Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Betänkande 1997/98:FiU2
Finansutskottets betänkande
1997/98:FIU02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Innehåll
1997/98 FiU2
Sammanfattning
Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag till bl.a. mål för utgiftsområde 2, liksom regeringens förslag till fördelning av utgifter på anslag inom utgiftsområdet. I betänkandet behandlar utskottet också ett antal motioner med anknytning till utgiftsområdet. Samtliga motioner avstyrks. Till betänkandet har fogats 14 reservationer och 2 särskilda yttranden.
Propositionen
I proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998 volym 2 i vad avser utgiftsområde 2 föreslår regeringen 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, 2. att riksdagen godkänner de mål för utgiftsområde 2 som regeringen förordat i avsnitt 3.1, 3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit angående en reformerad stabsorganisation i avsnitt 4.2, 4. att riksdagen bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets genomförande åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter uppgående till högst 50 miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad som förordas under anslaget A 18 Utvecklingsarbete, 5. att riksdagen godkänner att regeringen i tillämpliga fall får efterskänka de ränte- och amorteringsfria lån som Kammarkollegiet förvaltar, 6. att riksdagen godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat i avsnitt 4.4, 7. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån motsvarande 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordat i avsnitt 4.4, 8. att riksdagen godkänner att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken får avräknas mot försäljningsinkomsterna, 9. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt följande uppställning:
----------------------------------------------------- |Anslag |Anslagstyp |Anslagsbelopp| | | |(tusental| | | | kr)| ----------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- |A 1 Konjunkturinstitutet |ramanslag | 35 494| ----------------------------------------------------- |A 2 Riksrevisionsverket |ramanslag | 176 625| ----------------------------------------------------- |A 3 Statskontoret |ramanslag | 65 370| ----------------------------------------------------- |A 4 Statistiska |ramanslag | 327 886| |centralbyrån | | | ----------------------------------------------------- |A 5 Folk- och |reservationsanslag|70 000| |bostadsräkning | | | ----------------------------------------------------- |A 6 Finansinspektionen |ramanslag | 110 875| ----------------------------------------------------- |A 7 |ramanslag | 985| |Insättningsgarantinämnden | | | ----------------------------------------------------- |A 8 Riksgäldskontoret: | | | |Förvaltnings- |ramanslag | 82 644| | kostnader | | | ----------------------------------------------------- |A 9 Riksgäldskontoret: | | | |Kostnader för |ramanslag | 769 000| | upplåning och | | | |låneförvaltning | | | ----------------------------------------------------- |A 10 Riksgäldskontoret: | | | |Garantiverk- |ramanslag | 1| | samhet | | | ----------------------------------------------------- |A 11 Statens | | | |lokalförsörjningsverk: |ramanslag | 8 500| | | | | |Avvecklingskostnader | | | ----------------------------------------------------- |A 12 Täckning av | | | |merkostnader för |ramanslag | 20 000| | lokaler | | | ----------------------------------------------------- |A 13 Nämnden för offentlig | | | |upp- |ramanslag | 6 292| | handling | | | ----------------------------------------------------- |A 14 Ekonomiska rådet |ramanslag | 1 680| ----------------------------------------------------- |A 15 Vissa nämnder m.m. |ramanslag | 1 588| ----------------------------------------------------- |A 16 Bokföringsnämnden |ramanslag | 5 394| ----------------------------------------------------- |A 17 Bidrag till | | | |Stiftelsen för utveck- |obetecknat | 800| | lande av god |anslag | | |redovisningssed | | | ----------------------------------------------------- |A 18 Utvecklingsarbete |ramanslag | 30 170| ----------------------------------------------------- |A 19 Kammarkollegiet |ramanslag | 23 137| ----------------------------------------------------- |A 20 Kontrollfunktionen i |reservationsanslag|120 000| |staten | | | ----------------------------------------------------- |B 1 Åtgärder för att | | | |stärka det finan- |ramanslag | 55 000| | siella systemet | | | ----------------------------------------------------- |B 2 Avgift för | | | |Stadshypotekskassans |ramanslag | 134 700| | grundfond | | | ----------------------------------------------------- |C 1 Riksdagens revisorer | | | | |ramanslag | 16 673| ----------------------------------------------------- |Summa för utgiftsområdet | | | | | |2 062 814| ----------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- Propositionens lagförslag Det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden återfinns i bilaga till betänkandet.
Motionerna
1997/98:Fi502 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om formerna för Riksgäldskontorets hushållsupplåning. 1997/98:Fi503 av Lars Tobisson m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning med uppdrag att föreslå ett nytt statligt revisionsorgan underställt riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Fi504 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om fortsatt uppbyggnad av Riksdagens revisorer, 1997/98:Fi505 av Eva Goës m.fl. (mp, c, kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i det pågående arbetet med miljöanpassningen av den statliga förvaltningen bör förvaltningen av etiska placeringen ingå som en naturlig del, 2. att riksdagen beslutar att uppdra åt regeringen att utforma riktlinjer som innebär att minst 25 % av det kapital som statens stiftelser förvaltar placeras enligt etiska kriterier. 1997/98:Fi506 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statistik över kooperativ och social ekonomi. 1997/98:Fi508 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att på statsbudgeten för 1998 fördela anslagen på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i enlighet med vad som anförts i motionen (tabell 1), 2. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning för budgetåren 1999 och 2000 (tabell 1), 1997/98:Fi509 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den offentliga sektorn skall gå före och genomföra sociala revisioner av de egna verksamheterna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning om social revision. 1997/98:Fi510 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt följande uppställning (tusental kronor): -------------------------------------------------------- |A 5 Folk- och bostadsräkning |ändr. | -70 000| -------------------------------------------------------- |A 5 Folk- och bostadsräkning (från | | | |anslagsbehåll- |ändr. | -30 000| | ningen) | | | -------------------------------------------------------- |A 20 Kontrollfunktionen i staten |ändr. | -45 000| -------------------------------------------------------- |Summa för utgiftsområdet |ändr. |-145 000| -------------------------------------------------------- 1997/98:Fi906 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avbryta förberedelserna för den registerbaserade folk- och bostadsräkningen år 2001. 1997/98:Fi913 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en ytterligare utvärdering görs innan definitivt beslut fattas om att AP-fondernas första-tredje fondstyrelser endast tillåts investera i fastigheter genom bolag eller andel i utländsk fastighetsfond. 1997/98:Kr305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att principerna för hyressättning av museer och andra liknande statliga byggnader ses över och att regeringen återkommer till riksdagen med förslag i ärendet. 1997/98:Jo757 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en komplettering och utveckling av BNP-begreppet. 1997/98:A807 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om könsräkenskaper.
Inkommen skrivelse Utskottet har under ärendets beredning mottagit en skrivelse från Riksdagens revisorer med en komplettering av revisorernas budgetunderlag för år 1998.
Utskottet
Riksdagen har den 20 november beslutat om utgiftsramar för 1998 för statsbudgetens 27 utgiftsområden (bet. 1997/98:FiU1, rskr. 35). Under riksdagens fortsatta beredning av anslagen får dessa ramar inte överskridas. För utgiftsområde 2 beslutade riksdagen att fastställa ramen till 2 062,8 miljoner kronor. Finansutskottet behandlar i detta betänkande bl.a. förslag om anslag för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Utgiftsområdet omfattar institutioner vars verksamhet är inriktad på att följa och analysera den samhällsekonomiska och den statsfinansiella utvecklingen, det finansiella systemet, förvaltningen av statens skuld, statistik, offentlig upphandling, granskning och utvärdering av statlig verksamhet, statens fastigheter och lokaler, stöd till de statliga myndigheterna m.m. (verksamhetsområde A). Området omfattar också åtgärder för att stärka det finansiella systemet, avgifter för Stadshypotekskassans grundfond och åtaganden som Europeiska investeringsbanken och Europeiska utvecklingsbanken (verksamhetsområde B). Därutöver ingår Riksdagens revisorer (verksamhetsområde C). I enlighet med 5 kap. 12 § riksdagsordningen fastställs anslagen inom utgiftsområdet genom ett särskilt beslut. Frågor som inte påverkar anslagsbelopp, anslagstyp eller anslagsvillkor för år 1998 behandlas emellertid separat. Betänkandet är disponerat så, att utskottet inleder med att ta ställning till förslag om mål för utgiftsområdet. Därefter behandlar utskottet förslag om anslag inom utgiftsområdet. Utskottet tar sedan upp övriga frågor.
Mål för utgiftsområde 2
Propositionen I propositionen föreslås att riksdagen godkänner följande mål för utgiftsområdet: * Tillförlitliga analyser och bedömningar av den samhällsekonomiska och den statsfinansiella utvecklingen * Stabilt och effektivt finansiellt system * Kostnadseffektiv förvaltning av statens skuld * Tillförlitlig och relevant statlig statistik * Effektiv offentlig upphandling * Effektiv granskning av statlig verksamhet * Effektiv utvärdering och omprövning av statlig verksamhet * God statlig fastighets- och lokalpolicy * Administrativt stöd av hög kvalitet till de statliga myndigheterna I propositionen redogörs kortfattat för verksamhetsutfall, större förändringar åren 1995/96 och 1997 samt prioriteringar för år 1998. Regeringens bedömning av resultat och ekonomiskt utfall görs i propositionen under respektive verksamhetsområde och anslag. Inga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag till mål.
Utskottets ställningstagande Under förra årets budgetberedning framhöll utskottet att verksamheterna inom utgiftsområdet är av mycket skiftande karaktär och att det därför är svårt att formulera mål för hela utgiftsområdet (bet. 1996/97:FiU1, 1996/97:FiU2). I årets budgetproposition har regeringen dock föreslagit vissa övergripande mål för utgiftsområdet. De föreslagna målen kan i huvudsak sägas rikta sig mot enskilda myndigheter inom utgiftsområdet. Utskottet vill påpeka att om mål skall kunna fungera som styrningsinstrument bör de vara konkreta och uppföljningsbara. Utskottet ser det som positivt att regeringen föreslår mål på utgiftsområdesnivå, men anser samtidigt att ytterligare arbete krävs för att målen på anslagsnivå skall fylla avsedda funktioner. På anslagsnivå är resultatbedömningarna i allmänhet mer genomarbetade i årets budgetproposition än tidigare. Detta är positivt. En viktig förutsättning för att riksdagen skall kunna ta ställning till fördelningen av utgifter på utgiftsområden är att det finns en resultatanalys av föregående års verksamhet. För vissa myndigheter är dock kopplingen mellan måluppfyllelse och den framåtriktade bedömningen fortfarande inte tillräckligt tydlig. Ett krav som enligt utskottets mening bör gälla är att målen skall avse den påverkan som kan uppnås med statliga insatser. För några anslag är det emellertid svårt att se hur målen är kopplade till den konkreta verksamhet myndigheten i fråga bedriver. Det bör också vid budgetprövningen finnas en bedömning av i vilken utsträckning som målen och resultaten har uppnåtts och - om så inte är fallet - vad som är orsaken till detta. Vidare bör ändrade krav på en myndighet, och därmed ändrad medelstilldelning, återspegla sig i målformuleringen. Således kan det finnas anledning för regeringen att ompröva målformuleringen för Konjunkturinstitutet med tanke på att institutet får ökade resurser för att utveckla miljöräkenskaper. Regeringen bör också i regleringsbrevet ställa krav på resultatredovisning från utvecklingsarbetet. Trots klara ambitionshöjningar för resultatredovisningen noterar utskottet att för vissa anslag redovisar regeringen inte resultat utan i stället redogörs för t.ex. pågående utredningar eller myndigheternas äskande på samma sätt som tidigare var den vanliga formen i anslagsframställningarna. Inte sällan redovisas prestationer som myndigheterna har utfört, men utan att det framgår klart vad myndigheten åstadkommit för att uppnå de mål statsmakterna formulerat. Sammantaget välkomnar utskottet den ambitionshöjning av resultatredovisningen som regeringen har gjort beträffande utgiftsområdet i budgetpropositionen. Utskottet utgår från att utvecklingsarbetet i Regeringskansliet för att få en effektiv resultatstyrning i staten fortsätter med oförminskad kraft. Utskottet tillstyrker med det anförda yrkande 2 i propositionen.
Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 Regeringens förslag till medelsanvisning inom utgiftsområdet uppgår till sammanlagt 2 062,8 miljoner kronor. Nivån motsvarar den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet och fördelar sig på anslag på det sätt som framgår i det följande. Utskottet redovisar först de förslag i propositionen och motionerna som har effekt på utgiftsområdets medelsbehov och redovisar därefter sin syn på förslagen under rubriken Utskottets samlade ställningstagande till anslagen inom utgiftsområde 2.
Konjunkturinstitutet
Propositionen Regeringen föreslår att 35,5 miljoner kronor skall anvisas på ramanslaget A 1 Konjunkturinstitutet. De övergripande målen för Konjunkturinstitutets verksamhet budgetåret 1995/96 har varit att myndigheten skall följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet, utarbeta prognoser och bedriva forskning i anslutning härtill. Vidare har institutet haft i uppgift att ta initiativ för att förbättra den ekonomiska statistiken samt att även främja verksamheten vid Finansdepartementets ekonomiska avdelning. Den bedömning som regeringen har gjort av Konjunkturinstitutets verksamhet ger inte anledning att ompröva verksamheten. Den har i stort sett bedrivits så att de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringen anser emellertid att Konjunkturinstitutet bör ges ökade möjligheter att förbättra analyserna och prognoserna över den samhällsekonomiska utvecklingen för att därigenom i ökad utsträckning bidra till att målet tillförlitliga analyser och bedömningar av den samhällsekonomiska utvecklingen och den statsfinansiella utvecklingen uppnås. Ökad vikt skall läggas vid metodutveckling för medelfristiga beräkningar, vid analyserna av den internationella och finansiella utvecklingen och på att stärka den makroekonomiska kompetensen. De övriga behov som regeringen redogjort för behöver också tillgodoses. Sammantaget bör Konjunkturinstitutet enligt förslaget i propositionen anvisas 6,6 miljoner kronor i utökade årliga anslag.
Motionen Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Fi508 att riksdagen skall anvisa 4 miljoner kronor mer än vad som föreslås i propositionen. Motionärerna menar bl.a. att Konjunkturinstitutets arbete med att upprätta miljöjusterade nationalräkenskaper behöver påskyndas och utvecklas ytterligare och att det tillskott som regeringen föreslår är otillräckligt för detta ändamål.
Riksrevisionsverket
Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget A 2 Riksrevisionsverket förs upp med 176,6 miljoner kronor för budgetåret 1998. Under anslaget finansieras huvuddelen av effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. Även verksamheten med prognoser, utfall och ekonomisk statistik, utvecklingsarbetet kring ekonomistyrning, normering, budgetprocess m.m. samt viss rådgivning och stöd till regeringen finansieras i stor utsträckning från detta anslag. Riksrevisionsverket (RRV) bedriver också avgiftsfinansierad verksamhet. Det ekonomiska målet för denna verksamhet är full kostnadstäckning. Budgetförslaget för 1998 är en preliminär beräkning till följd av det förslag som regeringen redovisar i propositionen om bildandet av en ny ekonomistyrningsmyndighet. Regeringen avser att återkomma i den ekonomiska vårpropositionen 1998 med förslag angående den nya myndighetens uppgifter, medelsbehov m.m.
Statskontoret
Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget A 3 Statskontoret för år 1998 skall uppgå till 65,4 miljoner kronor. Regeringen anser att Statskontorets verksamhet i högre grad skall inriktas på att genomföra utvärderingar av principiell och sektorsövergripande karaktär och aviserar att den avser att göra en översyn av styrning och inriktning av Statskontorets verksamhet. Regeringen föreslår med anledning av Stabsmyndighetsöversynen att Lokalförsörjningsverkets uppgifter att lämna stöd till regeringen i budgetarbetet samt förvaltning och avveckling av tomma lokaler överförs till Statskontoret.
Statistiska centralbyrån
Propositionen Statistiska centralbyråns verksamhet finansieras dels med anslag, dels med avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget A 4 Statistiska centralbyrån (SCB) förs upp med 327,9 miljoner kronor för budgetåret 1998. Inkomsterna från den avgiftsfinansierade verksamheten beräknas samma år uppgå till 369 miljoner kronor. Uppbyggnaden av en registerbaserad folk- och bostadsräkning finansieras över ett särskilt reservationsanslag - A 5 Folk- och bostadsräkning - på vilket regeringen föreslår att 70 miljoner kronor anvisas för 1998.
Motionerna Folkpartiet liberalerna motsätter sig i motion Fi510 att medel anvisas till en registerbaserad folk- och bostadsräkning. Anslaget bör därför minskas med hela det föreslagna beloppet, dvs. med 70 miljoner kronor. Dessutom bör en anslagsbehållning på 30 miljoner kronor dras in från anslaget (yrkande 1 delvis). Även Miljöpartiet de gröna motsätter sig i motion Fi508 regeringens förslag till medelstilldelningen till folk- och bostadsräkningen. När denna statistik uteblir behövs enligt partiet viss annan statistik, bl.a. för det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Miljöpartiet de gröna föreslår därför att anslaget A 4 Statistiska centralbyrån skall räknas upp med 25 miljoner kronor för 1998. Medelstillskottet skall också användas för att få fram underlag för miljöjusterade nationalräkenskaper och en bättre könsuppdelad statistik (yrkande 1 delvis). Vänsterpartiet föreslår i motion A807 att SCB skall omfördela resurser från könsneutral till könsuppdelad statistik. På Konjunkturinstitutet bör projektet ?könsräkenskaper? inledas med miljöräkenskapsprojektet som förebild. I motionen sägs att myndigheterna bör kunna klara detta inom given ram. Motionärerna föreslår att riksdagen skall göra ett tillkännagivande av denna innebörd (yrkande 4). Kristdemokraterna föreslår i motion Jo757 att nuvarande BNP-terminologi skall kompletteras med en miljöjusterad nettonationalprodukt, av motionärerna kallad MNP. Regeringen bör få i uppdrag att utarbeta en strategi för hur detta skall gå till. Riksdagen bör enligt motionärerna göra ett tillkännagivande av denna innebörd (yrkande 4). Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) föreslår i motion Fi906 att förberedelserna för den registerbaserade folk- och bostadsräkningen avbryts. Nils T Svensson m.fl. (s) föreslår i motion Fi506 en bättre officiell stati- stik över de demokratiska och folkrörelsebaserade företagen, inklusive kooperationen. Nuvarande statistik ger ingen rättvisande bild av denna sektor.
Finansinspektionen
Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget A 6 Finansinspektionen förs upp med 110,9 miljoner kronor för budgetåret 1998. Avgiftsinkomsterna skall överensstämma med storleken på ramanslaget.
Insättningsgarantinämnden
Propositionen Insättningsgarantinämnden anvisas ett ramanslag för förvaltningskostnader. Regeringen föreslår att ramanslaget A 7 Insättningsgarantinämnden förs upp med 1,0 miljoner kronor för budgetåret 1998. De årliga avgifter som tas ut av de institut som omfattas av insättningsgarantin placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret. För kalenderåret 1997 uppgick de sammanlagda avgifterna till ca 2 037 miljoner kronor. Riksgäldskontoret ombesörjer att ett belopp motsvarande anslaget redovisas under inkomsttitel.
Riksgäldskontoret På utgiftsområdet finns tre anslag som berör Riksgäldskontorets verksamhet. Dessa anslag avser kontorets förvaltningskostnader, upplåningskostnader och kostnader för garantiverksamheten. Dessutom finns inom utgiftsområde 26 ett särskilt anslag för statsskuldsräntor och ett anslag för provisionskostnader i samband med Riksgäldskontorets utlandsupplåning.
Propositionen Regeringen föreslår att man för 1998 för upp de tre ramanslagen på utgiftsområdet med följande belopp: - A 8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 82, 6 miljoner kronor, - A 9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning 769 miljoner kronor, - A 10 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet 1 000 kr. Den föreslagna nivån på anslaget för upplåningskostnader är ungefär hälften så hög som för innevarande år, vilket sammanhänger med att provisionskostnaderna i samband med utlandsupplåningen brutits ut och redovisas över ett nytt anslag inom utgiftsområde 26. Enligt förslag i propositionen skall anslaget för garantiverksamheten fr.o.m. 1998 få användas endast för sådana garantier som Riksgäldskontoret utfärdat före 1997 och som inte faller under annat anslag. Även senare utfärdade garantier som hänför sig till äldre garantisystem skall belasta detta anslag. Likaså skall förvaltningskostnader förknippade med dessa garantier belasta anslaget.
Statens lokalförsörjningsverk
Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget A 11 Statens lokalförsörjningsverk: Avvecklingskostnader förs upp med 8,5 miljoner kronor och att ramanslaget A 12 Täckning av merkostnader för lokaler förs upp med 20 miljoner kronor för budgetåret 1998. Till följd av den ändrade stabsmyndighetsorganisation som regeringen föreslår skall Statens lokalförsörjningsverk fr.o.m. den 1 januari 1998 övergå till att vara en avvecklingsorganisation för kvarvarande personal. För avvecklingen av verket föreslår regeringen att ett nytt anslag anvisas som uteslutande skall användas för detta ändamål. Myndighetens anslagssparande skall utnyttjas för att vid utgången av innevarande år lösa det ackumulerade underskottet i myndighetens avgiftsfinansierade verksamhet. Resterande medel dras in till statsbudgeten. Verksamheten kommer att avvecklas helt under år 1999.
Nämnden för offentlig upphandling
Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget A 13 Nämnden för offentlig upphandling förs upp med 6,3 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Ekonomiska rådet
Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget A 14 Ekonomiska rådet förs upp med 1,7 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Vissa nämnder m.m.
Propositionen Flertalet nämnder handhar frågor inom det arbetsgivarpolitiska området. Regeringen föreslår att ramanslaget A 15 Vissa nämnder m.m. förs upp med 1,6 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Bokföringsnämnden
Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget A 16 Bokföringsnämnden förs upp med 5,4 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed
Propositionen Från anslaget betalas bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed. Regeringen föreslår att det obetecknade anslaget A 17 Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed förs upp med 0,8 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Utvecklingsarbete
Propositionen Regeringen föreslår att 30,2 miljoner kronor skall anvisas på anslaget A 18 Utvecklingsarbete för 1998. Anslaget används av Finansdepartementet för att bekosta utvecklingsarbete avseende styrning, budgetering och redovisning av statens inkomster, utgifter, tillgångar och skulder, bl.a. inom ramen för ett särskilt projekt benämnt VESTA (Verktyg för ekonomisk styrning i staten). Syftet med VESTA-projektet är att skapa ett samlat system för prognos, budgetering, koncernredovisning, resultatstyrning och betalningsinformation i staten. Regeringen föreslår att ett beställningsbemyndigande på 50 miljoner kronor skall lämnas för VESTA-projektets genomförande, dvs. att regeringen skall bemyndigas att ikläda sig ekonomiska förpliktelser för högst detta belopp för åren efter 1998 (yrkande 4).
Kammarkollegiet
Propositionen Kammarkollegiets verksamhet finansieras dels med anslag, dels med avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget A 19 Kammarkollegiet förs upp med 23,1 miljoner kronor under budgetåret 1998. Inkomsterna från den avgiftsfinansierade verksamheten beräknas samma år uppgå till 79,5 miljoner kronor.
Kontrollfunktionen i staten
Propositionen Regeringen föreslår att reservationsanslaget A 20 Kontrollfunktionen i staten förs upp med 120 miljoner kronor under 1998. Från anslaget betalas bidrag till projekt som syftar till att stärka kontrollen av medelsförvaltningen i staten. Avsikten är att sammanlagt 345 miljoner kronor skall avsättas under en treårsperiod för detta ändamål. För första året, 1997, har 100 miljoner kronor anvisats. Projektbidrag har bl.a. utgått till Riksförsäkringsverket för undersökning av förekomsten av fusk i socialförsäkringssystemet.
Motionen Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi510 att anslaget skall minskas med 45 miljoner kronor under 1998. Motsvarande belopp bör i stället överföras till utgiftsområde 4 för bekämpning av den mc-relaterade brottsligheten (yrkande 1 delvis).
Verksamhetsområdet tidsbegränsade åtaganden
Propositionen Verksamhetsområdet omfattar två anslag avseende finansiell verksamhet. Det är anslaget Åtgärder för att stärka det finansiella systemet och Avgift för Stadshypotekskassans grundfond. I verksamhetsområdet ingår också åtaganden avseende Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) samt vissa resurser för åtgärder inom den finansiella sektorn. För EIB och EBRD finns inga anslag uppförda på statsbudgeten för 1998. Beträffande EBRD har regeringen för åren 1999 och 2000 beräknat medel i statsbudgeten för de då aktuella utbetalningarna. Regeringen har av riksdagen erhållit bemyndigande att sälja statens aktieinnehav i Nordbanken (prop. 1991/92:21, prop. 1991/92:153). Avsikten är alltjämt att innehavet skall avyttras. För budgetåret 1997 finns ramanslaget B 3 Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken upptaget på statsbudgeten. Anslaget om 100 miljoner kronor skall användas för kostnader som uppkommer vid förberedelser för och genomförande av en försäljning av banken. Anslaget finns inte upptaget för budgetåret 1998. Regeringen föreslår att kostnader som uppstår i samband med en avyttring, utöver de medel som finns till förfogande, skall avräknas från den inkomst som staten erhåller vid försäljningen. Nettobehållningen skall inlevereras mot inkomsttitel.
Åtgärder för att stärka det finansiella systemet
Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget B 1 Åtgärder för att stärka det finansiella systemet förs upp med 55 miljoner kronor för budgetåret 1998. Anslaget skall under 1998 användas för betalningar av ränta på lån i Riksgäldskontoret. Lånet upptogs den 1 januari 1993 av staten för att finansiera köpet av Securum från Nordbanken (prop. 1991/92:153, bet. NU36, rskr. 352). Lånebeloppet uppgår till 1 miljard kronor. Avsikten är att detta lån skall återbetalas under budgetåret 1998 i samband med att staten erhåller aktieutdelning från Securum.
Avgift för Stadshypotekskassans grundfond
Propositionen I februari 1997 beslutade regeringen om försäljning av aktierna i Stadshypotek AB till Svenska Handelsbanken. Stadshypotekskassans uppgift är numera att förvalta den återstående obligationsskulden. När låneskulden är reglerad skall kassan likvideras. För att trygga utestående lån finns en grundfond i form av en statlig garantiförbindelse. Stadshypotekskassan betalar en årlig avgift för garantin till Riksgäldskontoret. Tidigare har avgiften finansierats genom utdelning på aktierna i Stadshypotek AB. I samband med överflyttningen av aktieinnehavet har staten emellertid åtagit sig att fr.o.m. den 1 januari 1998 ersätta kassan för denna avgift. Regeringen föreslår att ramanslaget B 2 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond förs upp med 134,7 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Riksdagens revisorer
Propositionen Riksdagens revisorer skall på riksdagens vägnar granska den statliga verksamheten. Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att ramanslaget C 1 Riksdagens revisorer för budgetåret 1998 förs upp med 16,7 miljoner kronor.
Motionerna I Miljöpartiets motion Fi508 anförs att den statliga revisionen behöver stärkas och att det särskilt gäller den del av effektivitetsrevisionen som ligger under riksdagen. I motionen föreslås att Riksdagens revisorer tillförs ytterligare 10 miljoner kronor per år under den närmaste treårsperioden (yrkande 1 delvis). Enligt motion Fi504 av Görel Thurdin (c) är det viktigt att riksdagen genom sina egna revisorer markerar en i förhållande till regeringen självständig roll. Motionären yrkar på att riksdagen redan nu beslutar om fortsatt utbyggnad av Riksdagens revisorer (yrkande 1).
Utskottets samlade ställningstagande till anslagen inom utgiftsområde 2 På närmast föregående sidor redovisas regeringens förslag beträffande medelstilldelningen på utgiftsområde 2 samt de motionsförslag som har effekt på denna fördelning. Utskottet övergår nu till att redovisa sin samlade syn på anslagsfördelningen. Denna prövning görs mot bakgrund av de mål som utskottet nyss tillstyrkt för utgiftsområdet och inriktas i första hand på de förslag där skilda meningar framkommit. Utskottet vill med anledning av de i motionerna A807 (v) och Fi508 (mp) framförda förslagen om en könsuppdelad statistik framhålla följande. Motionärernas krav på en utbyggd jämställdhetsstatistik ger intryck av att denna statistik är dåligt utvecklad. Så är dock inte fallet. 1994 års nationella handlingsplan för jämställdhetspolitik (prop. 1993/94:147) resulterade för statistikens del i att: - Jämställdhetsstatistik klassificerades som officiell statistik våren 1994. - I förordningen om den officiella statistiken har genom ändring (1994:1108) en ny 10 § införts, i vilken föreskrivs att individbaserad officiell statistik skall, när inte särskilda skäl talar däremot, vara könsuppdelad. SCB har dessutom inrättat ett särskilt program för arbetet med jämställdhetsstatistik. Trots de besparingskrav som lagts på SCB kommer detta program inte att påverkas av några ambitionssänkningar. För all individstatistik som SCB samlar in finns uppgift om kön. Statistiken redovisas också regelmässigt könsuppdelad. För urvalsundersökningar presenteras dock statistiken för små redovisningsgrupper inte alltid könsuppdelad på grund av att den statistiska osäkerheten då skulle bli alltför stor. Allt dataunderlag från undersökningarna, inklusive Undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) och Hushållens inkomster (HINK), kan analyseras ur ett könsperspektiv. Med hänsyn härtill finns det enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att biträda motionärernas förslag. Konjunkturinstitutet (KI) och SCB arbetar gemensamt med att utveckla ett miljöräkenskapssystem. Arbetet framskrider positivt men kan förväntas ta tid. Utformningen av ett användbart miljöräkenskapssystem bör enligt utskottets mening ses som ett långsiktigt projekt, och alltjämt är arbetet i stor utsträckning inriktat på forskning och metodutveckling. Någon heltäckande miljöjusterad nationalprodukt kommer därför inte att kunna tas fram under den närmaste tiden. Utskottet utgår emellertid från att synpunkter av det slag som förs fram i motion Jo757 (kd) kommer att uppmärksammas i det sammanhanget utan särskilt uttalande från riksdagens sida. Denna motion bör därför inte föranleda någon åtgärd, ej heller det i motion Fi508 (mp) förordade medelstillskottet till verksamheten. Riksdagen har vid upprepade tillfällen uttalat sig för uppbyggnaden av en registerbaserad folk- och bostadsräkning. Kraven på hög kvalitet och aktualitet i hushållsstatistiken är stora. Kommunerna behöver grundläggande hushållsstatistik för sin planering och resursfördelning. Med registerbaserade folk- och bostadsräkningar är det möjligt att framställa statistik betydligt oftare än vad som hittills varit möjligt. Utskottet delar regeringens uppfattning att undersökningar av detta slag är ett viktigt led i utvecklingen av samhällets informationsförsörjning. I likhet med vad som föreslås i propositionen bör utvecklingsarbetet fortsätta och inriktas på att man skall genomföra en första registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2001. Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna medelstilldelningen. Vad utskottet här sagt innebär att utskottet inte biträder de förslag till avslagsyrkanden som återfinns i motionerna Fi510 (fp), Fi508 (mp) och Fi906 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m). I motion Fi506 av Nils T Svensson m.fl. (s) framförs krav på en utvecklad kooperativ statistik, en statistik som är så indelad att den bättre återspeglar de kooperativa organisationsformernas särart. Motionsyrkanden snarlika dessa har tidigare behandlats av utskottet - bl.a. i betänkande 1991/92:FiU22 - och därvid avstyrkts, bl.a. med hänvisning till att kostnaderna för att årligen redovisa en sådan statistik är betydande. Med den ansvarsfördelning och de finansieringsprinciper som numera gäller för statistikproduktionen kan SCB på uppdragsbasis producera statistik av det begärda slaget. Sådan statistik skall emellertid finansieras av beställaren. Enligt utskottets mening bör motion Fi506 (s) inte föranleda någon åtgärd. I propositionen föreslår regeringen att den skall bemyndigas att ikläda sig ekonomiska förpliktelser för högst 50 miljoner kronor för beställningar som avser det s.k. VESTA-projektet och som leder till utgifter under åren efter 1998. Utskottet biträder detta förslag och förordar att regeringen får det begärda beställningsbemyndigandet. Beträffande kostnader för försäljning av Nordbanken föreslår regeringen att de kostnader som uppstår i samband med en avyttring av Nordbanken utöver de medel som finns till förfogande på ramanslaget B 3 skall avräknas mot den inkomst som staten erhåller vid försäljningen och att nettobehållningen skall inlevereras mot inkomsttitel. Detta förslag är inte förenligt med bruttoredovisningsprincipen, att inkomster redovisas på inkomstsidan och utgifter på utgiftssidan. Av 30 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) följer dock att om riksdagen har beslutat om försäljning av egendom så skall inkomsten redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten om inte riksdagen bestämmer annat. Utskottet har inhämtat att anledningen till att regeringen föreslår att försäljningskostnaderna skall avräknas mot försäljningsinkomsterna är att uppdraget att sälja Nordbanken skall upphandlas och att staten därför inte vill avslöja storleken på det belopp som är avsatt för försäljningskostnaderna. Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att storleken på det belopp som är avsatt för försäljningskostnaderna inte avslöjas. Utskottet föreslår därför att riksdagen i enlighet med 30 § budgetlagen bifaller propositionens förslag och bestämmer att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken får avräknas mot försäljningsinkomsterna. Beträffande anslaget till Riksdagens revisorer vill utskottet anföra följande. Riksdagen fattade i juni 1997 beslut om att Riksdagens revisorer skall ta ansvar för den externa revisionen av Regeringskansliet. Utskottet har under ärendets beredning mottagit en skrivelse där revisorerna hemställer att finansieringen av den tillkommande arbetsuppgiften att revidera Regeringskansliet på lämpligt sätt säkerställs för budgetåret 1998. Utskottet utgår från att revisorerna i första hand prövar att finansiera kostnaderna under år 1998 för externrevision av Regeringskansliet inom ramen för anslagna medel. Om det inte skulle visa sig vara möjligt förutsätter utskottet att kostnaderna för biträde från extern revisionsbyrå kan tas om hand av Riksdagens förvaltningskontor. Utskottet vill erinra om att Riksdagens revisionsutredning har föreslagit att revisorerna skall tillföras 5 miljoner kronor fr.o.m. år 1999, vilket bl.a. skall täcka kostnaderna för revisorernas nya uppgifter. I samband med beredningen av utredningens förslag blir det aktuellt att ta ställning till omfattningen av revisorernas resurser på sikt. Utskottet har ovan behandlat regeringens förslag till mål för utgiftsområdet. Riksdagens revisorer intar en särskild ställning eftersom det är en myndighet under riksdagen. Utskottet vill framhålla att med den resultatstyrning som numera tillämpas i den statliga budgetprocessen är det naturligt att mål och resultat även avseende Riksdagens revisorer redovisas i detta sammanhang. Utskottet kan konstatera att det i budgetpropositionens avsnitt om Riksdagens revisorer saknas uppgifter om uppnådda resultat. Med det anförda tillstyrker utskottet att Riksdagens revisorer för år 1998 erhåller medel i enlighet med Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag. De i sammanhanget aktuella motionerna Fi504 (c) och Fi508 (mp) bör inte föranleda någon åtgärd. Sammanfattningsvis biträder utskottet regeringens förslag till fördelning av anslagen inom utgiftsområde 2 och tillstyrker de övriga förslag i propositionen som förs fram i anslutning därtill (yrkandena 4, 8 och 9). Samtliga motionsyrkanden som behandlas i detta sammanhang avstyrks, dvs. motionerna Fi504 (c) yrkande 1, Fi506 (s), Fi508 (mp) yrkande 1, Fi510 (fp) yrkande 1, Fi906 (m), Jo757 (kd) yrkande 4 och A807 (v) yrkande 4.
Fördelning på anslag under 1999-2000 inom utgiftsområde 2
Motionen Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Fi508 att riksdagen skall godkänna det i motionen framförda förslaget till fördelning på anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning för budgetåren 1999 och 2000 (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande I budgetpropositionen lägger regeringen fram förslag till medelstilldelning för år 1998 för de olika anslagen. Utan att begära något godkännande redovisar regeringen också en beräkning av hur utgifterna på de olika anslagen väntas utvecklas. Det finns enligt utskottets mening inte anledning att nu ta ställning till beräkningen av de olika anslagen för kommande år. Anslagstilldelningen för 1999 och 2000 kommer att prövas i samband med budgetberedningen 1998 respektive 1999. Vad utskottet här anfört innebär att motion Fi508 (mp) yrkande 2 avstyrks.
Reformerad stabsorganisation
Propositionen Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av några av regeringens stabsmyndigheter (dir. 1997:27). De berörda myndigheterna är Kammarkollegiet, Statens lokalförsörjningsverk, Riksrevisionsverket (RRV), Statens löne- och pensionsverk (SPV) och Statskontoret. Uppdraget består i att lämna förslag till en myndighetsstruktur som bättre kan uppfylla regeringens behov av stöd till den egna verksamheten och av service till myndigheterna. Utredaren har under början av sommaren lämnat delbetänkandet Reformerad stabsorganisation (SOU 1997:80). Betänkandet har remissbehandlats. I propositionen (vol. 2, avsnitt 4.2, yrk. 3) redovisar regeringen sina överväganden med anledning av utredningen och begär riksdagens godkännande av följande förslag:
* Revisionen skall bedrivas utan utökad styrning från regeringens sida. Revisionen skall alltjämt bedrivas oberoende och i enlighet med god revisionssed. Revisionens uppdragsverksamhet får inte vara av den omfattningen att den inskränker på kärnverksamheten. Riksrevisionsverkets verksamhet skall renodlas och koncentreras till de revisionella uppgifterna. * Statens ekonomistyrningsfunktion renodlas och en ny myndighet inrättas. Den statliga produktionen av ekonomi- och personaladministrativa sy- stem- och stödtjänster samordnas och integreras i den nya myndigheten. * Statskontorets verksamhet skall i högre grad inriktas på att genomföra utvärderingar av principiell och sektorsövergripande karaktär. För att bl.a. skapa förutsättningar för detta genomförs en översyn av styrningen och inriktningen av Statskontorets verksamhet. * Lokalförsörjningsverket läggs ned från den 1 januari 1998 och verksamheten avvecklas. Uppgifterna att lämna stöd till regeringen i budgetarbetet samt förvaltning och avveckling av tomma lokaler läggs på Statskontoret. Dessa uppgifter bedöms kräva högst 5-6 årsarbetskrafter.
Utskottets ställningstagande Sedan propositionen lades fram har regeringen tillsatt en organisationskommitté med uppgift att dels föreslå hur den nya myndigheten för statlig ekonomistyrning skall organiseras, dels genomföra de praktiska förberedelser som krävs för att den nya organisationen skall kunna verka från tidigast den 1 juli 1998 (dir. 1997:122). Utskottet får anledning att återkomma till den nya myndighetens uppgifter m.m. när regeringen presenterar sina förslag härvidlag, vilket den avser att göra i 1998 års vårproposition. Parallellt med stabsmyndighetsöversynen har även Förvaltningspolitiska kommissionen, Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning och Riksdagens revisionsutredning haft anledning att överväga delar av här aktuella förslag. I betänkandet I medborgarnas tjänst (SOU 1997:57) föreslår Förvaltningspolitiska kommissionen att ett oberoende revisionsorgan bildas under riksdagen (s. 101 f.). Det nya organet föreslås ersätta Riksdagens revisorer. Samtidigt anser kommissionen att det ?är av största vikt att regeringen har tillgång till ett eget revisionsorgan. Myndigheterna har större självständighet gentemot regeringen i Sverige än i andra länder. Departementen är små och har begränsade möjligheter att utföra egen revision. Den svenska regeringsmakten har därför ett särskilt behov av ett eget organ för granskning av förvaltningsverksamheten? (s. 102). Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning kommenterar i sitt betänkande Stabsfunktioner och myndighetsstöd i lokalfrågor (SOU 1997:96) stabsmyndighetsöversynen och säger sig inte ha några invändningar mot att Statens lokalförsörjningsverk läggs ner och att stabsdelen förs över till Statskontoret. Däremot pekar de ut vissa funktioner som bör tillgodoses inom ramen för en stabsfunktion. Det handlar bl.a. om informationsinsamling och analys av myndigheternas lokalsituation (s. 108 f.). Efter att regeringen lagt fram förslagen till reviderad stabsmyndighetsorganisation i budgetpropositionen har Riksdagens revisionsutredning avslutat sitt arbete. I skrivelsen till talmanskonferensen Riksdagen och den statliga revisionen (daterad 1997-10-10) föreslår utredningen att Riksdagens revisorers uppgifter utökas något. Med undantag för att Riksdagens revisorer föreslås ta över revisionen av hovet föreslås inga överföringar av uppgifter från RRV. Utskottet vill betona att revisionen har fått en än viktigare funktion att fylla efter senare års reformer av den statliga budgetprocessen. När detaljregleringen har minskat och myndigheterna givits större frihet att välja medel för att nå av statsmakterna formulerade mål har behovet och vikten av uppföljning och efterkontroll ökat. Den ändring av organiseringen av Riksrevisionsverket som regeringen föreslår i propositionen innebär att verkets verksamhet renodlas och koncentreras till de revisionella uppgifterna. En ny myndighet inrättas som får överta de uppgifter från Riksrevisionsverket som utgör statens ekonomistyrningsfunktion. Statskontoret föreslås få mer övergripande uppgifter och regeringen aviserar en översyn av inriktningen och styrningen av kontoret. Statskontoret får enligt förslaget även ta över de stabsfunktioner inom lokalförsörjningen som Statens lokalförsörjningsverk hittills har svarat för. Verket föreslås avvecklas. Skälet till detta är att stabsstödet för lokalförsörjningen kan begränsas kraftigt, att serviceverksamheten enligt regeringen bör avvecklas samt att myndigheternas skyldighet att samråda med Lokalförsörjningsverket inför tecknandet av av hyreskontrakt av ekonomisk betydelse föreslås avskaffas. Det är dock viktigt att utvecklingen av den statliga lokalförsörjningen och dess kostnader noga följs av regeringen. Det finns anledning att återkomma till dessa frågor i anslutning till att regeringen redovisar sitt ställningstagande till utvärderingen av Byggnadsstyrelsens ombildning. Utskottet instämmer i de bedömningar regeringen gör och tillstyrker därför att riksdagen godkänner propositionens förslag i denna del.
Fortsatt utredning om den statliga revisionen
Motionen I motion Fi503 av Lars Tobisson m.fl. (m, fp, kd) tar man upp förslagen i de tre utredningar som under 1997 har behandlat frågan om den statliga revisionens organisation. Trots utredningarna är motionärerna kritiska eftersom problemet med den statliga revisionens bristande legitimitet kvarstår. Det måste, menar motionärerna, till en mer grundläggande förändring av den statliga revisionen. Motionärerna föreslår därför att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning med uppdrag att föreslå ett nytt statligt revisionsorgan underställt riksdagen. Motionärerna betonar att riksdagen tilldelats kontrollmakten, men att förutsättningarna för att utöva denna, när det gäller att granska vilken effekt avsatta medel genererat, inte är tillfredsställande. Genom den reformerade budgetprocessen har detaljregleringen av anslagens ändamål minskat. Det ställer ökade krav på en kraftfull uppföljningsverksamhet av riksdagen.
Utskottets ställningstagande Den statliga revisionen har varit föremål för flera utredningar. Den senaste var Riksdagens revisionsutredning som avslutade sitt arbete så sent som i oktober månad 1997 då utredningen överlämnade ett förslag till talmanskonferensen. I avvaktan på behandlingen av utredningens förslag finns det enligt utskottets mening inte anledning att ta initiativ till en ny utredning om den statliga revisionen. Motion Fi503 (m, fp, kd) avstyrks.
Social revision
Motionen Yvonne Ruwaida (mp) anför i motion Fi509 att det finns behov av en utredning om social revision. Motionären menar att en sådan revision är behövlig i såväl privat som offentlig sektor men anser att den offentliga sektorn bör införa den först. Den sociala revisionen bör ses som ett komplement till den ekonomiska. Syftet med revisionen är att den skall användas som ett instrument för att få en socialt hållbar utveckling.
Utskottets ställningstagande Vad beträffar frågan om behovet av social revision måste utskottet inledningsvis konstatera att det är oklart vad motionären mer precist avser när hon använder begreppet. I motionen anförs att en social revision är ett sätt att kartlägga och mäta en verksamhets sociala värde. Någon definition av vad socialt värde är och hur det bör mätas redovisas emellertid inte. Som utskottet uppfattar förslaget innebär det emellertid att man vid revisionen inte enbart skall beakta rent ekonomiska värden utan även sådana sociala aspekter som har att göra med sammanhållning, motivation, konflikter, förtroende och liknande. Revisionen bör både beakta den sociala situationen inom aktuell organisation och hur verksamheten i fråga påverkar sociala värden i det lokala och globala samhället. Enligt motionären bör social revision bedrivas i både privat och offentlig sektor, men den bör först införas i offentlig sektor. Med anledning av motionen finns det skäl att erinra om att resultatstyrningen erbjuder goda förutsättningar för att revidera inte enbart rent kamerala aspekter av en verksamhet. Som framgår av budgetpropositionen (utgiftsområde 2) har den granskning som Riksrevisionsverket utför vid den årliga revisionen under de senaste åren utvecklats till att inte bara omfatta myndigheternas finansiella redovisning utan även resultatredovisningarna och underlaget för myndighetsledningarnas förvaltning. I centrum för resultatstyrningen står verksamhetens mål, och till revisionens uppgift hör att granska måluppfyllelsen. Däribland kan ingå sociala aspekter av verksamheten. Vad myndigheterna skall redovisa framgår årligen av regleringsbreven. Om riksdagen eller regeringen önskar särskild resultatinformation från någon myndighet beträffande det motionären kallar sociala värden finns möjlighet att i regleringsbreven specificera vilka aspekter av verksamheten som skall redovisas. Sammantaget kan utskottet konstatera att det redan inom ramen för nuvarande revision finns utrymme för att beakta sociala aspekter. I varje enskilt fall måste avvägningar göras vilken inriktning revisionen skall ha. Eftersom det är en resursfråga måste i normalfallet prioriteringar göras mellan olika krav på revisionen. Något behov av en särskild, generell social revision föreligger inte, och utskottet kan inte heller se hur en sådan skulle kunna genomföras i praktiken. Utskottet avstyrker motion Fi509 (mp).
Riksgäldskontorets hushållsupplåning
Motionen Moderata samlingspartiet anser i motion Fi502 att Riksgäldskontoret inte skall låna direkt på den konkurrensutsatta hushållsmarknaden. Riksgäldskontorets upplåning från hushållen bör i stället ske indirekt genom att banker m.fl. tillhandahåller kontorets statsskuldsväxlar och obligationer antingen direkt eller via ränte- och obligationsfonder. Någon direkt kundrelation mellan Riksgäldskontoret och allmänheten bör således inte förekomma, anser motionärerna som föreslår att riksdagen skall göra ett tillkännagivande av denna innebörd.
Utskottets ställningstagande Riksgäldskontoret använder vid sin upplåning på hushållsmarknaden fyra olika låneinstrument: premieobligationer, realränteobligationer, riksgäldskonto och allemansspar. Dessa produkter förmedlas huvudsakligen via banksystemet med särskilda återförsäljare och via telefonförsäljning. Riksgäldskontoret har emellertid nyligen givits möjlighet att i egen regi ta emot inlåning på konto från allmänheten. I riksdagsbeslutet som banade väg för detta (prop. 1996/97:150 s. 131-134, FiU20) betonades att avsikten inte var att Riksgäldskontoret skulle bredda sitt produktutbud utan att kontoret endast skulle ges bättre möjlighet att tillhandahålla rena spartjänster för allmänheten. Genom nyordningen skulle kontoret kunna få till stånd en mer kostnads-effektiv hushållsupplåning. Riksgäldskontorets inhemska upplåning sker dels på penning- och obligationsmarknaden, dels på hushållsmarknaden. Motionärerna motsätter sig att Riksgäldskontoret skall kunna uppträda direkt på den konkurrensutsatta hushållsmarknaden och att, som de ser det, en statlig institution försöker få småsparare att överge sparformer i privat regi för att övergå till direktutlåning till staten. Det finns, anser de vidare, ingen brist i utbudet av sparalternativ som kan berättiga staten att ta på sig den merkostnad som det innebär att försöka attrahera småspararnas pengar. Finansutskottet vill med hänsyn härtill erinra om att avsikten med Riksgäldskontorets direktupplåning på hushållsmarknaden inte är att kontoret skall dra till sig småspararnas pengar till priset av ökade kostnader för kontoret. Som motionärerna själva framhåller har Riksgäldskontoret till uppgift att förvalta den svenska statsskulden på effektivaste och billigaste sätt, och syftet med direktupplåningen på hushållsmarknaden är just att kontoret varaktigt skall kunna begränsa upplåningskostnaden för staten. Motionärerna ifrågasätter inte Riksgäldskontorets upplåning på penning- och obligationsmarknaden. Det kan därför finnas anledning att erinra om att även denna upplåning sker i konkurrens med privata aktörer, i synnerhet bostadsinstitut men även banker. Synpunkter snarlika de motionärerna nu för fram har nyligen prövats av utskottet i samband med att Riksgäldskontoret fick rätt till direktupplåning från hushållen. Den nu aktuella motionen tillför inte ärendet några nya synpunkter, och under den korta tid som förflutit sedan riksdagsbeslutet har inte heller i övrigt framkommit något som föranleder utskottet att ompröva sitt tidigare ställningstagande. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Fi502 (m).
Efterskänkning av lån
Propositionen Kammarkollegiet förvaltar för statens räkning ett antal ränte- och amorteringsfria lån som staten beviljat för att underlätta för vissa stiftelser, ideella föreningar och liknande att uppföra byggnader. Sammanlagt rör det sig om ett fyrtiotal fordringar på totalt ca 25 miljoner kronor som beviljats under en 50-årsperiod fram till 1990-talets början. Fordringarna finns inte längre upptagna i statens balansräkning. Avsikten har aldrig varit att lånen skulle betalas tillbaka. Staten har dock förbehållit sig rätten att återkräva dem om användningen av lokalerna skulle ändras. I propositionen konstateras att majoriteten av lånen numera är flera decennier gamla och att det i många fall skett stora förändringar av såväl lokaler som de lånemottagande föreningarnas verksamhet utan att staten har någon verklig möjlighet att hävda ändamålsvillkoret. Regeringen föreslår därför att den i tillämpliga fall skall få efterskänka de ränte- och amorteringsfria lån som Kammarkollegiet förvaltar (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande Utskottet biträder detta förslag och tillstyrker således yrkande 5 i propositionen.
Etiska investeringar
Motionen Eva Goës m.fl. (mp, c, kd) föreslår i motion Fi505 att etiska placeringar bör ingå som en naturlig del i det pågående arbetet med att miljöanpassa den statliga förvaltningen (yrkande 1). Regeringen bör dessutom utforma riktlinjer som innebär att minst 25 % av det kapital som statens stiftelser förvaltar skall placeras enligt etiska kriterier (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande Det finns ett stort antal stiftelser och andra fonder med statlig anknytning vilka är av vitt skild karaktär. Deras inriktning varierar starkt liksom omfattningen på deras tillgångar. Vissa stiftelser med egen förvaltning är självständiga rättssubjekt och kan som sådana inte styras med placeringsdirektiv utifrån. Andra med s.k. anknuten förvaltning administreras av en annan juridisk person. Det gäller bl.a. universitetens donationsstiftelser vars placeringar i första hand styrs av vad donatorn eventuellt har föreskrivit. Det finns också fonder som styrs av särskilda reglementen, exempelvis Allmänna pensionsfonden vars reglemente är utfärdat i form av en lag och således fastställt av riksdagen. Eftersom det inte finns någon samlad redovisning och förvaltning av de statliga fonderna är det mot denna bakgrund svårt att utfärda generellt verkande regler som kan göras tillämpbara för samtliga statliga fonder och stiftelser. I detta sammanhang har emellertid Kammarkollegiet en central roll i och med att kollegiet på uppdragsbasis förvaltar fonder med tillgångar på sammanlagt ca nio miljarder kronor. Kollegiets fond- och förmögenhetsförvaltning omfattar - stiftelser med en statlig myndighet som förvaltare, - stiftelser med egen förvaltning vilka helt eller delvis är bildade av staten, - vissa fonder på det kyrkliga området, - vissa fonder med särskild statlig anknytning. De största fonder som Kammarkollegiet förvaltar är Kyrkofonden och Allmänna arvsfonden. Av intresse i sammanhanget är att vid utgången av 1996 var ungefär två tredjedelar av de förvaltade medlen placerade i ett särskilt aktiekonsortium som Kammarkollegiet bildat. För konsortiets placeringar har kollegiet internt lagt fast vissa placeringsbestämmelser. Av dessa framgår bl.a. att konsortiets tillgångar inte skall placeras i ?företag vars dominerande verksamhet utgörs av tillverkning av vapen eller tobaksprodukter?. Det etiska kriterium som Kammarkollegiet valt att tillföra sina placeringsregler utgör således en restriktion för placeringarna. Trots begränsningar av detta slag tyder enligt motionärerna allting på att etiska fonder i världen har utvecklats mycket väl, till och med bättre än konventionella genomsnittsfonder. Eftersom all fondförvaltning är inriktad på att få så god avkastning som möjligt talar detta för att investeringar enligt etiska kriterier kan vara ett naturligt val för alla placerare. Att i särskild ordning föreskriva att sådana investeringar skall göras behövs därför inte. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Fi505 (mp, c, kd).
Statens fastighetsverk
Propositionen I propositionen (vol. 2, avsnitt 4.4, yrkande 6) begär regeringen att riksdagen skall godkänna investeringsplanen för Statens fastighetsverk. Vidare föreslås att låneramen om 7 miljarder kronor godkänns (yrkande 7).
Utskottets ställningstagande Under beredningen har utskottet under hand fått kompletterande information från Finansdepartementet om några större projekt som överstiger 30 miljoner kronor, bl.a. ombyggnaden av Regeringskansliet i kvarteren Tigern, Björnen och Loen som inte redovisats i propositionen. Den nya informationen påverkar emellertid inte beräkningen av låneramen om 7 miljarder kronor. Utskottet har ingen invändning mot investeringsplanen och kan också godkänna den föreslagna låneramen. Propositionens förslag i denna del tillstyrks.
Hyressättningen för museer m.m.
Motionen I de statliga museernas ekonomiska förvaltning upptar ofta hyreskostnaderna en betydande del av utgifterna. Nya principer har införts, där hyressättningen gjorts med beaktande av vad likartade lokaler kostar i området. I motion Kr305 anser Folkpartiet liberalerna att detta oftast har fått orimliga konse- kvenser och att den redovisningsmetod som tillämpas ger en felaktig bild av lokalernas egentliga marknadsvärde. När staten låter bygga byggnader för museer görs detta, påstår motionärerna, givetvis för respektive museums behov och inte för en tänkt uthyrning där det är en tillfällighet att just museet blir hyresgäst. Folkpartiet liberalerna anser att principerna för hyressättning av museer och andra liknande statliga byggnader bör ses över så att inte en fiktiv hyra debiteras med belopp som ger en felaktig uppfattning om aktuellt statligt stöd till verksamheten. Riksdagen bör enligt motionärerna uppdra åt regeringen att göra en sådan utredning och återkomma till riksdagen med förslag.
Utskottets ställningstagande Den 29 februari 1996 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare för att utvärdera ombildningen av Byggnadsstyrelsen. I uppdraget ingick att undersöka konsekvenserna av ombildningen, belysa om syftena uppnåtts, peka på eventuella brister och lämna förslag till förändringar. Ett delbetänkande med titeln Statens ändamålsfastigheter. Principer för förvaltning och hyressättning (SOU 1996:187) lades fram i december 1996. I somras presenterade så utredningen sitt huvudbetänkande Lokalförsörjning och fastighetsägande. En utvärdering av statens fastighetsorganisation (SOU 1997:96). I betänkandet konstaterar utredaren att reformen av statens fastighetsförvaltning och myndigheternas lokalförsörjningsansvar var nödvändig. Den har sina rötter i att den offentliga verksamheten blivit mycket differentierad. Effektivitet i verksamheten fordrar då ökad delegering av ansvar och beslut, bl.a. om hur resurser skall fördelas mellan personal, lokaler och annat. Fastighetsreformen måste, menar utredaren, ses som ett led i en förändrad syn på budgetprocessen. Utredaren har även tagit upp den typ av kritik som framförs i motionen. När det gäller kritiken av Statens fastighetsverk rör den aspekter som har att göra med ändamålsfastigheter:
* Brist på öppenhet om grunder för hyressättning. * Kostnadsstyrning vid vissa nya projekt. * För höga avkastningskrav vid nyinvesteringar och oklarheter när det gäller vilka hyressättningsprinciper som skall gälla vid förlängning av kontrakt. Enligt utredaren är en viktig förklaring till den första typen av kritik oenighet mellan hyresgäst och fastighetsägare om vilken hyressättningsprincip som skall tillämpas. Statens fastighetsverk har utgått från att hyran skall grundas på hyran i likvärdiga lokaler på marknaden. Med den utgångspunkten finns ingen anledning att informera hyresgästen om bokförda värden och om hur hyran beräknats. Dessa hyresgäster har å andra sidan hävdat att det inte finns några alternativ, och knappast heller relevanta hyror att jämföra med, och menat att hyran skall sättas utifrån en modell av den typ som utredaren föreslår skall gälla för ändamålsfastigheter. Denna konflikt har funnits mellan bl.a. Statens fastighetsverk och vissa museer. Utredaren menar att upphovet till konflikten ligger i att fastigheterna i fråga befinner sig i en slags gråzon, dvs. de är relativt speciella och den externa marknaden är mycket liten, vilket medför att det finns få objekt på marknaden som man kan använda som jämförelseobjekt för att fastställa en marknadshyra. Det finns, menar utredaren, gränsdragningsproblem, men det viktiga är att frågan om hyressättningsprincip avgörs innan förhandlingar om hyresnivåerna börjar. Kan parterna inte komma överens på den punkten bör frågan avgöras av regeringen. Utredaren anser vidare att när man skall ta ställning till vilken hyressättningsprincip som skall gälla i det äldre beståndet bör en utgångspunkt vara att se på hur liknande nya projekt hanteras. Såvitt utredaren kan bedöma tillämpar Statens fastighetsverk kontraktstyper som i flera avseenden liknar den av utredaren föreslagna modellen för nybyggnadsprojekt av ändamålsfastighetskaraktär. Detta talar enligt utredarens mening för att samma synsätt skall tillämpas för äldre fastigheter av liknande karaktär och där hyresgästen är i motsvarande situation som i nybyggnadsfallen. Betänkandena har remissbehandlats och en sammanställning av yttrandena håller på att utarbetas vid Finansdepartementet. Enligt underhandsuppgifter kommer regeringen att arbeta vidare med frågan under hösten och eventuella förslag till förändringar kan komma att presenteras i en fastighetsproposition i början av år 1998. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att riksdagen avslår motion Kr305 (fp) yrkande 11.
AP-fondens fastighetsinvesteringar Propositionen Bestämmelser om AP-fonden finns i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden (APR). År 1988 fick första-tredje fondstyrelserna rätt att placera i fastigheter vilket regleras i 15 a § APR. Enligt 15 a § andra stycket APR får första-tredje fondstyrelserna, för att tillgodose kravet på en ändamålsenlig förvaltning av de medel som styrelsen förvaltar, själva eller genom ett bolag som i sin helhet ägs av en fondstyrelse eller av fondstyrelserna gemensamt, förvärva fast egendom eller tomträtt, förvärva aktier i bolag som har till ändamål att äga eller förvalta sådan egendom (fastighetsbolag) och förvärva andelar i utländska fonder som äger fastigheter eller aktier i fastighetsbolag. Det sammanlagda marknadsvärdet av en fondstyrelses fastighetsplaceringar får enligt 15 a § tredje stycket APR uppgå till ett belopp som motsvarar högst 5 % av det totala marknadsvärdet av de tillgångar som styrelsen förvaltar. Första-tredje fondstyrelsernas fastighetsinnehav var vid utgången av år 1996 värderat till 20,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,5 % av styrelsernas totala tillgångar. Av fastighetsinnehavet avsåg 15 miljarder kronor direktägda fastigheter och 5,8 miljarder kronor indirekta innehav. Fastighetsbeståndet är geografiskt koncentrerat till områden som av fondstyrelserna bedömts ha en relativt väl fungerande fastighetsmarknad. Av fastighetsbeståndet utgörs 20 % av bostäder medan resten är kommersiella fastigheter, framför allt kontor. Regeringen föreslår i propositionen att första-tredje fondstyrelserna endast skall tillåtas att investera i (förvärva) fastigheter genom bolag eller andelar i utländsk fastighetsfond. Regeringen föreslår vidare att de fastighetsbolag som första-tredje fondstyrelserna helt eller delvis kommer att äga skall drivas enligt sedvanliga företagsekonomiska principer. Första-tredje fondstyrelserna skall få rätt att placera i konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning utfärdade av fastighetsbolag. Första-tredje fondstyrelserna skall avveckla de fastighetslån som respektive styrelse har tagit upp eller övertagit ansvaret för så snart det kan ske med hänsyn till kravet på en ändamålsenlig kapitalförvaltning och gällande avtal. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 september 1998. Förslaget medför att första-tredje fondstyrelsernas fastighetsinnehav måste bolagiseras vilket kommer att ta viss tid att genomföra. Förslaget medför vissa övergångskostnader när de direkta fastighetsinnehaven skall omstruktureras till indirekta. Dessa kostnader kommer att bäras av fondstyrelserna. Vid oförändrade förhållanden kommer avkastningen från fastighetsinnehaven att minska något eftersom AP-fonden, till skillnad från fastighetsbolag, är befriad från skyldighet att betala inkomstskatt. Med det nuvarande fastighetsinnehavet innebär förslaget att statens skatteintäkter kan komma att öka med ett par hundra miljoner kronor per år. Vid överföringen av fastigheter från AP-fonden till fastighetsbolagen skall stämpelskatt utgå enligt bestämmelserna i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter (stämpelskattelagen). I detta fall bör emellertid beaktas att överföringarna sker efter ett tvingande beslut av riksdagen. Situationen liknar därför den som förelåg när riksdagen fattade beslut om ändring i huvudmannaskapet för äldrevården (ädelreformen). Som en följd av riksdagens beslut i det ärendet överfördes fastigheter från landstingen till kommunerna. Dessa överföringar var i sig stämpelskattepliktiga men riksdagen uttalade att det vid de slag av förändringar som det då var fråga om fanns en möjlighet till skattebefrielse enligt stämpelskattelagen (1991/92:SkU22 s. 20, rskr. 1991/92:188). Befrielse medgavs i de avsedda fallen genom tillämpning av dispensregeln i 42 § stämpelskattelagen. Enligt regeringens uppfattning bör den nu föreliggande frågan kunna lösas på motsvarande sätt. Motionen I motion Fi913 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) föreslås att riksdagen hos regeringen begär att en ytterligare utvärdering görs innan definitivt beslut fattas om att första-tredje fondstyrelserna endast tillåts att investera i fastigheter genom bolag eller andel i utländsk fastighetsfond. Utskottets ställningstagande Utskottet ser liksom regeringen flera fördelar med att fondens roll som kapitalförvaltare renodlas genom att endast indirekt ägande av fastigheter blir möjligt. Utskottet anser inte att någon ytterligare utvärdering måste göras innan definitivt beslut fattas. Under ärendets behandling i utskottet har uppmärksammats en fråga som rör AP- fondens direktägda hyresfastigheter. AP-fonden direktäger ca 150 hyresfastigheter. Marknadsvärdet på dem uppgår till ca 4 miljarder kronor. Enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt (ombildningslagen) har hyresgästerna i en fastighet, om vissa förutsättningar är uppfyllda, rätt att förvärva denna för ombildning till bostadsrätt. Om hyresgästerna i en fastighet har bildat en bostadsrättsförening, kan föreningen till inskrivningsmyndigheten anmäla hyresgästernas intresse av att förvärva fastigheten för ombildning till bostadsrätt. Som förutsättning för att en intresseanmälan skall kunna antecknas i fastighetsboken (inskrivningsregistret) gäller att hyresgästerna i mer än hälften av de uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat sig intresserade av en ombildning till bostadsrätt och att dessa hyresgäster är medlemmar i bostadsrättsföreningen. En hyresfastighet för vilken intresseanmälan gäller får inte överlåtas genom köp eller byte utan att den bostadsrättsförening som har gjort intresseanmälan har erbjudits att förvärva fastigheten (hembud). Med nämnda slag av överlåtelser likställs bl.a. tillskott till bolag. Hembud behövs emellertid inte, om ett förvärv av bostadsrättsföreningen skulle vara oskäligt med hänsyn till förhållandet mellan överlåtaren och annan förvärvare än bostadsrättsföreningen eller villkoren för eller omständigheterna vid en sådan överlåtelse. Frågan om hembud behövs prövas av hyresnämnden på begäran av fastighetsägaren. AP-fondens fastighetsbolag kommer således när bolagiseringen har genomförts att på samma sätt som andra fastighetsbolag omfattas av ombildningslagens hembudsregler. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt understryka att den ägarförändring som bolagiseringen av AP-fondens direktägda fastighetsinnehav medför endast är av formell natur, eftersom fonden kommer att vara ägare till fastighetsbolagen och driva fastighetsrörelsen vidare genom dessa. Denna situation uppmärksammades också särskilt av lagstiftaren i samband med att om- bildningslagen år 1991 utvidgades till att omfatta även vissa associationsrättsliga övergångar. I motiven till lagändringen, vars syfte var att förhindra kringgåenden av hembudsskyldigheten, angavs att undantag från denna bör göras om det finns en intressegemenskap mellan fastighetsägaren och förvärvaren, t.ex. om fastighetsägaren har bildat ett bolag och lämnar fastigheten som tillskott för att i fortsättningen bedriva sin rörelse i bolagsform (prop. 1990/91:92 s. 138). Fastighetsägarens intresse av att kunna driva sin fastighetsrörelse vidare i ny associationsform utan att behöva avstå fastigheten till hyresgästerna anses således väga tyngre än hyresgästernas intresse av att förvärva fastigheten. I detta fall råder ej endast en intressegemenskap mellan fastighetsägare och förvärvare utan vad som i praktiken kan ses som en faktisk identitet. Överföringen sker dessutom efter ett tvingande beslut av riksdagen. Mot denna bakgrund ser utskottet inte något behov av att föreslå någon ändring av ombildningslagen för att AP-fondens hela hyresfastighetsbestånd skall kunna överföras till fastighetsbolagen. Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot propositionens förslag. Utskottet tillstyrker således propositionens förslag och avstyrker motion Fi913 (s).
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande mål för utgiftsområde 2 att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 2 godkänner de mål för utgiftsområde 2 som regeringen förordat, 2. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkandena 4, 8 och 9 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi504 yrkande 1, 1997/98:Fi506, 1997/98:Fi508 yrkande 1, 1997/98:Fi510 yrkande 1, 1997/98:Fi906, 1997/98:Jo757 yrkande 4 och 1997/98:A807 yrkande 4 dels bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets genomförande åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter uppgående till högst 50 miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad som förordas i propositionen, dels godkänner att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken får avräknas mot försäljningsinkomsterna, dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt utskottets förslag i appendix till hemställan, res. 1 (2 m) res. 2 (fp) res. 3 (v) res. 4 (mp) res. 5 (kd) 3. beträffande fördelning av anslag under åren 1999 och 2000 inom utgiftsområde 2 att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi508 yrkande 2, res. 6 (mp) 4. beträffande reformerad stabsorganisation att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 3 godkänner vad regeringen föreslagit angående en reformerad stabsorganisation, 5. beträffande fortsatt utredning om den statliga revisionen att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi503, res. 7 (m, fp, mp, kd) res. 8 (v) 6. beträffande social revision att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi509, res. 9 (mp) 7. beträffande Riksgäldskontorets hushållsupplåning att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi502, res. 10 (m, fp)
8. beträffande efterskänkning av lån att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 5 godkänner att regeringen i tillämpliga fall får efterskänka de ränte- och amorteringsfria lån som Kammarkollegiet förvaltar, 9. beträffande etiska investeringar att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi505, res. 11 (mp) 10. beträffande Statens fastighetsverk att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkandena 6 och 7 dels godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat, dels bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån motsvarande 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordat, 11. beträffande hyressättningen för museer m.m. att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr305 yrkande 11, res. 12 (fp) 12. beträffande AP-fondens fastighetsinvesteringar att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 1 samt med avslag på motion 1997/98:Fi913 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden. res. 13 (v) res. 14 (m, fp, kd) - motiv.
Stockholm den 4 december 1997
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Lisbet Calner (s), Lennart Hedquist (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd), Sven-Erik Österberg (s), Göran Lindblad (m), Karin Pilsäter (fp), Tom Heyman (m) och Bengt Kronblad (s).
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1 000-tal kronor Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.
Företrädaren för Kristdemokraterna har avgivit särskilt yttrande.
------------------------------------------------------------ | |Verksamhetsområde |Utskottets| Reservanternas | | | | förslag |förslag i för- | | | | | hållande till | | | | |utskottets förslag| ------------------------------------------------------------- | |Anslag | | Res. 2 | Res.| | | | |(fp) |4 (mp) | ------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------ |A |Centrala myndigheter och nämnder | ------------------------------------------------------------- |1 |Konjunkturinstitutet | 35 494 | | + 4 000| | |(ram) | | | | ------------------------------------------------------------- |2 |Riksrevisionsverket (ram)| 176 625 | | | ------------------------------------------------------------- |3 |Statskontoret (ram) | 65 370 | | | ------------------------------------------------------------- |4 |Statistiska centralbyrån | 327 886 | |+ 25 000| | |(ram) | | | | ------------------------------------------------------------- |5 |Folk- och bostadsräkning | 70 000 | - 70 000 |- 70 000| | |(res.) | | | | ------------------------------------------------------------- |6 |Finansinspektionen (ram) | 110 875 | | | ------------------------------------------------------------- |7 |Insättningsgarantinämnden| 985 | | | | |(ram) | | | | ------------------------------------------------------------- |8 |Riksgäldskontoret: | | | | | |Förvaltningskostnader | 82 644 | | | | |(ram) | | | | ------------------------------------------------------------- |9 |Riksgäldskontoret: | | | | | |Kostnader för upplåning | 769 000 | | | | |och låneförvaltning (ram)| | | | ------------------------------------------------------------- |10|Riksgäldskontoret: | | | | | |Garantiverksamhet (ram) | 1 | | | ------------------------------------------------------------- |11|Statens | | | | | |lokalförsörjningsverk: | 8 500 | | | | |Avvecklingskostnader | | | | | |(ram) | | | | ------------------------------------------------------------- |12|Täckning av merkostnader | | | | | |för lokaler (ram) | 20 000 | | | ------------------------------------------------------------- |13|Nämnden för offentlig | | | | | |upphandling (ram) | 6 292 | | | ------------------------------------------------------------- |14|Ekonomiska rådet (ram) | 1 680 | | | ------------------------------------------------------------- |15|Vissa nämnder m.m. (ram) | 1 588 | | | ------------------------------------------------------------- |16|Bokföringsnämnden (ram) | 5 394 | | | ------------------------------------------------------------- |17|Bidrag till Stiftelsen | | | | | |för utvecklande av god | 800 | | | | |redovisningssed (obet.) | | | | ------------------------------------------------------------- |18|Utvecklingsarbete (ram) | 30 170 | | | ------------------------------------------------------------- |19|Kammarkollegiet (ram) | 23 137 | | | ------------------------------------------------------------- |20|Kontrollfunktionen i | 120 000 | - 45 000 | | | |staten (res.) | | | | ------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------ |B |Tidsbegränsade åtaganden | ------------------------------------------------------------- |1 |Åtgärder för att stärka | | | | | |det finansiella systemet | 55 000 | | | | |(ram) | | | | ------------------------------------------------------------- |2 |Avgift för | | | | | |Stadshypotekskassans | 134 700 | | | | |grundfond (ram) | | | | ------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------ |C |Riksdagens revisorer | ------------------------------------------------------------- |1 |Riksdagens revisorer | 16 673 | |+ 10 000| | |(ram) | | | | ------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------- | |Summa för utgiftsområdet |2 062 814 |- 115 000 |- 31 000| ------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------
Reservationer
1. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (2 m) Fredrik Reinfeldt och Göran Lindblad (båda m) anser dels att utskottets ställningstagande under rubriken Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 bort ha följande lydelse: Regeringen föreslår att 70 miljoner kronor anvisas för 1998 för genomförandet av en registerbaserad folk- och bostadsräkning (FoB) år 2001. Den totala kostnaden för genomförandet av FoB:en uppskattas till 320 miljoner kronor. Den registerbaserade FoB:en tillkom som en följd av det stora bortfallet i den senaste till hushållen utskickade blankettuppbyggda FoB:en. Den tydliga folkliga motviljan mot denna form av integritetskränkande informationsinhämtning har alltså inte respekterats. Enligt regeringen krävs dessutom nu flera register för att fullfölja denna registerbaserade FoB. Enligt känt handlingsmönster legitimerar den politiska makten varje ny kontrollåtgärd med behovet att göra en tidigare kontrollåtgärd rättvisande. Den personliga integriteten får stå tillbaka. Regeringen anger som skäl för att förorda en registerbaserad folk- och bostadsräkning att det krävs av EU och följer av andra internationella ingångna avtal. FoB:en sägs också underlätta viss typ av forskning och utgöra ett viktigt faktaunderlag för mycket av samhällsplaneringen. Utskottet noterar att regeringen inte för några resonemang om integritetsfrågor i propositionen. Den alltmer utbyggda och genomplanerade välfärdsstaten har i takt med att den byggts ut allt oftare tillåtits granska och kartlägga den enkildes vardag. Utskottet menar att detta är en farlig, och i belysningen av marknadsekonomins överlägsna förmåga att på bästa sätt hushålla med knappa resurser, dessutom onödig utveckling. Välstånd och välbefinnande för medborgarna byggs bäst när största möjliga individuella frihet möjliggörs. Folk- och bostadsräkningarna har tillkommit för att försöka restaurera en allt sämre fungerande svensk planhushållning inom några kvardröjande offentliga monopolområden. Att Sverige har internationella förpliktelser som styr oss i detta är inget argument för att försvara en felaktig åtgärd. Sverige bör verka för att folk- och bostadsräkningar inte görs tvingande i något internationellt samarbete. Regeringen bör därutöver avbryta arbetet med den registerbaserade folk- och bostadsräkningen som är tänkt till 2001. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi906 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks. Utskottet kan ställa sig bakom regeringens övriga förslag i denna del. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi906 och proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkandena 4 och 8 samt med anledning av proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1997/98:Fi504 yrkande 1, 1997/98:Fi506, 1997/98:Fi508 yrkande 1, 1997/98:Fi510 yrkande 1, 1997/98:Jo757 yrkande 4 och 1997/98:A807 yrkande 4 dels bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets genomförande åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter uppgående till högst 50 miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad som för- ordas i propositionen, dels godkänner att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken får avräknas mot försäljningsinkomsterna, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt utskottets förslag i appendix till hemställan,
2. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (fp) Karin Pilsäter (fp) anser dels att den del av utskottets ställningstagande som på s. 14 börjar med ?Riksdagen har vid? och på s. 16 slutar med ?(v) yrkande 4? bort ha följande lydelse: Beträffande folk och bostadsräkningen instämmer utskottet i Folkpartiets kritik. Riksdagen bör således inte anvisa något anslag för ändamålet som regeringen föreslagit. Regeringen bör som en konsekvens härav dra in anslagsbehållningen från anslaget. I motion Fi506 - - - = utskottet - - - Fi506 (s) inte föranleda någon åtgärd. I propositionen föreslår - - - = utskottet - - - det begärda beställningsbemyndigandet. Beträffande kontrollfunktionen i staten anser utskottet att anslaget kan reduceras med 45 miljoner kronor i enlighet med vad som föreslås av Folkpartiet liberalerna. Det bereder utrymme för att öka insatserna för att bekämpa den mc- relaterade brottsligheten under utgiftsområde 4. Beträffande kostnader för - - - = utskottet - - - avräknas mot försäljningsinkomsterna. Beträffande anslaget till - - - = utskottet - - - Fi508 (mp) bör inte föranleda någon åtgärd. Sammanfattningsvis biträder utskottet Folkpartiet liberalernas förslag enligt motion Fi510 yrkande 1 till fördelning av anslagen inom utgiftsområde 2. Motion Fi906 (m) är därmed delvis tillgodosedd. Därtill tillstyrks propositionens yrkandena 4 och 8. Följande motioner avstyrks däremot: Fi504 (c) yrkande 1, Fi506 (s), Fi508 (mp) yrkande 1, Jo757 (kd) yrkande 4 och A807 (v) yrkande 4. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkandena 4 och 8 och motion 1997/98:Fi510 yrkande 1 och med anledning av proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 9 och motion 1997/98:Fi906 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi504 yrkande 1, 1997/98:Fi506, 1997/98:Fi508 yrkande 1, 1997/98:Jo757 yrkande 4 och 1997/98:A807 yrkande 4 dels bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets genomförande åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter uppgående till högst 50 miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad som förordas i propositionen, dels godkänner att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken får avräknas mot försäljningsinkomsterna, dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt det med Res. 2 (fp) betecknade förslaget i appendix till hemställan,
3. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (v) Johan Lönnroth (v) anser dels att utskottets ställningstagande under rubriken Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 bort ha följande lydelse: Utskottet anser att Statistiska centralbyrån (SCB) bör omfördela resurser från könsneutral till könsuppdelad statistik. Konjunkturinstitutet (KI) bör inleda projektet ?könsräkenskaper? med miljöräkenskapsprojektet som förebild. Myndigheterna bör kunna klara detta inom given ram. Utskottet vill också erinra om att de modeller som många ekonomer och andra experter använder sig av vid analys av exempelvis konsumtionsval eller arbetskraftsutbud utgår från att familjen (hushållen) har en enhetlig vilja - dvs. att det definitionsmässigt inte kan förekomma att exempelvis en kvinna och en man har olika preferenser (och sannolikt också olika makt att genomdriva sin vilja i hushållet). Den ekonomiska statistiken bygger i allt väsentligt på hushållen som enhet och alla stridiga viljor och alla ojämna maktrelationer i det tvåkönade hushållet döljs därför bakom en statistisk fasad av enhetligt nyttomaximerande. Det gäller att hitta och införa nya modeller som bygger på att hushållen kan vara och ofta är tvåkönade och att det kan finnas olika preferenser inom hushållen samt att låta detta faktum ge utslag i statistiken. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion A807 (v) som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks. Utskottet kan i övrigt ställa sig bakom regeringens förslag. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A807 yrkande 4 och proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkandena 4 och 8 samt med anledning av proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 9 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi504 yrkande 1, 1997/98:Fi506, 1997/98:Fi508 yrkande 1, 1997/98:Fi510 yrkande 1, 1997/98:Fi906 och 1997/98:Jo757 (kd) yrkande 4 dels bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets genomförande åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter uppgående till högst 50 miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad som för- ordas i propositionen, dels godkänner att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken får avräknas mot försäljningsinkomsterna, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt utskottets förslag i appendix till hemställan,
4. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (mp) Roy Ottosson (mp) anser dels att utskottets ställningstagande under rubriken Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 bort ha följande lydelse: Utskottet anser att den nuvarande ordningen att inrätta folk- och bostadsräkning med hjälp av ett lägenhetsregister är alltför inträngande och personlighetskränkande och att den inte kan motiveras med den statistik som i och för sig behövs för samhällsplaneringen. Utskottet anser därför att anslaget till FoB skall avskaffas. Enligt utskottets uppfattning behöver Statistiska centralbyrån utveckla statistiken på en rad områden. På miljöstatistikens område krävs ytterligare insatser bl.a. för att få fungerande underlag till att upprätta miljöjusterade miljöräkenskaper och beräkningar av miljöskuldens utveckling. SCB måste även bli bättre på att i olika sammanhang göra könsuppdelad statistik. För dessa ändamål anser utskottet att anslaget till SCB skall höjas med 25 miljoner kronor. Konjunkturinstitutets arbete med att upprätta miljöjusterade nationalräkenskaper (s.k. grön BNP) m.m. behöver både påskyndas och utvecklas ytterligare enligt utskottets uppfattning. Räkenskaperna bör ingå som en naturlig del i kommande ekonomiska vårpropositioner och budgetpropositioner och där utgöra ett viktigt underlag för bedömning av såväl ekonomisk utveckling som beräkning av utgiftstak m.m. Behovet konstateras också i den miljöbilaga som fogats till uppföljningen av konvergensprogrammet. Utskottet anser att 4 miljoner kronor utöver det som regeringen föreslagit bör anslås till Konjunkturinstitutet. Utskottet anser vidare att den statliga revisionen behöver stärkas, och det gäller särskilt den s.k. effektivitetsrevisionen som ligger under riksdagen. Till skillnad från Riksrevisionsverket kan Riksdagens revisorer gå in i alla statliga företag och i departementen och göra mer heltäckande och ingående insatser. Utskottet föreslår därför att Riksdagens revisorer tillförs ytterligare 10 miljoner kronor. Med det anförda bifaller utskottet motion Fi508 (mp) yrkande 1. I övrigt har utskottet inte något att erinra mot regeringens förslag om fördelningen på anslag under 1998 inom utgiftsområde 2 (yrkande 9). Utskottet tillstyrker även de övriga förslag i propositionen som förs fram i anslutning därtill (yrkandena 4 och 8). Motionerna Fi504 (c) yrkande 1, Fi506 (s), Fi510 (fp) yrkande 1, Fi906 (m), Jo757 (kd) yrkande 4 och A807 (v) yrkande 4 avstyrks. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi508 yrkande 1 och proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkandena 4 och 8, med anledning av proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 9 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi504 yrkande 1, 1997/98:Fi506, 1997/98: Fi510 yrkande 1, 1997/98:Fi906, 1997/98:Jo757 yrkande 4 och 1997/98:A807 yrkande 4 dels bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets genomförande åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter uppgående till högst 50 miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad som förordas i propositionen, dels godkänner att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken får avräknas mot försäljningsinkomsterna, dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt det med Res. 4 (mp) betecknade förslaget i appendix till hemställan,
5. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (kd) Mats Odell (kd) anser dels att den del av utskottets ställningstagande som på s. 14 börjar med ?Konjunkturinstitutet (KI) och? och på s. 16 slutar med ?(v) yrkande 4? bort ha följande lydelse: Beträffande miljöjusterad nettonationalprodukt anser utskottet att regeringen bör få i uppdrag att utarbeta en strategi för hur ett sådant statistiskt mått skall kunna etableras. Utskottet tillstyrker därmed motion Jo757 (kd) yrkande 4. Riksdagen har vid - - - = utskottet - - - Fi508 (mp) bör inte föranleda någon åtgärd. Sammanfattningsvis biträder utskottet regeringens förslag till fördelning av anslagen inom utgiftsområde 2 och tillstyrker de övriga förslag i propositionen som förs fram i anslutning därtill (yrkandena 4, 8 och 9) med det tillägget att regeringen bör ges i uppdrag att utarbeta en strategi för att utveckla ett miljörelaterat nettonationalproduktmått. Övriga motioner avstyrks, dvs. motionerna Fi504 (c) yrkande 1, Fi506 (s), Fi508 (mp) yrkande 1, Fi510 (fp) yrkande 1, Fi906 (m) och A807 (v) yrkande 4. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkandena 4, 8 och 9 och motion 1997/98:Jo757 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi504 yrkande 1, 1997/98:Fi506, 1997/98:Fi508 yrkande 1, 1997/98:Fi510 yrkande 1, 1997/98:Fi906, och 1997/98:A807 yrkande 4 dels bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets genomförande åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter uppgående till högst 50 miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad som förordas i propositionen, dels godkänner att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken får avräknas mot försäljningsinkomsterna, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en strategi för att utveckla ett miljörelaterat nettonationalproduktmått, dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt utskottets förslag i appendix till hemställan,
6. Fördelning av anslag under åren 1999 och 2000 inom utgiftsområde 2 (mom. 3) (mp) Roy Ottosson (mp) anser dels att utskottets ställningstagande under avsnittet Fördelning på anslag under 1999-2000 inom utgiftsområde 2 bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det redan nu finns anledning att ta ställning till beräkningen av de olika anslagen för kommande år. Enligt utskottets uppfattning skall anslaget till folk- och bostadsräkningen avskaffas även för åren 1999 och 2000. Vidare bör anslagen till Statistiska centralbyrån för åren 1999 och 2000 höjas med 25 miljoner kronor per år. Vad gäller Konjunkturinstitutet anser utskottet att anslaget skall höjas med 4 miljoner kronor för respektive år. För år 1999 anser utskottet att Riksdagens revisorer bör tillföras ytterligare 20 miljoner kronor och för år 2000 ytterligare 30 miljoner kronor. Dessa medel skall omfördelas från Riksrevisionsverket. Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion Fi508 (mp) yrkande 2 skall godkänna den ovan redovisade beräknade fördelningen på anslag för utgiftsområde 2 avseende budgetåren 1999 och 2000. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande fördelning av anslag under åren 1999 och 2000 inom utgiftsområde 2 att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi508 yrkande 2 godkänner den av utskottet redovisade beräknade fördelningen på anslag för utgiftsområde 2 avseende budgetåren 1999 och 2000,
7. Fortsatt utredning om den statliga revisionen (mom. 5) (m, fp, mp, kd) Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd), Göran Lindblad (m), Karin Pilsäter (fp) och Tom Heyman (m) anser dels att utskottets ställningstagande under rubriken Fortsatt utredning om den statliga revisionen bort ha följande lydelse: Den statliga revisionen borde enligt utskottets mening vara en viktig del av riksdagens kontrollmakt. Finansmakten är konstitutionellt tilldelad riksdagen. Riksdagen har att följa upp och utvärdera hur avsatta medel förvaltas. Efter reformerna av den statliga budgetprocessen har revisionens betydelse ökat. Vad beträffar uppföljningsverksamheten kan konstateras att riksdagens ställning i dag är allför svag. Riksdagens starka ställning när det gäller att besluta om intäkter och utgifter har ingen motsvarighet i ett starkt revisions- organ underställt riksdagen. Det borde vara naturligt att betrakta behandlingen av anslagsäskandena som en process, där uppföljningen av tidigare verksamhet och uppnådda resultat ingår som viktiga led. Riksdagens ställning när det gäller uppföljning och kontroll är i dag så svag att det inte bara får demokratiska utan även ekonomiska återverkningar. Den demokratiska aspekten innebär att de förtroendevaldas möjlighet att gentemot sina väljare förklara och redovisa konsekvenserna av fattade beslut är alltför begränsad när inte goda möjligheter att följa upp och utvärdera avsatta medel föreligger. Riksdagens ställning gentemot regeringen när det gäller regeringens genomförande av den av riksdagen beslutade politiken är alltför svag. Uppföljningsarbetet blir därigenom dessutom alltför fokuserat på enskilda statsråds handläggningsprocedurer snarare än på politikens innehåll. Följden blir att det i riksdagen diskuteras främst framtida utgifter och enskilda statsråds uppträdande, men inte tillräckligt den statsfinansiellt och samhällsekonomiskt viktiga frågan om verkningarna av, och effektiviteten i, användandet av offentliga medel. I likhet med motionärerna förordar utskottet att ett nytt revisionsorgan inrättas. Detta revisionsorgan underställs riksdagen, ges ett lagreglerat mandat och får en ledning i form av en chef med lång förordnandetid. Förordnandet skall inte gå att förlänga. Myndighetschefen skall utses av riksdagen. Det nya revisionsorganets arbete inriktas på att i huvudsak utföra det som dagens effektivitetsrevision inom RRV och Riksdagens revisorer utför. Vid sidan av generaldirektören bör det finnas en direktion och en parlamentariskt sammansatt styrelse vars inflytande över den löpande verksamheten dock bör begränsas till få och övergripande frågor, och som inte rör frågor som val av ämnen eller myndigheter som skall granskas i revisionsarbetet. Huvudsyftet med styrelsen är att skapa en förankring i det parlamentariska arbetet. Styrelsen, eller annan politisk instans som mottager en revisionsrapport kan därför inte heller beordra några ändringar i eller begära omprövningar av genomförda granskningar. Det nya revisionsorganet väljer självt - i enlighet med internationell praxis - ut lämpliga områden för granskning. Revisionen utförs och presenteras i enlighet med beslut som fattas av ledningen för den nya myndigheten. Utförda granskningsrapporter bör i riksdagen mottagas av ett särskilt utskott, eller på annat sätt, så att revisionens slutsatser får betydelse för riksdagens arbete. Utskottet anser att en lösning som huvudsakligen följer dessa riktlinjer stärker och tydliggör riksdagens kontrollmakt. Riksdagens uppföljning kan inte bara handla om att granska regeringens planer för framtiden och dess förehavanden i dag. Riksdagen måste också skaffa sig bättre möjlighet att kontrollera och bedöma regeringens uppföljning av i riksdagen fattade beslut. Det kräver en överflyttning av effektivitetsgranskningen fullt ut till riksdagen. Eftersom motionärernas förslag, som utskottet här tillstyrker, medför en omfattande omläggning av den statliga revisionen och ett betydande behov av ny lagstiftning finns behov av att genomföra en ny utredning. Det är beklagligt att ännu en utredning skall behövas, eftersom detta område genomlysts ett flertal gånger. Det måste därför av direktiven framgå klart och tydligt att uppgiften denna gång syftar till en större principiell och resursmässig förändring, och till att inrätta ett nytt, mer oberoende och starkare revisionsorgan, som underställs riksdagen. De synpunkter som framförts i denna motion bör läggas till grund för utredningens arbete. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Fi503 (m, fp, kd) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande fortsatt utredning om den statliga revisionen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi503 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Fortsatt utredning om den statliga revisionen (mom. 5) (v) Johan Lönnroth (v) anser dels att utskottets ställningsstagande under rubriken Fortsatt utredning om den statliga revisionen bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det stora intresset för revision och dess oberoende av uppdragsgivare är glädjande. Den statliga revisionen fyller en mycket viktig funktion. Utskottet beklagar emellertid, i likhet med motionärerna, att de utredningar som hittills lagt fram förslag till förändringar inte har varit tillräckligt långtgående för att stärka revisionens legitimitet. Utskottet anser därför att regeringen, som föreslås i motionen, bör ges i uppdrag att tillsätta en ny utredning med ett tydligare mandat. Utredningens uppdrag skall emellertid vara annorlunda än den som föreslås i motionen. Utredningen bör närmare undersöka förutsättningarna för en överflyttning av effektivitetsrevisionen från Riksrevisionsverket (RRV) till Riksdagens revisorer. Åtgärden skulle innebära att ca 50 årsarbetskrafter förs över från RRV till Riksdagens revisorer. En sådan förändring skulle leda till att revisionen stärks och blir mer oberoende än i dagsläget. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Fi503 (m, fp, kd) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande fortsatt utredning om den statliga revisionen att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Fi503 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Social revision (mom. 6) (mp) Roy Ottosson (mp) anser dels att utskottets ställningstagande under rubriken Social revision bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det angeläget att ett utvecklingsarbete påbörjas för att möjliggöra en systematisk social revision. Regeringen bör med anledning av motion Fi509 (mp) ges detta i uppdrag. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande social revision att riksdagen med anledning av 1997/98:Fi509 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Riksgäldskontorets hushållsupplåning (mom. 7) (m, fp) Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Göran Lindblad (m), Karin Pilsäter (fp) och Tom Heyman (m) anser dels att utskottets ställningstagande under rubriken Riksgäldskontorets hushållsupplåning bort ha följande lydelse: Utskottet anser inte att det är en statlig myndighets uppgift att agera på en konkurrensutsatt marknad. Riksgäldskontorets uppgift är att förvalta den svenska statsskulden på effektivaste och billigaste sätt. Tillkomsten av offensiva instrument för hushållsupplåning ger Riksgäldskontoret en annan roll. Att erbjuda obligationslån till stora institutionella långivare och att saluföra sparkonton till allmänheten är två vitt skilda typer av verksamhet. Den senare kräver aktiva marknadsföringsinsatser och medför i praktiken att en statlig institution försöker få småsparare att överge sparformer i privat regi för att övergå till direktutlåning till staten. Det finns ingen brist i utbudet av sparalternativ som kan berättiga staten att ta på sig den merkostnad som det innebär att försöka attrahera småspararnas pengar. Riksgäldskontorets upplåning från hushållen bör i stället ske på indirekt väg genom att dess utbud av statsskuldsväxlar och obligationer tillhandahålls av befintliga distributionsnät antingen direkt eller via ränte- eller obligationsfonder. Utskottet anser således att det bör ske en renodling av Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet, där några sparalternativ som skapar en direkt kundrelation mellan Riksgäldskontoret och allmänheten inte ingår. Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi502 (m) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande Riksgäldskontorets hushållsupplåning att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Fi502 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Etiska investeringar (mom. 9) (mp) Roy Ottosson (mp) anser dels att utskottets ställningstagande under rubriken Etiska investeringar bort ha följande lydelse: Tanken bakom etiska investeringar är att förränta kapital samtidigt som investeringen uppfyller vissa etiska kriterier och på så sätt ger spararen möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Såsom motionärerna framhåller är de kriterier som tillämpas vid etiska investeringar antingen positiva eller negativa. Negativa kriterier är de verksamhetsområden man vill undvika med en investering t.ex. miljöförstörande verksamhet, produktion och försäljning av tobak och tobaksprodukter, etc. Positiva kriterier listar verksamhetsområden som man vill stödja med sin investering, t.ex. avfallsåtervinning, hälsovård och alternativa energikällor. Etisk kapitalförvaltning strävar precis som traditionell kapitalförvaltning efter hög avkastning och skyddandet av kapital för framtida ändamål. Allting tyder på att etiska fonder i världen har utvecklats mycket väl, t.o.m. bättre än ?konventionella? genomsnittsfonder. Det finns ett antal skäl för det: Etiska fonder har en mindre andel av de största företagen därför att de inte möter de etiska kriterierna och har därmed en större andel i mindre företag. De senare har mer utrymme för tillväxt och de är många gånger snabbare än de större på att fånga upp nya strömningar på marknaden, även om de självfallet också är mer känsliga för förhållanden på marknaden. Förvaltarna av etiska fonder, med tillgång till riktiga etiska analyser, vet betydligt mer om de företag de investerar i och är därför mer välinformerade innan de fattar beslut. Det borde vara en logisk följd att företag som uppfyller etiska kriterier blir mer effektiva, producerar mindre avfall, har en mer motiverad och produktiv arbetskraft samt löper mindre risk för allmänna åtal, dålig publicitet, juridiska restriktioner, etc. Trots att det inom statsförvaltningen finns ett stort antal stiftelser och andra fonder tillämpas för deras deras förvaltning etiska placeringskriterier bara i begränsad utsträckning. Utskottet anser att förvaltningen av den etiska placeringen bör ingå som en naturlig del i det pågående arbetet med miljöanpassningen av den statliga förvaltningen. I likhet med motionärerna anser utskottet vidare att de stiftelser och fonder som staten förvaltar skall investera minst 25 % av sina tillgångar i etiskt sparande. Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi505 (mp, c, kd) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande etiska investeringar att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi505 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om etisk fondförvaltning inom statsförvaltningen,
12. Hyressättningen för museer m.m. (mom. 11) (fp) Karin Pilsäter (fp) anser dels att utskottets ställningstagande under rubriken Hyressättningen för museer m.m. bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer med motionärerna om att principerna för hyressättning av museer och andra liknande statliga byggnader bör ses över så att inte en hyra beräknas på fiktiva grunder tillämpas som ger en felaktig uppfattning om aktuellt statligt stöd till verksamheten. Regeringen bör tillsätta en sådan utredning och återkomma till riksdagen med förslag. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr305 (fp) yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört. dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande hyressättningen för museer m.m. att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr305 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. AP-fondens fastighetsinvesteringar (mom. 12) (v) Johan Lönnroth (v) anser dels att utskottets ställningstagande under rubriken AP-fondens fastighetsinvesteringar bort ha följande lydelse: Regeringens förslag att första-tredje fondstyrelserna endast tillåts att investera i fastigheter genom bolag eller andel i utländsk fastighetsfond medför att fastighetsplaceringar kommer att bli ointressanta för fondstyrelserna eftersom den relativa lönsamheten i förhållande till andra placeringar försämras på ett påtagligt sätt. Utskottet anser att det finns en uppenbar risk för att en massiv utförsäljning stör stabiliteten på fastighetsmarknaden, vilket i sin tur är en viktig förutsättning för nyproduktion. Det är därför angeläget att riksdagen inte godtar regeringens förslag i denna del. Utskottet anser att riksdagen hos regeringen skall begära att ytterligare en utvärdering görs innan definitivt beslut fattas i frågan. Med det anförda bifaller utskottet motion Fi913 (s) och avstyrker propositionens förslag (yrkande 1). dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande AP-fondens fastighetsinvesteringar att riksdagen bifaller motion 1997/98:Fi913 och avstyrker förslaget i proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 1,
14. AP-fondens fastighetsinvesteringar (mom. 12, motiveringen) (m, fp, kd) Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kd), Göran Lindblad (m), Karin Pilsäter (fp) och Tom Heyman (m) anser att den del av utskottets ställningstagande under rubriken AP-fondens fastighetsinvesteringar som börjar med ?Utskottet vill i? och slutar med ?överföras till fastighetsbolagen? bort ha följande lydelse: Utskottet vill särskilt understryka att bolagiseringen av AP-fondens fastighetsinnehav inte påverkar hyresgästernas rättigheter enligt ombildningslagen. Av ombildningslagens regler följer att en hyresfastighet för vilken intresseanmälan gäller inte får överlåtas genom köp eller byte utan att den bostadsrättsförening som har gjort intresseanmälan har erbjudits att förvärva fastigheten (hembud). I samband med att AP-fondens fastighetsinnehav bolagiseras skall sålunda ett intresse från boende att överta en bostadshyresfastighet genom en bildad bostadsrättsförening betraktas som naturligt och ombildningslagens bostadspolitiska intentioner bör inte söka kringgås. Hyresgäst i av AP-fonden ägda fastigheter skall inte diskrimineras jämfört med andra hyresgäster.
Särskilda yttranden
1. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) såvitt avser utskottets behandling (kd) Mats Odell (kd) anför: Den 20 november 1997 beslutade riksdagen att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för budgetåret 1998. Samtidigt beslutades om en preliminär fördelning av statens utgifter för budgetåren 1999 och 2000. Under den fortsatta beredningen av anslagen får dessa ramar inte överskridas. Vidare gäller enligt bestämmelserna i riksdagsordningen att anslagen inom respektive utgiftsområde skall fastställas genom ett beslut. Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner lagt fram sina förslag till inriktning av den ekonomiska politiken och av budgetpolitiken. När riksdagens majoritet nu genom beslutet den 20 november valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i detaljbesluten. När det gäller anslagen inom utgiftsområde 2 anser vi att de totalt borde ha varit sammanlagt 100 miljoner kronor lägre.
2. AP-fondens fastighetsinvesteringar (mom. 12) såvitt avser hyresgästernas rättigheter (v) Johan Lönnroth (v) anför: Jag anser att regeringens förslag om att AP-fondens fastighetsinnehav skall bolagiseras medför att hyresgästerna inte kommer att få någon möjlighet att genomföra en ombildning till bostadsrätt. Detta beror på att hyresgäster i en fastighet som ägs av ett bolag inte har någon möjlighet till ombildning om bolaget säljer sina aktier eller andelar. Jag anser att regeringens förslag på ett orimligt sätt drabbar hyresgästerna.
Propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden
Härigenom föreskrivs att 15 a och 15 b § § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 a §2 ------------------------------------------------------- | En fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt| |eller bostadsrätt för att bereda styrelsen lokaler för| |verksamheten eller för att bereda bostad åt någon som| |är anställd hos fondstyrelsen. | ------------------------------------------------------- |En styrelse får dessutom, | | En styrelse får| |för att tillgodose kravet | |dessutom för att| |på en ändamåls-enlig | |tillgodose kravet på en| |förvaltning av de medel | |ändamåls-enlig | |som styrelsen förvaltar, | |förvaltning av de medel| |själv eller ge-nom bolag | |som styrelsen förvaltar| |som i sin helhet innehas | | | |av fondstyrelsen eller | | | |flera fondstyrelser | | | |gemensamt | | | | 1. förvärva och till | | | |nyttjande upplåta fast | | 1. förvärva aktier i| |egendom eller tomt-rätt, | |ett bolag som har till| | | |ändamål att äga eller| | 2. förvärva aktier i | |förvalta fast egendom| |ett bolag som har till | |eller tomträtt| |ändamål att äga eller | |(fastighetsbolag), och | |förvalta sådan egendom | | 2. förvärva andelar i| |(fastighetsbolag), och | |en utländsk fond som| | 3. förvärva andelar i | |äger fastigheter eller| |en utländsk fond som äger | |aktier i| |fastigheter eller aktier | |fastighetsbolag. | |i fastighetsbolag. | | | ------------------------------------------------------- |Det sammanlagda marknadsvärdet av varje fondstyrelses| |innehav av tillgångar som förvärvats enligt andra| |stycket får uppgå till ett belopp som motsvarar högst| |fem procent av det totala marknadsvärdet av de| |tillgångar som styrelsen förvaltar. Om denna gräns| |efter förvärvet kommer att överskridas, skall| |innehavet avvecklas i motsvarande mån så snart det är| |lämpligt. | ------------------------------------------------------- | | |15 b §3 | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- |En fondstyrelse får själv | | För konvertibla| |eller ge-nom bolag som | |skuldebrev och| |innehas av fond-styrelsen | |skuldebrev förenade med| |vid förvärv av tillgångar | |optionsrätt till| |som sägs i 15 a § andra | |nyteckning utfärdade av| |stycket 1 överta ansvaret | |fastighetsbolag gäller| |för lån som har lämnats | |inte 12 § tredje| |mot säkerhet av panträtt | |stycket. | |i sådana tillgångar eller | | För kredit som en| |ta upp nya lån om det | |fondstyrelse beviljar| |behövs för en normal | |ett fastighetsbolag som| |förvaltning av | |i sin helhet ägs av| |tillgångarna. | |fondstyrelsen eller| | | |flera fondstyrelser| | | |gemensamt | ------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse | | Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------ | | |gäller inte 12 § första| | | |stycket och andra| | | |stycket första och andra| | | |meningen. Sådan kredit| | | |får vara utställd i| | | |utländsk valuta | ------------------------------------------------------ |1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1998. | | 2. Lån som en fondstyrelse med stöd av 15 b § i| |dess tidigare lydelse har övertagit ansvaret för| |eller tagit upp skall fondstyrelsen avveckla så snart| |det kan ske med hänsyn till kravet på en| |ändamålsenlig förvaltning av de medel som| |fondstyrelsen förvaltar och gällande avtal. | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |1 Lagen omtryckt 1991:1857. | |2 Senaste lydelse 1996:697. | |3 Senaste lydelse 1987:1326. | ------------------------------------------------------
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................1 Propositionens lagförslag...........................2 Motionerna............................................3 Inkommen skrivelse....................................4 Utskottet.............................................5 Mål för utgiftsområde 2.............................5 Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998.......6 Konjunkturinstitutet..............................7 Riksrevisionsverket...............................7 Statskontoret.....................................8 Statistiska centralbyrån..........................8 Finansinspektionen................................9 Insättningsgarantinämnden.........................9 Riksgäldskontoret.................................9 Nämnden för offentlig upphandling................10 Vissa nämnder m.m................................11 Bokföringsnämnden................................11 Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed11 Utvecklingsarbete................................11 Kammarkollegiet..................................12 Kontrollfunktionen i staten......................12 Verksamhetsområdet tidsbegränsade åtaganden......12 Åtgärder för att stärka det finansiella systemet.13 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond........13 Riksdagens revisorer.............................13 Utskottets samlade ställningstagande till anslagen inom utgiftsområde 2 14 Fördelning på anslag under 1999 2000 inom utgiftsområde 216 Reformerad stabsorganisation.......................17 Fortsatt utredning om den statliga revisionen......19 Social revision....................................19 Riksgäldskontorets hushållsupplåning...............20 Efterskänkning av lån..............................21 Etiska investeringar...............................22 Statens fastighetsverk.............................23 Hyressättningen för museer m.m.....................23 AP-fondens fastighetsinvesteringar.................25 Hemställan.........................................28 Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 30 Reservationer 1. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (2 m)31 2. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (fp)32 3. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (v)33 4. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (mp)34 5. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (kd)35 6. Fördelning av anslag under åren 1999 och 2000 inom utgiftsområde 2 (mom. 3) (mp) 36 7. Fortsatt utredning om den statliga revisionen (mom. 5) (m, fp, mp, kd)....................................37 8. Fortsatt utredning om den statliga revisionen (mom. 5) (v)38 9. Social revision (mom. 6) (mp)...................39 10. Riksgäldskontorets hushållsupplåning (mom. 7) (m, fp)39 11. Etiska investeringar (mom. 9) (mp).............40 12. Hyressättningen för museer m.m. (mom. 11) (fp).41 13. AP-fondens fastighetsinvesteringar (mom. 12) (v)41 14. AP-fondens fastighetsinvesteringar (mom. 12, motiveringen) (m, fp, kd) 42 Särskilda yttranden 1. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) såvitt avser utskottets behandling (kd) 43 2. AP-fondens fastighetsinvesteringar (mom. 12) såvitt avser hyresgästernas rättigheter (v) 43 Bilaga Propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden 44