. Drygt 4 miljarder kronor går till studiehjälp, som bland annat handlar om gymnasieeleverna.

Jag vill med det passa på att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! För att studiestödssystemet ska bli mer rättvist och därigenom kunna motverka social snedrekrytering på ett bättre sätt behöver det göras om i grunden. Vänsterpartiets vision är att införa en studielön så att studier jämställs med arbete.

En investering i studielön åt dem som studerar måste på sikt anses vara det enda som är ekonomiskt och socialt gynnsamt och hållbart både för den studerande och för samhället. Det skulle betyda en större möjlighet för studenten att få en bra utbildning och öka dennes förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet.

Det är i samhällets och demokratins intresse att människor är välutbildade och att den totala kunskapsmassan ökar. Med studielön skulle även studerande få tillgång till trygghetssystemen, och många av de sociala och ekonomiska problem som studenterna har i dag skulle lösas.

Det finns exempel på företag som gör det redan i dag. Jag besökte nyligen ett företag i Dalarna som heter Erasteel Kloster. Det är ett av Sveriges större företag. Vad det har gjort är att det erbjuder sina anställda just detta. Anställda som inte har en ingenjörsutbildning får 80 procent av sin lön för att studera på vilket lärosäte de vill för att därefter kunna komma in och arbeta som ingenjörer men även inom andra yrken. Det är någonting som har gett resultat för Erasteel Kloster och någonting som kan ge resultat för hela landet.

Jag vill passa på att kommentera några av de förslag och texter som de övriga partierna har lyft fram. Moderaterna säger: "Vi vill höja fribeloppet till över 200 000 kronor per kalenderår, utöka antalet extra studieveckor för den som fyllt 40 år till 60 veckor, höja åldersgränsen för studiemedel till 60 år och höja tilläggslånet för studerande med barn till 5 000 kronor per studiemånad." Ingenstans nämns förslag om att man vill höja bidragsdelen i studiemedlen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Sverigedemokraterna säger: "I vissa avseenden vill Sverigedemokraterna göra systemet ännu mer generöst" - sedan kommer faktumet att det är precis tvärtom - "men i andra avseenden anser vi att det har blivit väl generöst och orättvist. Vi önskar en minskning av studiebidragen eftersom vi gör en neddragning av antalet platser på folkhögskolan (utg.omr. 17). Vi avslår också förslaget om satsningar på stöd till studerande på gymnasieskolans introduktionsprogram eftersom vi anser att det ska vara lika villkor att studera för alla. Vi vill inte ha orättvisa gräddfiler för specifika grupper i samhället." Om elever på introduktionsprogrammet i dag är de elever som har gräddfiler i samhället tror jag att Sverigedemokraterna lever i ett annat samhälle.

Liberalerna säger: "Liberalerna avvisar regeringens anslagshöjningar för 2018 inom anslaget 1:2 Studiemedel - - - Förslaget om en höjning av studiemedlens bidragsdel avvisas till förmån för en motsvarande höjning av studiemedlens lånedel." Det betyder fler skuldsatta studenter. "Det innebär en minskning med 546 000 000 kronor för 2018 av anslaget - - - Liberalerna föreslår att studielån som tas fr.o.m. den 1 januari 2018 inte ska kunna skrivas av vid 68 års ålder."

Det som alla dessa partier har gemensamt är att om debatten hade handlat om höginkomsttagare, de som befinner sig högst upp i samhället ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv, hade dessa texter aldrig förekommit. Där hade det stått att man vill satsa på att utöka det man kallar för avdragsrätten för de personerna.

När det gäller personer som är studerande och har en tuff ekonomisk situation, personer som kanske är fattigpensionärer eller övriga i samhället som verkligen är i behov av dessa bidrag och att de höjs, är helt plötsligt inställningen annorlunda. Där går Sverigedemokraterna ihop med den övriga Alliansen. Det är också därför Sverigedemokraterna inte bara är ett extremt parti utan ett högerextremt parti.

(Applåder)


Anf. 149 Christer Nylander (L)

Herr talman! Daniel Riazat har en hög svansföring och en högtravande retorik inte minst när det gäller rättvisa och orättvisa. Nu fick vi reda på att gränsen mellan orättvis råkapitalism och ett rättvist socialistiskt samhälle är 296 kronor i månaden. Det gamla systemet var orättvist, men nu återställs rättvisan.

Jag skulle ändå vilja ställa frågor om studielån och studielön. Vänsterpartiet vill att rättviseskäl införa studielön i stället för studielån. Var ligger rättvisan i att den som utbildar sig till läkare och får väldigt hög lön får studielön för att genomföra detta och inte tar några lån medan den som väljer att gå direkt till arbetet och bli vårdbiträde inte får vare sig studielån eller studielön?


Anf. 150 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Jag vet inte om Christer Nylander har missat att Vänsterpartiet är ett oppositionsparti i Sveriges riksdag. Det är det enda oppositionspartiet som har valt att inte stå vid sidan och gnälla över det som man i ert fall själv har försämrat utan snarare vara med och på ett konstruktivt plan få igenom satsningar som förbättrar för människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Betyder det att Vänsterpartiet är nöjt och att det är något slags införande av socialism? Ja, kanske om man frågar vissa av Christer Nylanders partikamrater. I det här fallet handlar det om det är ett steg i rätt riktning. Det handlar om att vi ser till att ungdomar, studerande, som under en lång tid inte har fått en höjning av bidragsdelen också får ta del av våra gemensamma skattepengar, till skillnad från vid er tid vid makten när det gäller till exempel dem som är höginkomsttagare.

När det handlar om studielön är det inte något färdigt förslag som Vänsterpartiet har presenterat. Precis som du själv sa, Christer Nylander, handlar det om ett rättvisetänk och om att ha en tanke om utbildning som inte utgår ifrån att människor ska behöva arbeta så mycket som möjligt för att kunna klara sig för att det på något sätt skulle vara ett incitament för människor att vilja studera mer. Det handlar om att behöva arbeta under samma tid som de studerar, som många studenter behöver göra i dag.

Det gäller att likställa studierna med arbete. Detaljerna kommer vi såklart att diskutera när Liberalerna om tio år säger att Vänsterpartiet hade rätt.


Anf. 151 Christer Nylander (L)

Herr talman! Rättvisa är väldigt svårt. Det förslag som regeringen nu lägger fram tillsammans med Vänsterpartiet innebär att man ger ökat bidrag till den som pluggar till läkare och får en ganska hög lön efter att ha gjort den insatsen. Det är väldigt bra att människor vill göra det. Däremot blir det inget ökat bidrag till den som väljer att inte plugga vidare utan i stället blir vårdbiträde direkt.

Man måste ändå fundera på det. Den som väljer att plugga vidare på högskolan och gör den insatsen ska få lön för mödan. Men man måste också se att det är en viss egen investering. Det blir inte mycket rättvisare om den som utbildar sig till lärare, läkare eller advokat får sina studier helt betalda genom en studielön i stället för att ta lån medan den som inte gör det inte får del av det bidrag som Vänsterpartiet vill ge till dem som pluggar till höglöneyrken. Vari ligger rättvisan i detta?


Anf. 152 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Jag är inte så säker på att Christer Nylander har läst själva betänkandet eller att han har koll på Vänsterpartiets politik. Vi har nämligen inte kommit överens med regeringen när det gäller studielön. Det som vi har kommit överens om är bland annat en höjning av studiemedlens bidragsdel på ca 300 kronor. Det handlar också om 200 kronor i studiestödet för gymnasieungdomar och om CSN-lån för körkort. Det är huvuddragen i det som vi har kommit överens om.

När det handlar om studielönen förstår jag att Christer Nylander väljer att på ett retoriskt sätt försöka föra bort fokus från det faktum att Liberalerna vill skära ned. De vill helt enkelt skuldsätta ungdomar och studerande i stället för att de ska få sin bidragsdel höjd - för en gångs skull efter tiotals år. Det är det som Liberalerna vill.

Jag förstår att Christer Nylander, som är en väldigt skicklig retoriker, väljer att föra detta slags debatt för att föra bort fokus från faktum. Men det finns i text, och det står i ert särskilda yttrande. Jag uppmanar väljarna att läsa där på vilket sätt och på vilka nivåer Alliansen vill skära ned i deras plånböcker.

Studiestöd

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-12-14
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut: Utgiftsområde 15 Studiestöd, Beslut

Beslut: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag inom utgiftsområde 15

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2018Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 15 enligt utskottets förslag i bilaga 4.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 15 punkt 3 och avslår motionerna

    2017/18:2793 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD),

    2017/18:2978 av Sofia Fölster (M) yrkande 1,

    2017/18:3592 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 18,

    2017/18:3599 av Annika Eclund m.fl. (KD) yrkandena 1, 2 och 6,

    2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 43,

    2017/18:3702 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 1,

    2017/18:3760 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 12,

    2017/18:3811 av Christer Nylander m.fl. (L) och

    2017/18:3856 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 1-5.b) Regeringens lagförslagRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395).Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 15 punkt 1 och avslår motion

    2017/18:3702 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 2.c) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att
    1. under 2018 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 223 000 000 000 kronor,
    2. under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst det belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 5.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 15 punkterna 2 och 4.