Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Betänkande 1999/2000:BoU1

Bostadsutskottets betänkande 1999/2000:BOU01

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Innehåll

1999/2000

BoU1

Sammanfattning

Bostadsutskottet  behandlar   i   detta   betänkande
förslag  i  budgetpropositionen  (prop. 1999/2000:1)
avseende    utgiftsområde   18,   Samhällsplanering,
bostadsförsörjning   och   byggande,  samt  motioner
väckta under årets allmänna  motionstid i anknytande
frågor.
Förslaget     i    budgetpropositionen     avseende
anslagsfördelning  budgetåret 2000 för utgiftsområde
18     tillstyrks    av    utskottet.     Motstående
motionsyrkanden  avstyrks.  Även  vad  gäller övriga
förslag avseende utgiftsområde 18 föreslår utskottet
att   riksdagen   antar   regeringens  förslag   och
avstyrker  motstående  motionsförslag.   Det  gäller
bl.a.  senareläggning  av införandet av bidrag  till
bostadsinvesteringar    som     främjar    ekologisk
hållbarhet,    vissa    ändringar    i   lagen    om
bostadsbidrag, ändrade regler för fonden  för  fukt-
och  mögelskador samt ändrad användning av delar  av
anslaget för stöd till lokala investeringsprogram.
I betänkandet  behandlade  motionsförslag  i  vissa
frågor  om  bostadsförsörjningen  m.m.  avstyrks  av
utskottet.  Dessa  förslag  avser  bl.a.  frågor  om
bostadspolitikens     inriktning,    de    kommunala
bostadsföretagen,       förutsättningarna        för
bostadsbyggande,   studentbostäder,   segregation  i
boendet, bosparande och bostadsbidragen.
Till betänkandet har fogats 25 reservationer  och 9
särskilda yttranden.
När    det    gäller    anslagsfördelningen    inom
utgiftsområde  18  för  budgetåret 2000 - utskottets
hemställan under moment 1 - har representanterna för
Moderata     samlingspartiet,     Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet avstått från att delta
i utskottets beslut.  I  särskilda  yttranden har de
redovisat grunderna för sina ställningstaganden.

Propositionen

Regeringen  har i proposition 1999/2000:1  volym  10
föreslagit att riksdagen
1. godkänner  regeringens förslag om senareläggning
av investeringsbidrag  till bostadsinvesteringar som
främjar ekologisk hållbarhet (avsnitt 4.3.4),
2. dels godkänner regeringens förslag om att bidrag
avseende  statligt  räntestöd   för  reparation  och
underhåll  inte  utbetalas  under  år   2000,   dels
bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget A 2
Räntebidrag  m.m. disponera högst 20 miljoner kronor
för     återstående      utbetalningar      avseende
investeringsbidrag  för  anordnande av bostäder  för
studenter  m.fl.  under  år  2000   (avsnitt   A   2
Räntebidrag m.m.),
3.  antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen  (1993:737) om bostadsbidrag (anslagsavsnitt A
10 Bostadsbidrag),
4. godkänner  regeringens förslag om ändrade regler
för Fonden för fukt- och mögelskador (anslagsavsnitt
A 8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador),
5.   godkänner  regeringens   förslag   om   ändrad
användning  av  delar  av ram-anslaget E 1 Stöd till
lokala investeringsprogram  för ekologisk hållbarhet
och  om ändrade regler för statsbidrag  till  lokala
investeringsprogram  (anslagsavsnitt  E  1 Stöd till
lokala     investeringsprogram     för     ekologisk
hållbarhet),
6. bemyndigar regeringen att under år 2000  i fråga
om  ramanslaget A 6 Byggforskning, besluta om bidrag
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 162 miljoner kronor under åren 2001-2004,
7. bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga
om   ramanslaget    E    1    Stöd    till    lokala
investeringsprogram    för   ekologisk   hållbarhet,
besluta om bidrag som inklusive  tidigare  åtaganden
innebär  utgifter  på  högst  2  600 miljoner kronor
under åren 2001 och 2002,
8.  för  budgetåret  2000  anvisar  anslagen  under
utgiftsområde          18         Samhällsplanering,
bostadsförsörjning  och  byggande   enligt  följande
uppställning
--------------------------------------------------------
|Anslag    (tusental kronor)  |Anslagstyp |Anslagsbelopp
|
|                             |           |            |
|                             |           |            |
--------------------------------------------------------
|A 1 Boverket                 |ramanslag  | 130 922    |
--------------------------------------------------------
|A 2 Räntebidrag m.m.         |ramanslag  |3 742 000   |
--------------------------------------------------------
|A 3 Statens                  |           |            |
|bostadskreditnämnd:          |           |            |
|                             |ramanslag  |  13 197    |
|                             |           |            |
|Förvaltningskostnader        |           |            |
--------------------------------------------------------
|A 4 Statens                  |           |            |
|bostadskreditnämnd:          |           |            |
|                             |ramanslag  |1 800 000   |
|       Garantiverksamhet     |           |            |
--------------------------------------------------------
|A 5 Byggforskningsrådet:     |           |            |
|                             |           |            |
|                             |ramanslag  |  24 816    |
|Förvaltningskostnader        |           |            |
--------------------------------------------------------
|A 6 Byggforskning            |ramanslag  | 105 548    |
--------------------------------------------------------
|A 7 Bidrag till Fonden för   |           |            |
|fukt- och                    |           |            |
|                             |ramanslag  |  40 000    |
|       mögelskador           |           |            |
--------------------------------------------------------
|A 8 Bidrag till åtgärder mot |           |            |
|radon i                      |           |            |
|                             |ramanslag  |   7 000    |
|       bostäder              |           |            |
--------------------------------------------------------
|A    9    Bonusränta    för  |ramanslag  |   7 500    |
|ungdomsbosparande            |           |            |
--------------------------------------------------------
|A 10 Bostadsbidrag           |ramanslag  |5 670 000   |
--------------------------------------------------------
|A     11    Internationellt  |ramanslag  |  20 000    |
|samarbete                    |           |            |
--------------------------------------------------------
|B  1  Statens   geotekniska  |ramanslag  |  24 078    |
|institut                     |           |            |
--------------------------------------------------------
|C 1 Länsstyrelserna m.m.     |ramanslag  |1 798 370   |
--------------------------------------------------------
|C        2        Regionala  |obetecknat |            |
|självstyrelseorgan           |anslag     |            |
|                             |           |  21 072    |
--------------------------------------------------------
|D 1 Lantmäteriverket         |ramanslag  | 417 755    |
--------------------------------------------------------
|D 2 Statens va-nämnd         |ramanslag  |   6 721    |
--------------------------------------------------------
|E   1   Stöd   till  lokala  |           |            |
|investeringsprogram          |           |            |
|                             |ramanslag  |1 758 000   |
|          för     ekologisk  |           |            |
|hållbarhet                   |           |            |
--------------------------------------------------------
|E 2 Kunskapscentrum för      |           |            |
|ekologisk                    |           |            |
|                             |ramanslag  |   5 089    |
|       hållbarhet            |           |            |
--------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområdet     |           |15 592 068  |
--------------------------------------------------------

Motionerna

I   betänkandet   behandlas  de  under  allmänna  motionstiden  1999  väckta
motionerna

1999/2000:Bo201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas
1. att riksdagen som  sin  mening  ger regeringen till känna vad i motionen
anförts   om  försäljning  av  kommunala  bostadsföretag   utan   ekonomiska
sanktioner  från  staten som en långsiktigt hållbar lösning för kommuner med
ekonomiska problem,
2. att riksdagen beslutar  att  avskaffa  de  ekonomiska  sanktionerna  för
kommuner som försäljer kommunala bostadsföretag.
1999/2000:Bo202  av  Eskil  Erlandsson  (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen  anförts om en subvention av
lantmäteriförrättningar  i  syfte att avveckla onyttiga  samfälligheter  och
servitut m.m.

1999/2000:Bo203 av Owe Hellberg  och  Sten  Lundström  (v)  vari  yrkas  att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
handläggningen av bostadspolitiska frågor i regeringen.

1999/2000:Bo204 av Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) vari yrkas
1.  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ägarlägenheter,
2. att riksdagen som  sin  mening  ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om valfrihet och mångfald i boendet,
3. att riksdagen som sin mening ger  regeringen  till  känna vad i motionen
anförts om en stabil bostadspolitik,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna  vad  i  motionen
anförts om allmännyttans roll och uppgifter,
13.  att  riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrad demokrati (yrkandet behandlas i detta betänkande i vad
det avser byggforskningens  inriktning,  i övriga delar behandlas yrkandet i
kommande betänkanden),
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna vad i motionen
anförts om att förhindra segregation,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna  vad  i motionen
anförts om bostadsfinansiering,
20.  att  riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om instiftande av en bostadsminister.
1999/2000:Bo206 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen  som  sin  mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadspolitikens inriktning,
2.  att  riksdagen  beslutar  om   en   snabbare  avveckling  av  de  äldre
räntesubventionerna  parallellt  med  en  sänkning  av  fastighetsskatten  i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna  vad i motionen
anförts  om  att  nyproduktionen  av bostäder bör ske utan subventioner  och
fastighetsskatt,
4. att riksdagen som sin mening ger  regeringen  till  känna vad i motionen
anförts om att krisårgångarna skall befrias från fastighetsskatt  i  stället
för den långsammare avvecklingen av räntebidragen,
9.  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadsbidragen,
10. att riksdagen beslutar att avskaffa bostadsbidraget till ungdomar under
29 år i enlighet med vad som anförts i motionen,
11.  att  riksdagen  hos   regeringen   begär  förslag  om  en  översyn  av
bostadsbidragen i ett större socialpolitiskt  och skattepolitiskt sammanhang
i enlighet med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna vad i motionen
anförts om kommunala bostadsbolag,
17.  att  riksdagen  beslutar  om  ett  avskaffande av lagen om  tillfällig
minskning  av  det generella statsbidraget vid  avyttring  av  aktier  eller
andelar i eller  utdelning från kommunala bostadsföretag m.m. i enlighet med
vad som anförts i motionen,
18.   att   riksdagen    beslutar   att   avskaffa   stödet   till   lokala
investeringsprogram för ekologisk  hållbarhet i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1999/2000:Bo207 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger  regeringen  till  känna vad i motionen
anförts  om  handikappanpassade  studentbostäder integrerade  i  det  övriga
studentbeståndet,
2. att riksdagen som sin mening ger  regeringen  till  känna vad i motionen
anförts om förenkling av regelsystemet för byggande av ungdomsbostäder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna  vad  i  motionen
anförts   om   utveckling   av   teknik   för   att   flytta  bostäder  från
utflyttningsorter till högskoleorter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna  vad  i  motionen
anförts  om investeringsbidrag om 40 000 kr per studentbostad för anordnande
av bostäder för studenter.
1999/2000:Bo208  av  Owe  Hellberg  och  Yvonne Oscarsson (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ytterligare  medel  till forskningen vid institutionen  för  Byggd  Miljö  i
Gävle.

1999/2000:Bo209 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som  sin  mening  ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om analys och förslag till regelförändringar  av  nu gällande regler
för bostadsbidrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna  vad  i  motionen
anförts   om   kopplingen   till   skattesystemet   kontra  kopplingen  till
socialbidragssystemet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till  känna  vad  i motionen
anförts om godtrosregeln,
4.  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätt till inkomstöverföring till annat år,
5. att riksdagen som  sin  mening  ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräkningen av inkomstunderlaget i vissa fall,
6. att riksdagen som sin mening ger  regeringen  till  känna vad i motionen
anförts om rätt till kontrolluppgifter.
1999/2000:Bo210 av Ragnwi Marcelind (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna  vad  i  motionen
anförts om utbyggnadshastigheten av digital Sverigekarta,
2.  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts   om   att  ge  Lantmäteriet   i   uppdrag   att   tillsammans   med
Naturvårdsverket  vidareutveckla analysen av hur miljöinformation kan knytas
samman med den fastighetsanknutna informationen.
1999/2000:Bo211 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som  sin  mening  ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma med förslag på hur nyproduktionen av
bostäder kan öka,
2. att riksdagen som sin mening ger  regeringen  till  känna vad i motionen
anförts  om att regeringen bör återkomma med förslag till  åtgärder  om  hur
ombyggnationen av bostäder kan öka,
3. att riksdagen  som  sin  mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör  återkomma  med förslag om hur produktionen av
studentbostäder kan öka,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna  vad i motionen
anförts   om   tillgängligheten   och   tillgången   på  studenbostäder  för
funktionshindrade.
1999/2000:Bo214 av Marina Pettersson (s) vari yrkas att  riksdagen  som  sin
mening  ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hänsyn skall
tas till  de  särskilda  förhållanden som gäller för socialbidragstagare och
studerande.

1999/2000:Bo215 av Knut Billing  m.fl.  (m)  vari  yrkas  att  riksdagen hos
regeringen begär förslag om ett bosparsystem i enlighet med vad  som anförts
i motionen.

1999/2000:Bo216 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas
1.  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av samordning mellan stat och kommun vad gäller byggandet
av studentbostäder,
2. att riksdagen som  sin  mening  ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om funktionshindrades möjligheter att bo i studentbostäder.
1999/2000:Bo217 av Sören Lekberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen  anförts om förbättrade villkor för
målsparande inom bostadssektor.

1999/2000:Bo220 av Reynoldh Furustrand m.fl.  (s)  vari  yrkas att riksdagen
som  sin  mening  ger  regeringen till känna vad i motionen anförts  om  det
olämpliga i att barns förmögenhet  vid  beräkning  av  bostadsbidrag ingår i
familjens sammanlagda förmögenhet.

1999/2000:Bo222  av  Lennart Klockare och Monica Öhman (s)  vari  yrkas  att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att den väntade analysen  av  bostadsbidragen  skall omfatta flera frågor än
dem som Riksförsäkringsverket lyft fram.

1999/2000:Bo223 av Ronny Olander m.fl. (s) vari  yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbyggande.

1999/2000:Bo225 av Lennart Kollmats (fp) vari yrkas  att  riksdagen  som sin
mening  ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av  stöd
till byggande  av  studentlägenheter  och  lättnad  vad  gäller reglerna för
lägenhetsstandard.

1999/2000:Bo226 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
1.  att  riksdagen  beslutar  att  under  anslaget  A  2  Räntebidrag  inom
utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och  byggande, anslå
3 274 610 000  kr  för  budgetåret  2000  i  enlighet med vad som anförts  i
motionen,
2.  att  riksdagen  beslutar  att under anslaget  A  6  Byggforskning  inom
utgiftsområde 18, Samhällsplanering,  bostadsförsörjning och byggande, anslå
130  548  000  kr  för budgetåret 2000 i enlighet  med  vad  som  anförts  i
motionen,
3. att riksdagen hos  regeringen begär förslag om en avveckling av bidraget
till Fonden för fukt- och  mögelskador  i  enlighet  med  vad  som anförts i
motionen,
4.  att  riksdagen  beslutar  avskaffa  bidrag  till  åtgärder mot radon  i
bostäder  till förmån för informationsinsatser om radonsanering  i  enlighet
med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen  beslutar  att  under  anslaget  A  10  Bostadsbidrag inom
utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och  byggande, anslå
5  330  000  000  kr  för  budgetåret 2000 i enlighet med vad som anförts  i
motionen,
6. att riksdagen som sin mening  ger  regeringen  till känna vad i motionen
anförts om nyckeltal för verksamheten hos länsstyrelserna,
7.   att   riksdagen   beslutar   att   anslaget  E  1  Stöd  till   lokala
investeringspro-gram  för  ekologisk  hållbarhet   inom   utgiftsområde  18,
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, avskaffas i enlighet med
vad som anförts i motionen,
8.   att   riksdagen   beslutar   att   anslaget   E  1  stöd  till  lokala
investeringspro-gram     inom     utgiftsområde    18,    Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande, fastställs  till  1  256  000  000  kr  för
budgetåret 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen,
9.  att  riksdagen  beslutar  att  Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet
skall avvecklas i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att anslaget  E  2 Kunskapscentrum för ekologisk
hållbarhet inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering,  bostadsförsörjning och
byggande,  fastställs  till 2 544 000 kr för avveckling av  centrumet  under
budgetåret 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen ej bemyndigar  regeringen att, i fråga om ramanslaget E 1
Stöd till lokala investeringsprogram  för  ekologisk  hållbarhet, besluta om
bidrag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Bo227  av  Rigmor  Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad i motionen anförts om ett införande av
ett allmänt bosparande.

1999/2000:Bo228 av Rigmor Ahlstedt  m.fl.  (c)  vari yrkas att riksdagen med
följande  ändringar i förhållande till regeringens  förslag  för  budgetåret
2000   anvisar    anslagen   under   utgiftsområde   18   Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning

------------------------------------------------------
|Anslag år 2000   (tusental  |Budget    |Anslags-    |
|kronor)                     |          |            |
|                            |          |förändringar|
|Anslagsposter               |          |            |
------------------------------------------------------
|A 1 Boverket                |130 922   | - 6 679    |
------------------------------------------------------
|A         3        Statens  | 13 197   |    -208    |
|bostadskreditnämnd:         |          |            |
|                            |          |            |
|                            |          |            |
|Förvaltningskostnader       |          |            |
------------------------------------------------------
|A 5 Byggforskningsrådet:    | 24 816   |  -1 163    |
|                            |          |            |
|                            |          |            |
|Förvaltningskostnader       |          |            |
------------------------------------------------------
|A 6 Byggforskning           |105 548   |  50 000    |
------------------------------------------------------
|A 7 Bidrag till Fonden för  |  40 000  |  10 000    |
|fukt- och                   |          |            |
|                            |          |            |
|       mögelskador          |          |            |
------------------------------------------------------
|A 8 Bidrag  till  åtgärder  |    7 000 |  10 000    |
|mot radon i                 |          |            |
|                            |          |            |
|       bostäder             |          |            |
------------------------------------------------------
|A 10 Bostadsbidrag          |5 670 000 | -21 000    |
------------------------------------------------------
|B  1  Statens  geotekniska  |24 078    |    -660    |
|institut                    |          |            |
------------------------------------------------------
|C 1 Länsstyrelserna m.m.    |1 798 370 | -29 455    |
------------------------------------------------------
|D 2 Statens va-nämnd        | 6 721    |  -1 175    |
------------------------------------------------------
|E   1   Stöd  till  lokala  |1 758 000 |-1 000 000  |
|investerings-               |          |            |
|                            |          |            |
|          program      för  |          |            |
|ekologisk hållbarhet        |          |            |
------------------------------------------------------
|      Investeringsbidrag    |          |  75 000    |
|studentbostäder             |          |            |
------------------------------------------------------
|        Investeringsbidrag  |          | 250 000    |
|ekologisk                   |          |            |
|                            |          |            |
|       hållbarhet  vid ny-  |          |            |
|och ombyggnad               |          |            |
------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområdet    |          |-665 340    |
------------------------------------------------------

1999/2000:Bo229 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om institutionen för
Byggd Miljö i Gävle.

1999/2000:Bo230  av  Helena  Frisk  och  Sinikka  Bohlin  (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att tillsammans med aktörerna på bygg- och bostadsmarknaden utforma konkreta
åtgärder för ökat byggande av hyresrätter i tillväxtregionerna.

1999/2000:Bo231 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna  vad  i motionen
anförts om om- och nybyggnation.
1999/2000:Bo232 av Yvonne Ångström och Kerstin Heinemann (fp) vari yrkas
1.  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utförsäljning av allmännyttiga bostadsbolag,
2. att riksdagen som  sin  mening  ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en modern social bostadspolitik,
3. att riksdagen som sin mening ger  regeringen  till  känna vad i motionen
anförts   om   att   uppmuntra   omvandlingen   från  hyreslägenheter   till
bostadsrätter samt vikten av en bättre blandning av olika upplåtelseformer i
områden där hyresrätten är den helt dominerande,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till  känna  vad  i motionen
anförts om lokal utveckling i utsatta bostadsområden,
6.  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av nya regler för bostadsbidragen,
9.  att  riksdagen hos  regeringen  begär  förslag  till  ett  individuellt
bostads- och pensionssparande i enlighet med vad som anförts i motionen.
10. att riksdagen  med  följande  ändringar  i förhållande till regeringens
förslag  för  budgetåret  2000  anvisar  anslagen  under  utgiftsområde  18,
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt  den  uppställning
som redovisas i motionen.
------------------------------------------------------
|Anslag    (tusental  |  Regeringens  |
Anslagsförändringar                                  |
|kronor)              |förslag        |              |
|                     |               |              |
------------------------------------------------------
|A 1 Boverket         |               |           -50|
|                     |130 922        |000           |
------------------------------------------------------
|A 2 Räntebidrag m.m. |            3  |        -  500|
|                     |742 000        |000           |
------------------------------------------------------
|A 10 Bostadsbidrag   |       5  670  |        -  700|
|                     |000            |000           |
------------------------------------------------------
|D 1 Lantmäteriverket |          417  |         -  50|
|                     |755            |000           |
------------------------------------------------------
|E 1 Stöd till lokala |            1  |   - 1 758 000|
|                     |758 000        |              |
|investeringsprogram  |               |              |
|för                  |               |              |
|                     |               |              |
|ekologisk            |               |              |
|hållbarhet           |               |              |
------------------------------------------------------
|Summa för            |      15  592  |       -3  058|
|utgiftsområdet       |068            |000           |
------------------------------------------------------

1999/2000:Bo233 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin  mening  ger  regeringen till känna vad i motionen
anförts om mål och visioner för familje- och boendepolitik,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna  vad i motionen
anförts om boendesegregation,
14.  att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om bostadsbidrag  (SFS
1993:737) att den samlade familjeinkomsten utgör grund för bostadsbidraget,
15. att  riksdagen  beslutar  att  den bidragsgrundande bostadsytan bestäms
enligt regeringens ursprungsförslag i  proposition  1996/97:186, innebärande
en utökning med 10 m2 per boendekaterori, jämfört med dagens regler,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till  känna  vad i motionen
anförts om höjning av bostadsbidragen med 100 kr per barn och månad  fr.o.m.
den 1 juli år 2000,
17.  att  riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att  bidragsperioderna  görs halvårsvisa för samtliga hushåll med
bostadsbidrag,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett nytt bosparsystem,
20. att riksdagen som sin mening ger  regeringen  till känna vad i motionen
anförts  om  handikappanpassade  studentbostäder integrerade  i  det  övriga
studentbostadsbeståndet,
21. att riksdagen som sin mening  ger  regeringen till känna vad i motionen
anförts om investeringsbidrag om 40 000 kr  per studentbostad för anordnande
av bostäder för studenter,
22.  att  riksdagen med följande ändringar i förhållande  till  regeringens
förslag   för    år   2000   anvisar   anslagen   under   utgiftsområde   18
Samhällsplanering,   bostadsförsörjning   och   byggande   enligt   följande
uppställning
------------------------------------------------------
|Anslag           (tusental  |Regeringens|Anslags-   |
|kronor)                     |          |            |
|                            |förslag   |förändringar|
------------------------------------------------------
|A 1    Boverket             |130 922   |-700 000    |
------------------------------------------------------
|A 2    Räntebidrag          |3 742 000 |-323 000    |
------------------------------------------------------
|A 10  Bostadsbidrag         |5 670 000 | 940 000    |
------------------------------------------------------
|  E  1    Stöd till lokala  |1 758 000 |-500 000    |
|investerings-               |          |            |
|                            |          |            |
|             program   för  |          |            |
|ekologisk hållbarhet        |          |            |
------------------------------------------------------
| Nytt anslag:               |          |  20 000    |
|Studentbostäder             |          |            |
------------------------------------------------------
|  Nytt anslag:  Förbättrad  |          | 100 000    |
|inomhusmiljö                |          |            |
------------------------------------------------------
|Totalsumma                  |15 592 068| 230 000    |
------------------------------------------------------

1999/2000:Bo301  av  Lennart  Kollmats (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna  vad  i  motionen  anförts  om att Halland,
genom omfördelning, måste få en större och mer rättvis del av anslagen.

1999/2000:Bo411 av Sten Lundström m.fl. (v) vari yrkas
4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad  i  motionen
anförts    om    att    göra    om    Byggkostnadsdelegationen    till    en
boendekostnadsdelegation,
7.  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tilläggsdirektiv  till  den  bostadssociala  beredningen  om  att
trygga individens rätt till bostad.
1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
18.  att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde
18  Samhällsplanering,   bostadsförsörjning  och  byggande  enligt  följande
uppställning
----------------------------------------------------
|Anslag                    |Anslagsförändring      |
|                          |(tusental kronor)      |
----------------------------------------------------
|                          |                       |
----------------------------------------------------
|A 1   Boverket            |                 -50   |
----------------------------------------------------
|A 2   Räntebidrag m.m.    |                -500   |
----------------------------------------------------
|A 10 Bostadsbidrag m.m.   |                -700   |
----------------------------------------------------
|D 1   Lantmäteriverket    |                 -50   |
----------------------------------------------------
|E  1    Stöd till lokala  |              -1 758   |
|investerings-             |                       |
|                          |                       |
|           program   för  |                       |
|ekologisk hållbarhet      |                       |
----------------------------------------------------
|Summa                     |                       |
|                          |-3 058                 |
----------------------------------------------------

1999/2000:Fi611 av Per Landgren m.fl. (kd) vari yrkas
2.  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskaffat utförsäljningsstopp.
1999/2000:K352 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
3.  att riksdagen hos  regeringen  begär  att  utförsäljning  av  kommunala
bostadsbolag inte skall medföra sänkta statsbidrag.
1999/2000:MJ256 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari yrkas
3. att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stimulera kommunerna att anlägga fler koloniområden.
1999/2000:MJ718 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin  mening  ger  regeringen till känna vad i motionen
anförts  om  att avsluta projektet med lokala  investeringsprogram  och  att
använda de återstående  pengarna  på  ett  för  miljö och sysselsättning mer
kostnadseffektivt sätt.
1999/2000:N240 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till  känna  vad  i motionen
anförts   om  behovet  av  förändrade  förutsättningar  för  att  möjliggöra
nybyggnation av bostäder.
1999/2000:N387 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari yrkas
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en omarbetning av lagen
om bostadsbidrag i enlighet med vad i motionen anförts.
1999/2000:Sf201 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
2. att riksdagen  som  sin  mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av nuvarande  regler  för  bostadsbidrag  så  att  det
kommer båda föräldrarna till godo.
1999/2000:Sf302 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
24.  att  riksdagen beslutar om nya regler för bostadsbidrag i enlighet med
motionens förslag.
1999/2000:Sf305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen  som  sin  mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om växling av bostadsbidrag mot generellt barnstöd.
1999/2000:Sf637 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
24. att riksdagen som sin mening  ger  regeringen till känna vad i motionen
anförts om varierat bostadsägande och varierande upplåtelseformer,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna vad i motionen
anförts om servicen i utsatta bostadsområden.
1999/2000:So226 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna  vad  i  motionen
anförts om byggforskningen.
1999/2000:So321 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
14.  att  riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att behålla bostadsanpassningsbidragen.
1999/2000:So488 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas
17.  att  riksdagen   beslutar   att   till   8   §  lagen  (1992:1574)  om
bostadsanpassningsbidrag göra följande tillägg: "Särskilt  skäl kan vara att
den funktionshindrade lagt ned rimligt arbete på att finna en  för honom och
hans   familj   lämplig   bostad   och   kommunen   inte  inom  en  för  den
funktionshindrade rimlig tid kan anvisa en bostad som  den funktionshindrade
skäligen bör godta."
1999/2000:So489 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna  vad  i  motionen
anförts  om  tilläggsdirektiv till Boendesociala beredningen angående rätten
till boende.
1999/2000:Ub418 av Desirée Pethrus Engström m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen  som  sin  mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningar på billiga studentbostäder,
4. att riksdagen som sin mening  ger  regeringen  till känna vad i motionen
anförts om att se över byggnormerna för studentbostäder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till  känna  vad  i motionen
anförts om att se över investerings- och räntebidragen.
1999/2000:Ub499 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas
25.  att  riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regler som berör byggandet av studentbostäder,
26. att riksdagen  som  sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdrag till den  parlamentariska  bostadssociala  kommittén  att
belysa studenternas behov och situation på bostadsmarknaden,
27.  att  riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handikappanpassade studentbostäder.
1999/2000:Ub814 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas
20. att riksdagen  som  sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts  om  att  det  specifika   lokala  investeringsbidraget  åter  skall
begränsas till att enbart gälla för byggandet av bostäder till studenter.
Inhämtade upplysningar

Inför  utskottet  har  vid  interna  utfrågningar  upplysningar  lämnats  av
företrädare  för  Riksförsäkringsverket   vad   avser   verkets   analys  av
bostadsbidragssystemet   och  av  företrädare  för  Bofrämjandet  vad  avser
bosparande.

Utskottet

Inledning

Bostadsutskottet behandlar  i detta betänkande förslag i budgetpropositionen
för  år 2000 vad gäller utgiftsområde  18  samt  motionsförslag  från  årets
allmänna   motionstid.   Förslagen   avser   dels  anslagsfördelningen  inom
utgiftsområde 18, dels vissa övriga frågor om bostadsförsörjningen  m.m.
Den  ordning för budgetberedningen inom riksdagen  som  tillämpades  första
gången  under  riksmötet  1996/97  innebär  bl.a.  att  riksdagen  först tar
ställning till fördelningen av utgifterna i statsbudgeten på utgiftsområden.
Därefter    tas   ställning   till   anslagsfördelningen   inom   respektive
utgiftsområde.   Vad   gäller   det   utgiftsområde   som  bostadsutskottets
beredningsansvar   omfattar,   dvs.   utgiftsområde   18  Samhällsplanering,
bostadsförsörjning  och  byggande,  har  riksdagen  den  18  november   1999
fastställt  en  utgiftsram  för  budgetåret  2000 om 15 592 068 000 kr (bet.
1999/2000:FiU1, yttr. BoU1y). Det är således inom  denna  ram  som utskottet
utifrån  de  framlagda  förslagen  har  att  föreslå  en  anslagsfördelning.
Riksdagen kommer därefter genom ett beslut att ta ställning  till de förslag
till anslagsfördelning inom utgiftsområde 18 för budgetåret 2000  som  läggs
fram i detta betänkande.
Betänkandet   har   disponerats   så   att   först   behandlas   frågor  om
anslagsfördelningen  inom  utgiftsområde  18  och därefter olika förslag  om
bostadsförsörjningen  m.m.  som  inte  direkt innebär  anslagsanspråk  under
budgetåret 2000.

Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2000

A 1 Boverket

Boverket är central förvaltningsmyndighet  för  frågor  om  byggd  miljö och
hushållning  med  mark  och  vatten  och den fysiska miljön i övrigt, fysisk
planering,  byggande  och  boende. Verket  svarar  också  för  den  centrala
administrationen av statligt  bostadsstöd  i form av bidrag för finansiering
av bostäder. Regeringen föreslår att riksdagen  för  budgetåret 2000 anvisar
ett ramanslag om 130 922 000 kr för verksamheten vid Boverket.
I  tre  motioner  lämnas  förslag  som  innebär att anslaget  för  Boverket
reduceras i förhållande till regeringsförslaget.
Förslaget i motion Bo228 (c) i motsvarande  del  innebär  att anslaget till
Boverket inte realt räknas upp. Denna princip tillämpas även  i  ett flertal
andra   förslag   från   Centerpartiet   om   myndighetsanslag   såväl  inom
utgiftsområde  18  som  inom  övriga utgiftsområden. För Boverkets del  blir
innebörden i förslaget att myndighetsanslaget kan reduceras med 6 679 000 kr
i förhållande till regeringens förslag.
I motion Bo233 (kd) yrkande 22 i motsvarande del föreslås att anslaget till
Boverket reduceras med 7 miljoner  kronor.  Med  hänvisning  till byråkratin
inom utgiftsområdet föreslås i Folkpartiets partimotion Fi212  yrkande  18 i
motsvarande   del   att  anslaget  reduceras  med  50  miljoner  kronor  för
nästkommande budgetår.  Motsvarande  förslag  läggs även fram i motion Bo232
(fp) yrkande 10 i motsvarande del.
Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  om anslag  för  Boverket  och
avstyrker  de  aktuella  motionsyrkandena.  Någon  förändring  av  Boverkets
uppgifter  under år 2000 som motiverar en anslagsminskning  i  enlighet  med
motionsförslagen  är  inte  aktuell.  Det  kan för övrigt konstateras att en
nedskärning av verksamheten vid Boverket av  den  omfattning  som föreslås i
fp-motionerna, genomförd med några månaders varsel, knappast är förenlig med
gällande arbetsrättsliga regler och avtal.
Vad gäller regeringens förslag om anslag för Boverket, liksom för ett antal
andra myndigheter inom utgiftsområde 18, bör avslutningsvis påpekas  att den
del  av  uppräkningen  av  anslaget som går utöver pris- och löneomräkningen
beror på en närmast teknisk  justering  i  anslagsredovisningen. Justeringen
har genomförts för att korrigera en tidigare  i anslaget inlagd kompensation
för premierna för avtalsförsäkringarna.

A 2 Räntebidrag m.m.

Från anslaget till räntebidrag bekostas statliga  räntebidrag  för  ny-  och
ombyggnad  av  bostäder  samt  vissa  underhålls- och förbättringsåtgärder i
hyres-  och  bostadsrättshus. Anslaget disponeras  vidare  för  bidrag  till
förvaltningsförluster, s.k. 33 §-ersättning, till kommuner.
I budgetpropositionen  föreslås  att  riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
ett ramanslag om 3 742 000 000 kr på anslaget  Räntebidrag  m.m. Regeringens
beräkning av anslagsbehovet baseras på vissa förutsättningar  avseende bl.a.
ränteutvecklingen.  Anslagsberäkningen utgår vidare från att riksdagen  dels
godkänner ett förslag  som minskar belastningen på anslaget, dels lämnar ett
bemyndigande avseende utnyttjandet av anslaget.
Den minskade belastningen  på  anslaget  föreslås  uppnås  genom att bidrag
avseende  statligt  räntestöd  för reparation och underhåll, s.k.  RBF-stöd,
inte utbetalas under år 2000. Det föreslagna bemyndigandet innebär att medel
från anslaget får disponeras år  2000 för återstående utbetalningar avseende
investeringsbidrag för anordnande  av bostäder för studenter m.fl. med högst
20 miljoner kronor.
De två förslagen om anslagets utnyttjande  har  inte  i  motioner eller vid
utskottets   beredning   av   ärendet  mött  några  invändningar.  Utskottet
tillstyrker dessa förslag.
Däremot  har i flera motioner redovisats  förslag  till  åtgärder  för  att
minska anslagsbehovet för räntebidrag. I motion Bo226 (m) yrkande 1 föreslås
att anslaget skall minskas med 467 390 000 kr i förhållande till regeringens
förslag. På  motsvarande  sätt föreslås anslaget minskat i motion Bo233 (kd)
yrkande 22 i motsvarande del  med  323 miljoner kronor samt med 500 miljoner
kronor i motionerna Fi212 (fp) yrkande  18  och  Bo232 (fp) yrkande 10, båda
dessa yrkanden i motsvarande del.
Förslag om vilka åtgärder som bör vidtas för att  uppnå  anslagsbesparingen
lämnas  framför  allt  i  motion  Bo226  (m)  samt  i partimotion Bo206  (m)
yrkandena 2, 3 och 4. I båda motionerna föreslås att  en snabbare avveckling
av  de  äldre  räntesubventionerna  bör ske parallellt med  en  sänkning  av
fastighetsskatten.   Vidare  föreslås  att   räntebidragen   avskaffas   för
nyproduktionen   och   att    fastighetsskatt    inte   tas   ut   i   detta
fastighetsbestånd.  De  s.k.  krisårgångarna  föreslås   bli  befriade  från
fastighetsskatt samtidigt som avvecklingen av räntebidragen påskyndas.
Bostadsutskottet  har  vid  tidigare  tillfällen  när förslag  om  kraftigt
minskat anslag för räntebidrag förts fram påtalat de allvarliga konsekvenser
som  en  snabb  avtrappning   av  räntebidragen kan leda  till  i  delar  av
bostadsbeståndet. Förslagen i motionerna  utgår  från  att besparingen skall
kunna  uppnås framför allt genom en snabb avveckling av de  räntebidrag  som
utgår enligt  äldre  bidragssystem.  Det  bör påpekas att kvarvarande bidrag
enligt äldre räntebidragssystem i huvudsak  utgår  till bostäder byggda runt
år  1990,  dvs.  bostäder  i  de  årgångar  där  det finns ett  stort  antal
fastigheter med omfattande ekonomiska problem. Kraftigt minskade bidrag till
denna grupp av fastigheter riskerar givetvis att förvärra  läget  för  många
bostadsföretag,  bostadsrättsföreningar  och  enskilda hushåll. De förordade
förändringarna  inom  fastighetsskattesystemets  ram   skulle   inte   kunna
kompensera  för  denna  försämring.  Utskottet kan för övrigt konstatera att
samtliga  motionsförslag som innebär förändringar  av  fastighetsskattenivån
som kan påverka  budgeten för år 2000 redan har avslagits av riksdagen (bet.
1999/2000:FiU1).
Vad   gäller   regeringens   anslagsförslag   kan   det   konstateras   att
utgångspunkten för  beräkningen  av  anslagsbehovet  enligt  vad som anges i
budgetpropositionen utgått från ett något lägre ränteläge än vad  som  råder
för  närvarande.  Det  får  emellertid  förutsättas  att denna avvikelse kan
hanteras inom ramen för de medel som finns tillgängliga på anslaget.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet  regeringens  förslag
om  att  det  under  anslagsposten  Räntebidrag  m.m.  skall  föras  upp ett
ramanslag  om   3 742  miljoner  kronor  och  avstyrker motstående förslag i
motionerna Bo206 (m) yrkandena 2, 3 och 4, Bo226  (m)  yrkande 1, Bo232 (fp)
yrkande 10, Bo233 (kd) yrkande 22 samt Fi212 yrkande 18,  de  tre sistnämnda
yrkandena i motsvarande delar.

A 3 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader samt

A 4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamheten
Statens  bostadskreditnämnd  (BKN)  kan  lämna statliga kreditgarantier  för
bostäder.  Garantiverksamheten   är indelad  i  tre  resultatområden;  Äldre
garantier,  Nya  garantier samt Kreditgarantier  för  avlösen  av  kommunala
borgensåtaganden. Anslaget A 3 får användas för förvaltningskostnader som är
hänförliga till resultatområdet  Äldre  garantier.  Anslaget A 4 används för
att täcka förluster till följd av statliga garantier  för  ny- och ombyggnad
av bostäder inom detta resultatområde.
Regeringen  föreslår  i  budgetpropositionen att anslaget A3 förs  upp  med
13 197 000 kr samt att anslaget  A  4 bestäms till 1 800 miljoner kronor för
budgetåret 2000. Ett förslag om minskat  anslag  för förvaltningskostnaderna
vid BKN finns i motion Bo228 (c). Anslaget föreslås i denna motion reducerat
med 208 000 kr i förhållande till regeringsförslaget.
Bostadsutskottet har vad gäller Boverket avvisat  förslag  i  c-motionen om
nedräknat  myndighetsanslag. Inte heller i fråga om anslaget till  BKN anser
utskottet att  motionärerna  anfört  något  som  kan motivera den föreslagna
anslagsbegränsningen. Utskottet tillstyrker således  regeringens  förslag om
anslaget A 3 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader och avstyrker
motion Bo228 (c) i motsvarande del.
I  fråga om anslaget A 4 för garantiverksamheten har inga invändningar  mot
regeringsförslaget  framkommit  i motioner. Utskottet framhöll i samband med
budgetbehandlingen hösten 1998 vikten  av  hög  kvalitet på de prognoser som
ligger till grund för anslagsförslagen. Bakgrunden  var bl.a. att utgifterna
för garantiförluster under år 1998 visat sig kraftigt överstiga det anvisade
anslaget.  Detta  ledde  i sin tur till ett omfattande besparingsbehov  inom
andra delar av utgiftsområde 18. Det kan konstateras att en ny prognosmodell
har använts för den prognos  som  utgör underlag för beräkningar av utgifter
för kreditgarantier fr.o.m. år 2000.  Enligt prognosen kommer utgifterna att
fr.o.m. nästa år kraftigt sjunka i förhållande till budgetåret 1999.
Utskottet framhöll också nödvändigheten  av  att pröva tillförlitligheten i
prognoserna genom exempelvis känslighetsanalyser  för  att  på  så  sätt öka
handlingsberedskapen    vid    risk    för    anslagsöverskridande.   Enligt
budgetpropositionen är nivån på skadeutfallet,  och därmed anslagsbehovet, i
hög grad beroende av ränteläget. Det finns således  skäl  att  löpande följa
ränteutvecklingen och dess påverkan på omfattningen av garantiförlusterna.
Med  hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens  förslag
avseende anslaget A 4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamheten.

A 5 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader samt

A 6 Byggforskning
Enligt  propositionen bör näringslivets andel av samfinansierade projekt öka
och aktörerna  inom  plan-,  bygg- och bostadssektorn i övrigt ta ett större
ansvar för sin egen kunskapsförsörjning.  Branschen  bör  i  allt högre grad
finansiera    den    del   av   byggforskningen   som   tillhör   branschens
intresseområden.  Statens   medverkan   bör  enligt  regeringen  i  huvudsak
begränsas till forsknings- och utvecklingsinsatser  när det gäller frågor av
särskilt  samhällsintresse.  En prioriterad uppgift för  Byggforskningsrådet
(BFR) anges vara att stimulera  forskning kring hur befintliga byggnader och
befintlig  bebyggelse  samt  teknisk   infrastruktur  kan  ställas  om  till
hållbarhet.
I    budgetpropositionen    för   år   1999   föreslog    regeringen    att
byggforskningsanslaget skulle minskas med 100 miljoner kronor. På förslag av
bostadsutskottet  förstärktes  dock   anslaget  med  50  miljoner  kronor  i
förhållande till regeringsförslaget genom  att  denna  summa fick disponeras
från  anslaget  E  1  Stöd  till  lokala  investeringsprogram för  ekologisk
hållbarhet. För år 2000 föreslår regeringen  att  50  miljoner  kronor skall
föras  över  till  byggforskningsanslaget  från  samma  anslag. De tillförda
medlen  skall  enligt  förslaget användas till satsningar på  forskning  och
utveckling som i likhet  med  byggforskningsanslaget  syftar till att främja
den byggda miljöns kvalitet och långsiktiga hållbarhet.
BFR  har  sedan  den  1  juli  1993 genom ett årligt basanslag  finansierat
verksamheten  vid  den  till  Kungliga   Tekniska  högskolan  (KTH)  hörande
Institutionen  för  byggd  miljö i Gävle. För  att  möjliggöra  ett  närmare
samarbete  mellan  institutionen   och   Högskolan   i   Gävle   föreslås  i
budgetpropositionen att finansieringsansvaret nu skall övertas av  Högskolan
i Gävle. I konsekvens härmed föreslås att 13 miljoner kronor skall överföras
från  anslaget  A  6  Byggforskning  till  utgiftsområde  16  anslaget  B 54
Forskning   och   konstnärligt   utvecklingsarbete   vid   vissa  högskolor,
anslagsposten 6 Högskolan i Gävle.
Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen att riksdagen för budgetåret
2000   under   utgiftsområde   18  anvisar  till  A  5  Byggforskningsrådet:
Förvaltningskostnader  ett  ramanslag  på  24  816  000  kr  och  till  A  6
Byggforskning ett ramanslag på 105 548 000 kr.
Möjligheten till långsiktiga  åtaganden  är  enligt regeringen av stor vikt
för  att  forskningen  skall hålla hög kvalitet och  bedrivas  effektivt.  I
budgetpropositionen förslås  därför  att  Byggforskningsrådet  skall få ingå
avtal   och  fatta  beslut  rörande  stöd  till  byggforskningsprojekt  som,
inberäknat  löpande  avtal,  innebär  åtaganden om högst 162 miljoner kronor
under åren 2001-2004.
Regeringens anslagsförslag har mött invändningar i två motioner.
En  stor  del  av  byggforskningen inriktas  enligt  motion  Bo226  (m)  på
byggnadsmaterial som  leder  till  effektivare  byggande  och bättre boende.
Alltför  små  anslag  till  byggforskning  riskerar  att  leda  till   högre
boendekostnader  och  sämre inomhusmiljöer i våra bostäder. Enligt motionens
yrkande 2 bör därför anslaget  A 7 Byggforskning ökas med 25 miljoner kronor
i förhållande till regeringens förslag.
Med hänvisning till att statliga  verks  och myndigheters anslag inte realt
bör räknas upp föreslås i motion Bo228 (c)  i  motsvarande  del att anslaget
A 6   Byggforskningsrådet:   Förvaltningskostnader   i   förhållande    till
regeringsförslaget  skall  minskas  med 1 163 000 kr. I samma motion förslås
dessutom  att  50  miljoner  kronor skall  föras  över  till  anslaget  A  6
Byggforskning från anslaget till lokala investeringsprogram.
I två motioner läggs fram förslag  om  forskningen  vid  Institutionen  för
byggd  miljö i Gävle. I båda motionerna framhålls forskningens höga kvalitet
och den  vikt  som  den  måste  tillmätas.  Som en bakgrund till förslagen i
motionerna redovisas dessutom att KTH tidigare  förordat  ett basanslag till
institutionen i storleksordningen 20-22 miljoner kronor och att en utredning
som  sett  över  frågan  kommit fram till ett erforderligt basanslag  på  18
miljoner kronor.
Enligt motion Bo208 (v) bör  mot  denna  bakgrund  institutionen  tillföras
ytterligare  5  miljoner  kronor  så att basresursen för verksamheten uppgår
till minst 18 miljoner kronor. Även  i  motion  Bo229 (s) förordas att ökade
resurser  skall  tillföras  Institutionen för byggd  miljö  i  Gävle.  Inför
kommande forskningsproposition  bör därför en förnyad anslagsbedömning göras
för att säkra verksamheten.
Forskningen  bör enligt motion Bo204  (c)  yrkande  13  i  motsvarande  del
inriktas på att  belysa  de boendes synpunkter på miljö och bostad. Särskilt
viktigt anges det vara att  forskningsresurser  avsätts  för  att  undersöka
bostaden och miljön ur ett kvinnligt perspektiv.
Som  en del i folkhälsoarbetet föreslås i motion So226 (fp) yrkande  6  att
riksdagen  skall uttala att byggforskningen inte får eftersättas och att den
därför bör lyftas  fram  i  den  kommande forskningspolitiska propositionen.
Enligt motionen kan den förändring  i byggforskningen som aviserats vara ett
hot mot den nödvändiga forskning som  måste  bedrivas  för att åstadkomma en
bättre boendemiljö.
Med anledning av vad som i budgetpropositionen och motioner  föreslagits om
byggforskningen vill utskottet anföra följande.
Som framgår ovan föreslog regeringen i budgetpropositionen för  år 1999 att
byggforskningsanslaget skulle minskas med 100 miljoner kronor. På förslag av
bostadsutskottet förstärktes dock anslaget med 50 miljoner kronor  genom att
denna   summa   fick   disponeras   från  anslaget  E  1  Stöd  till  lokala
investeringsprogram   för   ekologisk   hållbarhet.    Förslaget   i   årets
budgetproposition  innebär  att anslaget A 6 Byggforskning  direkt  tillförs
samma summa för år 2000. I likhet med de medel som tillförts för innevarande
budgetår skall medlen användas  till  satsningar på forskning och utveckling
som  syftar  till  att främja den byggda miljöns  kvalitet  och  långsiktiga
hållbarhet.
Till grund för bostadsutskottets  ställningstagande  hösten  1998 låg bl.a.
uppfattningen  att statens fortsatta insatser när det gäller byggforskningen
borde  bedömas  i   ett  större  forskningspolitiskt  sammanhang.  Utskottet
vidhåller sin ståndpunkt  i  denna del. Enligt utskottets mening är en sådan
ordning nödvändig för att erforderliga  avvägningar  skall  kunna  göras med
utgångspunkt  i  samhällets  samlade  behov av forskningsinsatser inom olika
sektorer.   Byggforskningen  bör  sålunda  lika   lite   som   någon   annan
sektorsforskning  bedömas  enskilt  utan  att  hänsyn tas till sambandet med
annan  forskning.  Inte  minst  viktigt  är  detta  med   avseende   på  det
tvärvetenskapliga  angreppssätt  som  ofta fordras i dagens alltmer komplexa
samhälle.
Att   regeringen   nu   väljer   att   lägga   fram    ett    förslag   där
byggforskningsanslaget  ligger  på  den  nivå  som  utskottet  och riksdagen
förordat   för   innevarande   budgetår   ger   enligt   utskottets   mening
förutsättningar för att avvägningen av statens insatser skall kunna göras på
ett  mera obundet sätt än vad som annars skulle ha blivit fallet. Med hänsyn
till de  forskningspolitiska  överväganden  som pågår i Regeringskansliet är
det viktigt att inte nu åstadkomma låsningar  för  framtiden.  Även om det i
och för sig kan diskuteras vilken anslagsnivå som kan anses vara  den  rätta
eller mest lämpliga från denna utgångspunkt har det enligt utskottets mening
inte kunnat påvisas att dagens nivå på något mer avgörande sätt skulle styra
ett  framtida  ställningstagande  till  byggforskningen. Regeringens förslag
till anslag tillstyrks. Motstående motionsförslag avstyrks.
I   sitt   ställningstagande   till  anslaget  för   innevarande   budgetår
aktualiserade utskottet också frågan om behovet för staten av att kunna göra
åtaganden avseende stöd till byggforskning  också  efter  år  1999  -  detta
utöver  de  bemyndiganden  som  då  redan  fanns. Enligt utskottet borde det
ankomma på regeringen att - i den utsträckning det bedömdes erforderligt med
sådana  bemyndiganden  för  att trygga de forskningsinsatser  som  utskottet
uttalat sig för - återkomma till  riksdagen  i  frågan.  Regeringen  har  nu
förelagt riksdagen ett förslag om att Byggforskningsrådet för åren 2001-2004
skall  få besluta om bidrag till byggforskning som innebär utgifter på högst
162 miljoner  kronor.  Förslaget,  som  inte  mött  invändningar i motioner,
tillstyrks av utskottet.
När det gäller de i motionerna Bo208 (v) samt Bo229 (s) framförda förslagen
om  forskningsresurserna  vid  Institutionen för byggd miljö  i  Gävle  vill
utskottet anföra följande.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller värdet
av den forskning som bedrivs vid  institutionen. Som utskottet har uppfattat
regeringens förslag är det inte heller avsett att förändra förutsättningarna
för den fortsatta forsknings- och utvecklingsverksamheten vid institutionen.
Institutionen kommer även fortsättningsvis  att  få ett basanslag på en nivå
som i stort motsvarar det basanslag som i dag går  via  Byggforskningsrådet.
Därutöver har institutionen naturligtvis möjlighet att på  samma villkor som
hittills    söka    anslag   från   BFR   för   enskilda   forsknings-   och
utvecklingsprojekt. Under  förutsättning  att verksamheten vid institutionen
även i fortsättningen håller sin hittillsvarande  kvalitet  finns det enligt
utskottets   mening   inte  underlag  för  någon  annan  bedömning  än   att
institutionen även i framtiden  kommer att kunna få forskningsanslag i minst
den omfattning som hittills varit  fallet.  Utskottet  är mot bakgrund härav
inte berett att ställa sig bakom förslagen i motionerna Bo208 (s) samt Bo229
(v), varför de avstyrks.
I  motion  Bo204 (c) betonas vikten och behovet av ett kvinnoperspektiv  på
byggforskningen.   Utskottet   delar   denna   uppfattning.   En   självklar
utgångspunkt   är   givetvis   att   såväl   kvinnors  som  mäns  behov  och
förutsättningar  beaktas  i  all  forskning där jämställdhetsaspekterna  har
relevans. Det kan mot den bakgrunden  förutsättas  att också byggforskningen
vägleds  av  kravet  på  jämställdhet, utan att riksdagen  gör  ett  allmänt
formulerat uttalande om detta. Motionen i nu aktuell del avstyrks.
Utskottet är inte heller  berett  att  ställa  sig bakom förslaget i motion
So226  (fp) yrkande 6. Ett tillkännagivande som är  så  allmänt  hållet  kan
enligt utskottets  mening  inte  anses  tjäna  något  syfte. Det får närmast
betraktas   som   en   självklarhet  att  de  fortsatta  forskningspolitiska
övervägandena kommer att  innefatta  också  de  aspekter  som  förs  fram  i
motionen. Motionen avstyrks sålunda.

A 7 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

De  utgifter  som  belastar detta anslag avser bidrag till kostnader för att
avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem. Bidrag lämnas i mån av tillgång på
medel enligt förordningen  (1993:712)  om  den statliga fonden för fukt- och
mögelskador i småhus, m.m. Vidare får anslaget  belastas  med  utgifter  för
kansli- och utredningskostnader.
Regeringen föreslår att 40 miljoner kronor anvisas på anslaget för år 2000.
I  motion  Bo228 (c) föreslås i motsvarande del att anslaget skall tillföras
ytterligare 10 miljoner kronor.
Regeringen  lägger  även  fram  förslag  om ändrade regler för beräkning av
självriskens storlek i samband med stöd från fonden. Denna fråga togs upp av
bostadsutskottet  hösten  1998 (1998/99:BoU1).  Utskottet  ansåg  bl.a.  att
reglerna för beräkning av självrisk kunde leda till vissa oönskade effekter.
Riksdagen gav på utskottets  förslag   regeringen  till  känna att det borde
övervägas   vilka   regeländringar   som  är  möjliga  att  genomföra   inom
tillgängliga ekonomiska ramar och att riksdagen därefter skulle underställas
eventuella förslag i frågan. Det förslag  som  regeringen  nu återkommer med
innebär  att  reglerna  för  beräkning  av  självriskens storlek ändras  och
förenklas. Innebörden i förslaget är i korthet följande.
Enligt  gällande  bestämmelser skall beräkningen  av  husägarens  självrisk
göras enligt endera av följande metoder.
Metod 1: Självrisken  är  beroende  av hur stor del av reparationskostnaden
som  huset  kan  bära  i  ombyggt  skick.  Avgörande   för   beräkningen  är
fastighetens  värde  efter  reparationen  och  hur  stora  lån  som belastar
fastigheten.
Metod  2:  Självrisken  bestäms  utifrån  husets  ålder  och  motsvarar  en
trettiondel av reparationskostnaderna multiplicerat med husets ålder.
Den  högsta  självrisken  enligt  de  båda  metoderna  skall väljas. Lägsta
självrisk är emellertid aktuellt basbelopp.
Den   regelförändring  som  regeringen  föreslår  innebär  att   den   s.k.
låneutrymmessjälvrisken  (metod  1) slopas helt. Som en följd härav föreslås
också  att  den  återbetalningsregel   som   knyter   an  till  fastighetens
marknadsvärde  ändras.  Vidare föreslås att nivån på minimisjälvrisken  höjs
från ett basbelopp till 50 000 kronor.
I motion Bo226 (m) anförs  att  skadorna i de hus som kan komma i fråga för
stöd från Fonden för fukt- och mögelskador  i  de  flesta  fall redan hunnit
visa  sig.  Motionärerna  menar  att  det  därför  finns skäl att inleda  en
avveckling   av   fonden.   Samtidigt   anförs  att  de  hittills   gällande
självriskreglerna  har  medfört  att  många drabbade  husägare  inte  kunnat
beviljas stöd. Av detta skäl förordar motionärerna  att  dessa  husägare ges
tillfälle   att   på  nytt  söka  stöd  från  fonden  efter  det  att  de  i
budgetpropositionen  föreslagna  regeländringarna  börjat  tillämpas. Enligt
yrkande  3  i  motionen  bör  regeringen  återkomma  med förslag om  när  en
avveckling av fonden kan påbörjas och hur den bör genomföras.
Den  av  regeringen  föreslagna regeländringen för beräkning  av  självrisk
ligger i linje med vad  utskottet  förordade  hösten 1998. Inga invändningar
har heller riktats mot regeringsförslaget i denna del. Riksdagen bör således
godkänna förslaget om ändrade regler.
Det av regeringen föreslagna anslaget för bidrag  till Fonden för fukt- och
mögelskador  ligger  på  samma nivå som för innevarande  budgetår.  Det  kan
emellertid konstateras att  den  förordade  regeländringen för stödet bedöms
kunna ge vissa administrativa vinster. Detta  torde  också  i  viss  mån öka
utrymmet  för  stöd till de fastighetsägare som drabbats av höga oförutsedda
kostnader i samband  med  fukt-  och mögelskador.  Utskottet tillstyrker mot
denna bakgrund regeringens anslagsförslag  och  avstyrker motion Bo228 (c) i
motsvarande del.
Bostadsutskottet instämmer inte i den bedömning  av  fondens verksamhet som
görs  i  motion Bo226 (m) och som innebär att en avveckling  av  fonden  bör
inledas. Fortfarande  finns  en  stor  efterfrågan  på stöd från fonden. Det
finns  skäl  att  bl.a. avvakta effekterna av den föreslagna  regeländringen
innan eventuella ytterligare  överväganden om fondens verksamhet kommer till
stånd. Motionen avstyrks.

A 8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

De utgifter som belastar anslaget  avser  bidrag  till  åtgärder mot radon i
småhus.  Bidrag lämnas om radongashalten i huset överstiger  det  gränsvärde
som   Socialstyrelsen    anser    som    godtagbart    från   hälsosynpunkt.
Bidragsbestämmelserna  finns  i  förordningen  (1988:372)  om   bidrag  till
åtgärder mot radon i egnahem. Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel.
I  budgetpropositionen  föreslås att anslaget för bidrag till åtgärder  mot
radon i bostäder bestäms till  7  miljoner  kronor,  vilket är en oförändrad
nivå i förhållande till innevarande år. Anslaget bör enligt motion Bo228 (c)
ökas med 10 miljoner kronor utöver vad som föreslås i budgetpropositionen.
I motion Bo226 (m) yrkande 4 föreslås att den aktuella  bidragsverksamheten
avvecklas   och   att   anslaget   i   fortsättningen  endast  används   för
informationsinsatser avseende radonsanering.  Motionärerna  gör  bedömningen
att  denna åtgärd sannolikt leder till att antalet sanerade bostäder  kommer
att öka.
I frågan om radonsanering i bostadsbeståndet har utskottet vid ett flertal
tillfällen  framhållit att detta bör vara en högt prioriterad verksamhet. En
erfarenhet av  de senaste årens insatser för att öka åtgärderna mot radon är
emellertid att bidraget  inte  ensamt kan stimulera till att alla nödvändiga
åtgärder  vidtas.  Informationsinsatser   som   leder   till   att   berörda
fastighetsägare i högre grad uppmärksammar och prioriterar problemet kan  ha
väl  så stor betydelse. Utskottet förutsätter att de myndigheter som har ett
ansvar   inom  området,  bl.a.  Statens  strålskyddsinstitut  och  Boverket,
fortsätter  sin  verksamhet  med  att informera om riskerna med radon och om
möjligheterna  att  få  bidrag till saneringsåtgärder.  Bostadsutskottet  är
emellertid inte berett att  förorda  att,  som  föreslås  i  m-motionen, det
ekonomiska  stödet  avvecklas  och att samhällets insatser helt inriktas  på
information. Utskottet anser sig inte heller kunna förorda den anslagsökning
år 2000 som föreslås i c-motionen.  Detta skulle förutsätta omprioriteringar
inom den ram för utgiftsområde 18 som riksdagen nyligen fastställt.
Med   hänvisning  till  det  anförda  tillstyrker   utskottet   regeringens
anslagsförslag  och  avstyrker  motionerna  Bo228 (c) i motsvarande del samt
Bo226 (m) yrkande 4.

A 10 Bostadsbidrag

Kostnaderna  för  bostadsbidragen  steg  under  1990-talets   första   hälft
kraftigt.  Med  anledning  av  denna utveckling fattade riksdagen våren 1996
beslut om vissa förändringar av  bostadsbidragen, vilka trädde i kraft den 1
januari 1997. Förändringarna innebär bl.a. att
-          ett  nytt system för inkomstprövning  tillämpas  med  preliminärt
bostadsbidrag som sedan fastställts slutligt på grundval av taxeringen,
-
-          individuella inkomstgränser tillämpas,
-
-          den bidragsgrundande bostadsytan begränsas,
-
-          det särskilda  bidraget  höjs  för  familjer med fyra eller flera
barn i takt med att flerbarnstilläggen fasas ut.
-
Mot bakgrund av att de beslutade förändringarna  var  så  pass genomgripande
initierade bostadsutskottet en skyndsam utvärdering av effekterna  av de nya
reglerna.  Som ett resultat av utvärderingen förordade bostadsutskottet  och
riksdagen förändringar  i  bostadsbidragen  för att mildra effekterna för de
hushåll som fått vidkännas väsentliga förändringar. Med anledning härav lade
regeringen i 1997 års ekonomiska vårproposition  fram ett förslag till vissa
ändrade regler för bostadsbidragen. Ändringarna, som utskottet och riksdagen
ställt sig bakom, innebär att
-          en lägsta nivå tillämpas under vilken boendekostnaden  inte skall
reduceras på grund av bostadsytans storlek,
-
-          räntebidrag exkluderas från bidragsgrundande inkomst.
-
Bestämmelsen om ytnorm med garantinivå har trätt i kraft den 1 november 1997
och ändringen i fråga om räntebidragen den 1 januari 1998.
I  anslutning  till  att  de  slutliga  bostadsbidragen började fastställas
omkring  årsskiftet  1998/1999  kom frågan om  reglerna  för  eftergift  vid
återbetalning av bostadsbidrag att  aktualiseras. Regeringen förelade därför
riksdagen ett förslag om ändrade regler  för  eftergift vid återbetalning av
bostadsbidrag.  Förslaget  som  antagits  av riksdagen  (bet.  1998/99:BoU9)
innebär bl.a. att möjligheterna för försäkringskassorna  att medge eftergift
har  vidgats.  De  bidragstagare som under överskådlig tid inte  kommer  att
kunna fullgöra sin återbetalningsskyldighet  kan  medges  eftergift.  De nya
bestämmelserna om eftergift har trätt i kraft den 15 maj 1999.
Mot bakgrund av de relativt stora förändringar i bostadsbidragssystemet som
de  nya  reglerna  innebär  har Riksförsäkringsverket (RFV) haft regeringens
uppdrag att redovisa effekter  och  resultat  av dessa. Verket har redovisat
uppdraget dels i två delrapporter, dels i slutrapporten  Bostadsbidrag  till
barnfamiljer och ungdomar - effekter och resultat av de nya reglerna för  år
1997  (RFV  Anser  1999:6).  I  budgetpropositionen  lämnas  också  en  kort
redogörelse  för  resultatet av verkets redovisning. Företrädare för RFV har
dessutom inför utskottet redovisat innehållet i sin slutrapport.
Sammanfattningsvis finner RFV, utifrån de resultat som utvärderingen visat,
inga  starka argument  för  att  nu  föreslå  några  större  förändringar  i
bostadsbidragssystemet.  I  några  avseenden  har  dock  verket  funnit  det
motiverat  att  föreslå  att  regeländringar  övervägs. Det gäller i korthet
följande frågor
-          samordning    av    bostadsbidrag    och    bostadsbidrag    till
totalförsvarspliktiga,
-
-          överföring    av    bostadsbidraget    för    studerande     till
studiemedelssystemet,
-
-          storleken på avgift, från vilket belopp avgift skall utgå och hur
den skall regleras samt
-
-          lagreglering    av    möjligheten    att    få    tillgång   till
kontrolluppgifter om förmögenhet.
-
I     budgetpropositionen    redovisar    regeringen    uppfattningen    att
grundprinciperna för det nya bostadsbidragssystemet är bra. Regeringen delar
också Riksförsäkringsverkets bedömning att resultaten av verkets utvärdering
inte föranleder några större förändringar i systemet. Samtidigt uttalar dock
regeringen  att  den  kommer  att ytterligare analysera de frågor som verket
lyfter fram i sin slutrapport.  Regeringen  avser  också  att återkomma till
riksdagen i frågan. Avslutningsvis uttalar regeringen att den är medveten om
att  bostadsbidragen ger upphov till stora marginaleffekter  och  att  dessa
därför kommer att ses över i ett samlat perspektiv.
Sammanfattningsvis   föreslår  regeringen  att  för  budgetåret  2000  till
anslaget A 10 Bostadsbidrag skall anvisas ett ramanslag om 5 670 000 000 kr.
Hänsyn har härvid tagits  till  de  regeländringar  för  bostadsbidragen som
regeringen samtidigt föreslår.
De förslag till ändringar i bostadsbidragslagen som regeringen  lägger fram
i budgetpropositionen innebär i korthet följande:
-          vid    barns   dödsfall   får,   under   vissa   förutsättningar,
bostadsbidrag utgå t.o.m. sjätte månaden efter dödsfallet,
-
-          om  det slutliga  bostadsbidraget  över-  eller  understiger  det
preliminära bidraget  med  mindre  än 200 kr betalas inte beloppet ut eller
tillbaka.
-
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.
I anslutning till förslagen om ändringar  i  bostadsbidragslagen  redovisar
också  regeringen bedömningen att avgift på för högt erhållet bostadsbidrag,
fr.o.m.  bidragsåret  1998,  endast  bör  tas ut på återbetalningsbelopp som
överstiger 2 500 kr. Enligt Riksförsäkringsverkets  föreskrifter (RFFS 1996:
12) är det avgiftsfria beloppet i dag 1 000 kr.
Regeringens  förslag till anslagstilldelning för bostadsbidragen  har  mött
invändningar i flera motioner.
I motion Bo226  (m) yrkande 5 förslås att anslaget till bostadsbidrag skall
minskas  med 340 miljoner  kronor  i  förhållande  till  regeringsförslaget.
Enligt motionen  kan  anslaget  minskas genom att de i partimotion Bo206 (m)
föreslagna ändringarna i bostadsbidragen  genomförs. I denna motions yrkande
9 föreslås sålunda ändringar i reglerna för  bostadsbidragen  som  i korthet
innebär  att  den  samlade hushållsinkomsten skall grunda bidraget, ytnormen
avskaffas  och  att  barnpension   ej  skall  ingå  i  den  bidragsgrundande
inkomsten. I motionens yrkande 10 föreslås dessutom att bostadsbidragen till
ungdomar under 29 år skall avvecklas.
Enligt motion Bo228 (c) i motsvarande  del  kan anslaget till bostadsbidrag
minskas med 21 miljoner kronor i förhållande till vad regeringen föreslagit.
Den minskade anslagsbelastningen uppkommer enligt  förslaget  genom de ökade
inkomster   för   bostadsbidragstagarna,   och  därmed  minskade  behov   av
bostadsbidrag,  som  följer  av  att garantibeloppet  föreslås  höjt  i  ett
motionsförslag från samma parti.
De marginaleffekter som följer av  bostadsbidragen  bör enligt motion Bo232
(fp) samt partimotion Fi212 (fp) mildras genom att det  generella barnstödet
ökas och bostadsbidragen minskas. Med hänvisning till att barnbidragen skall
höjas   med   100   kr  per  barn  och  månad  förordas  i  motionerna   att
bostadsbidraget trappas  ned med samma summa. Enligt motionerna ger detta en
besparing på bostadsbidragen  med  500  miljoner kronor. Dessutom hävdas att
kostnaderna kan hållas lägre därutöver. Med  hänvisning  härtill  föreslås i
motionernas yrkande 10 respektive 18, båda yrkandena i motsvarande  del, att
anslaget till bostadsbidrag skall minskas med 700 miljoner kronor.
I  motion  Bo233  (kd) yrkande 22, i motsvarande del, förordas att anslaget
till bostadsbidrag skall  höjas med 940 miljoner kronor. Enligt motionen bör
anslaget  höjas  för  att  bostadsbidragen  till  barnfamiljer  skall  kunna
förbättras. Genom yrkandena  14-16  i  motionen  föreläggs  riksdagen därför
förslag om att hushållets samlade inkomst skall grunda bostadsbidraget,  att
ytgränserna   skall  höjas  med  10  m2  för  alla  hushållstyper  samt  att
bostadsbidraget  skall  höjas  med  100  kr  per  barn.  Dessutom förordas i
motionens yrkande 17 att bidragsperioderna skall vara halvårsvisa.
Med  anledning av vad som i budgetpropositionen och i motioner  föreslagits
om anslaget  till  bostadsbidrag  för  budgetåret 2000 vill utskottet anföra
följande.
De nya regler för bostadsbidragen som trädde i kraft den 1 januari 1997 har
lett  till att utgifterna för bidragen har  minskat  i  den  omfattning  som
avsågs.  Det  innebär  att  utgifterna  nu  har stabiliserats på en nivå som
ligger  väsentligt under den tidigare utgiftsnivån.  I  detta  avseende  har
alltså målen  med  reformen  uppnåtts. Som utskottet tidigare uttalat är det
samtidigt av största vikt att  bostadsbidragens  roll  som  bostadspolitiskt
instrument  inte åsidosätts. Den utvärdering av bidragen som nu  gjorts  ger
också vid handen  att  bidragen i väsentliga avseenden synes svara mot målen
även  i detta hänseende.  Enligt  utskottets  mening  finns  det  emellertid
anledning  att ytterligare fördjupa och bredda analysen på denna punkt. Till
denna fråga återkommer utskottet nedan i avsnittet Bostadsbidragen på längre
sikt.
Regeringens  förslag om anslag till bostadsbidrag för budgetåret 2000 utgår
från att de regler  som  nu gäller tillämpas med de av regeringen föreslagna
mindre ändringarna också under  budgetåret  2000.  Även  den  anslagsram för
utgiftsområde  18  som  utskottet  och riksdagen ställt sig bakom bygger  på
denna förutsättning. Till den del motionsförslagen  innebär  att  denna  ram
överskrids  bör  de  sålunda avvisas. En annan möjlighet skulle i dessa fall
kunna vara att göra en  motsvarande  besparing inom utgiftsområdet i övrigt.
Utskottet är inte berett förorda en sådan  omfördelning mellan anslagen inom
utgiftsområdet.  Inte heller i övrigt är utskottet  berett  att  ställa  sig
bakom förslagen i  motionerna till ändringar av bostadsbidragen. I flertalet
fall  rör  det  sig om  förslag  som  tidigare  avvisats  av  utskottet  och
riksdagen.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motionerna Bo206 (m)
yrkandena 9 och 10,  Bo226 (m) yrkande 5, Bo228 (c) yrkande 10 i motsvarande
del, Bo232 (fp) yrkande  10  i  motsvarande  del, Bo233 (kd) yrkandena 14-17
samt 22, detta yrkande i motsvarande del, och partimotion Fi212 (fp) yrkande
18 i motsvarande del. Regeringens förslag till anslag tillstyrks.
Regeringens  förslag  tillstyrks även i vad avser  förslaget  till  lag  om
ändring i lagen (1993:737)  om  bostadsbidrag. Lagförslaget har som bilaga 3
fogats till betänkandet.

B 1 Statens geotekniska institut

Statens geotekniska institut (SGI)  är  en  uppdragsmyndighet  och  har  ett
sektorsövergripande ansvar för geoteknikfrågor.
Regeringen föreslår att anslaget för SGI skall bestämmas till 24 078 000 kr
för budgetåret 2000.
I  motion  Bo228  (c) föreslås i motsvarande del att anslaget skall minskas
med 660 000 kr i förhållande till regeringsförslaget.
Utskottet  anser inte  att  några  sakargument  för  en  anslagsbegränsning
framförts i motion  Bo228  (c).  Motionen  avstyrks i denna del. Regeringens
anslagsförslag tillstyrks.

C 1 Länsstyrelserna m.m.

I budgetpropositionen föreslås att det till  länsstyrelsernas  verksamhet år
2000  skall  anvisas  1  798  370 000 kr. Vid anslagsberäkningen har  hänsyn
tagits till ett flertal faktorer  som redovisas i propositionen. Det handlar
både  om överföringar från länsstyrelseanslaget  på  vissa  områden  och  om
förstärkningar  på  andra. Bostadsutskottet går inte närmare in på frågor om
dessa  beräkningsförutsättningar  eftersom  de  inte  i  sak  ifrågasatts  i
motioner  eller  vid  utskottets  beredning.  Däremot har i motion Bo228 (c)
föreslagits att anslaget till länsstyrelseverksamheten  skall bestämmas till
belopp  som  är 29 455 000 kr lägre än vad regeringen förordat.  Liksom  för
övriga förslag  om  myndighetsanslag  i  denna  motion är utgångspunkten att
anslaget inte realt skall räknas upp.
Som  redovisats  ovan   har  inga sakinvändningar riktats  mot  regeringens
redovisning  av  de  faktorer  som   påverkat   årets   anslagsberäkning  av
länsstyrelseanslaget.  Det  bör  påpekas  att den uppräkning  som  skett  av
anslaget i förhållande till innevarande år till stor del beror på en teknisk
justering  med  anledning  av  en  ny  metod  att   redovisa   premier   för
avtalsförsäkringen.  En  anslagsbesparing  i enlighet med förslaget i motion
Bo228 (c) skulle således förutsätta besparingar  på  delar av den verksamhet
som länsstyrelserna skall bedriva. Några förslag med denna innebörd har dock
inte presenterats. Motionen avstyrks i denna del.
I motion Bo301 (fp) riktas kritik mot hur det totala anslaget har fördelats
på  de enskilda länsstyrelserna. Enligt motionen har vissa  län  missgynnats
vid den  fördelning  som regeringen redovisar. Räknat per invånare får dessa
län enligt motionen ett  lägre  belopp  än  övriga län. Motionären anser mot
denna bakgrund att riksdagen i ett tillkännagivande bör förorda att Hallands
län bör få en större andel av det totala länsstyrelseanslaget.
Frågan  om  den närmare fördelningen av länsstyrelseanslaget  mellan  olika
länsstyrelser  har  behandlats  av  utskottet vid flera tidigare tillfällen.
Våren   1995   uttalade  sålunda  bostadsutskottet   och   riksdagen   (bet.
1994/95:BoU12) att det vid fördelningen av länsstyrelseanslaget mellan olika
länsstyrelser  kunde   finnas   anledning   att   ta   hänsyn   till  länets
befolkningsstorlek. I budgetpropositionen avseende år 1998 redovisade  också
regeringen  att  det  fr.o.m.  detta  budgetår skulle ske en omfördelning av
anslaget mellan länsstyrelserna, varvid bl.a. befolkningsstorleken skulle få
genomslag. En omfördelning i den riktning som utskottet tidigare uttalat sig
för, och som även motionärerna förordar, har alltså delvis redan kommit till
stånd.  Trots  detta  kan  det naturligtvis  hävdas  att  omfördelningen  av
anslaget mellan länsstyrelserna  inte  är tillräckligt långtgående eller att
fördelningen inte blir rättvisande ur andra aspekter. Utskottet är dock inte
berett  att  på  de i motionen angivna grunderna  förorda  att  fördelningen
mellan länsstyrelserna  ges  en  annan  utformning  än  den  som  regeringen
redovisar i budgetpropositionen. Motion Bo301 (fp) avstyrks sålunda.
I en motion tas - vad gäller verksamheten vid länsstyrelserna - upp  frågor
om metoder för en utvecklad effektivitetsmätning. Utskottet återkommer  till
denna fråga i den del av betänkandet som inte avser nästa års budget.

D 1 Lantmäteriverket

I budgetpropositionen konstaterar regeringen att Lantmäteriverket har kommit
långt  i  arbetet  med  att  lösa de ekonomiska och strukturella problem som
funnits i verksamheten. Samtidigt  är  det  enligt  regeringen angeläget att
effektiviseringen  av  fastighetsbildningsprocessen  drivs  vidare  med  hög
ambition.  Regeringen  gör  också  bedömningen  att verket  måste  fortsätta
arbetet  för  att  nå  ekonomisk  balans  samt  arbetet  med  att  förbättra
redovisningarna till regeringen.
Vid  sin anslagsberäkning har regeringen varaktigt  minskat  anslaget  D  1
Lantmäteriverket  med  10  miljoner kronor. Vidare har regeringen bedömt det
skäligt att tillfälligt minska anslaget med 15 miljoner kronor med anledning
av  vissa  ökade  avgiftsintäkter   i   verksamheten.  Sammantaget  föreslår
regeringen   att  det  för  Lantmäteriverkets   verksamhet   skall   anvisas
417 000 000 kr för budgetåret 2000.
Anslaget  till   Lantmäteriverket   kan  enligt  förslagen  i  Folkpartiets
partimotion  Fi212  yrkande  18 samt motion  Bo232  (fp)  yrkande  10,  båda
yrkandena i motsvarande del, minskas  med  50 miljoner kronor för budgetåret
2000. Enligt den förstnämnda motionen kan besparingar göras i byråkratin.
Utskottet  delar  inte  motionärernas  uppfattning  om  möjligheterna  till
besparingar i vad de kallar byråkratin på  Lantmäteriverket.  En neddragning
av  verkets resurser av den omfattning som motionärerna föreslår  är  enligt
utskottets   mening  inte  realistisk.  Det  gäller  både  med  avseende  på
verksamheten som sådan och med hänsyn till de lagar och avtal som gäller för
den personal som  skulle  tvingas  avgå  vid  ett genomförande av förslaget.
Motionen  avvisas  redan  på  denna grund. Som framgår  av  redovisningen  i
budgetpropositionen är Lantmäteriverket nu på väg att lösa de ekonomiska och
strukturella problem som verket  haft.  Det  vore  i den situationen ytterst
olämpligt   att   genomföra   nedskärningar   av  den  storleksordning   som
motionärerna föreslår. Verkets anslagstilldelning  måste  naturligtvis  vara
sådan    att    den    säkrar    samhällets   behov   av   fastighets-   och
landskapsinformation. Regeringens  förslag  tillstyrks sålunda. Folkpartiets
partimotion  Fi212  yrkande  18  samt motion Bo232  (fp)  yrkande  10,  båda
yrkandena i motsvarande del, avstyrks.
Enligt motion Bo210 (kd) har Sverige  genom  sitt  utgångsläge på kart- och
fastighetsdataområdet  goda  förutsättningar att kunna  bygga  upp  digitala
kartdatabaser. Dessa förutsättningar  har  enligt  motionen dock inte tagits
till vara eftersom tillräckliga resurser inte ställts  till  förfogande  för
verksamheten.  Databaserna bör enligt motionen byggas upp betydligt snabbare
än vad som sker  i  dag.  Utbyggnadshastigheten  bör därför öka - yrkande 1.
Vidare  förordas  att  ett  arbete  skall  påbörjas för  att  analysera  hur
miljöinformation kan knytas samman med den fastighetsanknutna informationen.
Enligt förslaget bör det uppdras åt Lantmäteriverket  att  i  samarbete  med
Naturvårdsverket genomföra en sådan analys - yrkande 2.
Utskottet  delar  motionärernas  uppfattning  om vikten av att kartor och
annan landskapsinformation liksom fastighetsinformation  finns  att tillgå i
digital  form.  Produktionen  och  användningen  av  landskapsinformation  i
digital   form  har  också  ökat  under  en  rad  av  år.  Som  framgår   av
budgetpropositionen   förutses   inom   verksamheten   med   landskaps-  och
fastighetsdata  en fortsatt snabb utveckling för användningen av  integrerad
kart- och registerinformation  i  geografiska  informationssystem. Det är en
enligt utskottets mening mycket positiv utveckling. En förutsättning för att
den skall fortgå är att användarna får ökad kunskap  om  de  möjligheter som
geografiska data i digital form erbjuder. Flera satsningar har  också gjorts
för  att  stimulera  till  en  ökad  användning.  Det gäller bl.a. inom  den
offentliga  sektorn  där  en utbildningssatsning riktas  till  kommuner  och
länsstyrelser. Information  i  digital  form  används också redan bl.a. inom
samhällsplanering,  räddningstjänst, miljöövervakning,  trafikplanering  och
försvaret. Ett ytterligare  exempel är att länsstyrelserna har fått tillgång
till den ekonomiska kartan i digital form.
Geografiska  informationssystem  används  också  i  allt  högre  grad  inom
näringslivet.  Inte   minst   gäller   detta   inom   transportnäringen  där
transportplanering och fortlöpande positionsbestämning av transporterna blir
allt vanligare.
För en bredare allmänhet finns Sveriges nationalatlas i en digital version.
Särskilda medel har också avsatts för en vidareutveckling  med  sikte på att
förmedla  denna  information via Internet. Även på detta område går  sålunda
utvecklingen i den riktning som motionärerna synes eftersträva.
Några skilda meningar i sak om vikten av att tillgången på och användningen
av digital landskaps- och fastighetsinformation ökar torde enligt utskottets
mening inte föreligga.  Det  frågan  gäller  är  därför  om utvecklingen går
tillräckligt  snabbt  eller inte. Enligt utskottets mening kan  denna  fråga
inte ses isolerad. Takten måste naturligtvis bestämmas av såväl de behov som
finns som av vilka medel  som  kan  avsättas för verksamheten. Utskottet har
för sin del inte underlag för någon annan  bedömning  än  att  den nuvarande
utvecklingstakten  är  baserad  på  en  sammanvägning  av dessa faktorer.  I
anslutning  härtill  vill utskottet peka på de möjligheter  som  finns  till
samfinansiering mellan  Lantmäteriverket  och  t.ex.  näringslivet i de fall
insatser  framstår som särskilt viktiga. Utskottet är mot  bakgrund  av  det
anförda inte nu berett att tillstyrka förslaget i motion Bo210 (kd).
Det finns  enligt  motion  Bo202  (c) i dag en rad äldre samfälligheter och
servitut som spelat ut sin roll och därför borde avvecklas. De kostnader som
är förknippade med detta för den enskilde  fastighetsägaren är dock så stora
att  ett  genomförande  inte  är realistiskt utan  statlig  subvention.  Med
avseende på den nytta som också  samhället  har  av att dessa samfälligheter
avvecklas föreslås i motionen att en subvention för  sådan  verksamhet skall
utgå.  Medel  för ändamålet förutsätts kunna frigöras inom Lantmäteriverkets
ordinarie ekonomiska ram.
Som framhålls  i  motionen  medger förordningen (1995:1459) om avgifter vid
lantmäteriförrättningar att avgiften  i  vissa  fall  sätts  ned. Det gäller
framför  allt  situationer  där  förrättningen  leder  till  förenklingar  i
fastighetsregistret.  En  ytterligare  förutsättning är att det finns  medel
tillgängliga för åtgärden. I det fall en  förrättning  i första hand är till
gagn  för  det allmänna är det naturligtvis skäligt att det  allmänna  också
svarar  för  de  kostnader  som  uppstår.  Under  förutsättning  av  att  en
förrättning är  så angelägen från allmän synpunkt att den bör genomföras får
det enligt utskottets  mening förutsättas att medel kan frigöras för den. Om
åtgärden däremot helt eller  till största delen kommer fastighetsägaren till
godo  framstår  det  normalt  som   rimligt   att  denne  också  svarar  för
kostnaderna. Motion Bo202 (c) avstyrks med hänvisning till det anförda.

D 2 Statens va-nämnd

Regeringen föreslår att till anslag D 2 Statens  va-nämnd  skall anvisas ett
ramanslag för budgetåret 2000 om 6 721 000 kr.
Med hänvisning till den principiella ståndpunkten att myndigheternas anslag
för  år  2000  inte  realt  bör  räknas  upp föreslås i motion Bo228  (c)  i
motsvarande del att anslaget till nämnden  skall  minskas med 1 175 000 kr i
förhållande till regeringens förslag.
Inte  heller  i fråga om Statens va-nämnd delar utskottet  uppfattningen  i
motion Bo228 (c)  om  att  anslaget  inte  realt  bör  räknas  upp. Motionen
avstyrks i motsvarande del. Regeringens förslag tillstyrks.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

Stödet  till  lokala investeringsprogram beslutades av riksdagen i  enlighet
med ett förslag  i  budgetpropositionen  för 1998. Regeringen har sedan dess
beslutat om bidrag omfattande 2 320 miljoner  kronor  för perioden 1998-2000
och 1 433 miljoner kronor för perioden 1999-2001.
Regeringen  föreslår att anslaget för stöd till lokala  investeringsprogram
för ekologisk  hållbarhet  för  år  2000 bestäms till 1 758 miljoner kronor.
Vidare begärs ett bemyndigande för regeringen  att under år 2000, i fråga om
anslaget,  besluta  om  bidrag  som  inklusive  tidigare  åtaganden  innebär
utgifter på högst 2 600 miljoner kronor under åren 2001 och 2002.
Fördelningen  av  medel  till de lokala investeringsprogrammen  regleras  i
förordningen (1998:23) om statliga  bidrag  till  lokala investeringsprogram
som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället. En kommun kan enligt denna
förordning  erhålla bidrag till lokala investeringsprogram  som  främjar  en
ekologiskt hållbar utveckling genom åtgärder som syftar till att
-          minska belastningen på miljön,
-
-          öka   effektiviteten   i   användningen   av   energi  och  andra
naturresurser,
-
-          gynna användningen av förnybara råvaror,
-
-          öka återbruk, återanvändning och återvinning,
-
-          bidra  till  att  bevara och förstärka den biologiska  mångfalden
samt tillvarata kulturmiljövärden, eller
-
-          bidra till att förbättra  cirkulationen av växtnäringsämnen i ett
kretslopp.
-
Vidare   anges   i   förordningen  att  bidrag   kan   lämnas   till   vissa
näringslivsfrämjande åtgärder,  lokala  folkbildningsinsatser,  åtgärder som
främjar arkitektoniska kvaliteter eller ökar jämställdheten mellan könen och
till  åtgärder  inom bostadsbebyggelsen. Dessa bidrag kräver dock bl.a.  att
det ovan angivna  syftet  med  bidragen kan uppfyllas. I budgetpropositionen
för år 1999 angavs att regeringen  har för avsikt att genomföra förändringar
i förordningen så att även allergisanerande  åtgärder  i  bebyggelsen  skall
kunna omfattas av stödet till lokala investeringsprogram.
I  budgetpropositionen  för  år  2000 begär regeringen ett godkännande från
riksdagen för ändrad användning av  delar  av  det aktuella ramanslaget samt
för ändrade regler för bidragsverksamheten. Innebörden  i detta förslag är i
korthet följande.
Systemet med en årlig sista ansökningsdag för ansökan om  stöd  till lokala
investeringsprogram  slopas och i stället prövas ansökningarna  allteftersom
de inkommer. Möjlighet ges för bidrag till enskilda åtgärder av hög kvalitet
utan krav på fullständigt  lokalt  investeringsprogram.  Bidrag  bör  enligt
förslaget inte kunna utgå till åtgärder som omfattas av statligt energistöd.
Högst   250   miljoner   kronor   av   anslaget   till   stöd   för   lokala
investeringsprogram  föreslås  få  användas till särskilt stöd till bomässan
Bo01 enligt vissa villkor. Vidare föreslås  i  fråga om stödet till bomässan
att  regeringen  medges  att  i  enskilda  fall  besluta  om  undantag  från
föreskrift i bidragsförordningen. Slutligen föreslås  att 25 miljoner kronor
av anslaget för år 2000 får användas som delfinansiering  för  ett  planerat
Science Center i Göteborg.
Förslag  om  avveckling av stödet till lokala investeringsprogram eller  en
kraftig begränsning av stödets omfattning läggs fram i flera motioner.
I två partimotioner,  Bo206  (m) yrkande 18 respektive MJ718 (c) yrkande 7,
föreslås att stödet avvecklas.  Motionärerna  hänvisar bl.a. till den kritik
mot   stödverksamheten   som   framförts   i  en  utvärderingsrapport   från
Riksrevisionsverket (RRV). Motsvarande förslag  läggs  även  fram  i  motion
Bo226 (m) yrkande 7. I denna motion föreslås vidare att anslaget för år 2000
minskas  med  502  miljoner  kronor  i  förhållande  till regeringsförslaget
(yrkande 8) samt att regeringen inte ges något nytt bemyndigande att bevilja
stöd (yrkande 11). Utgångspunkten för anslagsförslaget i motionen anges vara
att redan beviljat stöd skall kunna utbetalas men att inga nya bidragsbeslut
bör fattas.
Minskat anslag för år 2000 föreslås även i motionerna Bo233 (kd) yrkande 22
(-500  miljoner  kronor),  Bo228  (c) (-1 000 miljoner kronor),  Bo232  (fp)
yrkande 10 (-1 758 miljoner kronor)  och  Fi212  (fp)  yrkande  18  (-1  758
miljoner kronor), samtliga yrkanden i motsvarande del.
Slutligen  har  i en motion framförts förslag om användningen av de medel
som avsätts för stöd  till  lokala  investeringsprogram. Enligt motion MJ256
(s)  yrkande 3 bör kommunerna på olika  sätt  stimuleras  att  anlägga  fler
koloniområden.  Motionärerna  anser  att  denna  fråga  bör  uppmärksammas i
verksamheten med lokala investeringsprogram.
Bostadsutskottet vill anföra följande vad gäller förslagen om  stödet  till
lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet.
Av  redovisningen  i  budgetpropositionen  framgår att kommunerna visar ett
fortsatt   stort   intresse   för  de  lokala  investeringsprogrammen.   Den
hittillsvarande  verksamheten  bedöms  ha  bidragit  till  ett  stort  antal
arbetstillfällen.  De miljöeffekter  som  enligt  regeringen  är  att  vänta
inbegriper bl.a. minskad  energianvändning,  minskade  utsläpp av koldioxid,
kväve och svavel till luft samt minskade utsläpp av fosfor  och  kväve  till
vatten.
Bostadsutskottet  anser  att  det  fortsatta  intresset från kommunerna att
utveckla  metoder  för  en  hållbar  ekologisk  utveckling   anpassad   till
förutsättningarna på det lokala planet bör tas till vara. Den omställning av
olika  samhällssektorer  i en långsiktigt hållbar riktning som såväl riksdag
som regering ställt sig bakom  förutsätter  också  att tillräckliga resurser
kan  avsättas för detta ändamål. Utskottet avvisar således  motionsförslagen
om en  förtida avveckling av stödet till lokala investeringsprogram. Däremot
finns skäl  att  löpande  följa  användningen  av  de  medel som avsatts för
verksamheten  och  vid  behov överväga ändrade regler. Utskottet  kan  också
konstatera att uppföljningar  med  olika  inriktningar  redan genomförts och
även  är  planerade att fortsätta. Regeringens förslag i budgetpropositionen
om  ändrade  regler  utgår  från  vunna  erfarenheter  och  synpunkter  från
kommunerna.  En uppföljning och granskning av verksamheten som genomförts av
RRV redovisades  för  regeringen i september 1999. I propositionen anges att
regeringens analys av RRV:s  rapport (1999:37) och förslag till förändringar
kommer att föreläggas riksdagen under år 2000.
Riksdagens  revisorer  har  på förslag  av  bostadsutskottet  genomfört  en
granskning av stödverksamheten  med  en  delvis  annan  inriktning  än  RRV.
Granskningen  har  resulterat  i  att  ett  förslag  nyligen  framlagts  för
riksdagen   (förs.  1999/2000:RR3).  Förslaget  kommer  senare  under  detta
riksmöte att beredas av bostadsutskottet. I detta sammanhang finns tillfälle
att överväga  olika  frågor  av  såväl  principiell  som praktisk natur. Vad
gäller  de  nu  aktuella regeringsförslagen till regeländringar  och  delvis
ändrad  användning   av   de   medel   som  avsätts  för  stöd  till  lokala
investeringsprogram har utskottet inga invändningar.  Vad som i motion MJ256
(s)  anförts  ger inte utskottet anledning att föreslå någon  utvidgning  av
stödändamålen.
Med hänvisning  till  det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag
om anslag för stöd till  lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
under budgetåret 2000. Vidare  tillstyrks  det  föreslagna bemyndigandet för
regeringen att fatta beslut om bidrag som innebär  utgifter  på  högst 2 600
miljoner  kronor  under  åren  2001 och 2002. Utskottet anser slutligen  att
riksdagen bör godkänna regeringens  förslag om ändrad användning av delar av
ramanslaget samt om ändrade regler för stödverksamheten.
Utskottet avstyrker samtliga i detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.

E 2 Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet

Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet  inrättades  den 1 februari 1999
inom  ramen  för de medel som beräknats för stöd till ekologisk  omställning
och  utveckling.   Myndigheten,  som  är  lokaliserad  till  Umeå,  har  som
viktigaste uppgift att  aktivt  stödja  kommunerna i arbetet med att ta fram
och genomföra lokala investeringsprogram  samt  att sprida erfarenheter från
dessa program.
Regeringen föreslår att 5 089 000 kr anslås till myndigheten för år 2000. I
motion Bo226 (m) föreslås att en avveckling av myndigheten  genomförs  under
nästkommande  år   (yrkande 9) samt att anslaget för år 2000 fastställs till
2 544 000 kr (yrkande 10).
Bostadsutskottet har  ovan ställt sig bakom regeringens förslag om fortsatt
stöd till lokala investeringsprogram.  Även verksamheten vid Kunskapscentrum
för ekologisk hållbarhet bör fortsätta enligt  gällande  planer. Regeringens
anslagsförslag  tillstyrks  således.  Motion Bo226 (m) yrkandena  9  och  10
avstyrks.

Övriga anslag i budgetpropositionen

Utskottet   tar   i  detta  avsnitt  upp  förslag   till   anslag   m.m.   i
budgetpropositionen   som  inte  mött  invändningar  i  motioner  eller  vid
utskottets behandling.
I fråga om de anslag som  inte  behandlats  av  utskottet  ovan  föreslås i
budgetpropositionen att det för budgetåret 2000 under utgiftsområde 18 skall
anvisas till
-          A   9   Bonusränta   för   ungdomsbosparande   ett  ramanslag  om
7 500 000 kr
-
-          A 11 Internationellt samarbete ett ramanslag om 20 000 000 kr,
-
-          C 2 Regionala självstyrelseorgan ett obetecknat  anslag om 21 072
000 kr.
-
Den  av  regeringen förordade anslagstilldelningen avseende de  nu  aktuella
anslagen tillstyrks av utskottet.

Förslag om nya anslag inom utgiftsområde 18

Utskottet  har  ovan  tagit  ställning  till förslag som avser de anslag som
finns upptagna i budgetpropositionen inom  utgiftsområde 18. I detta avsnitt
tas   upp  vissa  ytterligare  förslag  avseende  anslagsfördelningen   inom
utgiftsområdet m.m.
Regeringen   föreslår   att   införandet  av  ett  investeringsbidrag  till
bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet senareläggs med ett år
till 2001. Riksdagen godkände våren  1998  regeringens  förslag  om  att ett
sådant  stöd  skulle  införas  år  2000  och lämnas inom en årlig ram på 250
miljoner  kronor  (prop.  1997/98:119,  BoU10,  rskr.  306).  Som  skäl  för
senareläggningen hänvisar regeringen till  den  föreslagna  förlängningen av
stödet  till  lokala  investeringsprogram  och  till  de regeländringar  som
föreslagits för dessa program.
I   motion   Bo228   (c)  riktas  invändningar  mot  regeringens   förslag.
Motionärerna anser att  en  senareläggning av investeringsbidraget skulle ge
en felaktig signal till näringslivet.  Ett  nytt  anslag  Investeringsbidrag
till ekologisk hållbarhet vid ny- och ombyggnad föreslås därför inrättas och
tilldelas 250 miljoner kronor för år 2000.
Med hänvisning till de motiv som anförts i budgetpropositionen  tillstyrker
bostadsutskottet  regeringens  förslag  och  avstyrker  motion  Bo228 (c)  i
motsvarande del.
I  motion Bo233 (kd) yrkande 22 i motsvarande del finns förslag om  att  en
del av  stödet  till de lokala investeringsprogrammen skall användas för att
förbättra inomhusmiljön  i  bostäder, förskolor och skolor. Ett nytt anslag,
Förbättrad inomhusmiljö, föreslås bli inrättat för ändamålet och uppfört med
100 miljoner kronor för år 2000.
Utskottet delar motionärernas  syn  på vikten av fortsatta insatser för att
förbättra  inomhusmiljön  i  såväl bostadsbeståndet  som  i  den  offentliga
miljön. I detta sammanhang är  det  givetvis av särskilt stor vikt att vidta
åtgärder   i   de  byggnader  där  barn  och   ungdomar   vistas   dagligen.
Motionsförslaget  utgår  från  att delar av de medel som är avsatta för stöd
till lokala investeringspro- gram  skall  kunna  användas  för att förbättra
inomhusmiljön.   Detta   har   också   varit  regeringens  utgångspunkt.   I
budgetpropositionen för år 1999 redovisade  regeringen  sin avsikt att vidga
ändamålen för stödet till att även omfatta sådana allergisanerande  åtgärder
i  bebyggelsen  som  genomförs  i  samband  med  de  ombyggnadsåtgärder  som
regelverket  ger  möjlighet  att stödja. För närvarande pågår ett arbete med
att   anmäla  nödvändiga  förändringar   i   förordningen   hos   Europeiska
kommissionen.  Bostadsutskottet  kan  således  konstatera att syftet med det
aktuella motionsförslaget kan uppnås utan att ett  särskilt  anslag inrättas
för ändamålet. Motionen avstyrks således.
Riksdagen  beslutade  hösten 1998 att avveckla ett investeringsbidrag  till
studentbostäder och andra  ungdomsbostäder.  Förslag  om  att återinföra ett
investeringsbidrag med denna inriktning läggs fram i tre motioner.
I  motionerna Bo207 (kd) yrkande 4 och Bo233 (kd) yrkande 21  föreslås  att
ett investeringsbidrag  om  40 000  kr  per studentbostad skall införas. Det
återinförda investeringsbidraget bör enligt motionärerna utgå enligt enklare
regler än vad som tidigare tillämpats. I  motion  Bo233  (kd)  yrkande  22 i
motsvarande  del  föreslås  att  ett  nytt  anslag  Investeringsbidrag  till
studentbostäder  inrättas  inom  utgiftsområde  18  och tillförs 20 miljoner
kronor för år 2000. Även i motion Bo228 (c) föreslås  i  motsvarande del att
ett  anslag  för  investeringsbidrag  till  studentbostäder skall  inrättas.
Enligt förslaget i denna motion bör anslaget  tillföras  75  miljoner kronor
för år 2000.
Riksdagens   beslut   hösten   1998  om  en  avveckling  av  det  dåvarande
investeringsbidraget   hade   sin  grund   i   att   omprioriteringar   inom
utgiftsområde 18 var nödvändiga till följd av en kraftigt ökad belastning på
främst  anslaget  för  garantiverksamheten   vid   BKN.  Även  förslagen  om
anslagsfördelningen  för  budgetåret  2000  utgår  från behovet  av  strikta
prioriteringar   inom   utgiftsområdet.   Utskottets   hittills   redovisade
ställningstaganden till de förslag om anslag inom utgiftsområde 18 som finns
upptagna i budgetpropositionen innebär att hela den ram  för  utgiftsområdet
under   budgetåret   2000   som   riksdagen   nyligen  fastställt  redan  är
ianspråktagen.  Beslut  om  att  inrätta nya anslag  förutsätter  därför  en
omfördelning inom utgiftsområdet.  Enligt utskottets mening är inte en sådan
omfördelning  möjlig  utan  att  andra angelägna  verksamheter  drabbas.  De
aktuella motionsyrkandena om att inrätta  ett nytt anslag avstyrks mot denna
bakgrund. Utskottet delar dock motionärernas  syn  på vikten av att åtgärder
vidtas  för  att behovet av studentbostäder skall kunna  tillgodoses.  Denna
fråga tas upp  för  vidare överväganden i samband med behandlingen av övriga
motionsförslag om studentbostäder under avsnittet med samma namn nedan.

Bostadsförsörjningen

Bostadspolitikens allmänna utformning

Förslag som avser bostadspolitikens  allmänna utformning och inriktning förs
fram i sex motioner.
En god bostad är enligt motion Bo204  (c)  en del av välfärden - en välfärd
som  alla  skall  ha  del av. Därför behövs det en  bostadspolitik  som  kan
tillfredsställa människors  varierande behov och önskemål. Väsentliga inslag
i en sådan bostadspolitik är enligt motionen bl.a. att
-          ägarlägenheter införs - yrkande 1,
-
-          skapa en väl fungerande  bostadsmarknad  med  neutralitet  mellan
olika boendeformer - yrkande 2 i motsvarande del,
-
-          bostadspolitiken stabiliseras genom ett långsiktigt regelsystem -
yrkande 3,
-
-          bostadsfinansieringen reformeras - yrkande 19.
-
Även  i Centerpartiets partimotion Sf637 yrkande 24 samt i motion Bo231  (c)
yrkande  15  framhålls  vikten  av att varierande upplåtelseformer finns att
tillgå på bostadsmarknaden. Enligt  motionerna  är  det en förutsättning för
att de boende skall kunna erbjudas valfrihet och mångfald i sitt boende. Det
innebär att allt från allmännyttiga hyresbostäder till  ägarlägenheter skall
erbjudas.   En   ytterligare  förutsättning  anges  bl.a.  vara  en   bättre
tillämpning av bruksvärdessystemet.  Vidare  förordas  att förutsättningarna
för ny- och ombyggnad skall förbättras. Åtgärderna ses i partimotionen Sf637
(c) också som ett sätt att lösa problemen med segregationen i vissa områden.
Riksdagen bör enligt Moderata samlingspartiets partimotion Bo206 yrkande 1
göra    ett   tillkännagivande   till   regeringen   om   principerna    för
bostadspolitiken.   Enligt   motionen   skall   bostadsmarknaden  styras  av
människors efterfrågan och inte av detaljreglering  styrd  av  politiker och
byråkrater.  Bostadspolitiken  skall  underlätta  ett  personligt ägande  av
bostaden. Det anges bl.a. innebära att en lagstiftning om ägarlägenheter bör
införas.  En  öppen  och  fungerande  bostadsmarknad  är nödvändig  för  att
medborgarna  skall  kunna  välja  en  bostad  som  passar  deras   önskemål.
Sammanfattningsvis anför motionärerna att bostadspolitiken skall inriktas på
att  skapa  förutsättningar  för  alla att leva i goda bostäder till rimliga
kostnader i en stimulerande och trygg  miljö.  Boendemiljön skall bidra till
värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja  en god uppväxt för barn och
ungdomar.  För  att dessa mål skall uppnås måste enligt  motionen  skatterna
sänkas, avregleringen fortsätta och eget ägande underlättas.
I motion Bo232 (fp)  yrkande  2  föreslås  att  riksdagen  skall  göra  ett
tillkännagivande  om  behovet  av  en modern social bostadspolitik. Dessutom
förordas i motionens yrkande 3 att riksdagen skall uttala sig för behovet av
att uppmuntra omvandling från hyresrätt  till  bostadsrätt samt vikten av en
bättre blandning av olika upplåtelseformer i områden  där hyresrätten är den
helt  dominerande.  Enligt  motionen måste kommunerna även  i  framtiden  ha
ansvaret för de människor som  har  behov av ett socialt anpassat boende och
för sociala förturer. En förutsättningslös diskussion måste dock påbörjas om
formerna för detta.
Också i motion Bo233 (kd) yrkande 1  föreslås  ett  tillkännagivande om den
framtida bostadspolitiken. En utgångspunkt för bostadspolitiken skall enligt
motionen  vara  att  människor  känner  trygghet  i sitt boende.  Den  skall
dessutom  präglas  av  valfrihet där familjer ges möjlighet  att  välja  den
boendeform som passar dem  bäst.  Härigenom  skapas också en boendemiljö som
kan bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden  för  alla  människor
och  som särskilt främjar en god uppväxtmiljö för barn och ungdomar.  Enligt
förslaget   skall   boendepolitiken   dessutom   utgöra   en   del   av   en
kristdemokratisk familjepolitik.
I fråga om förslagen beträffande bostadspolitikens inriktning gör utskottet
följande bedömning.
I den bostadspolitiska proposition (prop. 1997/98:119) som bostadsutskottet
och  riksdagen  behandlade våren 1998 redovisade regeringen sin bedömning av
hur det övergripande  målet  för  bostadspolitiken  borde  formuleras. Denna
bedömning  underställdes  emellertid  inte  riksdagen.  I sin behandling  av
propositionen  konstaterade  dock  utskottet  att målsättningen,  sådan  den
formulerades i propositionen, hade i stort sett  samma  lydelse  som den som
återfanns  i den bostadspolitiska utredningen. Bakom utredningens förslag  i
denna del stod  företrädare  för  samtliga  riksdagspartier  med undantag av
Moderata  samlingspartiet.  Det fanns enligt utskottets mening mot  bakgrund
härav goda skäl för riksdagen att genom ett tillkännagivande till regeringen
ge sin anslutning till den målformulering  som  förts  fram i propositionen.
Enligt utskottet var det en styrka med en bred uppslutning  kring dessa mål.
Riksdagen  fastställde  också de bostadspolitiska målen i enlighet  med  vad
bostadsutskottet föreslagit. Det innebär att de bostadspolitiska målen i dag
formuleras på följande sätt.
Bostaden  är  en  social  rättighet   och   bostadspolitiken   skall  skapa
förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och
i   en   stimulerande  och  trygg  miljö  inom  ekologiskt  hållbara  ramar.
Boendemiljön  skall  bidra  till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och
särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar.
Utskottet kan för sin del inte  finna att de nu aktuella motionsförslagen i
något avgörande avseende skulle stå  i  motsatsförhållande  till  de mål som
riksdagen  lagt  fast.  Det  frågan  närmast gäller är därför hur målen  bör
preciseras. Mot bakgrund av de förslag  som  förs  fram  i  motionerna  vill
utskottet  erinra  om att de bostadspolitiska målen har preciserats på flera
områden i den bostadspolitiska propositionen.
Det gäller bl.a. beträffande
-          bostaden som en social rättighet,
-
-          bostadspolitikens  inriktning  för  att skapa förutsättningar för
alla att växa upp och leva i en stimulerande och trygg miljö,
-
-          de boendes inflytande över den egna bostaden m.m.,
-
-          en bostadspolitik som utvecklas inom ekologiskt hållbara ramar,
-
-          utformning av boendemiljön för att bidra  till  att skapa jämlika
och värdiga bostadsförhållanden samt
-
-          utformning  av  bostadspolitiken  så  att  social, ekonomisk  och
etnisk integration främjas.
-
Enligt  utskottets  uppfattning  ligger  även  de  preciseringar   som   här
redovisats  väl  i linje med vad som har förordats i motionerna. Även om det
naturligtvis finns  enskildheter  som skiljer dem såväl sinsemellan som från
vad som i propositionen redovisats  är dessa skiljaktigheter inte sådana att
de nu bör föranleda något nytt riksdagens ställningstagande i frågan.
Utskottet är inte heller berett att  ställa  sig  bakom  de  mera  konkreta
förslag som läggs fram i flera av motionerna. Det gäller bl.a. förslaget  om
införande av ägarlägenheter. Med anledning av riksdagens tillkännagivande om
ägarlägenheter  våren  1999  pågår inom Regeringskansliet ett arbete med att
utfärda   direktiv   för   en  utredning   om   ägarlägenheter.   Ett   nytt
tillkännagivande med samma innebörd kan därför inte anses erforderligt.
Utskottet avstyrker med hänvisning  till  det  anförda motionerna Bo204 (c)
yrkandena 1, 2 i motsvarande del, 3 och 19, Bo206  (m)  yrkande 1, Bo231 (c)
yrkande 15, Bo232 (fp) yrkandena 2 och 3, Bo233 (kd) yrkande  1  samt  Sf637
(c) yrkande 24.

Handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen

Genom  att  lägga  olika  delar av bostadspolitiken på olika departement har
regeringen enligt motion Bo203  (v)  tappat  den helhetssyn som är nödvändig
för  att  få  en samlad och fungerande bostadspolitik.  Även  om  ett  antal
bostadspolitiska frågor nu förts samman under den biträdande finansministern
är detta enligt  motionen  inte  tillräckligt. Ett statsråd med övergripande
ansvar för de bostadspolitiska frågorna bör därför tillsättas.
Även i motion Bo204 (c) yrkande 20  riktas  kritik  mot att bostadsfrågorna
splittrats upp på flera departement. Det är enligt motionen därför glädjande
att frågorna nu ges en större tyngd i regeringsarbetet  genom att biträdande
finansministern fått ett utvidgat ansvar på området. För att bostadsfrågorna
skall   få   den   tyngd   de   förtjänar   i   regeringsarbetet   bör  dock
departementsindelningen  ändras  så  att  en  bostadsminister ges ett samlat
ansvar för dessa frågor.
Frågan om handläggningen av de bostadspolitiska  frågorna i regeringen har
behandlats av riksdagen vid flera tidigare tillfällen.
Under   föregående   riksmöte   behandlade   konstitutionsutskottet   (bet.
1998/99:KU1 s. 20) ett motionsförslag om att tillsätta ett särskilt statsråd
med ansvar för bostadspolitiska frågor. Motionen  avstyrktes  med hänvisning
till att det enligt regeringsformen är statsministern som tillsätter  övriga
statsråd och regeringen som fördelar ärenden mellan departementen. Mot denna
bakgrund   borde   riksdagen   enligt  konstitutionsutskottet  vara  ytterst
återhållsam med att uttala sig eller på annat sätt söka påverka regeringen i
fråga om hur den skall organisera sitt arbete.
Även  bostadsutskottet har tidigare  (bet.  1997/98:BoU1  s.  54)  avstyrkt
motsvarande   motionsförslag   med  hänvisning  till  att  regeringsarbetets
organisation är en fråga för regeringen.  I  sin  motivering  betonade  dock
utskottets  majoritet  (s,  v,  c, mp) vikten av att bostadsfrågorna gavs en
sammanhållen behandling i regeringsarbetet.
I  regeringsförklaringen uttalade  statsministern  att  fler  bostadsfrågor
skulle  koncentreras  till  biträdande  finansministern. Med anledning härav
beslutade  statsministern den 28 september  att  biträdande  finansministern
förutom sitt  ansvar  för  bostadsfinansiering m.m. också skulle ansvara för
lagstiftningsärenden  som  gäller   hyra,   förvärv   och   förvaltning   av
hyresfastigheter m.m. och bostadsrätt. Även ärenden som avser bostadssociala
frågor   och  äldreboende  har  tillförts  den  biträdande  finansministerns
ansvarsområde.  Det betyder att flera för bostadspolitiken viktiga frågor nu
förts samman till ett ansvarigt statsråd. Även om någon bostadsminister till
namnet inte har utnämnts  finns  det  därmed  ett  statsråd  med  ett vidgat
bostadspolitiskt  ansvar  som  till  gagnet i mångt och mycket motsvarar  en
sådan minister. En följd av detta är att  bostadsfrågorna  i  framtiden  kan
förväntas  få  en  mera  sammanhållen  behandling  i  regeringsarbetet.  Med
hänvisning  härtill  och  till  att det är regeringen som har att organisera
sitt arbete avstyrker utskottet motionerna  Bo203  (v) och Bo204 (c) yrkande
20.

Vissa utredningsinsatser

Utskottet  behandlar i detta avsnitt motionsförslag som  avser  inriktningen
m.m. av vissa pågående utredningsinsatser.
Skattereformen  tillsammans  med  minskade räntebidrag och investeringsstöd
har enligt motion Bo411 (v) yrkande  4  lett  till  att  boendekostnaderna i
hyresrätt  har ökat mer än i andra upplåtelseformer. Med hänvisning  härtill
föreslås att  den nuvarande Byggkostnadsdelegationen skall omvandlas till en
boendekostnadsdelegation.
Vid  sin  behandling  av  ett  motsvarande  yrkande  om  inrättande  av  en
boendekostnadsdelegation under föregående riksmöte (bet. 1998/99:BoU1 s. 36)
avstyrkte utskottet förslaget.
Enligt utskottets  mening  fanns  det  vid  denna tidpunkt inte tillräcklig
anledning  att  tillsätta  en  delegation  med  den   inriktning   som  hade
föreslagits  i motionen. Utskottet har inte på de i den nu aktuella motionen
angivna grunderna  funnit  tillräcklig  anledning  att  ändra  sitt tidigare
ställningstagande. Samtidigt vill utskottet instämma i att det från tid till
annan naturligtvis finns anledning att se över de förhållanden som  påverkar
boendekostnaderna.  Utskottet  har  mot  den  bakgrunden beslutat att senare
under  detta  riksmöte  genomföra  en utfrågning där  boendekostnaderna  och
boendebeskattningen  kommer  att  belysas.  På  flera  områden  pågår  också
utredningsinsatser som avser faktorer  av  betydelse  för boendekostnaderna.
Det  gäller  bl.a.  de  pågående  utredningarna  om fastighetsbeskattningen,
bruksvärdessystemet och om villkoren för de allmännyttiga bostadsföretagen.
Motion Bo411 (v) yrkande 4 avstyrks.
I motionerna Bo411 (v)  yrkande 7 och So489 (v) yrkande 9 förs fram förslag
om att Boendesociala beredningen skall ges tilläggsdirektiv  som innebär att
beredningen  skall  överväga hur individens rätt till boende skall  tryggas.
Enligt motionerna finns  det  i  dag inte någon lagstadgad rätt till en egen
bostad.  Beredningen bör därför överväga  hur  en  sådan  rätt  skall  kunna
åstadkommas, t.ex. genom ändringar i socialtjänstlagen.
Det kan även  enligt  bostadsutskottets mening finnas anledning att se över
regleringen av kommunernas  ansvar  för bostadsförsörjningen och vilken rätt
till en bostad för den enskilda som bör  följa av denna reglering. Utskottet
är dock inte berett att nu förorda att den Boendesociala beredningen ges ett
särskilt  uppdrag  att  se  över  denna fråga.  I  den  mån  det  visar  sig
erforderligt att ur ett boendesocialt  perspektiv lägga fram förslag med den
inriktning  motionärerna  föreslagit  torde   de   relativt  breda  direktiv
beredningen har ge utrymme också för detta. Motionerna avstyrks sålunda.

Kommunala bostadsföretag

Riksdagen beslutade våren 1999 (bet. 1998/99:BoU11)  att  införa  ett  tids-
begränsat  sanktionssystem  vid  försäljning  av  kommunala  bostadsföretag.
Bestämmelserna  innebär att om en kommun säljer aktier eller andelar  i  ett
kommunalt bostadsföretag  i  sådan  omfattning  att  kommunen  förlorar  det
dominerande inflytandet i företaget minskas det generella statsbidraget till
kommunen.   Har   företaget   godkänts   som  allmännyttigt  skall  dessutom
godkännandet återkallas.
Även  i  de  fall  en  kommun använder sitt bestämmande  inflytande  i  ett
kommunalt  bostadsföretag   för  att  tillföra  kommunen  en  utdelning  som
överstiger en skälig avkastning  på  det ursprungliga aktiekapitalet minskas
det generella statsbidraget.
I  det fall kommunen organiserat sin verksamhet  i  en  aktiebolagsrättslig
koncern drabbar motsvarande sanktion kommunen, om tillgångar överförs i form
av utdelning  eller  aktieägartillskott  till  ett  annat  i  samma  koncern
ingående bolag som inte huvudsakligen ägnar sig åt bostadsförsörjning.
Också  det fall ett kommunalt bostadsföretag beslutar att träda i frivillig
likvidation minskas det generella statsbidraget.
Sanktionssystemet  har  trätt i kraft den 19 juli 1999. På ägarförändringar
och beslut om frivillig likvidation skall lagen tillämpas t.o.m. den 30 juni
2001 och på utdelningar och  aktieägartillskott  under  tiden  t.o.m. den 30
juni   2002.   Utdelningar   och  aktieägartillskott  som  hänför  sig  till
räkenskapsår som löpt ut före den 1 januari 1999 omfattas inte av lagen.
Förslag som avser de kommunala  bostadsföretagen  förs fram i sex motioner.
Gemensamt för motionerna är att de förordar att de tillfälliga  sanktionerna
vid försäljning av kommunala bostadsföretag skall tas bort.
Den bästa och långsiktigt mest hållbara insatsen för kommuner med kommunala
bostadsföretag i kris är enligt motion Bo201 (m) yrkande 1 att låta kommunen
sälja  bostadsföretaget utan ekonomiska sanktioner från staten. Sanktionerna
bör enligt motionens yrkande 2 därför tas bort.
I  Moderata  samlingspartiets  partimotion  Bo206  yrkande  16  begärs  ett
riksdagens tillkännagivande om de kommunala bostadsföretagen som innebär att
en försäljning  av  dessa  bostadsföretag skulle leda till bättre konkurrens
och därmed också till billigare  och effektivare lösningar. Kommunerna måste
enligt motionen av detta skäl återfå  rätten  att förfoga över sina företag.
Enligt  motionens yrkande 17 bör därför sanktionerna  vid  utförsäljning  av
kommunala bostadsföretag avskaffas.
Regeringen  bör  enligt  motion  Bo204  (c)  yrkande  4 snarast lägga fram
förslag  som  undanröjer  hinder  och  ger allmännyttan förutsättningar  att
fungera  på samma villkor som andra bostadsföretag.  Enligt  motionen  utgör
bl.a.  de  sanktioner   som   kan  utgå  vid  försäljning  av  allmännyttiga
bostadsföretag ett sådant hinder som måste tas bort.
Delar av de kommunala bostadsföretagen bör enligt motion Bo232 (fp) yrkande
1 kunna säljas för att minska den kommunala dominansen på hyresmarknaden. De
sanktioner som kan drabba kommunerna vid försäljning bör därför tas bort. En
diskussion om företagens framtida  struktur  bör  enligt  motionen  dessutom
föras. Även i motion K352 (fp) yrkande 3 förs ett motsvarande förslag fram.
Det  finns  enligt motion Fi611 (kd) yrkande 2 inte några skäl att motverka
försäljningar  av kommunala bostadsföretag. Utförsäljningsstoppet bör därför
avskaffas.
Med  anledning  av  vad  som  i  motionerna  föreslagits  om  de  kommunala
bostadsföretagen vill utskottet anföra följande.
De kommunala bostadsföretagen  har  under  senare  år  fått vidkännas stora
förändringar. Det är förändringar som har sin grund såväl  i det regelsystem
och  de  förutsättningar  i  övrigt som statsmakterna satt upp som  i  många
kommuners hantering av dessa företag.  Det  är  bl.a. mot den bakgrunden som
regeringen våren 1999 tillsatt en särskild utredare  med uppgift att ta fram
underlag  för  kommande  beslut  om allmännyttiga bostadsföretag.  Utredaren
skall enligt sina direktiv (dir. 1999:3)  redovisa ett diskussionsbetänkande
om  utvecklingen  av de allmännyttiga bostadsföretagen  för  att  hitta  nya
former  för  hur  icke   vinstdrivande   företag  kan  organiseras  och  hur
hyresgästernas inflytande kan öka i dessa  företag.  Utredaren  skall vidare
genomföra  en  utvärdering av det s.k. bruksvärdessystemet. Utredaren  skall
utvärdera i vad mån systemet har bidragit till att uppnå uppställda mål samt
även i övrigt analysera systemets tillämpning och funktionssätt mot bakgrund
av de förändringar som sker på bostadsmarknaden.
I de delar som  inte  gäller  bruksvärdessystemet  skall utredaren redovisa
sitt uppdrag före den 1 januari 2000.
Till  grund  för  införandet  av  det  tillfälliga sanktionssystem  som  nu
tillämpas  ligger  uppfattningen  att  under   den   tid  framtiden  för  de
allmännyttiga  bostadsföretagen  utreds  skall systemet motverka  att  dessa
bostadsföretag  säljs ut eller att pengar förs  över  från  dem  till  annan
verksamhet i kommunerna.  Skulle  de  kommunala  bostadsföretagen  försvinna
eller  utarmas  vore  det  praktiskt  taget  omöjligt att återskapa dem. Den
sociala bostadspolitik som sedan länge bedrivs  i  Sverige skulle drabbas av
svåra  motgångar.  Utskottet  anser  därför,  nu  liksom tidigare,  att  det
föreligger    ett    starkt   behov   av   att   behålla   det   tillfälliga
sanktionssystemet.
Utskottets ställningstagande  innebär naturligtvis inte att diskussionen om
de kommunala bostadsföretagens roll  skall  strypas.  Syftet  är snarast det
motsatta,  nämligen  att ge utrymme för en förutsättningslös diskussion  med
bibehållen  framtida  handlingsfrihet.   Ett  genomförande  av  förslagen  i
motionerna riskerar snarast att leda till det motsatta förhållandet, dvs. en
diskussion styrd av kommunala utförsäljningar där det i slutändan inte finns
något   handlingsutrymme   därför   att   många  kommuner   sålt   ut   sina
bostadsföretag.  Utskottet  avstyrker  redan  på  denna  grund  förslagen  i
motionerna.
Enligt utskottets mening kan invändningar resas mot motionerna också ur ett
rent principiellt perspektiv. Gemensam för motionerna  är att de förespråkar
att  kommunerna  skall  ha handlingsfrihet när det gäller att  hantera  sina
bostadsföretag.  Med  handlingsfrihet   tycks  i  dessa  fall  endast  avses
kommunernas  rätt  att  sälja  ut  sina bostadsföretag.  I  motionerna  förs
knappast någon diskussion alls om vilka  följder  detta  kan  tänkas  få för
bostadsförsörjningen  i  kommunen  eller för hyressättningssystemet. För att
kommunerna skall kunna ta det bostadspolitiska ansvar som de ålagts måste de
också ha tillgång till de instrument  som  fordras. Enligt utskottets mening
utgör de kommunala bostadsföretagen ett viktigt  sådant  instrument som inte
utan  vidare  kan  undvaras.  Även av detta skäl bör resultaten  av  det  nu
pågående utredningsarbetet avvaktas.
Utskottet  avstyrker  med  hänvisning  till  det  nu  anförda  förslagen  i
motionerna Bo201 (m), Bo204 (c)  yrkande  4,  Bo206 (m) yrkandena 16 och 17,
Bo232 (fp) yrkande 1, K352 (fp) yrkande 3 samt Fi611 (kd) yrkande 2.

Bostadsbyggandet

Bostadsproduktionens  omfattning  och  inriktning  diskuteras  i  ett  antal
motioner.  I  detta  avsnitt  behandlas  motionsförslag   om   de   allmänna
förutsättningarna  för  bostadsbyggande  och  särskilt  förhållandena i s.k.
tillväxtregioner. Förutsättningarna för byggande av studentbostäder  tas upp
särskilt i ett följande avsnitt.
I  motion  Bo211 (v) hänvisas bl.a. till en bedömning av Boverket som visar
att totalt ca  25 000  lägenheter  per  år skulle behöva byggas i landet som
helhet  och  att  19 000  av dem bör byggas i  de  s.k.  tillväxtregionerna.
Motionärerna framhåller mot  denna bakgrund att nyproduktionen av bostäder i
dagsläget ligger på en för låg nivå och att de bostäder som trots allt byggs
blir alltför dyra. Riksdagen bör  enligt  motionärerna begära att regeringen
återkommer med ett förslag om hur nyproduktionen  av hyresrätter skall kunna
öka, samtidigt som kravet på rimliga hyror för låg-  och  medelinkomsttagare
tillgodoses (yrkande 1). Vidare föreslås att regeringen skall  återkomma med
förslag till åtgärder som ökar omfattningen av nödvändiga ombyggnadsåtgärder
i  bostadsbeståndet  (yrkande  2).  Både i fråga om ny- och ombyggnad  pekar
motionärerna på tänkbara lösningar, men  säger  sig samtidigt vara öppna för
andra förslag.
Enligt  vad  som anförs i motion Bo223 (s) är det  nödvändigt  att  ta  ett
helhetsgrepp  på   problemen   med   det   alltför   låga  bostadsbyggandet.
Motionärerna föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande  skall begära att
regeringen  vidtar  åtgärder på såväl kort som lång sikt. På kort  sikt  bör
regeringen    införa    ett     tidsbegränsat     investeringsbidrag     för
bostadsinvesteringar  i hyres- och bostadsrättslägenheter. Bidraget föreslås
endast utgå om en fastställd  nivå  på  produktionskostnad  per kvadratmeter
underskrids.  För  att  finna  lämpliga  åtgärder  på  längre  sikt föreslås
regeringen  tillsätta  en  utredning  med  uppgift  att  studera kommunernas
incitament  för  bostadsbyggande.  Utredningen  skall särskilt  studera  två
frågor,  det  kommunala skatteutjämningssystemets betydelse  i  sammanhanget
samt det kommunala risktagandet i samband med bostadsbyggande.
Även i motion  Bo230  (s) diskuteras behovet av åtgärder på kort respektive
lång sikt för att öka bostadsbyggandet.  Regeringen  bör enligt motionärerna
tillsammans  med  övriga  aktörer  på  bygg-  och  bostadsmarknaden  utforma
konkreta åtgärder för ett ökat byggande av hyresrätter i tillväxtregionerna.
Som ett exempel på en kortsiktig åtgärd förordas att ett riktat tillväxtstöd
införs.  Stödet  skall  endast ges för produktion av hyresrätter  och  under
vissa förutsättningar med  syfte  att begränsa bygg- och bostadskostnaderna.
En rad exempel på långsiktiga åtgärder redovisas av motionärerna. Vad gäller
de  åtgärder som staten bör vidta kan  nämnas  att  främja  konkurrensen  på
byggmarknaden,    att   utfärda   någon   form   av   realräntegaranti   för
bostadsföretag, att  förbättra  neutraliteten mellan olika upplåtelseformer,
att ändra beräkningsmodellen för  räntebidrag  så  att  hänsyn  tas  till de
verkliga    produktionskostnaderna    samt   att   utforma   villkoren   för
bostadsbidragen så att segregation motverkas.
I  motion  N240  (m) tas särskilt upp förhållandena  i  Stockholmsregionen.
Motionärerna anser  att  ett  antal  politiska  beslut under de senaste åren
vittnar om dålig respekt för väljarnas åsikter om  vilka förutsättningar som
bör gälla för byggande och boende i Stockholm. Som exempel  på sådana beslut
nämns   det   kommunala  skatteutjämningssystemet,  kravet  på  kvalificerad
majoritet vid ombildning  till  bostadsrätt och lagstiftningen om sanktioner
vid försäljning av kommunala bostadsföretag. Motionens yrkande 2 innebär att
riksdagen bör uttala sig för åtgärder  för  att  möjliggöra  nybyggnation av
bostäder   med   inriktning   mot   bl.a.  sänkta  skatter  på  boendet  och
liberaliserade regler för hyressättning.
Slutligen  tas  i  detta avsnitt upp motion  Bo204  (c)  yrkande  2  som  i
motsvarande del tar upp  frågor  om  förutsättningarna  för  nyproduktion av
bostäder.  Motionärerna  anser  att  riksdagen  i  ett tillkännagivande  bör
framhålla att förutsättningarna för byggande av flerfamiljshus  måste  göras
attraktiva   såväl   för  privata  som  för  allmännyttiga  fastighetsägare.
Hyressättningen måste  enligt  motionen  i  ökad utsträckning ta hänsyn till
efterfrågan och faktiska kostnader.
Bostadsproduktionens  omfattning  har  under det  senaste  årtiondet  varit
mycket ojämnt fördelad över tiden. Under  år  1990 påbörjades närmare 70 000
lägenheter  i  nyproduktionen. Även under de två  därpå  följande  åren  låg
produktionsnivån över 50 000 lägenheter. Sedan år 1993 har antalet påbörjade
lägenheter per år emellertid stannat runt 12 000. Först under innevarande år
finns klara tecken  på  ett  ökat bostadsbyggande. Enligt statistik från SCB
kan påbörjandet under årets tre  första  kvartal beräknas ha ökat med 45 % i
förhållande till samma period föregående år. Även enligt de indikatorer över
utvecklingen på bygg-, bostads- och kreditmarknaden  som Boverket publicerar
fyra  gånger per år finns flera tecken på en förbättrad  byggkonjunktur  med
ett ökat bostadsbyggande.
Den kraftiga  nedgången i bostadsproduktionen efter de första åren av 1990-
talet har givetvis  sin  grund i de ekonomiska problem som drabbade delar av
fastighetssektorn under dessa  år.  Antalet  outhyrda  lägenheter  har också
varit  stort  under  denna  period.  Under de senaste åren har samtidigt  en
tilltagande bostadsbrist uppkommit. Efterfrågan  på  bostäder är dock mycket
ojämnt  fördelad  över  landet.  De  regionala  skillnaderna  på  bygg-  och
bostadsmarknaden har blivit allt tydligare. I storstadsregionerna och övriga
tillväxtregioner,  främst vissa högskoleorter, råder  det  i  dag  betydande
svårigheter att skaffa  en ny bostad. Det gäller särskilt för de grupper som
är  inte  redan  har  en bostad  på  orten,  dvs.  ungdomar,  studenter  och
nyinflyttade  i  övrigt.  På  vissa  orter  förstärks  dessa  problem  genom
inriktningen av den  produktion som trots allt kommer till stånd. Exempelvis
har i Stockholmsområdet  produktionen  av  hyresrättslägenheter varit mycket
starkt begränsad under de senaste åren. Inriktningen mot bostadsrätter, ofta
med mycket höga produktionskostnader, gör att  de  kapitalinsatser som krävs
för att flytta in i det nyproducerade bostadsbeståndet  utesluter  flertalet
hushåll.  För  resurssvaga  hushåll  begränsas  utbudet ytterligare när även
delar av det befintliga hyreshusbeståndet omvandlas till bostadsrätter.
Bostadsutskottet kan mot denna bakgrund instämma  i de synpunkter som förts
fram  om  att  olika  åtgärder  nu måste prövas för att minska  de  uppkomna
problemen.   Framför   allt  måste  åtgärderna   inriktas   på   att   skapa
förutsättningar för en tillräcklig nyproduktion och för att förhindra att en
situation  med  akut bostadsbrist  uppstår.  I  detta  sammanhang  bör  även
diskuteras  åtgärder  för  att  tillgodose  behovet  av  ombyggnad  och  ett
långsiktigt  hållbart  underhåll  av  bostadsbeståndet.  Det  är  emellertid
nödvändigt att  åtgärderna  för  ett ökat bostadsbyggande utgår från ett väl
förankrat  kunskapsunderlag där synpunkter  från  de  olika  aktörerna  inom
bostadssektorn  tagits till vara. Ett sådant kunskapsunderlag har också till
stora delar tagits  fram  under den senaste tiden eller kommer att redovisas
inom en snar framtid. Bland  de utredningsinsatser m.m. som kan få betydelse
för utformningen av olika åtgärder  för  ett ökat bostadsbyggande kan nämnas
följande.
Boverket har på regeringens uppdrag analyserat  vilka  regioner  som kommer
att få en hög hushållstillväxt och vilka av dessa som har ett stort behov av
nyproduktion av bostäder. Analysen gäller också vilka hinder för byggande av
framför   allt  hyresbostäder  som  kan  identifieras.  Boverket  redovisade
sommaren 1999  en  rapport  med sin analys samt vissa förslag till åtgärder.
Denna rapport åberopas också  i  flera  av   motionerna.  Verkets viktigaste
slutsats är att de största problemen gäller hyresbostadsmarknadens funktion.
Bristande  incitament  att investera i hyresbostäder är det största  hindret
mot nyproduktionen enligt Boverkets bedömning.
Landshövding Ulf Adelsohn  fick  i  september  1999 regeringens uppdrag att
överlägga med kommunerna i Stockholms län om möjliga  åtgärder för att skapa
förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande i länet. En  första  delrapport
lämnades  till  regeringen i slutet av oktober. I rapporten redovisas  vissa
inledande iakttagelser  och slutsatser om läget i länet. Vidare identifieras
faktorer med betydelse för  ett ökat bostadsbyggande. Bland dessa kan nämnas
samspelet  mellan  byggherrar,   kommuner   och   konsumenter,   behovet  av
förenklingar  i  plansystemet,  marktillgången  samt kostnadsutvecklingen  i
byggandet. Landshövdingen avslutar sin delrapport  med  att  skissera  några
önskvärda  initiativ  från  regeringen.  Ytterligare en delredovisning skall
göras  den 31 mars 2000. Uppdraget skall slutredovisas  senast  den  1  juli
2000.
Även vissa  övriga  utredningsinsatser  berör frågor med stor betydelse för
bostadsproduktionen. Som redovisats ovan tillkallade  regeringen  i maj 1999
en  särskild  utredare  för  att  ta  fram  underlag  för kommande beslut om
allmännyttiga    bostadsföretag    och   för   att   utvärdera   det    s.k.
bruksvärdessystemet.  Utredaren  skall   bl.a.  analysera  de  allmännyttiga
företagens   roll   i  bostadsförsörjningen  samt   vilken   betydelse   som
hyressättningen har för produktionen av nya bostäder.
Regeringen  beslutade   vidare   i  oktober  1999  att  låta  genomföra  en
utvärdering  av  systemet  med  kreditgarantier   för  bostadsinvesteringar.
Utredaren    skall    bl.a.    analysera    om    dagens    system   främjar
bostadsförsörjningen  eller  om  det  i  olika avseenden kan effektiviseras.
Uppdraget skall vara avslutat senast den 11 februari 2000.
Slutligen  kan Byggkostnadsdelegationens arbete  nämnas.  Delegationen  har
varit verksam sedan år 1996 och har i uppgift att aktivt och i samarbete med
byggsektorns   aktörer   arbeta  för  långsiktigt  sänkta  produktions-  och
förvaltningskostnader. Delegationen  skall  slutredovisa  sitt arbete i mars
2000.
Av  redovisningen  ovan framgår att regeringen är väl uppmärksammad  på  de
problem som bildar utgångspunkt  för  förslagen  i  de  aktuella motionerna.
Bostadsutskottet  kan  också konstatera att en stor del av  de  förslag  som
lagts fram ligger väl i  linje med de åtgärder som diskuteras i de rapporter
som hittills tillställts regeringen.  Det  är angeläget att dessa förslag nu
analyseras   inom   Regeringskansliet  tillsammans   med   det   ytterligare
beslutsunderlag som kommer  att  redovisas  inom  en  snar  framtid.  Enligt
utskottets  bedömning  är  det  nödvändigt  att  pröva ett brett spektrum av
åtgärder.  Ett  flertal  åtgärder  för  att förbättra förutsättningarna  för
bostadsbyggande kan sannolikt vidtas utan  att det krävs särskilda riksdags-
eller  regeringsbeslut. Andra åtgärder kan däremot  förutsätta  ändringar  i
gällande  regelsystem  eller  de ekonomiska villkoren inom bostadssektorn. I
den mån åtgärderna kräver riksdagsbeslut  får det förutsättas att regeringen
snarast återkommer i frågan efter avslutad beredning.
Bland de åtgärder som borde kunna komma till  stånd utan fördröjning är att
alla berörda kommuner aktivt lever upp till sitt  bostadsförsörjningsansvar.
Det  kan  handla  om  att låta de kommunala bostadsföretagen  producera  nya
lägenheter, att inte låta  markanvisningar, markprissättning eller kommunala
avgifter  utgöra hinder i bostadsproduktionen  och  att  svara  för  en  god
planberedskap.  Även  de  privata  aktörerna inom bygg- och bostadsmarknaden
borde redan i dagsläget i högre utsträckning  kunna  bidra  med åtgärder som
leder  till  en  ökad  och  billigare  bostadsproduktion. Konkurrensen  inom
sektorn  behöver  utvecklas och samspelet  mellan  bostadsföretagen  och  de
boende behöver förstärkas.
Ett flertal åtgärder  som  för närvarande diskuteras kan komma att innebära
behov av ändringar i gällande  regelsystem. På dessa områden är det givetvis
särskilt viktigt att ta fram ett  bra  beslutsunderlag.  Utskottet är därför
inte  berett  att  närmare  ta ställning till förslag inom områden  som  för
närvarande är föremål för utredning  och beredning innan ett sådant underlag
föreligger. Förutom de frågor som tas  upp  i de ovan omnämnda utredningarna
har de överväganden som pågår om fastighetsbeskattningen  stor betydelse för
bostadssektorn. Inte minst gäller detta frågan om neutraliteten mellan olika
upplåtelseformer.  Som framgått av de olika analyser som genomförts  är  det
framför allt förutsättningarna för produktion och förvaltning av hyresrätter
som behöver ses över.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att förslagen i de aktuella
motionerna inte nu bör  föranleda någon åtgärd från riksdagen. Utskottet har
emellertid för avsikt att  löpande  följa hur utredningsarbetet fortskrider.
Det får förutsättas att förslag om förbättrade villkor i olika avseenden för
produktion och förvaltning av bostäder  inom  en snar framtid kan föreläggas
riksdagen. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna  Bo204  (c)  yrkande  2  i
motsvarande del, Bo211 (v) yrkandena 1 och 2, Bo223 (s), Bo230 (s) samt N240
(m) yrkande 2.

Studentbostäder

Ett stort antal motioner från årets allmänna motionstid har tagit upp frågor
om   bostadssituationen   för   studerande.   Förslag   om  att  införa  ett
investeringsbidrag för studentbostäder har redan behandlats  i  avsnittet om
anslagsfördelningen  för  utgiftsområde  18, eftersom dessa förslag  bedömts
kunna  påverka  anslagsbehovet  för  år 2000.   I  detta  avsnitt  behandlas
återstående  förslag om studentbostäder.  Ett  flertal  av  förslagen  avser
åtgärder för att  öka  produktionen och tillgången på studentbostäder. Vissa
förslag tar särskilt upp  frågor  om möjligheten till förenklade regelsystem
eller  sänkta  standardkrav vid byggande  av  studentbostäder.  Andra  avser
åtgärder för att förbättra tillgången på studentbostäder för handikappade.
Gemensamt för flertalet  av  motionerna är att de utgår från en beskrivning
av  bristen  på  lämpliga  studentbostäder   på   många   universitets-  och
högskoleorter.  Motionärerna  hänvisar  till  olika  aktuella  rapporter  om
efterfrågan på bostäder för studenter och ungdomar i dagsläget och  under de
närmaste  åren.  Bland  annat  redovisas  uppgifter ur en bostadsrapport som
Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) presenterade  i september 1999. I flera
motioner  hänvisas  även  till uppgifter om att handikappade  studenter  har
särskilt svårt att finna en lämplig bostad.
Utskottet redovisar nedan  kortfattat  samtliga  de  aktuella  förslagen om
studentbostäder   partivis  och  tar  därefter  ställning  till  dem  i  ett
sammanhang.
I motion Bo211 (v)  framhålls  att  brist  på  kapital  eller  avsaknad  av
föräldrauppbackning för att ordna en bostad inte skall få vara avgörande för
möjligheten  till  högskolestudier.  Motionärerna pekar på olika möjligheter
att  påskynda utbyggnaden av studentbostäder  och  föreslår  att  regeringen
skall  återkomma  till riksdagen med förslag om hur produktionen skall kunna
öka (yrkande 3). Vidare  föreslås  ett  tillkännagivande  om  att  kravet på
tillgänglighet  måste uppfyllas i studentbostadsbeståndet och att tillgången
på studentbostäder för handikappade måste förbättras (yrkande 4).
Förslag  om  ett  tillkännagivande   till  regeringen  med  innebörden  att
handikappanpassade studentbostäder skall  finnas  integrerade  i det vanliga
studentbostadsbeståndet   förs   fram   i  motion  Bo233  (kd)  yrkande  20.
Motsvarande förslag finns även i motion Bo207 (kd) yrkande 1. Enligt yrkande
2 i denna motion måste reglerna för byggande  av  studentbostäder förenklas.
Yrkande  3  innebär att teknik bör utvecklas för att  flytta  bostäder  från
utflyttningsorter   till   högskoleorter.   I  motion  Ub418  (kd)  föreslås
tillkännagivanden om vikten att få fram billiga studentbostäder (yrkande 2),
om behovet att se över byggnormerna  i  detta  syfte  (yrkande  4)  samt  om
behovet  att  se  över villkoren för investeringsbidrag och räntebidrag till
studentbostäder (yrkande 5).
I motion Ub499 (c)  tas en rad frågor om villkoren för högre utbildning och
forskning   upp.   Tre   yrkanden    i   motionen   behandlar   studenternas
bostadssituation   och   har   därför   hänvisats   till   bostadsutskottet.
Motionärerna framhåller att det behövs enkla  och billiga studentlägenheter,
men att nyproduktionen präglas av hög standard som leder till höga hyror. De
regler  som  styr  byggandet  av studentbostäder föreslås  därför  ses  över
(yrkande  25). Den boendesociala  beredningen  föreslås  få  i  uppdrag  att
särskilt  belysa   studenternas  behov  och  situation  på  bostadsmarknaden
(yrkande  26).  Slutligen  föreslås  ett  tillkännagivande  om  att  antalet
handikappanpassade     studentbostäder     integrerade    i    det    övriga
studentbostadsbeståndet måste ökas kraftigt (yrkande 27).
Enligt  vad  som  anförs  i  motion  Bo225  (fp)  bör   följderna   av  att
investeringsbidraget till studentbostäder avvecklades år 1998 uppmärksammas.
I motionen föreslås dels att en utredning om investeringsstödet snarast  bör
tillsättas,  dels att reglerna för byggande av studentbostäder ändras så att
standardkraven  sänks.  I  motion Ub814 (fp) yrkande 20 föreslås att det bör
utgå ett investeringsbidrag enbart inriktat mot studentbostäder.
I motion Bo216 (mp) framhålls  att kommunerna och staten delar ansvaret för
att behovet av studentbostäder skall kunna tillgodoses. Riksdagen bör enligt
yrkande 1 begära att samordningen  mellan staten och kommunerna förbättras i
detta syfte. I yrkande 2 föreslås att  staten  skall  göra  en översyn av de
funktionshindrades möjlighet att erhålla studentbostad.
Bostadsutskottet  har  tidigare  kortfattat  redogjort  för  ett  flertal
utredningsinsatser  och  överväganden  som  kan  förväntas få betydelse  för
arbetet    med    att   förbättra   de   allmänna   förutsättningarna    för
bostadsbyggandet.  Dessa  överväganden  har  givetvis  till  stor  del  även
betydelse när förutsättningar  för  byggande  av studentbostäder diskuteras.
Andra frågor är emellertid mer specifika för student- och ungdomsbostäderna.
I regeringsuppdraget till landshövding Ulf Adelsohn  om åtgärder för att öka
bostadsbyggandet i Stockholms län ingår sålunda att särskilt  ta  upp frågor
om  studenternas  bostadssituation.  Landshövdingen  skall  tillsammans  med
kommunerna diskutera och utarbeta förslag om åtgärder för att öka tillgången
på   studentbostäder,   både   på   kort   och   lång  sikt.  I  den  första
delredovisningen av uppdraget diskuteras kortfattat  bl.a. vissa tillfälliga
lösningar på bostadsbristen för studenter.
Den  boendesociala  beredningen skall enligt sina direktiv  (dir.  1998:56)
följa utvecklingen på  det  bostadssociala  området och föreslå åtgärder för
att stödja särskilt utsatta grupper på bostadsmarknaden. En av de frågor som
beredningen särskilt skall uppmärksamma är ungdomars  möjlighet att etablera
sig på bostadsmarknaden. Bostadsutskottet uttalade hösten 1998 att det fanns
skäl  att  ge  frågor om ungdomars och studenters bostadssituation  särskild
prioritet i beredningens arbete (bet. 1998/99:BoU1 s. 50).
I den bostadsrapport  från  SFS  som åberopas i flera motioner redovisas de
svårigheter  som  finns på flera orter  att  erhålla  en  studentbostad.  Av
rapporten framgår också  att  situationen vad gäller bl.a. kötid skiljer sig
starkt mellan olika studieorter.  På vissa orter utgör bristen på bostäder i
dag ett klart hinder för många studenters  studieplaner.  Även  för  dem som
lyckats   finna   en   bostad  kan  situationen  vara  osäker  på  grund  av
tidsbegränsade andrahandskontrakt  eller  andra  tillfälliga  lösningar.  På
andra  högskoleorter kan de studerande erbjudas ett godtagbar bostadslösning
med kort  varsel. Enligt utskottets mening står det emellertid klart att den
sammantagna  bostadssituationen  för  studenter på landets universitets- och
högskoleorter motiverar särskilda insatser på detta område.
Som framhålls i de aktuella motionerna  råder  ett  delat ansvar i fråga om
bostadsförsörjningen    för   de   studerande.   Ansvarsfördelningen    inom
bostadspolitiken i stort innebär att staten framför allt skall svara för att
legala och finansiella instrument  finns  tillgängliga för bostadsbyggandet.
Kommunerna  svarar sedan tillsammans med andra  aktörer  för  att  kommunens
invånare   kan    erbjudas   bostäder.   Detta   ansvar   innefattar   också
studentbostäder. Det  är således nödvändigt att de kommunala företrädarna på
högskoleorterna   ägnar  studentbostadssituationen   större   uppmärksamhet.
Sannolikt  krävs  också   ett   mellankommunalt   samarbete   på  de  större
universitetsorterna.
Även  om  ansvaret  för  den lokala bostadsförsörjningen primärt faller  på
respektive kommun är det enligt utskottets uppfattning självklart att staten
måste  ta  sin  del  av  ansvaret   när   bostadsmarknaden   inte   fungerar
tillfredsställande.  Som  framgått ovan har regeringen också tagit initiativ
till överläggningar med kommunerna  i  Stockholms  län  i  bl.a.  frågan  om
studenternas  bostadssituation.  Erfarenheterna  från  dessa  överläggningar
kommer  förhoppningsvis  även  kunna  tillämpas i andra delar av landet  med
motsvarande problem.
I  de  motioner  som  tagit upp problemen  med  studentbostäder  diskuteras
möjligheten till olika former  av  lösningar.  Utskottet  ställer  sig  inte
avvisande till att nya vägar prövas om det kan ske utan att de grundläggande
bostadspolitiska  målen  åsidosätts.  Flera  av  de förslag som tagits upp i
motionerna  torde  inte  heller  möta  några sådana hinder.  Exempelvis  kan
förslaget om att flytta bostäder från utflyttningsorter  till  högskoleorter
vara  ett  alternativ  när  detta  är  tekniskt och ekonomiskt genomförbart.
Boverket har också redovisat erfarenheterna  från  ett  sådant  projekt i en
rapport.
Förslaget  om att utveckla samarbetet mellan stat och kommun ligger  väl  i
linje med det  initiativ  som  regeringen  tagit  i Stockholms län. Det är i
överläggningar  mellan  staten  och kommunerna nödvändigt  att  uppmärksamma
bl.a.  sambandet mellan bostadssituationen  i  kommunerna  och  högskolornas
utbyggnad.  Det  kan  exempelvis ifrågasättas om de kommuner som inte vidtar
tillräckliga åtgärder för  att  tillgodose  studenternas  bostadsbehov skall
tilldelas ytterligare utbildningsplatser.
Förslaget  om  att  den  boendesociala  beredningen särskilt bör  analysera
studenternas  bostadssituation  överensstämmer   med   vad  bostadsutskottet
tidigare framhållit. Frågan får emellertid redan anses ligga  inom ramen för
beredningens direktiv. Som framhålls i en motion kan det finnas  skäl  att i
de  pågående  övervägandena  även  studera  erfarenheter  från våra nordiska
grannländer,  både  vad  gäller  de  ekonomiska  villkoren  för byggande  av
studentbostäder och förutsättningarna i övrigt.
Förslagen i flera motioner utgår från att de regelsystem som  i  dag gäller
för byggande av studentbostäder i sig skulle utgöra ett hinder för  ett ökat
byggande. Enligt motionärerna skulle förenklingar i regelsystemen och delvis
sänkta   standardkrav  kunna  bidra  till  en  ökad  produktion  av  billiga
studentbostäder.  Bostadsutskottet är i dagsläget inte berett att ställa sig
bakom denna bedömning.  Särskilt  förslagen  om  sänkt  standard  och mindre
rumsstorlek  i  studentbostäderna  kan  riskera att komma i konflikt med  de
övergripande  bostadspolitiska  målen och strävandena  mot  långsiktighet  i
åtgärderna  på  bostadsmarknaden. Utskottet  vill  dock  inte  utesluta  att
gällande regelsystem  och  administrativa  rutiner  i  olika  avseenden  kan
förenklas  utan att sådana risker uppstår. Det kan konstateras att såväl SFS
som  landshövdingen   i   Stockholms   län  förordat  att  byggreglerna  för
studentbostäder ses över.
Frågan    om    regelverken    uppmärksammades   helt    nyligen    i    en
interpellationsdebatt i riksdagen  om  studentbostäder (prot. 1999/2000:25).
Statsrådet Lövdén anförde i detta sammanhang  att  det  kan  finnas skäl att
närmare analysera frågan om dagens regelsystem utgör ett hinder för byggande
av studentbostäder. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet, och
enligt statsrådet kommer regeringen sannolikt ge Boverket i uppdrag  att  se
över  regelverket  för bostadsbyggande vad gäller studentbostäder. Utskottet
vill för sin del framhålla  att  det i detta sammanhang även finns anledning
att uppmärksamma andra åtgärder som  kan  bidra  till att fler och billigare
studentbostäder byggs. Även inom ramen för dagens  regelsystem  finns  flera
exempel   på   att  produktionskostnaderna  kunnat  pressas  betydligt.  Vid
diskussioner om  förändrade  byggregler för studentbostäder finns också skäl
att  särskilt uppmärksamma behovet  av  handikappanpassade  studentbostäder.
Eventuella förändringar i byggregler m.m. får givetvis inte leda till att de
funktionshindrade utestängs från den sociala samvaro som utgör en viktig del
av studietiden.  Bostadsutskottet  har i andra sammanhang starkt förespråkat
åtgärder för en bättre tillgänglighet i byggnadsbeståndet och den offentliga
miljön.
I   ett   flertal   motioner  framhålls  att   antalet   handikappanpassade
studentbostäder måste  öka.  Utskottet  delar  denna  uppfattning. De som är
funktionshindrade bör självklart inte ha sämre förutsättningar  att  studera
på   universitet  och  högskola  än  andra.  Det  är  därför  angeläget  att
efterfrågan  på  bostäder för handikappade ges särskild uppmärksamhet i alla
sammanhang där frågor  om studentbostäder behandlas. Att även regeringen har
denna uppfattning framkommer av den refererade interpellationsdebatten.
Av det ovan anförda framgår  att  studenternas  bostadssituation  redan  är
föremål  för olika diskussioner och överväganden mellan statliga företrädare
och  kommunerna   samt  inom  Regeringskansliet.  Det  får  förutsättas  att
regeringen  återkommer  till  riksdagen  med  de  förslag  som  de  pågående
övervägandena kan ge anledning till.
Till den del  motionerna  Bo207  (kd)  yrkandena  1,  2  och  3,  Bo211 (v)
yrkandena 3 och 4, Bo216 (mp), Bo225 (fp), Bo233 (kd) yrkande 20, Ub418 (kd)
yrkande 2, 4 och 5, Ub499 (c) yrkandena 25, 26 och 27, Ub814 (fp) yrkande 20
om studentbostäder inte kan anses vara tillgodosedda med vad utskottet  ovan
anfört avstyrks de.

Åtgärder mot segregation i boendet

Utskottet  behandlar  i  detta  avsnitt  motionsförslag  som syftar till att
motverka segregation i boendet.
För att motverka segregationen krävs enligt motion Bo204 (c) yrkande 14 och
partimotion  Sf637 (c) yrkande 25 en rad olika åtgärder som  omfattar  snart
sagt alla samhällsområden.  Enligt  den  förstnämnda  motionen bör därför en
medveten  samhällsplanering  komma  till stånd där mångfald,  variation  och
olikheter  stimuleras.  I partimotionen  betonas  vikten  av  en  förbättrad
service i form av post, bank  och  apotek. Inte minst framhålls de kommunala
fastighetsägarnas ansvar för att genom  hyressättning  m.m. göra det möjligt
att få till stånd etableringar av företag och serviceinrättningar.
I  motion  Bo232  (fp)  yrkande  5  lyfts  fram  vikten av att  det  lokala
näringslivet, föreningslivet, studieförbunden, kyrkor  och boendegrupper ges
möjlighet att påverka utvecklingen. Dessutom förespråkas åtgärder som syftar
till  att  få  varierade  boendeformer  och  att  öka  boendeinflytandet   i
hyresrätten.
Enligt  motion  Bo233  (kd)  yrkande 5 måste incitament skapas för företag,
institutioner och myndigheter att  etablera  sig  i  utsatta bostadsområden.
Dessutom   måste   skol-   och   fritidsmiljön   förbättras  samtidigt   som
boendeinflytandet ökar. Särskilt viktigt är det enligt motionen att kvinnors
erfarenheter tas till vara i det fortsatta utvecklingsarbetet.
Utskottet har inte någon annan uppfattningen än motionärerna när det gäller
vikten  av  att  motarbeta segregation i boendet liksom  i  samhällslivet  i
övrigt. Det är självfallet  viktigt  att  samhället  tar  ett ansvar för att
segregation på alla sätt motverkas. Samhället kan dock inte ensamt svara för
detta. Ett framgångsrikt arbete mot segregation förutsätter att alla berörda
medverkar.   Som   framhålls   i  flera  av  motionerna  har  stat,  kommun,
fastighetsägare och de boende en  viktig  uppgift att fylla. Detsamma gäller
företag och serviceinrättningar som post, banker  och  apotek.  Även kyrkor,
föreningar  och  organisationer  av  olika  slag  kan  bidra till att hindra
segregation och främja acceptans och integration.
De många aktörer som måste finnas är enligt utskottets  mening  en tillgång
som det gäller att utnyttja på bästa sätt. Det är dock varken möjligt  eller
lämpligt  att   med  offentliga insatser i detalj samordna och styra alla de
olika  åtgärder  som  kan  behövas.  Däremot  bör  samhället  medverka  till
pilotprojekt av olika slag  och  till att ta fram exempel på goda lösningar.
Det åligger bl.a. Integrationsverket  att ur ett brett perspektiv arbeta med
dessa frågor.
I ett bostadspolitiskt perspektiv är det  främst  Boendesociala beredningen
som har givits uppgifter på området. När det gäller  förhållandena i utsatta
bostadsområden skall beredningens arbete inriktas på frågor  som är kopplade
till  utvecklingen  av bostadsförvaltning och boendeinflytande.  Beredningen
skall  vidare  ha  ett  nära   samarbete  med  Storstadsdelegationen.  Denna
delegation har i sin tur bl.a. till  uppgift  att  utveckla och samordna den
nationella   storstadspolitiken   och   särskilt   företräda    staten   vid
överläggningar om s.k. lokala utvecklingsavtal för utsatta bostadsområden  i
storstäderna.
Som framgår av redovisningen har en rad utvecklings- och utredningsinsatser
påbörjats  som  på  olika  sätt  anknyter  till  problemen med segregation i
boendet.  Dessa  insatser  överensstämmer  till  stora  delar  med  vad  som
förordats i motionerna. Utskottet är mot bakgrund  härav  inte nu berett att
ställa  sig  bakom förslagen i motionerna Bo204 (c) yrkande 14,  Bo232  (fp)
yrkande 5 , Bo233 (kd) yrkande 5 samt i partimotion Sf637 (c) yrkande 25.

Bosparande

Förslag som avser  förbättrade  villkor  och nya former för bosparande läggs
fram i fem motioner.
Möjligheterna att spara till en egen bostad  måste  enligt motion Bo215 (m)
vara    goda.    Enligt   motionen   talar   såväl   privatekonomiska    som
samhällsekonomiska  skäl  för  ett  ökat  bosparande. Ett statligt stöd till
bosparande bör därför införas i enlighet med  det  förslag  som lagts fram i
utredningsbetänkandet  Bosparande  (SOU  1994:121).  Förslaget  innebär  att
lånemöjligheterna  förbättras  för  den  enskilde  genom att ett system  med
statlig  kreditgaranti  införs.  Garantin,  i  form  av fyllnadsborgen  till
kreditgivaren, föreslås gälla för förvärv av eget hem  eller bostadsrätt för
permanentboende.
Ett  ökat  bosparande är enligt motion Bo217 (s) angeläget  för  såväl  den
enskilde som  samhället.  Genom  bosparandet minskar skuldsättningen för den
som förvärvar en bostadsrätt eller  ett  eget  hem.  Det anges därför finnas
starka skäl att stimulera till ett ökat bosparande. En  möjlighet  är enligt
motionen  att  främja  ett  målinriktat  bosparande  där  den  årliga räntan
återinvesteras  och  där premien utgår i form av reducerad skatt när  medlen
tas ut för att förvärva en bostad.
Enligt motion Bo227 (c)  är  det  angeläget  att Sverige i likhet med andra
länder  inför  en form av premierat bosparande. Det  förutsätter  bl.a.  att
lagar och andra  föreskrifter  utfärdas  som  reglerar  verksamheten. Enligt
motionen  bör  en  utredning  tillsättas  för  att se över hur  ett  allmänt
premierat bosparande kan införas i Sverige. Utredningen  bör  bl.a. utarbeta
en  lag  om allmänt bosparande som stipulerar kraven för att erhålla  premie
och som ställer upp regler för bosparkassorna.
De   senaste    årens    i    och   för   sig   nödvändiga   minskning   av
bostadssubventionerna har enligt motion Bo232 (fp) yrkande 9 ökat behovet av
ett svenskt bosparsystem. Ett individuellt bostads- och pensionssparande bör
därför införas. Sparformen skall  enligt  förslaget tillskapas genom att det
individuella pensionssparandet modifieras till att också bli ett bosparande.
På detta sätt sparade medel skall bara kunna  disponeras för förvärv av egen
bostad.  Till  sparandet skall också knytas en lånemöjlighet.  Lånade  medel
skall löpa med förmånsränta  och  vara  återbetalade  innan pensionen enligt
avtal skall börja utgå.
Det  är  enligt  motion  Bo233  (kd) yrkande 18 viktigt att  lära  ungdomar
bospara. Enligt motionen bör det därför undersökas om ungdomsbosparandet kan
utvecklas för att bli mera attraktivt  och  kanske  övergå  till ett allmänt
bosparande  utan  åldersgräns. Ett i detta sammanhang intressant  alternativ
anges vara det förslag  till bosparsystem som lagts fram av Bofrämjandet och
som bygger på den tyska ordningen med särskilda bosparkassor. Regeringen bör
därför snarast återkomma  till  riksdagen  med ett förslag till bosparsystem
med denna inriktning.
Frågan om ett av samhället främjat bosparande,  motsvarande  de nu aktuella
förslagen, har behandlats av bostadsutskottet och riksdagen vid  ett flertal
tillfällen under senare år. Utskottet har vid dessa tillfällen pekat  på att
det  har  blivit allt viktigare med ett eget kapital för den som vill skaffa
en bostad och  att betydelsen av ett långsiktigt bosparande därför har ökat.
Vid sin senaste  behandling  av  frågan  (bet.  1998/99:BoU1  s.  44 och 45)
anförde dessutom utskottet.
Vi   har   i   Sverige   under   en   lång   tid   haft   en  situation  där
bostadsinvesteringar  till  helt  övervägande  del  finansierats  med  lånat
kapital. Inte minst utvecklingen under det sena 1980-talet  och  det  tidiga
1990-talet  har  visat att den egna insatsen måste öka vid bostadsförvärv  -
något som förutsätter  ett  sparande.  Frågan  är  mot bakgrund härav hur en
erforderlig  ökning  av  bosparandet  skall  komma  till stånd.  I  samtliga
motioner  hävdas  uppfattningen  att ett ökat sparande förutsätter  statliga
insatser i form av sparpremier, kreditgarantier eller särskilda bosparkassor
m.m. Utskottet delar inte denna uppfattning.
Det finns redan i dag banker, försäkringsbolag  och bosparinstitut av olika
slag som erbjuder bosparande med olika utformning  och  villkor.  Det  finns
inte  heller något i dagens finansiella lagstiftning som hindrar tillkomsten
av slutna  bosparkassor  där både sparande och utlåning sker till låg ränta.
Det finns också sparinstitut med i princip denna utformning som är verksamma
på den svenska marknaden.  Den  som  bestämmer  sig  för  att  bospara torde
sålunda ha goda möjligheter att finna en sparform som passar den egna situa-
tionen.
När  det  gäller  möjligheterna  att  öka  bosparandet genom någon form  av
sparpremier har bl.a. den bostadspolitiska kommittén redovisat uppfattningen
att  det  inte  har  kunnat visas att sådana premier  leder  till  ett  ökat
nysparande. Samtidigt  bör  det  framhållas  att  sparpremier inte heller är
fördelningspolitiskt effektiva, eftersom de ekonomiskt  svaga  hushållen har
svårt  att  tillgodogöra  sig  premierna.  Utskottet  vidhåller sin tidigare
uppfattning  att bosparande i första hand bör stimuleras  genom  information
och opinionsbildning.  Till  detta kommer att den i dag låga inflationen och
den relativt höga realräntan i sig utgör stimulanser till ett ökat sparande.
Vad  som  anförts  i de nu aktuella  motionerna  har  inte  givit  utskottet
anledning att ändra tidigare ställningstaganden. Motionerna Bo215 (m), Bo217
(s), Bo227 (c), Bo232 (fp) yrkande 9 och Bo233 (kd) yrkande 18 avstyrks.

Bostadsbidragen på längre sikt

I  anslutning  till  sitt  ställningstagande  till  anslagsfördelningen  för
budgetåret 2000 ovan har utskottet även behandlat förslag som avser reglerna
för bostadsbidragen för samma budgetår. I flera motioner läggs dessutom fram
förslag som avser utformningen  av bostadsbidragen på något längre sikt, och
som därigenom inte påverkar anslagen  för  nästkommande  år. Förslagen avser
såväl en mera genomgripande reformering av bostadsbidragen  som enskildheter
i dagens bidragssystem.
I  Moderata  samlingspartiets  partimotion  Bo206  yrkande 11 förordas  att
bostadsbidragen skall samordnas med övriga socialpolitiska  åtgärder. Dagens
bidrag bör enligt motionen i stället växlas mot sänkta skatter.
Det är enligt motion Bo209 (v) nödvändigt att göra en fördjupad  analys  av
den  utvärdering  av  bostadsbidragen  som  Riksförsäkringsverket tillställt
regeringen. På grundval av analysen bör regeringen  därefter  återkomma till
riksdagen med de förslag till ändringar i bostadsbidragen som erfordras. Den
förordade  översynen  bör enligt förslaget ske så skyndsamt att ett  förslag
kan  föreläggas riksdagen  i  den  kommande  ekonomiska  vårpropositionen  -
yrkande  1. Det finns enligt motionen en koppling mellan bostadsbidragen och
skattesystemet  liksom en ännu starkare koppling till socialbidragssystemet.
Enligt förslaget  bör  detta  beaktas  så  att  bostadsbidragen  fyller  sin
egentliga  uppgift, dvs. att ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla
sig med goda  och  tillräckligt  rymliga  bostäder  -  yrkande  2.  Dessutom
föreslås i motionen att reglerna för bostadsbidragen förändras genom att
-          en godtrosregel för bostadsbidragen utreds - yrkande 3,
-
-          rätt  till inkomstöverföring av tillfälliga inkomster till  annat
år vid beräkning av bostadsbidrag medges - yrkande 4,
-
-          låsta tillgångar  i  form  av  barns försäkringsersättningar m.m.
inte tas med vid beräkning av bostadsbidrag - yrkande 5,
-
-          försäkringskassorna ges rätt till kontrolluppgifter om hushållets
förmögenhet för beräkning av bostadsbidrag - yrkande 6.
-
Enligt  motion  Bo214  (s)  bör reglerna för bostadsbidragen  ses  över  med
avseende på de särskilda förhållanden som gäller för socialbidragstagare och
studerande. Framför allt anges  detta  gälla  mot bakgrund av de svårigheter
dessa hushåll i många fall har att förutse årsinkomsten m.m.
Sådant  kapital  som  ett barn fått på grund av ersättning  för  handikapp,
skada eller sjukdom bör enligt motion Bo220 (s) inte tas med vid beräkningen
av bostadsbidraget.
Det finns enligt motion Bo222 (s) skäl att göra en mer omfattande analys av
bostadsbidragen än den som Riksförsäkringsverket gjort. De frågor som härvid
bör   belysas  särskilt  är   enligt   motionen   inkomstförhållandena   för
socialbidragstagare,  möjligheterna  att  samordna bostadsbidragen med andra
försäkringsförmåner m.m. som försäkringskassorna  betalar  ut samt frågan om
vilken  hänsyn  som  skall  tas  till  barns förmögenhet vid beräkningen  av
bostadsbidraget.
En angelägen reformering av bostadsbidragssystemet  är  enligt motion Bo232
(fp)  yrkande  6  att  dels  slopa  de  individuella inkomstgränserna,  dels
begränsa  effekterna  av ytgränserna vid bidragsgivningen.  Enligt  motionen
finns det dessutom skäl  att  ta bort bostadsbidragen till ungdomar under 29
år. Det bör dock ske i samband med att studiestödet reformeras.
Bostadsbidragen bör enligt partimotion  Sf302 (kd) yrkande 24 reformeras så
att de får en bättre fördelningspolitisk profil.  Dessutom  bör reglerna för
bidragen ändras så att inte vissa familjer missgynnas. Det innebär bl.a. att
hushållets samlade inkomst skall grunda bostadsbidraget och att  ytgränserna
skall höjas med 10 m2 för alla hushållstyper. På sikt bör dessutom marginal-
effekterna   i   systemet  minskas  genom  att  bidragen  ersätts  av  sänkt
inkomstskatt.
Enligt Folkpartiets  partimotion Sf305 yrkande 7 ger bostadsbidragen upphov
till sådana marginaleffekter  att en reformering av dem är nödvändig. Dagens
selektiva stöd bör därför växlas  mot  ett  förbättrat  generellt  stöd  med
kraftigt minskade marginaleffekter som följd. De familjer som befinner sig i
fattigdomsfällan  skulle  därmed  bli  färre  och deras möjlighet att själva
påverka sin situation skulle öka.
Med  anledning  av  vad  som i motionerna föreslagits  om  bostadsbidragens
utformning på längre sikt vill utskottet anföra följande.
Den omläggning av bostadsbidragen som trädde i kraft den 1 januari 1997 har
utan tvivel lett till betydande förändringar för många bidragstagare. Det är
också mot den bakgrunden som  bostadsutskottet  och riksdagen varit drivande
när  det  gäller  att  få  en snabb och fortlöpande utvärdering  av  de  nya
bidragen till stånd. På grundval  av  de  preliminära  resultat som tidigare
kommit  fram vid utvärderingen har också flera förändringar  i  vidtagits  i
bostadsbidragssystemet.  Utskottet  vill  här  bara påminna om att en lägsta
nivå för reduktion av boendekostnaden på grund av  bostadsytan  har  införts
och  att  möjligheterna  till  eftergift  av återbetalningskrav har vidgats.
Dessa  redan  beslutade  förändringar  utesluter   naturligtvis   inte   att
ytterligare  justeringar  av  bostadsbidragssystemet  kan behöva vidtas. Den
slutrapport över utvärderingen som Riksförsäkringsverket  nu presenterat ger
också  underlag  för  en  mera  ingående  granskning  av  vilka tillkommande
förändringar som kan visa sig erforderliga.
Till  grund  för  förändringarna i bostadsbidragen låg en strävan  att  öka
träffsäkerheten i systemet,  men  även  ett  behov  av att minska samhällets
kostnader för bidragen. Samtidigt var det ett uttalat  mål att besparingarna
inte fick utformas på ett sådant sätt att de ytterligare skulle försvåra för
barnfamiljer med låg ekonomisk bärkraft att efterfråga en  bostad med rimlig
standard.
Riksförsäkringsverket konstaterar sammanfattningsvis i sin  ovan  i korthet
redovisade utvärdering att de nya reglerna i stort har uppfyllt målen.
Regelförändringarna    har    enligt    verket   lett   till   de   avsedda
utgiftsminskningarna.  Sedan  år 1998 understiger  utbetalningarna  anslagna
medel och beräknas göra så även för år 1999.
När   det   gäller   de   fördelningspolitiska    effekterna    konstaterar
Riksförsäkringsverket att bostadsbidragen i stort sett förblivit oförändrade
för  dem  som  kan  antas vara mest beroende av inkomstförstärkningen,  dvs.
ensamförsörjare med låga  inkomster  som  bor i hyresrätt. Besparingarna har
framför allt burits av sammanboende föräldrar med högre ekonomisk bärkraft i
relativt rymliga bostäder som de äger.
Även    om   Riksförsäkringsverkets   utvärdering    visar    att    dagens
bostadsbidragssystem  i  väsentliga  delar synes svara mot de uppsatta målen
finns det enligt utskottets mening anledning  att  ytterligare  studera  och
analysera  resultaten från utvärderingen. Som framgår av budgetpropositionen
har också en  sådan fördjupad analys inletts i Regeringskansliet. Regeringen
aviserar där även  sin avsikt att återkomma till riksdagen i frågan. Det kan
enligt utskottets mening  mot  bakgrund  härav  finnas  anledning  att något
beröra det fortsatta utvärderings- och analysarbetet.
Som framgår ovan har Riksförsäkringsverket i sin slutrapport föreslagit att
ändringar  i reglerna för bostadsbidragen skall övervägas i några avseenden.
På en punkt  redovisar  också  regeringen  redan  i  budgetpropositionen  en
uppfattning  som väl svarar mot det förslag som verket fört fram. Det gäller
i fråga om beloppsgränsen  för  när  avgift  skall  utgå. Här gör regeringen
bedömningen  att  gränsen  bör höjas från dagens 1 000 kr  till  2  500  kr.
Riksförsäkringsverket har i  rapporten  uttalat sig för en gräns på 2 000 kr
eller 3 000 kr.
När det gäller de övriga förslag som verket fört fram kommer dessa att ingå
i  de  fortsatta övervägandena i Regeringskansliet.  Därmed  får  det  också
förutsättas  att regeringen kommer att redovisa sin syn på förslagen när den
återkommer till  riksdagen  i  frågan. Det innebär bl.a. att den i en motion
(v) aktualiserade frågan om en lagreglerad  rätt  för  Riksförsäkringsverket
och   försäkringskassorna   att   få  tillgång  till  kontrolluppgifter   om
förmögenhet kommer att belysas ytterligare i det fortsatta arbetet. Även den
i en motion (s) förordade översynen  med  avseende  på  bostadsbidragen  för
studerande kommer att ingå i övervägandena.
Det  är  naturligtvis  bra  att de fortsatta övervägandena med anledning av
Riksförsäkringsverkets  utvärdering   omfattar   flera   av  de  frågor  som
aktualiseras  i  motionerna.  Samtidigt  finns det enligt utskottets  mening
anledning att ytterligare fördjupa och bredda denna analys utöver de förslag
som  förs  fram  i verkets slutrapport. Resultaten  från  utvärderingen  bör
sålunda kunna ligga  till  grund  för  en  analys  som  bl.a.  tar  sikte på
bostadsbidragens    roll    och   effekter   för   särskilda   grupper   som
socialbidragstagare och arbetslösa  där  inkomsterna  kan  variera  kraftigt
under  året.  På  samma sätt kan det finnas anledning att ytterligare belysa
frågor som anknyter  till  bostadsbidragens  betydelse  som bostadspolitiskt
instrument.  En fråga som naturligen bör uppmärksammas i anslutning  härtill
är   sambandet   mellan    bidragen    och    skattesystemet    liksom   med
socialbidragssystemet.   Utskottet   har  i  detta  sammanhang  noterat  att
regeringen i budgetpropositionen aviserar  att  den  avser  att i ett samlat
perspektiv  se  över  de marginaleffekter som bl.a. bostadsbidragen  kan  ge
upphov till.
Den breddning av de aviserade överväganden om bostadsbidag som utskottet nu
uttalat sig för bör enligt  utskottets  mening  dessutom  omfatta följande i
motioner (s) och (v) aktualiserade frågor.
-          Hur barns försäkringsersättningar och andra liknande ersättningar
skall beaktas vid bidragsgivningen.
-
-          Möjligheterna att införa en s.k. godtrosregel för  de hushåll som
fullgjort sin anmälningsplikt m.m. men som ändå drabbas av återkrav.
-
-          Förutsättningarna  för att kunna medge överföring av  tillfälliga
inkomster  till  ett  annat  år vid  beräkningen  av  den  bidragsgrundande
inkomsten.
-
-          Möjligheterna   att   samordna   de   övriga   ersättningar   som
försäkringskassorna betalar ut med bostadsbidragen.
-
Den utvärdering av bostadsbidragen  som  nu  gjorts grundar sig i princip på
erfarenheterna från det första bidragsåret med  de  nya  reglerna. Det finns
mot  den bakgrunden skäl att överväga vilka ytterligare utvärderingsinsatser
som kan  erfordras. En fråga som särskilt bör beaktas är hur träffsäkerheten
i sy-  stemet  kommer  att  utvecklas.  För att bostadsbidragen skall få sin
avsedda  effekt  fordras att de så väl som  möjligt  svarar  mot  hushållets
inkomst vid bidragstillfället.
Sammanfattningsvis  finns  det enligt utskottets mening anledning att såväl
bredda som fördjupa analysen  av  bostadsbidragen.  Resultatet  av  analysen
tillsammans med de förslag till förändringar den kan komma att föranleda bör
föreläggas  riksdagen  senast  i  nästa  års  ekonomiska vårproposition. Med
avseende på det underlagsmaterial som regeringen  nu har och med hänsyn till
regeringens uttalade avsikt att ytterligare analysera  detta  kan det enligt
utskottets mening förutsättas att en analys av den omfattning och inriktning
som  utskottet  uttalat  sig  för  kommer  till  stånd  utan  något särskilt
uttalande  från  riksdagens  sida. Något tillkännagivande till regeringen  i
enlighet med förslagen i motionerna  Bo209  (v),  Bo214  (s), Bo220 (s) samt
Bo222  (s)  kan  därmed  inte  nu anses erforderligt. Motionerna  Bo206  (m)
yrkande 11, Bo232 (fp) yrkande 6,  Sf302  (kd)  yrkande  24  och  Sf305 (fp)
yrkande 7 avstyrks.
Förslag  som avser enskildheter i dagens bostadsbidragssystem förs  fram  i
två motioner.
Till de föräldrar  som  inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad utgår
den bostadsanknutna delen av bostadsbidraget till båda föräldrarna. Den icke
bostadsanknutna delen, det  s.k.  särskilda bidraget, tillfaller dock endast
den förälder hos vilken barnet är folkbokfört.
För att jämställa båda föräldrarna  vid  delad  vårdnad  föreslås  i motion
Sf201  (c) yrkande 2 att också det icke bostadsanknutna bidraget skall  utgå
till båda föräldrarna.
Utskottet   och   riksdagen  har  vid  flera  tidigare  tillfällen  avvisat
motionsförslag motsvarande det nu aktuella (senast bet. 1997/98:BoU1 s. 51).
Vad  som  i  den nu aktuella  motionen  anförts  har  inte  givit  utskottet
anledning att  ändra  sitt  tidigare ställningstagande. Motionens förslag om
bostadsbidraget vid delad vårdnad avstyrks sålunda.
Som  en del i ett förslag för  att  underlätta  småföretagande  föreslås  i
motion  N387  (c)  yrkande  10  att reglerna för den bostadsbidragsgrundande
inkomsten skall ändras. Enligt motionen  bör  de  1997  införda reglerna för
beräkning av näringsidkares bostadsbidragsgrundande inkomst  ändras,  så att
justeringsposter     som    avsättning    till    periodiseringsfond    m.m.
fortsättningsvis inte  skall  ingå  i  den  inkomst som läggs till grund för
bostadsbidraget.
Grundläggande för de regler för beräkningen  av den bostadsbidragsgrundande
inkomsten  för egenföretagare som infördes år 1997  var  att  åstadkomma  en
likställighet  i  inkomstbegreppet  mellan egenföretagare och löntagare. Vid
sin behandling av förslaget i denna del uttalade dock utskottet att det inte
var  helt  okomplicerat  att  med utgångspunkt  i  egenföretagares  taxerade
inkomst räkna fram en med löntagare  jämförbar  inkomstnivå.  I sammanhanget
framhöll   också   utskottet   att   det   av   propositionen  framgick  att
inkomstbegreppet  för  egenföretagare borde ses över  inom  flera  delar  av
bidrags- och socialförsäkringssystemen.  De  nya  reglerna  var  därför  att
betrakta som tillfälliga i avvaktan på en sådan översyn.
Sedan  utskottets  ställningstagande  våren 1996 har regeringen tillsatt en
särskild utredare med uppdrag att göra en  översyn  av inkomstbegreppen i de
författningar  som  reglerar  olika  bidrags- och socialförsäkringsförmåner.
Utredningsarbetet, som nu är avslutat,  har  resulterat i betänkandet Förmån
efter  inkomst  -  samordnat  inkomstbegrepp  för  bostadsstöden   och   nya
kvalifikationsregler  för  sjukpenninggrundande  inkomst  (SOU  1997:85).  I
betänkandet  tas  bl.a.  upp  frågan  om  hur  inkomstbegreppet inom de båda
bostadsstödssystemen    bostadsbidrag    till   barnfamiljer    m.fl.    och
bostadstillägg till pensionärer skall kunna  samordnas.  I  detta sammanhang
berörs   även   frågan   om   inkomstbegreppet   för   egenföretagare   m.m.
Utredningsbetänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Som  framgår  ovan  förutsattes  det  redan vid tillkomsten av de nuvarande
reglerna  för  hur  egenföretagares  bostadsbidragsgrundande  inkomst  skall
beräknas att en översyn skulle komma till  stånd.  En  sådan  översyn har nu
genomförts  och det förslag som den föranlett bereds inom Regeringskansliet.
Enligt utskottets  mening bör resultatet av denna beredning avvaktas. Motion
N387 (c) yrkande 10 avstyrks.

Bostadsanpassningsbidrag

Ett kommunalt bidrag  kan  utgå  till  anpassning av bostäder i syfte att ge
personer  med  funktionshinder ett självständigt  liv  i  ett  eget  boende.
Kommunerna är skyldiga  att  lämna  bidrag  i  enlighet med bestämmelserna i
lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.
Folkpartiet framhåller i sin partimotion So321  vikten av att nyproducerade
hus  byggs  så  att  de  redan från början är anpassade  för  människor  med
funktionshinder. Därigenom  kan  behovet av bostadsanpassningsbidrag minska.
Enligt motionens yrkande 14 finns det emellertid anledning för riksdagen att
i     ett     tillkännagivande     till     regeringen     framhålla     att
bostadsanpassningsbidragen även i fortsättningen  kommer att behövas i olika
situationer.
I motion So488 (kd) yrkande 17 föreslås att ett tillägg  görs  till  8  § i
lagen  om  bostadsanpassningsbidrag.  Enligt den nuvarande lydelsen av denna
paragraf lämnas bidrag i samband med nybyggnad,  köp  eller  byte  av bostad
endast  om  det  finns  särskilda  skäl  för  att välja en bostad som kräver
anpassningsåtgärd. Motionärerna föreslår ett tillägg  med  följande lydelse:
"Särskilt skäl kan vara att den funktionshindrade lagt ned rimligt arbete på
att finna en för honom och hans familj lämplig bostad och kommunen inte inom
en  för  den  funktionshindrade  rimlig  tid  kan anvisa en bostad  som  den
funktionshindrade skäligen bör godta."
Bostadsutskottet   behandlade   förra   hösten   två   motionsförslag    om
bostadsanpassningsbidrag  likalydande  med  de  nu aktuella (1998/99:BoU1 s.
52).  Utskottet konstaterade då med anledning av  fp-förslaget att det rådde
bred politisk enighet om bostadsanpassningsbidragens betydelse och vikten av
att behålla dem. Något tillkännagivande i denna fråga kunde utskottet därför
inte  se  anledning  till. Inte heller i den nu aktuella  motionen  framförs
någon motivering till varför ett riksdagens tillkännagivande i frågan skulle
erfordras.
Vad gäller motsvarande  förslag som nu förs fram i kd-motionen konstaterade
utskottet bl.a. att det kan finnas skäl att överväga regelförtydliganden och
utformningen  av  bostadsanpassningslagen   i   vissa  avseenden.  Utskottet
hänvisade  till  att  frågor om reglerna för bostadsanpassningsbidrag  kunde
förväntas   bli  uppmärksammade   i   den   nationella   handlingsplan   för
handikappområdet  som  skall  utarbetas  inom  Regeringskansliet. Enligt vad
regeringen  redovisat för riksdagen tidigare i höst  kommer  handlingsplanen
att föreläggas  riksdagen  i  december  1999.  Utskottet  anser  att närmare
överväganden  i frågor om behovet av regeländringar bör anstå i avvaktan  på
att regeringen presenterar handlingsplanen.
Med hänvisning  till  det anförda avstyrker utskottet motionerna So321 (fp)
yrkande 14 och So488 (kd) yrkande 17.

Länsstyrelsernas verksamhet

Utskottet  har i avsnittet  om  anslagsfördelningen  inom  utgiftsområde  18
behandlat de  förslag  angående  länsstyrelserna som avser budgetfrågor. Ett
ytterligare förslag om länsstyrelsernas  verksamhet  skall behandlas i detta
betänkande.  I  motion Bo226 (m) yrkande 6 föreslås att  det  bör  utvecklas
metoder  för  effektivitetsmätningar   vid   länsstyrelserna.   Motionärerna
förordar   ett  system  med  nyckeltal  som  gör  det  möjligt  att  jämföra
effektiviteten  vid  de olika länsstyrelsernas avdelningar mätt i exempelvis
antalet anställda eller kostnad per invånare.
Bostadsutskottet har  givetvis inget att invända mot att olika vägar prövas
för att effektivisera verksamheten  vid  länsstyrelserna.  Ett sådant arbete
bedrivs   också   sedan   länge.   Inte  minst  de  senaste  årens  kraftiga
budgetrestriktioner har gjort det nödvändigt  att  se  över verksamheten vid
länsstyrelserna   ur   effektivitetssynpunkt.   I   årets  budgetproposition
beskriver regeringen kortfattat det fortlöpande arbete  som  bedrivs i syfte
att utveckla den samordnade styrningen och uppföljningen av länsstyrelsernas
verksamhet. Bland annat har gemensamma redovisningsprinciper tagits fram för
att underlätta jämförelser av länsstyrelsernas handläggning. En  modell  för
resultatinformation  har  utvecklats, och framtagande av nyckeltal och andra
resultatindikatorer inom olika verksamhetsområden pågår.
Vad  som  i  motionen  anförts  ger  inte  utskottet  anledning  att  lägga
synpunkter på inriktningen  av det pågående utvecklingsarbetet. Motion Bo226
(m) yrkande 6 avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.   beträffande   anslagsfördelningen   inom   utgiftsområde   18
budgetåret 2000
att riksdagen med bifall  till proposition 1999/2000:1 utgiftsområde 18 och m
de i bilaga 1 upptagna motionerna
dels  godkänner vad i propositionen  föreslagits  om  senareläggning  av
investeringsbidrag   till  bostadsinvesteringar  som  främjar  ekologisk
hållbarhet,
dels godkänner vad i propositionen  föreslagits  om  att bidrag avseende
statligt räntestöd för reparation och underhåll inte utbetalas  under år
2000,
dels  bemyndigar  regeringen att, i fråga om ramanslaget A 2 Räntebidrag
m.m., disponera högst  20  miljoner kronor för återstående utbetalningar
avseende investeringsbidrag  för  anordnande  av  bostäder för studenter
m.fl. under år 2000,
dels  antar det i bilaga 3 till detta betänkande fogade  förslaget  till
lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
dels godkänner  vad  i  propositionen  föreslagits om ändrade regler för
fonden för fukt- och mögelskador,
dels godkänner vad i propositionen föreslagits  om  ändrad användning av
delar  av  ramanslaget  E  1  Stöd  till lokala investeringsprogram  för
ekologisk hållbarhet och om ändrade regler  för  statsbidrag till lokala
investeringsprogram,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget A 6
Byggforskning,  besluta  om  bidrag  som  inklusive  tidigare  åtaganden
innebär utgifter på högst 162 miljoner kronor under åren 2001-2004,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget E 1
Stöd  till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet,  besluta
om bidrag  som  inklusive  tidigare  åtaganden innebär utgifter på högst
2 600 miljoner kronor under åren 2001 och 2002,
dels  för  budgetåret  2000  anvisar  anslagen  under  utgiftsområde  18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och  byggande  enligt  vad  som  i
bilaga 2 angivits som utskottets förslag,
2.beträffande bostadspolitikens inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Bo204 yrkandena 1, 2 i motsvarande
19, 1999/2000:Bo206 yrkande 1, 1999/2000:
Bo231 yrkande 15, 1999/2000:Bo232 yrkandena 2 och 3, 1999/2000:
Bo233 yrkande 1 samt 1999/2000:Sf637 yrkande 24,
res. 1 (m)
res. 2 (kd)
res. 3 (c)
res. 4 (fp)
3.  beträffande  handläggningen  av de bostadspolitiska frågorna i
regeringen
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Bo203 och 1999/2000:
Bo204 yrkande 20,
res. 5 (m) - motiv.
res. 6 (v)
res. 7 (c)
4. beträffande inrättandet av en boendekostnadsdelegation
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Bo411 yrkande 4,
res. 8 (v)
5. beträffande Boendesociala beredningen
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Bo411 yrkande 7 och 1999/2000:So489
res. 9 (v)
6. beträffande de kommunala bostadsföretagen
att   riksdagen   avslår   motionerna   1999/2000:Bo201,   1999/2000:Bo204
1999/2000:Bo206  yrkandena  16  och  17,  1999/2000:Bo232   yrkande   1,
1999/2000:Fi611 yrkande 2 samt 1999/2000:K352 yrkande 3,
res. 10 (m, kd, c, fp)
7. beträffande ett ökat bostadsbyggande
att   riksdagen   avslår   motionerna  1999/2000:Bo204  yrkande  2  i  motsva
1999/2000:Bo211 yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Bo223, 1999/2000:Bo230 samt
1999/2000:N240 yrkande 2,
res. 11 (m)
8. beträffande studentbostäder
att riksdagen avslår motionerna  1999/2000:Bo207  yrkandena  1,  2 och 3, 199
yrkandena  3  och  4,  1999/2000:Bo216, 1999/2000:Bo225, 1999/2000:Bo233
yrkande  20, 1999/2000:Ub418  yrkandena  2,  4  och  5,  1999/2000:Ub499
yrkandena 25, 26 och 27, samt 1999/2000:Ub814 yrkande 20,
res. 12 (m) - motiv.
res. 13 (kd, c, fp)
9. beträffande segregation i boendet
att riksdagen  avslår  motionerna  1999/2000:Bo204 yrkande 14, 1999/2000:Bo23
1999/2000:Bo233 yrkande 5 och 1999/2000:Sf637  yrkande 25,
res. 14 (kd, c, fp)
10. beträffande bosparande
att  riksdagen  avslår  motionerna  1999/2000:Bo215,   1999/2000:Bo217,  1999
1999/2000:Bo232 yrkande 9 och 1999/2000:Bo233 yrkande 18,
res. 15 (m)
res. 16 (kd, c)
res. 17 (fp)
11. beträffande bostadsbidragens utformning på längre sikt
att   riksdagen   avslår   motionerna   1999/2000:Bo206  yrkande   11,   1999
1999/2000:Bo214, 1999/2000:Bo220, 1999/2000:
Bo222,  1999/2000:Bo232  yrkande  6,  1999/2000:Sf302   yrkande  24  och
1999/2000:Sf305 yrkande 7,
res. 18 (m)
res. 19 (kd)
res. 20 (fp)
12. beträffande bostadsbidraget vid delad vårdnad
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf201 yrkande 2,
res. 21 (c)
13.   beträffande   den   bostadsbidragsgrundande  inkomsten   för
egenföretagare
att riksdagen avslår motion 1999/2000:N387 yrkande 10,
res. 22 (m, kd, c, fp)
14. beträffande bostadsanpassningsbidrag
att riksdagen avslår motionerna  1999/2000:So321  yrkande  14 och 1999/2000:S
17,
res. 23 (kd)
res. 24 (fp)
15. beträffande verksamheten vid länsstyrelserna
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Bo226 yrkande 6.
res. 25 (m, fp)



Stockholm den 23 november 1999

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson


I  beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar (s),  Lilian
Virgin  (s),  Owe  Hellberg  (v),  Ulf Björklund (kd)1, Sten Andersson (m)1,
Carina Moberg (s), Inga Berggren (m)1,  Anders  Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl
(s), Sten Lundström (v), Ulla-Britt Hagström (kd)1,  Carl-Erik Skårman (m)1,
Helena Hillar Rosenqvist (mp), Yvonne Ångström (fp)1,  Ewa Thalén Finné (m)1
och Agne Hansson (c)1.

Reservationer

1. Bostadspolitikens inriktning (mom. 2)

Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman  (m) och Ewa Thalén
Finné (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar  med "I den" och
på s. 34 slutar med "yrkande 24" bort ha följande lydelse:
Som  framhålls  i  motion Bo206 (m) har den svenska bostadsmarknaden  under
lång tid utmärkts av  omfattande  regleringar, långtgående subventionssystem
och en uttalad politisk styrning.
Effekterna  av  denna politik framträder  i  dag  också  med  all  önskvärd
tydlighet i form av  höga  boendekostnader,  ett  extremt  lågt  nybyggande,
obalanser  på bostadsmarknaden, en växande illegal marknad för hyreskontrakt
och en tilltagande  segregation.  Det är därför nu hög tid att dra lärdom av
de gångna årens bostadspolitiska misstag  och  forma  en  ny och långsiktigt
hållbar bostadspolitik där den boende ställs i centrum.
Den  framtida bostadspolitiken bör, som framhålls i m-motionen,  i  stället
grundas  på  valfrihet  och syfta till ett bra boende till en så låg kostnad
som möjligt. Det innebär  att  boendet bör utvecklas utifrån människors egna
önskemål och vilja i stället för  politiska  planer. Utvecklingen måste gå i
riktning  mot fasta och stabila spelregler och  en  bostadsmarknad  där  den
enskildes önskemål är styrande i stället för politiska regleringar.
En ytterligare  utgångspunkt för den framtida bostadspolitiken bör vara att
de boende ges möjlighet  att  fullt  ut själva ta ansvar för sitt boende och
för sin bostad. Det innebär att den som vill skall kunna äga sin bostad, och
det oavsett om det är fråga om småhus  eller flerbostadshus. Därutöver skall
naturligtvis de boendeformer i övrigt som  efterfrågas  finnas tillgängliga.
Genom  en  ökad mångfald ökar också flexibiliteten på bostadsmarknaden.  Det
leder i sin  tur  till  en  större  rörlighet  och  därmed  till  ett bättre
utnyttjande av bostadsbeståndet.
1Ledamoten har ej deltagit i beslutet under  mom. 1
Som   ett   led   i   strävandena   att  nå  de  nu  i  korthet  relaterade
bostadspolitiska målen bör därför bl.a. följande åtgärder vidtas.
För att minska rundgången i systemet och för att skapa långsiktigt hållbara
förutsättningar för bostadsproduktionen  bör bostadssubventionerna avvecklas
i takt med att fastighetsskatten tas bort.
För  att  skapa bättre ekonomiska förutsättningar  vid  bostadsförvärv  för
såväl samhället som den enskilde bör ett bosparsystem införas.
För   att   skapa    lika    förutsättningar    för   alla   husägare   bör
tomträttsinstitutet avskaffas. Det bör ske genom att tomträtterna säljs till
tomträttsinnehavarna.  Det  frigjorda  kapitalet  bör   sedan   användas   i
kommunernas kärnverksamhet.
För  att  ge  bostadsrätten  samma  förutsättningar  och  villkor som andra
boendeformer bör dess ställning stärkas. Det bör bl.a. ske genom en återgång
till  enkel  majoritet  för  ombildning  och  upphävande  av  förbudet   mot
dubbelupplåtelse.   Dessutom   bör   bostadsrättens   ställning   som   pant
förbättras.
För att öka mångfalden och för att stärka äganderätten också i boendet  bör
ägarlägenheter  snarast  införas.  Den  lagstiftning  om  ägarlägenheter som
riksdagen  beställt  bör  därför  omedelbart  arbetas  fram  och  föreläggas
riksdagen.
För  att  återge  bruksvärdessystemet  dess  ursprungliga  funktion bör  de
kommunala bostadsföretagens hyresledande funktion avskaffas.  Dessutom måste
hyressättningssystemet reformeras så att det bl.a. blir möjligt för kund och
fastighetsägare  att  vid  inflyttning  komma  överens  om  en  hyra som  är
relaterad till efterfrågan på bostäder.
För att ge utrymme för de boendes önskemål och förutsättningar och  för att
ge  fastighetsägarna  möjlighet att fullt ut svara mot dessa bör kommunernas
roll på det bostadspolitiska  området begränsas. Det bör bl.a. ske genom att
det kommunala ägandet av bostadsföretag avvecklas.
Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i motion Bo206 (m) yrkande 1
anfört om bostadspolitikens utformning  och inriktning bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande bostadspolitikens inriktning
att  riksdagen  med  anledning av motion  1999/2000:Bo206  yrkande  1  och  med
motionerna 1999/2000:Bo204  yrkandena  1, 2 i motsvarande del, 3 och 19,
1999/2000:Bo231  yrkande  15,  1999/2000:  Bo232   yrkandena  2  och  3,
1999/2000:Bo233 yrkande 1 samt 1999/2000:Sf637 yrkande 24 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Bostadspolitikens inriktning (mom. 2)

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar  med "I den" och
på s. 34 slutar med "yrkande 24" bort ha följande lydelse:
Det   finns   enligt   utskottets   mening   all  anledning  att  lägga  om
bostadspolitiken  i  den  riktning som förordas i  Bo233  (kd).  Inte  minst
utvecklingen  under  1990-talet   talar   för   detta.   De   senaste  årens
bostadspolitik och därmed också familjepolitiken har framför allt  påverkats
av två mot varandra stående politiska strömningar. Den ena av dessa  präglas
av  ett  socialistiskt,  kollektivistiskt  och  den  andra  av ett liberalt,
individualistiskt   synsätt.   Inget   av   dessa  synsätt  leder  till   en
bostadspolitik  som fyller det av riksdagen fastlagda  målet:  "Boendemiljön
skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja
en god uppväxt för barn och ungdomar."
Mot den nu skisserade  bakgrunden  behöver  enligt  utskottets mening en ny
bostadspolitik etableras som bygger på en gemenskap där  familjens  roll och
betydelse  lyfts  fram.  Som  framhålls  i  kd-motionen  bör  ytterligare en
utgångs-punkt  för  bostadspolitiken  vara  att människor skall kunna  känna
trygghet i sitt boende. En förutsättning för  att detta skall bli möjligt är
att de boende ges stor frihet i valet av bostad.  Så  är  i dag inte fallet.
Genom  att  öka  valfriheten  ökar  också  förutsättningarna  för   en   god
boendemiljö  för  alla.  Detta  är  inte  minst viktigt med tanke på barnens
bästa.
De åtgärder som enligt utskottet måste vidtas  för att ge en bostadspolitik
med den nu förordade inriktningen omfattar bl.a. följande insatser.
Valfriheten  och mångfalden i boendet måste öka.  Det  bör  ske  genom  att
riksdagen snarast föreläggs den lag om ägarlägenheter som riksdagen beställt
hos regeringen.  Även  i  övrigt måste åtgärder vidtas för att garantera ett
brett utbud av bostäder av olika utformning och med olika upplåtelseformer.
Studenterna är en grupp vars  bostadssituation  måste  förbättras  genom en
ökad ny- och ombyggnad av studentbostäder.
Bostadsrättens ställning måste stärkas. Det bör ske genom en återgång  till
krav  på  enkel  majoritet  för  ombildning m.m. Dessutom bör bostadsrättens
ställning    som   pant   stärkas,   bl.a.     genom    att    införa    ett
bostadsrättsregister.
Ett bosparsystem  med  de tyska bosparkassorna som förebild bör införas för
att underlätta för såväl den enskilde som samhället vid förvärv av bostad.
För  att bl.a. förbättra  neutraliteten  mellan  olika  boendeformer  måste
fastighetsskatten  på  sikt  avvecklas.  I  stället  bör  kommunerna  ges en
möjlighet  att  ta  ut  en avgift för att täcka kostnader för gatuunderhåll,
brandförsvar och annan kommunal service som är kopplad till fastigheten.
Boendesegregationen måste motverkas. Det bör ske genom ett förstärkt lokalt
inflytande där de boendes  önskemål  och förmåga tas till vara samtidigt som
utbudet av service förbättras.
Bostadssitutionen för särskilt utsatta  grupper  måste  lösas.  Det  gäller
främst  de  hemlösa  för  vilka  bostäder måste ordnas genom insatser från i
första hand kommunerna, men också från staten.
Kvaliteten i våra bostäder och bostadsområden måste säkras. Det innebär att
allt byggande måste ske med största  möjliga  hänsyn till miljön och till de
boende. Inomhusmiljön måste förbättras genom insatser  i befintliga bostäder
och genom åtgärder som ger sunda nya hus. All ny- och ombyggnad måste vidare
ske  med  beaktande  av  arkitektoniska och estetiska värden.  Kulturmiljöer
måste tas till vara.
Vad utskottet nu med anslutning  till motion Bo233 (kd) yrkande 1 anfört om
inriktningen av bostadspolitiken bör  riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande bostadspolitikens inriktning
att  riksdagen  med  anledning av motion  1999/2000:Bo233  yrkande  1  och  med
motionerna 1999/2000:Bo204  yrkandena  1, 2 i motsvarande del, 3 och 19,
1999/2000:Bo206 yrkande 1, 1999/2000: Bo231  yrkande 15, 1999/2000:Bo232
yrkandena 2 och 3 samt 1999/2000:Sf637 yrkande  24  som  sin  mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Bostadspolitikens inriktning (mom. 2)

Agne Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "I  den" och
på s. 34 slutar med "yrkande 24" bort ha följande lydelse:
Utskottet  delar  den vision om hur en god bostadspolitik bör utformas  som
förs fram i motion Bo204  (c).  Även  enligt  utskottets  mening bör sålunda
bostadspolitiken präglas av
-          mångfald  i utbudet av bostäder med avseende på boendeformer  och
utformning,
-
-          en  överblickbar   och   mänsklig  skala  på  bostadsområden  och
bostäder,
-
-          boendekostnader som är hanterliga för alla samt
-
-          valfrihet för det enskilda  hushållet  i  fråga om bostadsort och
upplåtelseform.
-
Som framhålls i de båda c-motionerna är en god bostad  en  del av välfärden.
Det  innebär  i  sin  tur  att  alla  måste  få  del av denna välfärd.  Goda
boendemiljöer är viktiga för välbefinnandet. Boendemiljön  skall  även bidra
till  jämlika  och  värdiga  levnadsförhållanden.  Den  skall  främja en god
uppväxtmilö  för  barn  och ungdomar. En förutsättning för att så skall  bli
fallet är naturligtvis att  bostadspolitiken  ges  en  sådan  utformning att
dessa mål kan uppnås. Dagens bostadspolitik svarar enligt utskottets  mening
inte mot detta krav.
Vi  har  i  dag en bostadsbrist i vissa expansiva områden samtidigt som det
finns ett stort  antal  tomma lägenheter i andra delar av landet. Utbudet av
bostäder  med  olika  upplåtelseformer   är   inte   tillräckligt.  I  många
bostadsområden har den boende ingen möjlighet att välja mellan hyresrätt och
bostadsrätt genom att den ena boendeformen är underrepresenterad  där. Dessa
brister måste enligt utskottets mening rättas till. Möjligheten att  äga sin
lägenhet såväl som ett egethem måste finnas. Att äga sin bostad är ett värde
i sig.
Den  av  utskottet  nu  förordade  mångfalden  i boendet förutsätter att de
hinder som nu finns undanröjs. Det innebär bl.a. att
-          en väl fungerande bostadsmarknad måste skapas,
-
-          neutraliteten mellan upplåtelseformerna måste återställas,
-
-          bruksvärdessystemet måste tillämpas på ett bättre sätt,
-
-          de regelsystem som styr byggande och boende  måste  göras stabila
och långsiktiga samt
-
-          bostadsfinansieringen    bör    reformeras    genom    att    ett
investeringsbidrag   införs  samtidigt  som  de  s.k.  eviga  räntebidragen
avvecklas.
-
De kommunala bostadsföretagens  roll  bör  stärkas. De bör ges möjlighet att
utan hinder fungera på bostadsmarknaden som  vilket annat bostadsföretag som
helst.
Vad  utskottet  nu  med  anslutning till Centerpartiets  partimotion  Sf637
yrkande 24 samt motion Bo204 (c) yrkandena 1, 2, detta yrkande i motsvarande
del,  3  och 19 anfört om utformningen  och  inriktningen  av  den  framtida
bostadspolitiken  bör  riksdagen  som  sin  mening ge regeringen till känna.
Övriga motionsförslag avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande bostadspolitikens inriktning
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Bo204 yrkandena 1, 2 i mots
3 och 19 samt 1999/2000:Sf637 yrkande 24  och  med  avslag på motionerna
1999/2000:Bo206  yrkande 1, 1999/2000:Bo231 yrkande 15,  1999/2000:Bo232
yrkandena 2 och 3,  samt  1999/2000:  Bo233 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Bostadspolitikens inriktning (mom. 2)

Yvonne Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som  på s. 33 börjar med "I den" och
på s. 34 slutar med "yrkande 24" bort ha följande lydelse:
Den  svenska  bostadspolitiken  står i dag inför  flera  stora  utmaningar.
Byggandet  är  rekordlågt. Bostadsbristen  ökar  på  de  expansiva  orterna.
Samtidigt är antalet  tomma  lägenheter oförändrat stort på andra orter. Den
paradox som ligger i dessa förhållanden  har  till  stor  del sin orsak i de
senaste  årens  bostadspolitik,  eller rättare sagt brist på bostadspolitik.
Som  framhålls  i  fp-motionen  Bo232   måste   därför   en   modern  social
bostadspolitik skapas.
Hörnstenarna i den nu förordade bostadspolitiken skall vara
-          valfrihet för konsumenterna,
-
-          avreglering    och    konkurrens    som    sänker    bygg-    och
underhållskostnader,
-
-          en   mer  flexibel  hyressättning  med  bibehållen  trygghet  mot
oskäliga hyreshöjningar för hyresgästerna och
-
-          en återupprättad neutralitet mellan upplåtelseformerna.
-
De reformer som måste  till  för  att  de  uppsatta  målen  skall  kunna nås
innefattar bl.a. insatser för att
-          stimulera  tillkomsten av bostadsrätter i områden där hyresrätter
dominerar,
-
-          snarast införa  ägarlägenheter i enlighet med den beställning som
riksdagen gjort hos regeringen,
-
-          få till stånd ett  ökat  ny- och ombyggande genom avreglering och
förenklingar i regelsystemen,
-
-          skapa  nya  former  för  ägande   och  förvaltning  av  kommunala
bostadsföretag,
-
-          öka  de  boendes  inflytande över såväl  bostaden  som  det  egna
bostadsområdet.
-
Ett genomförande av de nu förordade  åtgärderna  skulle leda till att en rad
av dagens bostadspolitiska problem skulle kunna lösas.  Det skulle leda till
ökad  rörlighet  på  bostadsmarknaden  med  ett  bättre utnyttjande  av  det
befintliga bostadsbeståndet som följd. Därmed skulle också svårigheterna för
ungdomar  och  andra  grupper  som  inte är etablerade  på  bostadsmarknaden
minska.
Vad  utskottet  nu  med  anslutning till  förslagen  i  motion  Bo232  (fp)
yrkandena 2 och 3 anfört om  en  modern  social bostadspolitik bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsförslag avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande bostadspolitikens inriktning
att riksdagen med anledning av motion  1999/2000:Bo232  yrkandena 2 och 3 och m
motionerna 1999/2000:Bo204 yrkandena 1, 2 i motsvarande del,  3  och 19,
1999/2000:Bo206 yrkande 1, 1999/2000:
Bo231  yrkande  15,  1999/2000:Bo233  yrkande  1  samt  1999/2000: Sf637
yrkande  24  som  sin  mening  ger  regeringen till känna vad ut-skottet
anfört,

5. Handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen
(mom. 3, motiveringen)

Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik  Skårman (m) och Ewa Thalén
Finné (m) anser  att den del av utskottets yttrande  som på s. 34 börjar med
"Frågan om" och på s. 35 slutar med "yrkande 20" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet  delar konstitutionsutskottets uppfattning  att  riksdagen
bör vara ytterst återhållsam  med  att  uttala  sig eller på annat sätt söka
påverka  regeringen  när  det gäller hur den skall organisera  sitt  arbete.
Något  tillkännagivande  eller   annat   ställningstagande   i  frågan  från
riksdagens sida bör därför inte komma i fråga. Motionerna avstyrks sålunda.

6. Handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen
(mom. 3)

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med  "Frågan om"
och på s. 35 slutar med "yrkande 20" bort ha följande lydelse:
Behovet av en samlad syn på bostadspolitiken är enligt utskottets  mening i
dag  större  än någonsin. I den situationen har regeringen valt att splittra
upp de bostadspolitiska  frågorna  på ett flertal departement och ministrar.
Den helhetssyn som fordras för att framtidens  bostadspolitik  skall  trygga
allas  behov  av  en  bostad på ett långsiktigt hållbart sätt saknas därmed.
Även regeringen tycks nu i någon mån ha kommit till denna insikt. Regeringen
drar däremot inte fullt  ut  konsekvenserna av detta. Även om den biträdande
finansministern nu fått ett utökat  bostadspolitiskt  ansvar är detta enligt
utskottets mening inte tillräckligt. Flera för en bostadspolitisk helhetssyn
viktiga frågor ligger fortfarande på andra ministrar och andra departement.
Mot  den  nu skisserade bakgrunden bör riksdagen enligt  utskottets  mening
genom ett tillkännagivande  kräva  av  regeringen  att  ett statsråd med ett
övergripande  ansvar för de bostadspolitiska frågorna tillsätts  i  enlighet
med förslaget i  motion Bo203 (v). Även förslaget i motion Bo204 (c) yrkande
20 är därmed tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3.  beträffande  handläggningen  av  de  bostadspolitiska  frågorna  i
regeringen
att  riksdagen   med   anledning  av  motion  1999/2000:Bo203  och  med  avslag
1999/2000:Bo204 yrkande  20 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. Handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen
(mom. 3)

Agne Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets  yttrande som på s. 34 börjar med "Frågan om"
och på s. 35 slutar med "yrkande 20" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Bo204 (c)  har den nuvarande departementsindelningen
visat sig vara mycket olycklig med tanke  på  hanteringen  av  bostads-  och
planfrågorna  i  regeringen.  De  frågor  som  i  riksdagen  hanteras på ett
sammanhållet sätt i ett utskott - bostadsutskottet - ligger i  regeringen på
flera departement och ministrar. Det är en enligt utskottets mening olämplig
ordning  där helhetssynen på bostadspolitiken går förlorad. Även  regeringen
tycks nu ha kommit till insikt om detta genom att biträdande finansministern
nu getts vidgade uppgifter på bostadsområdet.
Det är enligt utskottets mening i och för sig glädjande att bostadsfrågorna
nu kan förväntas få en större tyngd i regeringsarbetet. För att dessa frågor
fullt ut skall  få  den  behandling  de  kräver  måste  emellertid  samtliga
bostadspolitiska  frågor  föras  samman till ett departement med en ansvarig
minister.
Vad utskottet nu med anslutning till  motion Bo204 (c) yrkande 20 anfört om
att tillsätta en bostadsminister bör riksdagen  som sin mening ge regeringen
till känna. Även förslaget i motion Bo203 (v) är därmed tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3.  beträffande  handläggningen  av  de  bostadspolitiska  frågorna  i
regeringen
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Bo204  yrkande  20 och med avsl
1999/2000:Bo203  som  sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

8. Inrättandet av en boendekostnadsdelegation (mom. 4)

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser

dels att den del av utskottets  yttrande  som  på s. 35 börjar med "Vid sin"
och slutar med "4 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utvecklingen  på  1990-talet  har  kommit  att  alltmer  hota  den  sociala
bostadspolitiken. Flera av de politiska beslut som  fattats  har  lett  till
ökade  kostnader  i boendet för alla grupper. Det mest påtagliga exemplet på
ett  sådant  beslut  är   den   underfinansierade  skattereformen.  Även  de
nedskärningar av stödet till boende  och  byggande  som  följt  i  spåren av
budgetsaneringen har hårt drabbat de boende.
En   följd   av   minskningarna   i   bostadsstödet  och  förändringarna  i
beskattningen  är  att villkoren för olika  upplåtelseformer  drastiskt  har
förändrats. Det finns  i  dag  en  uppenbar  orättvisa  mellan  framför allt
hyresrätt och andra upplåtelseformer. Kostnaderna för att bo i hyresrätt har
sedan slutet av 1980-talet ökat i snabbare takt än i någon annan boendeform.
Någon  tendens till att denna trend är på väg att brytas finns inte  heller.
Den förefaller snarare att ha förstärkts under senare år.
För att  komma  till  rätta  med den uppkomna situationen måste en allsidig
bedömning  av utvecklingen inom  bostadssektorn  nu  komma  till  stånd.  På
grundval av  denna bedömning måste sedan förslag utarbetas om hur rättvisa i
boendet skall  åstadkommas.  Förslagen  måste också avse hur förutsättningar
för alla att kunna efterfråga en rimlig boendestandard  till  rimlig kostnad
skall skapas.
Det  nu  förordade  arbetet bör genomföras av en särskild utredning.  Denna
utredning bör bildas genom  att dagens byggkostnadsdelegation omvandlas till
en boendekostnadsdelegation. I enlighet med förslaget i motion Bo411 (v) bör
sålunda den nuvarande delegationen  ges  nya  direktiv och samtidigt breddas
till  sin sammansättning. Den bör sedan skyndsamt  göra  sin  bedömning  och
lämna förslag med den inriktning som utskottet förordat ovan.
Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo411 (v) yrkande 4 förordat om
att inrätta en boendekostnadsdelegation m.m. bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande inrättandet av en boendekostnadsdelegation
att  riksdagen  med  anledning  av  motion  1999/2000:Bo411  yrkande  4  som si
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Boendesociala beredningen (mom. 5)

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser

dels  att  den  del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Det kan"
och på s. 36 slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
I 1 kap. 2 § regeringsformen  stadgas  bl.a.  att det skall särskilt åligga
det  allmänna  att trygga rätten till arbete, bostad,  utbildning  samt  att
verka för en god  levnadsmiljö.  Detta  allmänt  formulerade  krav  följs  i
socialtjänstlagen   upp   med  ett  krav  som  riktar  sig  mot  kommunernas
socialnämnder.  I lagens 7 §  sägs  bl.a.  att  socialnämnden  skall  i  sin
verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Det
ligger  naturligtvis   ett   värde  i  att  samhället  genom  de  refererade
stadgandena har givit uttryck  för sitt ansvar för den enskildes boende. Som
framhålls  i  de  båda  v-motionerna   kan   detta   emellertid  inte  anses
tillräckligt. Det kan belysas av att den enda konkreta  rättighet  som torde
följa  av  bestämmelserna  i  socialtjänstlagen  är  rätten  till ekonomiskt
bistånd till hyreskostnaden.
Som  anförs  i  de  båda v-motionerna är det otillfredsställande  att  inte
samhället genom lagstiftning  eller  på annat sätt ger klart uttryck för den
enskildes rätt till en egen bostad. I  likhet  med motionärerna är utskottet
medvetet  om att det kan finnas problem och svårigheter  med  att  skapa  en
sådan rätt,  men  det  är självfallet inte något skäl för att avstå från att
utreda hur frågan kan lösas.  I  Boendesociala beredningens arbete ingår att
utreda en rad boendesociala förhållanden  som  tangerar  de nu aktuella. Det
framstår enligt utskottets mening därför som naturligt att beredningen genom
tilläggsdirektiv också ges i uppdrag att se över frågan om hur den enskildes
rätt till bostad skall kunna tryggas.
Vad  utskottet  nu  med  anslutning till förslagen i motionerna  Bo411  (v)
yrkande 7 och So489 (v) yrkande  9  anfört  om  rätten  till  en  bostad bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande Boendesociala beredningen
att  riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Bo411 yrkande  7  och  199
yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. De kommunala bostadsföretagen (mom. 6)

Ulf Björklund  (kd),  Sten  Andersson  (m),  Inga  Berggren  (m), Ulla-Britt
Hagström (kd), Carl-Erik Skårman (m), Yvonne Ångström (fp), Ewa Thalén Finné
(m) och Agne Hansson (c) anser

dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  som  på s. 37 börjar med  "De
kommunala" och på s. 38 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Redan när regeringen våren 1999 lade fram förslaget om att sanktioner skall
drabba de kommuner som säljer sina bostadsföretag riktade  företrädarna  för
Moderata  samlingspartiet,  Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet
principiella  invändningar  mot   det  föreslagna  sanktionssystemet.  Dessa
invändningar står kvar ograverade.  Utan  att  här  i  detalj  gå  in  på de
invändningar  som  fördes  fram  vill  utskottet bara peka på de brister som
fanns i beredningen av förslaget och i de motiv som vägledde det.
Den allvarligaste invändningen som kan  resas mot sanktionssystemet är dock
den  brist  på respekt för den kommunala självstyrelsen  och  den  kommunala
demokratin som  det  visar.  Trots att Lagrådet allvarligt ifrågasatte om en
inskränkning i den kommunala rätten  till  självstyrelse  borde göras på det
sätt    som    sanktionssystemet   innebär   har   systemet   införts.   Att
sanktionsmöjligheten  nu  funnits en tid minskar naturligtvis inte styrkan i
Lagrådets minst sagt skarpa  uttalande.  Ett i grunden felaktigt system blir
självfallet inte bättre av att det fått vara i kraft under en period.
Den praktiska effekten av sanktionssystemet  är  att det är staten och inte
kommunerna  som  i  dag  bestämmer  hur de kommunala bostadsföretagen  skall
handhas. Det är naturligtvis inte en  statlig  uppgift att styra kommunernas
handlande  när  det  gäller  dessa företag. Sådana ställningstaganden  måste
göras i kommunerna mot bakgrund  av förhållandena i det enskilda fallet. Det
är  därför  bara de demokratiskt valda  företrädarna  för  kommunen  och  de
kommunala bostadsföretagen som kan fatta beslut i dessa frågor. Med avseende
på det ekonomiska  risktagande  som  ägandet  av bostadsföretagen trots allt
utgör  är  det  viktigt  att  detta  respekteras. En  kommun  som  hamnar  i
ekonomiska  svårigheter,  eller  som  riskerar  att  göra  det,  hindras  av
sanktionssy-stemet  att  vidta nödvändiga  åtgärder  för  att  ändra  mellan
besittningsformerna, sanera bostadsområden och för att motverka segregation.
Det  kan också innebära att  kommuner  som  önskar  sälja  en  del  av  sitt
bostadsinnehav  för  att  kunna göra nödvändiga investeringar inom kommunala
kärnuppgifter  som  skola,  vård  och  omsorg  hindras  att  göra  en  sådan
omfördelning.
Det finns således olika skäl  till  att en kommun önskar sälja delar av det
kommunala  bostadsinnehavet. I vissa kommuner  handlar  det  om  att  skaffa
kapital för  att  stärka  beståndets  långsiktiga  livskraft genom att t.ex.
förbättra  det  kvarvarande  bostadsbeståndet  eller boendemiljön.  I  andra
kommuner kan det vara fråga om en medveten strävan  mot  en ökad mångfald på
bostadsmarknaden, t.ex. genom ombildning till bostadsrätt.  Varje kommun har
en  bostadsmarknad  som  i  något avseende är unik. Kommunerna har  också  i
övrigt skilda förutsättningar och behov. Det framstår mot den bakgrunden som
minst  sagt olämpligt att behålla  sanktionssystemet.  Systemet  bör  därför
omedelbart  avvecklas  så  att kommunerna får tillbaka sitt självbestämmande
över de kommunala bostadsföretagen  och  därmed  också  över  den  kommunala
ekonomin i sin helhet.
Vad  utskottet  nu  med  anslutning  till förslagen i motionerna Bo201 (m),
Bo204 (c) yrkande 4, Bo206 (m) yrkandena  16  och  17, Bo232 (fp) yrkande 1,
Fi611  (kd)  yrkande  2  samt  K352 (fp) yrkande 3 anfört  om  de  kommunala
bostadsföretagen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande de kommunala bostadsföretagen
att riksdagen med anledning  av  motionerna  1999/2000:Bo201,  1999/2000:Bo204
1999/2000:Bo206   yrkandena   16  och  17,  1999/2000:Bo232  yrkande  1,
1999/2000:Fi611 yrkande 2 samt  1999/2000:K352  yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Ett ökat bostadsbyggande (mom. 7)

Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman  (m) och Ewa Thalén
Finné (m) anser

dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande som på s. 39 börjar  med  "Den
kraftiga" och på s. 42 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Även om vissa tecken tyder på att bostadsbyggandet  nu sakta börjar öka har
den kraftiga nedgången i bostadsproduktionen under senare  år  redan orsakat
stora  problem  på  vissa  orter.  Bristen  på  bostäder verkar dämpande  på
tillväxten  och  motverkar  en  nödvändig rörlighet på  bostadsmarknaden.  I
motioner från Moderata samlingspartiet  har under flera år framhållits vilka
åtgärder  som krävs för att uppnå en bostadsmarknad  i  balans.  Även  under
årets allmänna  motionstid  har  förslag  med  denna inriktning lagts fram i
flera motioner. I detta avsnitt behandlas förslag  med  denna  inriktning  i
motion  N240 (m). Motionen utgår från förhållandena i Stockholmsregionen där
det under  det  senaste året varit särskilt tydligt hur missriktade statliga
ingrepp  på  bostadsmarknaden   motverkar   en   utveckling   som   står   i
överensstämmelse   med  kommuninvånarnas  önskemål.  Slutsatserna  om  vilka
åtgärder som är nödvändiga  är  emellertid  allmängiltiga  för  hela landets
bostadsmarknad.
Vad   som  krävs  för  att  åstadkomma  ett  ökat  bostadsbyggande  och  en
bostadsmarknad  i  balans  är  bl.a.  sänkta skatter på byggande och boende,
ändringar i skatteutjämningssystemet, ändrade  regler  för hyressättning och
förenklingar i planlagstiftningen. Även åtgärder som avser förutsättningarna
för  det  äldre  bostadsbeståndet kan indirekt förbättra möjligheterna  till
nybyggande. Det gäller  exempelvis villkoren för ombildning till bostadsrätt
samt  försäljning av kommunala bostäder. Utgångspunkten för åtgärderna måste
vara att minska den politiska styrningen och låta människors efterfrågan och
önskemål få genomslag.
Hindren för bostadsbyggande  har  nyligen  analyserats  i  en  rapport från
Boverket  och  i  en  lägesrapport om bostadsmarknaden i Stockholms län  som
landshövding  Ulf Adelsohn  avlämnat  till  regeringen.  I  dessa  rapporter
bekräftas skattereglernas  negativa  inverkan  på  bostadsmarknaden  och  de
problem som dagens skatteutjämningssystem för med sig.
Vad  gäller  situationen  såväl  i  Stockholm  som  i  övriga landet är det
uppenbart   att   problemen   för   bostadsbyggandet  särskilt  gäller   för
hyresrätter. Huvudförklaringarna torde  vara  dels skattetrycket som i flera
avseenden slår hårt mot hyreshusen, dels hyresregleringssystemet som gör det
svårt att ta ut de hyror i nyproducerade fastigheter  som krävs för att göra
ett  byggnadsprojekt  ekonomiskt genomförbart.  I Stockholm  ställdes  denna
fråga  på sin spets när  ett  politiskt  beslut  fattades  under  den  förra
mandatperioden  om  att  fastställa  en  hyresnivå  som  kraftigt  understeg
produktionskostnaderna.  Efter detta ingrepp i förhandlingssystemet försvann
givetvis alla incitament bostadsbyggande  för de aktörer på bostadsmarknaden
som måste utgå från normala ekonomiska förutsättningar.
Det låga byggandet av bostäder för upplåtelse  med  hyresrätt är oroande av
flera  skäl.  Boendeformen  fyller en viktig funktion inte  minst  för  unga
människor som skall skaffa sin  första  bostad  och  för  äldre personer som
uppskattar den höga servicegrad som kan erbjudas i hyresrätten.  En  alltmer
förändrad   arbetsmarknad   kan  också  innebära  ökad  efterfrågan  på  ett
tidsbegränsat boende utan stora kapitalinsatser.
Bostadsutskottet anser att  de  tilltagande  problemen på bostadsmarknaden
kräver att åtgärder nu vidtas för att underlätta  byggandet  av bostäder och
för att låta  människors efterfrågan vara avgörande för vad som  produceras.
Som  anförs  i  motion  N240 (m) yrkande 2 kräver en sådan utveckling  bl.a.
ändrade regler för hyressättning, sänkt skattetryck inom bostadssektorn samt
en  fortsatt  avveckling  av   de   politiska   styrinstrument   som   utgör
inskränkningar  för  en  fungerande  marknad.  Detta bör ges regeringen till
känna. Utskottet behandlar i andra sammanhang mer detaljerade förslag om hur
denna utveckling kan påskyndas.
Övriga i detta avsnitt behandlade motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande ett ökat bostadsbyggande
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:N240 yrkande 2 och med avslag p
1999/2000:Bo204 yrkande 2 i motsvarande del, 1999/2000:Bo211 yrkandena 1
och  2,  1999/2000:Bo223  samt  1999/2000:Bo230   som   sin  mening  ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Studentbostäder (mom. 8, motiveringen)

Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m)  och Ewa Thalén
Finné (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 43  börjar  med
"Bostadsutskottet  har"  och  på  s.  45  slutar  med  "avstyrks de" bort ha
följande lydelse:
Bristen på bostäder för studerande vid universitet och  högskolor är ett av
flera  tecken på en dåligt fungerande bostadsmarknad. Orsakerna  till  denna
bristsituation  sammanfaller  till  största  delen  med  de förhållanden som
påverkar  bostadsmarknaden  i övrigt. De generella åtgärder  för  en  bättre
fungerande bygg- och bostadssektor  som  förs  fram i motioner från Moderata
samlingspartiet är därför giltiga även vad gäller problemen med studenternas
bostadssituation. Utskottet syftar här på förslag om bl.a. sänkt skattetryck
inom sektorn, bosparande och flexiblare regler för  hyressättning. Generella
åtgärder  med  denna  inriktning kommer att förbättra förutsättningarna  för
byggande av alla typer  av  bostäder  och  bidra  till  en ökad rörlighet på
bostadsmarknaden. Särskilt för unga som söker sin första  bostad  eller  för
studenter  som  söker en tillfällig bostad på studieorten kan dessa åtgärder
få stor betydelse.
Det bör enligt utskottets  mening understrykas att det inte finns anledning
att utforma en särskild bostadspolitik  för  studerande  eller för ungdomar.
Detta hindrar givetvis inte att studentbostadsstiftelser och  andra upplåter
studentbostäder  med  särskilda  kontraktsvillkor.  Ett  problem  för  denna
kategori  bostäder  är i dag att hyresgästerna bor kvar även efter avslutade
studier  eftersom  bostadsmarknaden   i   övrigt   inte  kan  erbjuda  något
alternativ. En bättre fungerande bostadsmarknad kommer  således att även öka
tillgången på särskilda studentbostäder. Vad gäller villkoren  för  byggande
av  sådana bostäder kan det, som föreslås i flera motioner, finnas anledning
att se  över  möjligheterna  till  förenklade regler. Utskottet har givetvis
heller inga invändningar mot förslagen  om  att de handikappade studenternas
situation ägnas större uppmärksamhet i bl.a. kommunernas planering.
Landshövding Ulf Adelsohn har regeringens uppdrag  att  identifiera  hinder
för  ett  ökat  bostadsbyggande.  Särskild  uppmärksamhet  skall  riktas mot
tillgången  på  bostäder  för  studenter.  I en första delrapportering pekar
landshövdingen   på  flera  av  de  frågor  som  tagits   upp   i   Moderata
samlingspartiets motioner.  Det  får  förutsättas  att  regeringen  i  detta
avseende tar fasta på förslagen från sin egen utredningsman.
Med  hänvisning  till  det  anförda  avstyrker utskottet de i detta avsnitt
behandlade motionerna.

13. Studentbostäder (mom. 8)

Ulf Björklund (kd), Ulla-Britt Hagström  (kd), Yvonne Ångström (fp) och Agne
Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som  på  s.  44 börjar med "Även om"
och på s. 45 slutar med "avstyrks de" bort ha följande lydelse:
Även om kommuner med universitet eller högskolor har  ett  särskilt  ansvar
för  studenternas  bostadssituation  är  det  enligt  utskottets uppfattning
självklart att staten måste ta sin del av ansvaret när bostadsmarknaden inte
fungerar  tillfredsställande.  Bostadsutskottet  kan konstatera  att  det  i
motioner från Kristdemokraterna, Centerpartiet och  Folkpartiet  läggs  fram
till  stora  delar  sammanfallande förslag om statliga insatser för ett ökat
byggande av studentbostäder. Det gäller bl.a. förslag om investeringsbidrag,
förenklade  byggregler  och  åtgärder  för  att  tillgodose  efterfrågan  på
handikappanpassade studentbostäder.
Den självklara  utgångspunkten när tillgången på studentbostäder diskuteras
är att studenterna  måste  ha  råd att hyra bostäderna. Olika åtgärder måste
därför vidtas för att öka tillgången  på ett billigt boende för studenterna.
Produktionskostnaderna för studentbostäder  måste  därför  pressas.  Här har
både  kommunerna  och byggarna ett stort ansvar. Bostadssituationen på många
högskoleorter är emellertid sådan att ett särskilt ekonomiskt stöd erfordras
för  att  på kort sikt  få  i  gång  nyproduktionen.  Förslag  om  ett  nytt
investeringsbidrag  för studentbostäder har förts fram i motioner från kd, c
och fp. Det bör ankomma  på  regeringen  att  utifrån  dessa förslag närmare
utforma villkoren för ett nytt investeringsbidrag. Utgångspunkten  bör  vara
att  reglerna  görs  så  enkla som möjligt och i sig inte verkar styrande på
produktionens inriktning.  I  detta sammanhang kan det också finnas skäl att
se över villkoren för räntebidrag till studentbostäder.
Ytterligare en statlig åtgärd  för  att  underlätta  byggandet  av  billiga
studentbostäder  är att se över de byggregler som tillämpas. Det måste  vara
möjligt  att  i bostäder  som  endast  skall  användas  under  en  begränsad
studieperiod och dessutom ofta endast under delar av året frångå vissa av de
standard- och ytkrav  som  gäller  för  det  vanliga bostadsbeståndet. Ökade
möjligheter   måste   också   ges   att  anpassa  bostadsutformningen   till
förutsättningarna i det enskilda projektet. Exempelvis kan det vid ombyggnad
av hus som tidigare använts för annat än bostäder vara nödvändigt att frångå
de vanliga kraven på bostadens utformning.  Erfarenheter  visar  att  sådana
projekt ändå kan erbjuda ett boende som är mycket uppskattat.
De  handikappade  studenternas  bostadssituation har uppmärksammats i flera
motioner.   Det   är   uppenbart   att  tillgången   på   handikappanpassade
studentbostäder måste bli bättre. Dagens  situation  bidrar  till  att många
funktionshindrade  utestängs från möjligheten till högre studier och  därmed
från  stora delar av  arbetsmarknaden.  Enligt  utskottets  mening  bör  det
ankomma  på  regeringen  att  ta  de  initiativ  som  kan  behövas  för  att
efterfrågan på handikappanpassade studentbostäder skall kunna tillgodoses.
Även  i  övrigt  finns  det  flera  förslag  i  de aktuella motionerna till
åtgärder  som  på  olika  sätt  kan bidra till att förbättra  tillgången  på
studentbostäder. Regeringen bör bl.a.  beakta  förslaget  om  utveckling  av
teknik  för att flytta bostäder från utflyttningsorter till högskoleorter. I
samband med  ett  flertal  pågående  utredningsinsatser  inom bostadsområdet
finns   det   också   anledning   att   särskilt  uppmärksamma  studenternas
bostadssituation. Det gäller inte minst för  den  boendesociala beredningens
arbete.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna  Bo207 (kd) yrkandena
1-3, Bo225 (fp), Bo233 (kd) yrkande 20, Ub418 (kd) yrkandena  2,  4  och  5,
Ub499  (c)  yrkandena  25-27 samt Ub814 (fp) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. I  den mån övriga i detta avsnitt behandlade motioner
inte kan anses vara tillgodosedda med det anförda avstyrks de.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande studentbostäder
att riksdagen med anledning  av  motionerna 1999/2000:Bo207 yrkandena 1-3, 1999
1999/2000:Bo233  yrkande  20, 1999/2000:Ub418  yrkandena  2,  4  och  5,
1999/2000:Ub499 yrkandena 25-27  samt 1999/2000:Ub814 yrkande 20 och med
avslag på motionerna 1999/2000:Bo211  yrkandena  3 och 4 samt 1999/2000:
Bo216 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Segregation i boendet (mom. 9)

Ulf Björklund (kd), Ulla-Britt Hagström (kd), Yvonne Ångström  (fp) och Agne
Hansson (c) anser

dels  att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med  "Utskottet
har" och slutar med "yrkande 25" bort ha följande lydelse:
Många  bostadsområden,  speciellt i storstädernas förorter, är segregerade.
Detta har till stor del sin grund i det s.k. miljonprogrammet från slutet av
1960-talet och början av 1970-talet.  Till  segregationen  bidrar  att många
bostadsområden  saknar normal service såsom post, bank, apotek m.m. Här  har
de statliga bolagen  ett särskilt ansvar. Även de kommunala fastighetsägarna
har,  bland mycket annat,  ett  ansvar  för  att  på  olika  sätt  stimulera
affärsidkare  att  etablera  sig  i  de  utsatta  områdena. Samtidigt är det
viktigt att betona att samhällsgemenskap växer underifrån och att det aldrig
kan  vara  ett  handslag mellan kommunalråd och statsråd  som  skapar  lokal
utveckling. Att de  boende själva tar ett ökat ansvar och får inflytande har
visat sig vara positivt.  Det  kan  ske  genom  inflytande  för hyresgäster,
självförvaltning,    ombildningar   till   bostadsrätt   m.m.   Vidare   kan
fastighetsägare,  kommuner,  näringsliv,  föreningar  och  boende  gemensamt
starta lokalt utvecklingsarbete.  Det  är  i  sammanhanget också viktigt att
framhålla  att  framtidens bostadsbyggande måste  vara  genomtänkt  för  att
hindra att nya segregerade  bostadsområden växer fram. Det sagda gäller även
bostadspolitiken generellt. Boendesegregationen  är ett av de större problem
som existerar i landet i dag.
Vad utskottet nu har anfört med anledning av motionerna   1999/2000:  Bo204
(c) yrkande 14, 1999/2000:Bo232 (fp) yrkande 5, 1999/2000:Bo233 (kd) yrkande
5 och 1999/2000:Sf637 (c) yrkande 25 om åtgärder för att bryta segregationen
i boendet bör riksdagen som sin mening ge re-geringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande segregation i boendet
att  riksdagen  med  anledning  av  motionerna 1999/2000:Bo204 yrkande 14,  199
yrkande 5, 1999/2000:Bo233 yrkande 5  och 1999/2000:Sf637 yrkande 25 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Bosparande (mom. 10)

Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik  Skårman (m) och Ewa Thalén
Finné (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47  börjar med "Frågan om"
och på s. 48 slutar med "18 avstyrks" bort ha följande lydelse:
När de gäller kraven på en egen insats vid förvärv av  bostad  har  Sverige
under  en  rad  av  år  internationellt  sett  utgjort  ett undantag. Enligt
utskottets  mening  kan  inte Sverige längre inta denna särställning.  I  de
flesta länder spelar det egna  sparandet en avgörande roll för den som skall
förvärva en bostad. Däremot har  det  i  Sverige bara krävts en mycket liten
egen insats av förvärvaren. Även om detta naturligtvis har gjort det lättare
att skaffa en bostad har de senaste årens utveckling visat att det lett till
svårigheter för många människor att behålla  bostaden.  Den  stora lånebörda
som  följer  av  en  låg  kontantinsats  gör  den  boende mycket utsatt  för
räntehöjningar. Det har också visat sig att många som  förvärvat  en  bostad
fått  ekonomiska  svårigheter  när  räntorna  stigit.  En  ökad  egen insats
motverkar  detta  och bidrar därmed till en bättre ekonomisk stabilitet  för
den enskilde och en stabilare bostadsmarknad för samhället. Det finns enligt
utskottets mening starka  skäl  som  talar för att förutsättningarna för ett
långsiktigt bosparande måste förbättras.
I betänkandet Bosparande (SOU 1994:121)  läggs  det  fram  ett förslag till
bosparande.  Förslaget  innebär  att  sparandet  skall stimuleras  genom  en
statlig  kreditgaranti.  Sparare  som regelbundet bosparar  i  någon  av  de
sparformer  som erbjuds på marknaden,  således  även  sparande  i  särskilda
bosparkassor,  skall  kunna  kvalificera  sig för en statlig kreditgaranti i
samband  med  köp av eget hem eller bostadsrätt.  Enligt  utskottets  mening
skulle en sådan  garanti  kunna ge den stimulans som nu erfordras för att få
till stånd ett erforderligt  bosparande.  Utskottet  delar sålunda vad som i
motion  1998/99:Bo209  (m)  anförts  om  att  utredningsförslaget   nu   bör
genomföras.  Det bör ankomma på regeringen att snarast vidta de åtgärder som
erfordras för ett genomförande.
Vad utskottet  nu  med  anslutning till förslaget i motion Bo215 (m) anfört
bör riksdagen som sin mening  ge  regeringen  till  känna.  I den mån övriga
motionsyrkanden inte kan anses tillgodosedda med det anförda  avstyrks de av
utskottet.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande bosparande

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Bo215 och med avslag på
motionerna 1999/2000:Bo217, 1999/2000:Bo227, 1999/2000: Bo232
yrkande 9 samt 1999/2000:Bo233 yrkande 18 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,


16. Bosparande (mom. 10)

Ulf Björklund (kd), Ulla-Britt Hagström (kd) och Agne Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med  "Frågan om"
och på s. 48 slutar med "18 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Regeringen  liksom en riksdagsmajoritet (s, v, mp) har under en rad  av  år
hävdat uppfattningen  att bosparandet inte behöver stimuleras. Det är enligt
utskottets mening en felaktig  bedömning.  Det  finns  tvärtom starka skäl -
skäl  som  snarast  vuxit  i  styrka  - att närmare överväga frågan  om  hur
sparandet i allmänhet och bosparandet i  synnerhet  skall kunna ökas. Värdet
av ett tillräckligt sparande kan enligt utskottets mening  inte överskattas.
Inte  minst  på  bostadsområdet  bidrar  ett  eget  sparande till att  skapa
stabilitet såväl för samhället som för den enskilde. Det är därför angeläget
att  ungdomar  lär  sig  att  bospara  så  att de i vuxen ålder  har  bättre
förutsättningar att skaffa sig en egen bostad.  Även  de  som i dag är vuxna
måste  också  i  ökad  utsträckning förmås att bospara. För att  bosparandet
skall få en tillräcklig  omfattning  måste därför ett bosparsystem med klara
regler för verksamheten tillskapas. Det  bör  mot denna bakgrund utredas hur
spararnas medel skall garanteras och vilka sparstimulanser  som skall ingå i
systemet för att skapa långsiktighet och stabilitet. Ett alternativ som då i
första   hand   bör  övervägas  är  det  bosparlånesystem  som  Bofrämjandet
föreslagit.
Systemet  bygger   på   det  tyska  systemet  med  s.k.  bosparkassor.  Det
modifierade förslag som Bofrämjandet nyligen presenterat - såväl i en skrift
som inför utskottet - innebär  i  korthet  att  den som sparar kontinuerligt
till  låg ränta kvalificerar sig för ett lån som också  det  löper  med  låg
ränta.  Till  sparandet  är  knutet en statlig sparpremie som betalas ut vid
investeringstillfället.
Vad utskottet nu med anslutning  till  motionerna  Bo227 (c) och Bo233 (kd)
yrkande 18 anfört om bosparande bör riksdagen som sin  mening  ge regeringen
till  känna.  I  den mån övriga motionsyrkanden inte kan anses tillgodosedda
avstyrks de av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande bosparande
att riksdagen  med anledning av motionerna  1999/2000:Bo227 och  1999/2000:Bo23
och  med  avslag på  motionerna  1999/2000:Bo215,  1999/2000:Bo217  samt
1999/2000:Bo232  yrkande  9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

17. Bosparande (mom. 10)

Yvonne Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets  yttrande som på s. 47 börjar med "Frågan om"
och på s. 48 slutar med "18 avstyrks" bort ha följande lydelse:
De nackdelar som följer av en alltför  låg  egen insats vid bostadsförvärv
har under senare år framstått allt klarare. Den  som finansierar en stor del
av  sitt  bostadsförvärv  med  lån  blir  naturligtvis  mera   känslig   för
förändringar  i  ränteläget  och  andra  ekonomiska  faktorer  som  påverkar
boendekostnaderna.  En högre egen insats bidrar således till att stabilisera
den egna ekonomin. Den bidrar dessutom till att stabilisera bostadsmarknaden
och till att underlätta  finansieringen av nyproduktionen. Krav måste därför
i framtiden ställas på en  ökad  egen  insats.  En  sådan ökning förutsätter
naturligtvis  att  bosparandet  ökar. Det finns anledning  att  överväga  på
vilket sätt den avsedda ökningen kan komma till stånd.
I motion Bo232 (fp) förordas att  det  individuella pensionssparandet skall
modifieras så att det också kan fungera som  ett bosparande. Utskottet delar
denna uppfattning. I enlighet med förslaget i  motionen bör sålunda reglerna
för det individuella pensionssparandet justeras  så  att  sparade medel även
kan användas för förvärv av bostad. Det kan ske genom att spararen  får låna
från   det  egna  kontot  till  en  förmånsränta  som  i  princip  motsvarar
avkastningen  på medel placerade i bostadsobligationer. Till sparandet skall
också knytas en  lånemöjlighet.  Lånade  medel skall sedan vara återbetalade
innan pensionen enligt avtal skall börja utgå.
Vad utskottet nu med anslutning till förslaget  i motion Bo232 (fp) yrkande
9 anfört om ett individuellt bostads- och pensionssparande bör riksdagen som
sin  mening ge regeringen till känna. I den mån övriga  motionsförslag  inte
kan anses tillgodosedda med det nu anförda avstyrks de av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande bosparande
att  riksdagen  med  anledning  av  motion  1999/2000:Bo232  yrkande  9  och  m
motionerna   1999/2000:Bo215,   1999/2000:Bo217,   1999/2000:Bo227  samt
1999/2000:Bo233 yrkande 18 som sin mening ger regeringen  till känna vad
utskottet anfört,

18. Bostadsbidragens utformning på längre sikt (mom. 11)

Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och  Ewa Thalén
Finné (m) anser

dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  som  på s. 50 börjar med "Den
omläggning" och på s. 52 slutar med "7 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Det   höga   skattetrycket   på   boendet   i   Sverige   har  drivit   upp
bostadskostnaderna samtidigt som vår inkomstbeskattning lämnar  alltför lite
kvar  av lönen för den enskilde att leva på. Ett individuellt bostadsstöd  i
form av  bostadsbidrag  har  därför blivit ett nödvändigt instrument för att
motverka de effekter som de höga  skatterna  orsakar.  Samtidigt illustrerar
den  utformning  som  bostadsbidragen  i  dag har tydligt den  rundgång  som
präglar  statens agerande gentemot familjer  och  enskilda.  Åtgärder  måste
enligt utskottets mening därför vidtas för att växla dagens bidrag mot sänkt
skatt. Målet  bör  självfallet vara att den enskilde skall kunna leva på sin
lön utan att vara beroende  av bidrag. Som ett led i denna utveckling bör en
samordning av bostadsbidragen och övriga socialpolitiska åtgärder komma till
stånd. Den helhetssyn som detta  ger  över den ekonomiska situationen för de
berörda hushållen är en nödvändig förutsättning  för  att  den  nu förordade
växlingen av bidrag mot sänkt skatt skall kunna inledas.
Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo206 (m) yrkande 11  anfört om
samordning  av bostadsbidragen och övrigt socialpolitiskt stöd bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande bostadsbidragens utformning på längre sikt
att riksdagen  med  anledning  av  motion  1999/2000:Bo206  yrkande  11  och  m
motionerna     1999/2000:Bo209,     1999/2000:Bo214,    1999/2000:Bo220,
1999/2000:Bo222, 1999/2000:Bo232 yrkande  6,  1999/2000:Sf302 yrkande 24
samt 1999/2000:Sf305 yrkande 7 som sin mening ger  regeringen till känna
vad utskottet anfört,

19. Bostadsbidragens utformning på längre sikt (mom. 11)

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd) anser

dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande som på s. 50 börjar  med  "Den
omläggning" och på s. 52 slutar med "7 avstyrks" bort ha följande lydelse:
De besparingar i bostadsbidragen som  framför  allt  Socialdemokraterna har
initierat har inneburit stora försämringar för i första hand ett stort antal
barnfamiljer.  Trots  att  bostadsbidragen är det fördelningspolitiskt  sett
mest effektiva sättet att tillförsäkra  också  lågavlönade, barnfamiljer och
studenter en rimlig bostadsstandard har de alltså  skurits  ned. Det kan mot
den  bakgrunden  ifrågasättas  om  målsättningen med bostadsbidragen  -  att
hushåll med barn skall kunna efterfråga  en  bostad  där  varje barn har ett
eget rum - längre kan anses vägleda stödets utformning. De  förändringar som
enligt  utskottets mening framför allt har bidragit till försämringarna  för
barnfamiljerna är de individuella inkomstgränserna och de snäva ytgränserna.
Som framgår  av Riksförsäkringsverkets utvärdering av de nya bidragsreglerna
är det framför  allt familjer med barn som drabbats av regeländringarna. Det
är också dessa hushåll  som  får  bära den stora delen av de besparingar som
uppkommit.
För  att  förbättra  bidragen  bör  därför  följande  förändringar  snarast
genomföras:
-          den   samlade   familjeinkomsten    läggs    till    grund    för
bostadsbidraget,
-
-          ytgränserna  för  oreducerat  bidrag  höjs  med  10  m2  för alla
hushållstyper,
-
-          det särskilda bidraget höjs med 100 kr per barn.
-
För att mildra de marginaleffekter som kan uppkomma för de familjer som  har
inkomsterna ojämnt fördelade över året bör dessutom bostadsbidragen på samma
sätt  som  studiestödet  omprövas  halvårsvis.  Som  en del i en mera allmän
reformering  av  familjestödet  bör dessutom barndelen inom  bostadsbidragen
förbättras.
Vad utskottet nu med anslutning  till  Kristdemokraternas partimotion Sf302
yrkande 24 anfört om utformningen av bostadsbidragen  bör  riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande bostadsbidragens utformning på längre sikt
att  riksdagen  med  anledning  av motion 1999/2000:Sf302 yrkande  24  och  med
motionerna 1999/2000:Bo206 yrkande 11, 1999/2000:Bo209, 1999/2000:Bo214,
1999/2000:Bo220, 1999/2000:
Bo222, 1999/2000:Bo232 yrkande 6  samt 1999/2000:Sf305 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Bostadsbidragens utformning på längre sikt (mom. 11)

Yvonne Ångström (fp) anser

dels  att den del av utskottets yttrande  som  på  s.  50  börjar  med  "Den
omläggning" och på s. 52 slutar med "7 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Vi har  i  dag  en situation där bostadsbidragen tillsammans med skatterna,
barnomsorgstaxorna    och    underhållsbidagen    skapar    helt    orimliga
marginaleffekter.  För den barnfamilj som ökar sin inkomst går i många  fall
större delen av ökningen  bort  i form av ökad skatt, minskade bostadsbidrag
och höjda barntillsynskostnader.  Som  framhålls  i Folkpartiets partimotion
Sf305 svarar enbart bostadsbidragen för en marginaleffekt  på  20  %. Det är
naturligtvis  helt  orimligt  att  den  som  t.ex.  går  från  studier eller
arbetslöshet  till  arbete  eller  ökar  sin  arbetstid inte skall ha  något
ekonomiskt utbyte av detta. Vad som erfordras är därför åtgärder som minskar
marginaleffekterna i såväl stödsystemen som i skattesystemet.  En åtgärd som
enligt   utskottets   mening   omedelbart   bör  genomföras  är  att  minska
bostadsbidragen och samtidigt öka det generella barnstödet.
Den  nu  förordade  övergången från ett individuellt  stöd  till  ett  mera
generellt bör ske successivt.  I ett första steg bör därför barnbidragen för
nästa år höjas med 100 kr per månad  och barn. Samtidigt bör bostadsbidragen
trappas  ned  med  samma  summa.  År  2001 sker  därefter  en  växling  från
bostadsbidrag till det allmänna barnstödet  med  samma  summa.  Enbart genom
dessa förändringar kan 20 000 barnfamiljer komma ur den  fattigdomsfälla  de
i dag sitter i.
Vad utskottet nu med anslutning till Folkpartiets partimotion Sf305 yrkande
7  anfört  om  växling  av  bostadsbidragen  mot  ett generellt barnstöd bör
riksdagen  som sin mening ge regeringen till känna.  Övriga  motionsyrkanden
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande bostadsbidragens utformning på längre sikt
att riksdagen  med  anledning  av  motion  1999/2000:Sf305  yrkande  7  och  me
motionerna 1999/2000:Bo206 yrkande 11, 1999/2000:Bo209, 1999/2000:Bo214,
1999/2000:Bo220, 1999/2000:
Bo222, 1999/2000:Bo232 yrkande 6 samt 1999/2000:Sf302 yrkande 24 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Bostadsbidraget vid delad vårdnad (mom. 12)

Agne Hansson (c) anser

dels  att  den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Utskottet
och" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
I dag är det normala vid en skilsmässa att föräldrarna har gemensam vårdnad
av  sina  barn.   De   vanligaste   bidragssystemen   -   barnbidragen   och
bostadsbidragen - tar dock inte fullt ut hänsyn till detta. Trots den delade
vårdnaden  behandlas  föräldrarna  olika vid beräkningen av bostadsbidraget.
Den icke bostadsanknutna delen av bidraget  utgår  endast  till den förälder
hos vilken barnet är folkbokfört. Det är en enligt utskottets mening orimlig
ordning. Avsikten med gemensam vårdnad är att båda föräldrarna  skall  kunna
ta  ett  lika stort ansvar för sitt barn. Det innebär naturligtvis att också
båda föräldrarna  måste  ges  samma  ekonomiska förutsättningar för detta. I
enlighet med förslaget i motion Sf201  (c) yrkande 2 bör därför reglerna för
bostadsbidragen  ändras  så  att också den  icke  bostadsanknutna  delen  av
bostadsbidraget utgår till båda föräldrarna vid gemensam vårdnad. Utskottets
ställningstagande i denna del  bör  riksdagen  som  sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande bostadsbidraget vid delad vårdnad
att  riksdagen  med  anledning av motion 1999/2000:Sf201  yrkande  2  som  sin
regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Den bostadsbidragsgrundande inkomsten för egenföretagare
(mom. 13)

Ulf  Björklund  (kd), Sten Andersson  (m),  Inga  Berggren  (m),  Ulla-Britt
Hagström (kd), Carl-Erik Skårman (m), Yvonne Ångström (fp), Ewa Thalén Finné
(m) och Agne Hansson (c) anser

dels att den del  av  utskottets  yttrande  som  på s. 52 börjar med "Grund-
läggande  för"  och  på  s.  53 slutar med "10 avstyrks"  bort  ha  följande
lydelse:
Redan när det nuvarande inkomstbegreppet  för  egenföretagare  infördes  år
1997  riktade  företrädare  för  m,  kd,  c  och  fp  invändningar  mot  den
konstruktion  det nu har. Några förändringar som föranleder en omprövning av
dessa invändningar har inte heller gjorts. Den som är egenföretagare och har
inkomst från näringsverksamhet behandlas fortfarande mycket olika i flera av
samhällets bidrags-  och  stödsystem.  Skälen till detta är framför allt att
inkomsten beräknas på skilda sätt i olika  system.  Det är naturligtvis inte
rimligt. Oavsett om det är fråga om att inkomsten skall ligga till grund för
ersättning  för  inkomstbortfall vid t.ex. sjukdom eller  för  bostadsbidrag
skall den naturligtvis  beräknas  på  ett enhetligt sätt. Noterbart är också
att   inkomsten   inte   ens   beräknas   på   samma    sätt   i   de   båda
bostadsbidragssystemen  bostadsbidrag  till  barnfamiljer  m.fl.  respektive
bostadstillägg till pensionärer.
De  förändringar  som började tillämpas år 1997 innebär att inkomsten  från
näringsverksamhet  ökas   bl.a.   med   belopp  som  avser  avsättning  till
periodiseringsfond samt ökning av expansionsmedel.  Skälen för denna ändring
angavs  bl.a.  vara  de  möjligheter  som  egenföretagare  hade   att  genom
avsättningar för dessa ändamål reglera sin inkomst. Det är enligt utskottets
mening   ett   betraktelsesätt   som   utgår  från  föreställningen  att  en
egenföretagare gör avsättningar främst för  att  på  olika  sätt anpassa sin
inkomst till vad som är mest förmånligt ur bidrags- eller skattesynpunkt. Så
är  naturligtvis  inte  fallet.  Avsättningarna  är  i stället normalt  sett
föranledda av företagarens omsorg om företagets utveckling  och  stabilitet.
Möjligheterna  till  fondering  av  detta  slag  har  tillkommit för att  ge
företagen möjlighet att agera mera långsiktigt genom de  ekonomiska reserver
som skapas.
Det sätt på vilket den bostadsbidragsgrundande inkomsten  nu  beräknas  för
egenföretagare  missgynnar  dessa  framför  vanliga  löntagare. En effekt av
detta   är   att   företagandet  i  sig  missgynnas.  I  en  situation   där
egenföretagande i stället  bör  uppmuntras och stödjas är detta naturligtvis
helt olämpligt. I enlighet med förslagen  i  de  nu  aktuella motionerna bör
därför  inkomstbegreppet  för  den  som  har  inkomst från näringsverksamhet
justeras  så  att  för  näringsverksamheten  nödvändiga   avsättningar  till
periodiseringsfond, ökning av expansionsmedel m.m. inte i räknas  in  i  den
bidragsgrundande inkomsten.
Vad  utskottet  nu med anslutning till motion N387 (c) yrkande 10 anfört om
inkomstbegreppet  för   egenföretagare  bör  riksdagen  som  sin  mening  ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13.   beträffande   den    bostadsbidragsgrundande    inkomsten    för
egenföretagare
att  riksdagen  med  anledning  av  motion  1999/2000:N387  yrkande 10 som sin
regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Bostadsanpassningsbidrag (mom. 14)

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd) anser

dels  att  den  del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Bostads-
utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet  instämmer  i  förslaget  i  motion  So488  (kd) om att en
översyn  bör  komma till stånd av bostadsanpassningslagen. Tillämpningen  av
lagen leder i dag  till  att  funktionshindrade  inte  får samma stöd i alla
kommuner. Detta beror på att lagen i flera avseenden är  oklar. Ett särskilt
problem gäller 8 § i lagen som reglerar under vilka förutsättningar som stöd
skall beviljas i samband med köp eller byte av bostad.  Denna  paragraf  bör
kom-pletteras  med  ett  klarläggande  med  den  innebörd  som  motionärerna
förordat.  Syftet  med  den förordade regeländringen är att ge de funktions-
hindrade  samma  möjlighet   som  övriga  människor  att  välja  bostad  och
bostadsort. Det bör ankomma på  regeringen  att för riksdagen lägga fram ett
lagförslag med den förordade innebörden samt  att  även  i  övrigt  överväga
behovet av regel-ändringar i bostadsanpassningslagen.
Vad  utskottet nu med anledning av motion So488 (kd) yrkande 17 anfört  bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande bostadsanpassningsbidrag
att  riksdagen  med anledning av motion 1999/2000:So488 yrkande 17 och med avsl
1999/2000:So321 yrkande  14 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

24. Bostadsanpassningsbidrag (mom. 14)

Yvonne Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets  yttrande  som  på s. 53 börjar med "Bostads-
utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:
Som anförs i Folkpartiets partimotion So321 bör  inriktningen på samhällets
insatser  vara  att  bostadsmiljöerna  och  bostäderna  i   största  möjliga
utsträckning skall vara så utformade att de fungerar även för  människor med
funktionshinder  utan  att  några  ytterligare  anpassningsåtgärder  behöver
vidtas.  Det  kommer  emellertid  alltid  att  finnas situationer som kräver
anpassning till enskilda människor med särskilda  behov.  Det  är  mot denna
bakgrund  nödvändigt  att  möjligheten  att bevilja bostadsanpassningsbidrag
bibehålls. Som anförs i kd-motionen kan det  också  finnas  anledning att se
över  reglerna  i  bostadsanpassningslagen  och att överväga de problem  med
regeltillämpningen som kan föreligga. Vad utskottet  nu anfört bör riksdagen
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande bostadsanpassningsbidrag
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So321  yrkande  14  och 199
yrkande  17  som  sin  mening  ger  regeringen  till känna vad utskottet
anfört,

25. Verksamheten vid länsstyrelserna (mom. 15)

Sten  Andersson  (m),  Inga  Berggren  (m),  Carl-Erik Skårman  (m),  Yvonne
Ångström (fp) och Ewa Thalén Finné (m) anser

dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  som  på   s.  54  börjar  med
"Bostadsutskottet  har" och slutar med "avstyrks således" bort  ha  följande
lydelse:
Som konstateras i motionen  är  de  medel  som  anslås till länsstyrelserna
ojämnt fördelade utifrån exempelvis antalet invånare  i  respektive län. Det
kan   givetvis   finnas   olika   godtagbara   motiv  för  denna  avvikelse.
Förhållandena  i  länen  och kraven på insatser från  länsstyrelsernas  sida
varierar. Det är emellertid,  som  motionärerna  framhåller,  angeläget  att
finna  redovisningsmetoder  som  möjliggör en uppföljning och utvärdering av
dessa  skillnader.  Nyckeltal  bör  utvecklas,  så  att  det  går  att  mäta
effektiviteten vid länsstyrelsernas olika  avdelningar  och göra jämförelser
mellan olika län. Exempelvis bör verksamheten vid miljövårdsenheterna  kunna
jämföras i termer av ärendebelastningen per anställd, kostnaden per invånare
etc.
Vad  utskottet  anfört  med  anledning  av  motion  Bo226 (m) yrkande 6 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande verksamheten vid länsstyrelserna
att  riksdagen  med  anledning av motion 1999/2000:Bo226  yrkande  6  som  sin
regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden

1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2000

Sten Andersson (m), Inga Berggren  (m), Carl-Erik Skårman (m) och Ewa Thalén
Finné (m) anför:

Den  18  november  1999  beslöt  riksdagens   majoritet   -   bestående   av
socialdemokrater,  vänsterpartister  och  miljöpartister  -  att  fastställa
ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en
beräkning  av  statens  inkomster  avseende  2000.  Samtidigt beslutades  om
preliminära utgiftstak för åren 2001 och 2002.
Moderata  samlingspartiet  har  i parti- och kommittémotioner  förordat  en
annan  inriktning  av den ekonomiska  politiken  och  budgetpolitiken.  Våra
förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt
och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare
civilt samhälle kan både företag och människor växa. Fler och fler kan komma
in på den ordinarie  arbetsmarknaden;  den  sociala  tryggheten ökar också i
andra   bemärkelser   genom   att   hushållen   får   en   större  ekonomisk
självständighet.  Friheten  att välja bidrar både till mångfald,  en  bättre
kvalitet och en större trygghet.  De  enskilda  människorna  får  ett större
inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag  till
omfattande  skattesänkningar  för  alla, främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt  värnar  vi de människor som  är  i  störst  behov  av  gemensamma
insatser och som har  små  eller  inga  möjligheter  att  påverka  sin  egen
situation.  Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för
att på ett tillfredsställande  sätt  kunna  genomföra de uppgifter som måste
vara gemensamma.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 18 november om ramar
för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning  av  politiken, deltar
vi  inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom  utgiftsområde
18.
För  budgetåret  2000  förordar  vi  i vår kommittémotion Bo226 en anslags-
fördelning avseende utgiftsområde 18 som i korthet innebär följande.

A 1 Boverket

I  motioner från Moderata samlingspartiet  finns  ett  flertal  förslag  som
möjliggör   sådana förenklingar i regelsystemen m.m. inom bostadssektorn att
besparingar kan  göras  inom  olika delar av bostadsadministrationen. Med en
ökad  avreglering  och  en mer efterfrågestyrd  bostadsmarknad  kan  således
besparingar på sikt göras  på  Boverkets  verksamhet.  För  budgetåret  2000
föreslår vi emellertid ingen anslagsnedskärning.

A 2 Räntebidrag m.m.

Räntebidragen  och  övriga  subventioner inom bostadssektorn har tillsammans
med  ett  högt skattetryck bidragit  till  att  driva  upp  kostnaderna  för
byggande och  boende  i Sverige. Inte i något annat OECD-land går en så stor
del av den privata konsumtionen till boendekostnaderna som i Sverige.
I  Moderata  samlingspartiets   motioner   föreslås   att   besparingar  på
räntebidragen genomförs kombinerat med en fastighetsskattesänkning. En sådan
omställning  kan  påbörjas  omedelbart  och  ligger  väl  i  linje  med  den
långsiktiga   omläggning   av  bostadspolitiken  som  även  i  övrigt  måste
genomföras.
Vi föreslår bl.a. att inga  statliga bidrag skall utgå till nyproduktion av
bostäder  fr.o.m.  år  2000.  För   det   övriga   fastighetsbeståndet   bör
subventionerna  minskas i snabbare takt än vad som sker i dag, samtidigt som
fastighetsskatten successivt avvecklas. Sammantaget innebär våra förslag att
anslaget för räntebidrag  för  år  2000  kan  minskas  med över 467 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag.

A 5 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader samt A 6 Byggforskning

Regeringen     föreslog     i     förra    årets    budgetproposition    att
byggforskningsanslaget kraftigt skulle  skäras  ner.  Vi  motsatte oss denna
anslagsminskning  bl.a.  av  det  principiella  skälet  att  den översyn  av
byggforskningen  som  regeringen uttalade sig för borde göras i  ett  större
forskningspolitiskt sammanhang.  Utskottets  majoritet gav också uttryck för
denna ståndpunkt. Vi står kvar vid denna vår uppfattning.
Även om det i och för sig är glädjande att regeringen  nu  föreslår att den
höjning  utöver  regeringsförslaget som riksdagsmajoriteten beslutade  förra
hösten skall permanentas  är  detta  inte  tillräckligt. Som framhålls i vår
motion om anslagsfördelningen inom utgiftsområde  18  riskerar  alltför  små
anslag  till  byggforskningen  att leda till högre boendekostnader och sämre
inomhusmiljö i våra bostäder. Det  är  enligt  vår  mening  viktigt att inte
minst  den betydande del av byggforskningen som inriktas på byggnadsmaterial
och byggmetoder  m.m.  för  ett bättre och effektivare byggande kan fortgå i
minst samma omfattning som i  dag. I enlighet med förslaget i vår motion bör
därför anslaget A 6 Byggforskning  tillföras  25  miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit.

A 7 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

Vi  har  tidigare  kritiserat  de  krångliga  regler  som   tillämpats   för
bidragsgivningen   och   den  omfattande  administration  detta  lett  till.
Villkoren för stödet är dessutom sådana att antalet hus som kan bli aktuella
för stöd numera är mycket  begränsat.  Riksdagen  gjorde  med  anledning  av
motionsförslag   från   bl.a.   Moderata   samlingspartiet  förra  året  ett
tillkännagivande  om  att reglerna för stödet  borde  förenklas.  Regeringen
återkommer nu med förslag  om  en viss förenkling av reglerna för självrisk.
Vi anser att detta bör leda till  att ägarna till fukt- och mögelskadade hus
som inte kunnat erhålla stöd med de tidigare gällande reglerna bör ges en ny
chans att söka stöd under något års  tid.  Därefter  bör  en  avveckling  av
stödformen kunna inledas.

A 8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

Bidraget  har  med  den  anslags- och rambegränsning som regeringen föreslår
mist sin betydelse när det  gäller  att  påverka  fastighetsägarna att vidta
åtgärder mot radonproblemen.  Vi anser därför att anslaget fr.o.m. år 2000 i
stället  bör användas till informationsinsatser avseende  radonsanering.  En
sådan inriktning  av  statens  insatser  på området leder sannolikt till ett
större  antal  sanerade  bostäder  än  om  bidraget  behålls  med  nuvarande
inriktning.

A 10 Bostadsbidrag

På  samma  sätt  som  tidigare  vill  vi  ånyo  hävda   att  den  självklara
utgångspunkten bör vara att varje människa som har heltidsarbete skall kunna
leva på sin inkomst. Det innebär bl.a. att den som betalar  skatt inte skall
behöva  vara beroende av bidrag och att den som behöver bidrag  inte  heller
skall betala  skatt.  På  sikt  bör  alltså  bostadsbidragen  avskaffas  och
ersättas  med avdrag på skatten. I avvaktan på att en sådan, mera rationell,
ordning kan  införas  finns  det  enligt vår mening anledning att justera de
regler som i dag gäller för bidragen.
Moderata  samlingspartiet  har  under   en   rad   av   år  föreslagit  att
ungdomsbostadsbidragen skall avvecklas. Vi har inte funnit  skäl  att frångå
denna uppfattning. Den besparing detta ger bör till en del användas  för att
rätta till de värsta ofullkomligheterna i dagens bostadsbidragssystem.
De ändringar i reglerna för bostadsbidragen som enligt vår mening bör träda
i kraft redan fr.o.m. den 1 januari år 2000 är följande:
-          hushållsinkomsten skall ligga till grund för bostadsbidraget,
-
-          ytnormen skall avskaffas samt
-
-          barnpension  skall inte ingå i den bidragsgrundande inkomsten  om
den inte kan användas för att täcka del av bostadskostnaden.
-
Även sedan dessa justeringar  gjorts kvarstår en besparing på sammanlagt 340
miljoner  kronor  till  följd  av  regeländringarna.  I  enlighet  med  våra
motionsförslag bör därför bostadsbidragsanslaget minskas med detta belopp.

C 1 Länsstyrelserna m.m.

Ett  flertal  förenklingsförslag  framlagda   i   motioner   från   Moderata
samlingspartiet kommer på sikt att leda till en väsentligt lägre arbetsbörda
för länsstyrelserna. För år 2000 bedömer vi att det inte finns något utrymme
för  ett  minskat  anslag.  Om  våra  förslag genomförs bör det däremot vara
möjligt  att  fr.o.m.  år 2001 påbörja en  nedskärning  av  resurserna  till
länsstyrelserna.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

Vi avvisade redan vid införandet  detta  stöd och varnade för att det skulle
leda till en rad oönskade effekter. Erfarenheterna  från den hittillsvarande
bidragsgivningen har besannat våra farhågor. Stöd har i vissa fall utgått på
till  synes  godtyckliga  grunder och till ändamål som i  ett  flertal  fall
starkt  kan  ifrågasättas.  I   flera   utvärderingar  av  verksamheten  har
allvarliga brister kunnat konstateras. Riksrevisionsverket  har nyligen i en
rapport konstaterat bl.a. att de förväntade miljöeffekterna många gånger har
överskattats. Verket pekar också på ett flertal brister i Regeringskansliets
beredningsarbete samt i uppföljningen och kontrollen av beviljat stöd.
Moderata samlingspartiet anser att stödet snarast skall avvecklas  och  att
inga  ytterligare  bidrag  skall  beviljas.  Därigenom kan stora besparingar
uppnås redan år 2000 även om betydande belopp  måste  avsättas  för detta år
för   att   fullfölja   redan  gjorda  åtaganden.  Anslaget  kan  med  denna
utgångspunkt minskas med över 500 miljoner kronor för nästa budgetår.

E 2 Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet

Vi motsatte oss inrättandet av Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet vars
främsta uppgift synes vara  att  bistå  de kommuner som önskar söka stöd för
lokala  investeringsprogram. När detta stöd  avvecklas  finns  heller  inget
behov av  myndigheten. Anslaget kan halveras för nästa budgetår och helt tas
bort år 2001.

2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2000

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd) anför:

En riksdagsmajoritet  bestående  av  Socialdemokraterna,  Vänsterpartiet och
Miljöpartiet står bakom förslagen i budgetpropositionen (prop.  1999/2000:1)
vad  gäller ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena. Kristdemokraterna
har i  parti-  och  kommittémotioner  förordat  en  annan  inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till tillväxt,
valfrihet och en marknadsekonomi som är byggd på en god etisk  och ekologisk
grund och som tar hänsyn till varje människas unika värde. Vi vill  minimera
arbetslösheten   samtidigt   som   hushållen   skall   få  större  ekonomisk
självständighet. Vi har föreslagit långtgående skattesänkningar för låg- och
medelinkomsttagare.
Kristdemokraterna anser att bostaden spelar en central  roll  i  människors
liv.  En  boendemiljö med hög kvalitet är viktig för människors livsvillkor.
Alla  måste   få  uppleva  tillfredsställelsen  av  att  ha  ett  eget  hem.
Boendepolitiken   är   en  viktig  del  i  kristdemokratisk  familjepolitik.
Valfrihet i boendet är en  välfärdsfråga.  Människors skiftande önskemål och
behov  av  bostäder  i  olika skeenden under livet  måste  tillgodoses  till
rimliga  kostnader. Då riksdagens  majoritet  har  en  annan  inriktning  av
politiken  deltar  vi  inte  i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning
inom utgiftsområde 18.
Vi  redovisar  här  kortfattat  inriktning   på   våra  anslagsförslag  för
utgiftsområde 18 på de punkter den avviker från regeringens förslag.

A 1 Boverket

Boverket bör åläggas ett sparkrav på 5 %, vilket gör  att  anslaget  för  år
2000 kan minskas med 7 miljoner kronor.

A 2 Räntebidrag

Kristdemokraterna  har  lagt fram flera förslag om sänkt fastighetsskatt. En
sänkning av skattenivån bör  genomföras redan år 2000. Detta ger utrymme för
vissa besparingar genom en något snabbare avtrappning av räntebidragen under
nästa  år. Vi bedömer att anslaget  för  räntebidrag  kan  minskas  med  323
miljoner  kronor  i  förhållande  till  regeringens  förslag.  På  sikt  bör
räntebidragssystemet helt avvecklas.

A 10 Bostadsbidrag

Enligt  vår  mening  är  bostadsbidragen  fördelningspolitiskt sett det mest
effektiva  sättet  att  tillförsäkra  också  lågavlönade,  barnfamiljer  och
studenter  en  rimlig bostadsstandard. Den målsättning  som  satts  upp  för
bostadsbidragen  - att hushåll med barn skall kunna efterfråga en bostad där
varje barn har ett  eget  rum - ligger därför i princip fast. De besparingar
som gjorts i bostadsbidragen  under  senare  år har emellertid inneburit ett
trendbrott  när  det  gäller  stödet till barnfamiljerna.  Besparingarna  på
bostadsbidragen     har     särskilt    drabbat     barnfamiljerna     hårt.
Riksförsäkringsverkets utvärdering  av  de  nya  bidragsreglerna visar också
tydligt att det framför allt är dessa hushåll som  burit  den stora delen av
den uppkomna besparingen.
De  förändringar  i reglerna för bostadsbidragen som enligt  vår  mening  i
första hand bör genomföras är följande:
-          den   samlade    familjeinkomsten    läggs    till    grund   för
bostadsbidraget,
-
-          ytgränserna  för  oreducerat  bidrag  höjs  med  10  m2  för alla
hushållstyper
-
-          det särskilda bidraget höjs med 100 kr per barn.
-
För att mildra de marginaleffekter som kan uppkomma för de familjer som  har
inkomsterna ojämnt fördelade över året bör dessutom bostadsbidragen på samma
sätt som studiestödet omprövas halvårsvis.
De  förbättringar i bostadsbidragen vi nu föreslår bör finansieras genom de
940 miljoner kronor vi kristdemokrater tillför bostadsbidragsanslaget utöver
vad regeringen föreslagit.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

Stödet   till  lokala  investeringsprogram  har  bidragit  till  att  främja
kommunernas  arbete  för  en  ekologisk  hållbar  utveckling.  Intresset för
utarbeta  lokala  investeringsprogram  har  varit stort. Många kommuner  har
utarbetat program med åtgärder med hög angelägenhetsgrad.  Den  ursprungliga
avsikten var emellertid att statens stöd till detta utvecklingsarbete endast
skulle  utgå  t.o.m. år 2000. Enligt vår mening bör därför en avveckling  av
stödet genomföras   under  nästa  år. Anslaget för budgetåret 2000 bör kunna
minskas med 500 miljoner kronor i förhållande  till  regeringsförslaget.  En
del  av de därigenom frigjorda medlen bör i stället användas för mer riktade
satsningar inom bostadsmiljöområdet.

Förslag om nya anslag inom utgiftsområde 18

Vi föreslår att två nya anslag inrättas inom utgiftsområde 18.
Det ena  anslaget gäller användningen av delar av de medel som kan frigöras
genom vårt  förslag  om  de lokala investeringsprogrammen. Ett anslag om 100
miljoner kronor bör inrättas  för  bidrag  till  åtgärder  som kan förbättra
inomhusmiljön  i  bostäder,  förskolor  och  skolor. Inte minst den  oroande
utvecklingen vad gäller astma och allergibesvär motiverar en sådan satsning.
Det är nödvändigt att åtgärder omgående vidtas  för att förbättra innemiljön
framför allt i de lokaler där barn och ungdomar vistas dagligen.
Det  andra  anslaget  gäller  en  fortsatt  satsning  på   utbyggnaden   av
studentbostäder.   Kristdemokraterna   motsatte   sig   den   avveckling  av
investeringsbidraget  för  studentbostäder  som  regeringen  föreslog  förra
hösten  med  motiveringen  att  intresset  för  stödet  skulle  vara  svagt.
Tvärtemot  vad  regeringen  angav  fanns  det  emellertid  en  relativt stor
efterfrågan  på stödet. Den omfattande bristen på studentbostäder  på  flera
universitets-  och  högskoleorter  motiverar att ett investeringsbidrag åter
införs. Reglerna för bidraget måste  emellertid  förenklas och bidragssumman
bör höjas till 40 000 kr per lägenhet. Anslaget för  investeringsbidrag till
studentbostäder bör bestämmas till 20 miljoner kronor för nästa budgetår.

3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2000

Agne Hansson (c) anför:

Socialdemokraterna jämte Vänsterpartiet och Miljöpartiet  bildar i riksdagen
en  majoritet  för förslagen i budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1)  till
ekonomiska ramar  för  de  olika utgiftsområdena. Samma majoritet står också
bakom beräkningen av statens  inkomster  år  2000  i  den statliga budgeten.
Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning
av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Centerpartiets  förslag  syftar  till  att  skapa goda förutsättningar  för
Sveriges alla invånare oavsett om de bor i stora  städer,  på  mindre  orter
eller  i  glesbygd. Våra förslag avser att kvinnor såväl som män, unga såväl
som  gamla  skall  ges  bättre  möjligheter  att  forma  ett  variationsrikt
samhälle. Variation och mångfald gör samhället starkt och ger individen bäst
tillfredsställelse. Bostadspolitiken har därvid en central roll. Den fysiska
planeringen är grundläggande för att nå dessa mål.
Vi vill särskilt  uppmärksamma att våra förslag präglas av ett långt gående
miljötänkande även vad  gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18. Vi
anser t.ex. att det finns  starka  skäl  för  att  skapa ett nytt anslag för
förbättrad inomhusmiljö och ekologisk hållbarhet. Åtgärder  mot  radon  samt
mot  fukt-  och  mögelskador  liksom en utökad byggforskning är prioriterade
frågor i den budget vi nu skulle vilja se genomförd.
Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av politiken deltar vi inte
i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning  inom  utgiftsområde 18. Vid
redovisar emellertid nedan kortfattat inriktningen på våra motionsförslag om
anslagsfördelningen   inom   utgiftsområdet.   På   följande   punkter   bör
anslagsfördelningen  ske  med  andra utgångspunkter än vad regeringen  före-
slagit.

Myndighetsanslagen A 1, A 3, A 5, B 1, C 1 och D 2

Centerpartiet har i en partimotion föreslagit ett moratorium för realt ökade
anslag  till  statliga  verk  och  myndigheter.   För   myndigheterna   inom
anslagsområde  18  innebär  denna  utgångspunkt  för  anslagsfördelningen en
besparing på över 39 miljoner kronor för nästa budgetår.  De myndigheter som
föreslås   beröras   av   besparingen   är  Boverket,  Bostadskreditnämnden,
Byggforskningsrådet,  Statens  geotekniska   institut,  länsstyrelserna  och
Statens va-nämnd.

A 6 Byggforskning

Det är i och för sig glädjande att regeringen nu föreslår att den höjning av
byggforskningsanslaget som riksdagen beslutade  under  förra riksmötet skall
permanentas.  Enligt  vår  mening är detta dock inte tillräckligt.  För  att
byggforskningens kvalitet och  oberoende skall kunna garanteras bör anslaget
återställas till den nivå det hade  före  år  1999. Det innebär att anslaget
till  byggforskning  för budgetåret 2000 bör tillföras  50  miljoner  kronor
utöver vad regeringen föreslagit.
En anslagsökning av denna  storleksordning  gör  det  möjligt  att  i  ökad
utsträckning  satsa  på byggforskning ur ett kvinnoperspektiv i enlighet med
förslaget i c-motion Bo204.  Det  innebär  bl.a. att forskning med kvinnliga
förtecken om planering, byggande och boende kan ges prioritet och därmed öka
i omfattning.

A 7 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

Vi vill öka bidraget till Fonden för fukt- och  mögelskador  med 10 miljoner
kronor  under  nästa budgetår. Det är ett samhälleligt ansvar att  på  olika
sätt ge stöd åt  dem  som  drabbats av de felaktiga byggmetoder som tidigare
använts och som i många fall  lett  till omfattande skador. Det stöd som kan
ges från Fonden för fukt- och mögelskador  har  i detta sammanhang en viktig
uppgift. Bidraget från fonden kan tillsammans med  den  tekniska  sakkunskap
som  erbjuds  ha en avgörande betydelse för att många hårt drabbade familjer
skall kunna sanera sitt mögelskadade hus.

A 8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

Även anslaget för  bidrag  till åtgärder mot radon i bostäder bör räknas upp
med 10 miljoner kronor i förhållande  till regeringsförslaget. Centerpartiet
motsatte  sig  den  begränsning  av  anslaget  som  på  regeringens  förslag
beslutades  förra året. Resultatet av denna  anslagsbegränsning  visade  sig
snabbt. De anvisade  medlen  tog  slut redan under våren 1999 och nya bidrag
har sedan dess inte kunnat beviljas.  Detta är särskilt allvarligt med tanke
på  att  det  statliga  stödet har haft stor  betydelse  för  att  stimulera
fastighetsägare att vidta nödvändiga saneringsåtgärder.
Radon  i  bostadsmiljöerna   anses   vara  orsaken  till  ett  stort  antal
lungcancerfall varje år. Det krävs därför  också  en  fortsatt  satsning  på
information   om   riskerna   så   att  berörda  fastighetsägare  vidtar  de
saneringsåtgärder som är nödvändiga.

A 10 Bostadsbidrag

Centerpartiet  har  föreslagit  att garantibeloppet  i  föräldraförsäkringen
skall höjas. Det är en enligt vår  mening nödvändig reform för att förbättra
den ekonomiska situationen för de föräldrar  som  av  omsorg  om  sina  barn
väljer  att  stanna hos dem i hemmet under en längre tid. I dag uppbär många
av de familjer som berörs bostadsbidrag. Den inkomstförbättring som ett höjt
garantibelopp  innebär  medför  att behovet av bostadsbidrag minskar. Vi har
beräknat att denna minskning uppgår  till  21 miljoner kronor. Anslaget till
bostadsbidrag bör därför minskas med denna summa.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

Centerpartiet anser att effekterna av satsningen  på lokala investeringspro-
gram  har  visat  sig  vara mycket begränsade i förhållande  till  de  stora
resurser som tagits i anspråk.  Riksrevisionsverket  konstaterar  också i en
utvärderingsrapport  att stödet ofta endast resulterat i en tidigareläggning
av redan planerade åtgärder  och  att  de  förväntade  miljöeffekterna  ofta
övervärderats.
Vi  anser  att  ingångna  avtal  med  kommunerna  bör  fullföljas  men  att
stödgivningen  i  övrigt  bör  avvecklas.  Vi  bedömer  att  det  med  denna
utgångspunkt     bör    vara    möjligt    att    minska    anslaget    till
investeringsprogrammen  med   omkring 1 miljard kronor under nästa budgetår.
Ökade satsningar bör i stället  göras  på mer riktade och effektiva åtgärder
inom miljöområdet. Framför allt bör politiken  inriktas  på att skapa sådana
förutsättningar för marknadsekonomin att den leder till en  god  hushållning
och stimulerar till miljöansvar.

Förslag om nya anslag inom utgiftsområde 18

År 1998 godkände riksdagen att ett investeringsbidrag skulle införas år 2000
för merkostnader för investeringar som främjar ekologisk hållbarhet  vid ny-
och  ombyggnad  av  hyres- och bostadshus. Regeringen föreslår emellertid  i
årets budgetproposition  att  införandet  av bidraget skall senareläggas med
ett år. Vi anser att detta vore att sända helt felaktiga signaler till bygg-
och bostadssektorn. Det är angeläget att det  långsiktiga  arbetet  med  att
förändra sektorn i ekologisk riktning kan bedrivas med en konsekvent statlig
linje  som  stöd.  Bidraget  bör  därför  införas som tidigare utlovats. För
budgetåret 2000 bör 250 miljoner kronor anslås för bidragsverksamheten.
Bristen på studentbostäder har skapat stora  problem på många universitets-
och  högskoleorter.  Det  är  angeläget  att samhället  kan  erbjuda  trygga
studiebetingelser för den enskilde studenten.  Här  har kommunerna ett stort
ansvar  för att tillgången på bostäder står i överensstämmelse  med  antalet
studieplatser  på  orten.  Staten  har  å  sin  sida  ett  ansvar för att de
ekonomiska betingelserna för byggande av studentbostäder är rimliga. I detta
sammanhang hade de investeringsbidrag som kunde utgå tills de  förra  hösten
hastigt   avvecklades   en   viktig   uppgift.  Centerpartiet  motsatte  sig
avvecklingen och ifrågasatte regeringens  motiv.  Vi  föreslår  nu  att  ett
anslag  för investeringsbidrag till studentbostäder åter inrättas. För nästa
budgetår  bör  75  miljoner kronor avsättas för ändamålet. Centerpartiet har
även lämnat andra förslag  till åtgärder i syfte att underlätta byggandet av
studentbostäder.

4. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2000

Yvonne Ångström (fp) anför:

Folkpartiet liberalernas förslag  till  budget  för  år  2000 innebär i sina
huvuddrag  sänkta  skatter för företagande och tillväxt med  utgiftsökningar
framför allt när det  gäller  vård  och  omsorg  men  även  för  utbildning,
bistånd,   miljö   och  rättsäkerhet  (för  en  utförligare  redovisning  se
reservation nr 24 i  bet.  1997/98:FiU1).  Vårt  förslag till utgiftsram för
utgiftsområde  18  (som  var  3 058  miljoner kronor mindre  än  regeringens
förslag)  har emellertid avslagits av riksdagen  i  budgetprocessens  första
steg. Då Folkpartiets  budgetförslag  är en helhet är det i detta andra steg
inte  meningsfullt  att  fullfölja  våra anslags-yrkanden.  Jag  har  därför
avstått från att delta i beslutet i denna del.
De liberala grundbegreppen: valfrihet  för  konsumenterna,  avreglering och
konkurrens  utgör  även  hörnstenar för den bostadspolitik Folkpartiet  vill
bedriva. Neutraliteten mellan boendeformerna är en av de viktigaste frågorna
för att vi skall få en fungerande  konkurrens  på bostadsmarknaden. Hämmande
regleringar  ger  inte  konsumenterna  den  eftersträvansvärda  valfriheten.
Bostadspolitiken bör garantera valfrihet och trygghet.
I korthet innebär de förslag vi lagt fram avseende anslagsförändringar inom
utgiftsområde 18 följande.

A 1 Boverket

Vi anser att de är möjligt att göra en besparing  på  50  miljoner kronor på
verksamheten vid Boverket.

A 2 Räntebidrag

En  snabbare  avtrappning  av  räntebidragen kan ge en besparing  på  ränte-
bidragsanslaget med 500 miljoner kronor under nästa år.

A 5 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader samt A 6 Byggforskning

Även om vi från Folkpartiets sida  inte  har  riktat  några invändningar mot
anslagstilldelningen  som sådan när det gäller anslagen  till  byggforskning
finns det enligt min mening  anledning  för  riksdagen att närmare precisera
hur  anslagen  skall användas. Den vikt som byggforskningen  har  för  bl.a.
folkhälsoarbetet motiverar att klara riktlinjer för medelsanvändningen läggs
fast. Riksdagen  bör  därför ge sådana riktlinjer för forskningsverksamheten
att tillräckliga resurser  tilldelas den forskning som erfordras för att vår
inomhusmiljö liksom vår boendemiljö  i  övrigt  skall kunna förbättras. Inte
minst  viktigt är detta med avseende på de forskningspolitiska  förslag  som
har aviserats.

A 10 Bostadsbidrag

Det  finns   enligt   Folkpartiets   mening  all  anledning  att  lindra  de
marginaleffekter  som följer av dagens  bostadsbidragssystem  vid  sidan  av
skatter, barnomsorgstaxor  och  underhållsbidrag.  Det bör ske genom att det
generella barnstödet ökas samtidigt som bostadsbidragen  minskas. Enligt vår
mening bör en sådan övergång ske successivt. I ett första  steg  bör  därför
barnbidragen  år  2000  höjas  med  100 kr per månad och barn. Samtidigt bör
bostadsbidragen trappas ner med samma  summa. Den besparing som uppkommer på
bostadsbidragsanslaget genom denna och andra  åtgärder kan beräknas till 700
miljoner kronor. Anslaget A 10 Bostadsbidrag kan  därmed  minskas  med detta
belopp.

D 1 Lantmäteriverket

Även  om  Lantmäteriverket  under senare år genomgått betydande förändringar
finns  det enligt min mening utrymme  för  ytterligare  rationaliseringar  i
verksamheten. Efterfrågan på många av de tjänster som verket tillhandahåller
har under  senare  år  minskat. I enlighet med förslagen i Folkpartiets båda
motioner bör därför anslaget  till  Lantmäteriverket  kunna  minskas  med 50
miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

E 1 Stöd till lokala investeringprogram för ekologisk hållbarhet

Folkpartiet  menar att det finns anledning att ifrågasätta såväl miljönyttan
som   sysselsättningseffekterna    av   regeringens   satsning   på   lokala
investeringsprogram.   Dessutom   reser    den    metod    som   valts   för
bidragsfördelningen starka invändningar. Regeringen kan själv fördela medlen
efter eget gottfinnande med stöd av en mycket allmänt formulerad förordning.
Flera  utvärderingar  har  också  kunnat  konstatera omfattande  brister  i
stödverksamheten. Naturskyddsföreningen visade redan förra året i en rapport
att  miljönyttan  av  investeringsprogrammen  var   mycket  begränsad.  Även
Riksrevisionsverket (RRV) har i en utvärderingsrapport hävdat att miljö- och
sysselsättningseffekterna  av projekten har överskattats.  RRV  konstaterade
också brister i Miljödepartementets handläggning av ansökningar om stöd.
Folkpartiet  anser mot denna  bakgrund  att  stödverksamheten  snarast  bör
avvecklas. Detta leder till stora anslagsbesparingar inom utgiftsområdet.

5. Forskningsresurserna vid Institutionen för byggd miljö i
Gävle

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anför:

I samband med att  Statens  institut  för  byggforskning avvecklades år 1993
bildades  Institutionen  för byggd miljö i Gävle.  Institutionen  inordnades
organisatoriskt  i  Kungliga  Tekniska  högskolan  (KTH)  i  Stockholm.  Den
forskning som bedrivs  vid  institutionen  är av högsta kvalitet och den har
internationellt  ett  mycket  gott  renommé.  Det   är  därför  viktigt  att
forskningsverksamheten kan tryggas i ett långsiktigt  perspektiv. Inte minst
gäller   det   med  tanke  på  att  de  verksamhetsområden  som  forskningen
koncentrerats  till  omfattar  så  viktiga  områden  som  inomhusklimat  och
ventilation samt byggnadsanalys och boendekvalitet. En förutsättning för att
den omläggning i  finansieringsordningen  som  nu sker skall kunna godtas är
därför att den inte leder till att institutionen  får  totalt  sett minskade
resurser i framtiden. Med tanke på forskningens kvalitet och vikt är det vår
uppfattning att Institutionen för byggd miljö i Gävle i framtiden  bör få en
större del av de forskningsanslag som bl.a. BFR beviljar. Skulle detta  inte
bli fallet är det vår avsikt att snarast återkomma till riksdagen i frågan.

6. De kommunala bostadsföretagen

Agne Hansson (c) anför:

Centerpartiet  har i en gemensam reservation med m, kd och fp angivit skälen
till  varför  vi  menar   att   sanktioner  mot  kommuner  som  säljer  sina
bostadsföretags   hus   bör  upphöra.   Det   främsta   skälet   till   vårt
ställningstagande är att  vi  vill slå vakt om den kommunala självstyrelsen.
Centerpartiet står för en politik  som  innebär att makten i största möjliga
utsträckning    bör    decentraliseras    genom    att     demokratin    och
medborgarinflytandet utövas nära de människor som berörs av  besluten. De av
regeringen  införda  sanktionerna verkar i helt motsatt riktning  och  leder
till   en   centraldirigering    av   kommunerna   genom   ett   godtyckligt
beslutsfattande från regeringens sida.
Vårt ställningstagande innebär däremot  inte  att vi förordar en omfattande
försäljning av kommunalt ägda bostäder. Centerpartiet  har alltid framhållit
den  viktiga  roll  som  allmännyttan  har att fylla i bostadsförsörjningen.
Allmännyttans bostäder utgör i många kommuner  en bas i bostadsbeståndet och
ett viktigt instrument i den kommunala bostadspolitiken.  Det  är emellertid
kommunpolitikerna själva, och inte regeringen, som skall svara för beslut om
innehavet  av  allmännyttans  bostäder  i respektive kommun. Endast  de  har
kunskapen  om  vilka åtgärder som är motiverade  i  den  enskilda  kommunen.
Endast  de  har  erhållit   kommuninvånarnas  mandat  att  fatta  beslut  om
inriktningen av den kommunala  bostadspolitiken.  Det  är  också där, på det
lokala  planet,  som den verkliga debatten om bostadspolitikens  uppfyllelse
hör hemma. Det kan  den  endast  göra  om  kommunalpolitikerna ges det fulla
ansvaret  för bostadsförsörjningen och de inför  väljarna  kan  utan  hinder
redovisa det.
Centerpartiet  kommer  att fortsätta att verka för mångfald och valfrihet i
boendet   med   en   blandning   av   upplåtelseformer   och   bostadstyper.
Förutsättningar måste skapas för ett boende som erbjuder trygghet och en god
livsmiljö. Ett sådant  boende  skapas  bäst  med  utgångspunkt  i  de lokala
förhållandena   i   nära   samverkan   mellan   de   boende  och  de  lokala
beslutsfattarna utan pekpinnar och sanktioner från regeringsmakten.

7. Ett ökat bostadsbyggande

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anför:

Utskottet  behandlar  i  avsnittet  om bostadsbyggandet motionsförslag  från
Vänsterpartiet om att regeringen bör  anmodas  att  återkomma med förslag om
hur  en  ökad nyproduktion av hyresrätter skall kunna uppnås  samtidigt  som
kravet på rimliga hyror tillgodoses. Vi har också begärt motsvarande förslag
om åtgärder  för  att  öka  omfattningen  av ombyggnader i bostadsbeståndet.
Vänsterpartiet har i olika sammanhang fört  fram  sin  syn på vilka åtgärder
som sannolikt krävs. Vi är emellertid beredda att diskutera  andra lösningar
som kan ge motsvarande effekter inom bostadssektorn.
Åtgärderna  måste  bidra  till  en  påtaglig  ökning  av  antalet  nybyggda
lägenheter.  Enligt  Boverkets  bedömning krävs sannolikt en fördubbling  av
dagens produktionsnivå. Samtidigt  är det viktigt att inte marknadskrafterna
tillåts styra bostadsproduktionens inriktning. I dagsläget är en stor del av
produktionen   inriktad   på   att  tillgodose   efterfrågan   från   mycket
kapitalstarka grupper. Detta medför  att  statens  nybyggnadsstöd  i form av
räntebidrag framför allt tillfaller dessa grupper. Den ensidiga inriktningen
mot  bostadsrätter  och  äganderätter  på  vissa  orter leder också till att
segregationen tilltar.
Vi   anser   att   kraftfulla   åtgärder   måste  vidtas  för   att   ändra
bostadsproduktionens  inriktning  till lägenheter  som  kan  efterfrågas  av
människor med normala inkomster. Detta  innebär  att  det framför allt är en
produktion av hyreslägenheter med rimliga hyresnivåer som  måste  komma till
stånd.   Hyreskostnadens   andel   av   lönen   måste   kraftigt   sänkas  i
nyproduktionen.
Utskottet  hänvisar  i sina överväganden till att regeringen för närvarande
aktivt arbetar med frågan  om  hur  förutsättningarna  för  bostadsbyggandet
skall   kunna  förbättras.  Vidare  förutsätter  utskottet  att  regeringens
beredning  inom  en  snar  framtid  kommer  att  utmynna  i  att  förslag om
förbättrade  villkor för produktion och förvaltning av hyresrätter föreläggs
riksdagen. Vi  är  därför beredda att avvakta de efterfrågade förslagen från
regeringen och väljer att i dagsläget inte reservera oss till förmån för vår
motion i denna del.

8. Ett ökat bostadsbyggande

Agne Hansson (c) anför:

I avsnittet om bostadsbyggande  behandlas ett förslag från Centerpartiet med
innebörden att byggande av flerfamiljshus  måste  göras  attraktivare, bl.a.
genom  att större hänsyn tas vid hyressättning till faktiska  kostnader  och
till efterfrågan.  Frågan  om principerna för bruksvärdessystemet utreds för
närvarande.  Det  får  förutsättas  att  övervägandena  i  detta  sammanhang
utmynnar i förslag i den  riktning  som Centerpartiet förespråkar. Utskottet
behandlar hyresrättsliga frågor mer ingående  i  ett  kommande betänkande. I
detta sammanhang tas upp förslag från Centerpartiet om  andra  åtgärder  för
att stärka hyresrätten.

9. Studentbostäder

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anför:

Bostadsutskottet hänvisar i avsnittet om studentbostäder till olika pågående
aktiviteter   och   förväntade   regeringsförslag   i  syfte  att  förbättra
studenternas bostadssituation. Vi är beredda att avvakta  dessa  förslag men
vill  samtidigt  understryka  det  ansvar som staten har för att skapa  goda
förutsättningar även för byggande av  studentbostäder. Tillgången på billiga
bostäder är en av förutsättningarna för  att  den  sociala snedrekryteringen
till  högskolestudier  skall  kunna brytas. De förslag  som  regeringen  bör
återkomma  med  måste  alltså  syfta  till  att  åstadkomma  en  tillräcklig
produktion av studentbostäder till  en  kostnad  som kan bäras av studerande
utan uppbackning av kapitalstarka föräldrar.
Vänsterpartiet har sedan länge drivit linjen att  hela samhället skall vara
utformat så att handikappade på lika villkor skall kunna bo, arbeta, studera
och delta i olika samhällsaktiviteter. Vad gäller bostadssektorn finns också
i   lagstiftningen   relativt   starka   krav  på  handikappanpassning   och
tillgänglighet för nyproduktionen även om  flera åtgärder behöver vidtas för
att  de  handikappades  synpunkter  bättre skall  bevakas  i  byggprocessen.
Problemen  med brister i tillgängligheten  gäller  framför  allt  det  äldre
bostadsbeståndet.  Det  har  emellertid dykt upp flera oroande tecken på att
kraven på tillgänglighet börjat  åsidosättas även i nyproduktionen. Boverket
har i en utvärderingsrapport konstaterat  att  många lägenheter byggda under
de senaste åren fungerar mycket dåligt för handikappade.
Vänsterpartiet  tycker  att det är självklart att  nyproducerade  lägenheter
skall fungera även för exempelvis  en  rullstolsbunden  person.  Detta  krav
skall  naturligtvis  gälla också för studentbostäder. Handikappade studenter
skall kunna bo i vanliga  lägenheter  och inte vara hänvisade till särskilda
reserverade handikapplägenheter. Det är  lika  självklart att de skall kunna
hälsa på hemma hos sina icke handikappade vänner.  Tyvärr  tycks  inte denna
åsikt delas av alla motionärer. Flera motioner som behandlas i avsnittet  om
studentbostäder    tycks    förespråka    att   de   generella   kraven   på
handikappanpassning sänks eller tas bort och  att särskilda lägenheter byggs
för handikappade studenter.  Vi kommer att motsätta oss en sådan utveckling.
Tvärtom  finns  det  skäl  att skärpa kraven på handikappanpassning  både  i
bostäder och i den offentliga miljön.



Förteckning över de motioner  som  i hemställan mom. 1 åberopas i utskottets
förslag

Motion                         1999/2000:                           Motionär
Yrkande nr

Bo202          Eskil Erlandsson (c)

Bo204          Rigmor Ahlstedt m.fl. (c)     13 delvis

Bo206          Bo Lundgren m.fl.  (m)                                   2-4,
9-10,                                                                18

Bo207          Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd)4

Bo208          Owe Hellberg och Yvonne Oscarsson (v)

Bo210          Ragnwi Marcelind (kd)

Bo226          Knut Billing m.fl. (m)           1-5, 7-11

Bo228          Rigmor Ahlstedt m.fl. (c)

Bo229          Sinikka Bohlin m.fl. (s)

Bo232          Yvonne Ångström och           10

Kerstin Heinemann (fp)

Bo233          Ulf Björklund m.fl.           14-17,                  21-22
Bo301
Lennart Kollmats (fp)

Fi212          Lars Leijonborg m.fl. (fp)    18

MJ256          Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s)    3

MJ718          Lennart Daléus m.fl. (c)      7

So226          Kerstin Heinemann m.fl. (fp)  6
Förslag  till beslut om anslag inom utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Utskottets    förslag    överensstämmer   med   regeringens   förslag   till
anslagsfördelning. Belopp i 1 000-tal kronor

---------------------------------------------------
Verksamhetsområde                    Utskottets
---------------------------------------------------
Anslag                                  förslag
---------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
A Plan-, bygg- och bostadsväsendet
-------------------------------------------------------------------------------
1  Boverket (ram.)             130 922
-------------------------------------------------------------------------------
2  Räntebidrag m.m. (ram.)     3 742 000
-------------------------------------------------------------------------------
3  Statens bostadskreditnämnd: 13 197
Förvaltningskostnader
(ram.)
-------------------------------------------------------------------------------
4  Statens bostadskreditnämnd: 1 800 000
Garantiverksamhet (ram.)
-------------------------------------------------------------------------------
5  Byggforskningsrådet:        24 816
Förvaltningskostnader
(ram.)
-------------------------------------------------------------------------------
6  Byggforskning (ram.)        105 548
-------------------------------------------------------------------------------
7  Bidrag   till   Fonden  för 40 000
fukt-    och    mögelskador
(ram.)
-------------------------------------------------------------------------------
8  Bidrag  till  åtgärder  mot 7 000
radon i bostäder (ram.)
-------------------------------------------------------------------------------
9  Bonusränta              för 7 500
ungdomsbosparande (ram.)
-------------------------------------------------------------------------------
10 Bostadsbidrag (ram.)        5 670 000
-------------------------------------------------------------------------------
11 Internationellt   samarbete 20 000
(ram.)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
B Geoteknik
-------------------------------------------------------------------------------
1  Statens         geotekniska               24 078
institut (ram.)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
C Länsstyrelserna m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
1  Länsstyrelserna m.m. (ram.)            1 798 370
-------------------------------------------------------------------------------
2  Regionala                                 21 072
självstyrelseorgan (obet.)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
D Lantmäteriverksamhet m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
1  Lantmäteriverket (ram.)                  417 755
-------------------------------------------------------------------------------
2  Statens va-nämnd (ram.)                    6 721
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
E Stöd till ekologisk omställning och utveckling
-------------------------------------------------------------------------------
1  Stöd       till      lokala            1 758 000
investeringsprogram     för
ekologisk hållbarhet (ram.)
-------------------------------------------------------------------------------
2  Kunskapscentrum         för                5 089
ekologisk hållbarhet (ram.)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet              15 592 068
-------------------------------------------------------------------------------
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs att 21, 21 a och 22 §§ lagen (1993:737) om bostadsbidrag s
ha följande lydelse.

---------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse               Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------------------

21 §[1]

Bidrag  lämnas  från  och med månaden efter den då rätten till bidrag har uppko
samt till och med den månad  då  rätten  till  bidrag  har ändrats eller upphör
längst tolv månader. Om rätten till bidrag uppkommit eller upphört den första d
en månad, skall dock bidraget lämnas eller upphöra från  och  med den månaden.
får inte lämnas för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden. Bidrag  får dock
för  en längre tid tillbaka, om en ansökan om bidrag avseende höjning av  hyra
avgift  ges  in  till  försäkringskassan  inom en månad från den dag den sökand
kännedom om hyres- eller avgiftshöjningen.
-----------------------------------------------------
Om ett barn avlider  i  en
barnfamilj som avses i 10-11
§§,       och       familjen
dessförinnan  har ansökt  om
eller får bostadsbidrag, får
bidraget lämnas till och med
den  sjätte  månaden   efter
dödsfallet.  Bidrag får dock
lämnas längst  till  och med
den    månad   då   familjen
flyttar från bostaden.
-----------------------------------------------------




**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse 1996:441.
21 a §[2]

Preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst
skall så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsbidrag som kan antas kom
bestämmas enligt denna lag. För sökande  som  har  inkomst av näringsverksamhet
denna inkomst antas vara minst lika hög som fastställts  vid senaste taxeringsb
om inte sökanden visar särskilda skäl för att inkomsten skall  uppskattas  till
belopp.
------------------------------------------------------
Vid  tillämpningen av 21 §
andra     stycket      skall
bostadsbidraget   dock   be-
räknas    som    om   barnet
fortfarande    levde     och
grundas  på  barnets  ekono-
miska  förhållanden  månaden
före dödsfallet.
------------------------------------------------------
Preliminärt bostadsbidrag betalas ut med ett månadsbelopp, som avrundas nedåt t
närmast jämna hundratal kronor.

22 §[3]

Bestäms det slutliga bostadsbidraget  till högre belopp än vad som för samma år
betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden  betalas  ut. Bestäms det sl
bostadsbidraget  till  lägre  belopp  än  vad  som  för samma år har  betalats
preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas tillbaka.
------------------------------------------------------
Belopp  under 100 kronor    Belopp under 200 kronor
skall  inte   betalas   ut  skall   inte  betalas  ut
eller betalas tillbaka.     eller betalas tillbaka.
------------------------------------------------------
På  belopp  som  skall  betalas ut eller betalas tillbaka enligt första stycket
avgift och ränta betalas i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen
efter regeringens bemyndigande av Riksförsäkringsverket.


Denna lag träder i kraft  den  1 januari 2000. Äldre föreskrifter gäller fortfa
vid dödsfall som inträffar före ikraftträdandet.

**FOOTNOTES**
[2]: Senaste lydelse 1996:441.
[3]: Senaste lydelse 1996:441.
Innehållsförteckning


Tillbaka till dokumentetTill toppen