Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Det är väl jämnt tio dagar sedan Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, i The Observer skrev att vi kanske just nu upplever vår generations farligaste tid. Händelseutvecklingen är dramatisk. För några veckor sedan beslutade Norge att överge sitt så kallade Natoförbehåll, och för första gången någonsin stationeras nu med viss permanens utländsk militär trupp på norskt territorium.

För några veckor sedan sökte sig korvetter med möjlighet till kärnvapenbestyckning och en extremt lång räckvidd in i Östersjön. Samtidigt kom nyheter om att robotsystemet Iskander placeras ut i Kaliningrad med ett uppenbart syfte, fru talman, att försöka sätta ett lås på inloppet till Östersjön.

Det har gått ett och ett halvt år sedan det senaste inriktningsbeslutet fattades, men det är helt uppenbart att detta beslut nu är frånsprunget av den säkerhetspolitiska verkligheten. Medan detta faktum blir alltmer uppenbart märker jag att regeringen i huvudsak nu ägnar sig åt två verksamheter.

Den första är att försöka distrahera den pågående försvarsdebatten och den allt starkare försvarsopinionen med att nu avisera en försvarsberedning. Den andra är att till varje pris försöka sälja ut delar av vårt materiella arv.

Tidigare har riksdagen gett bemyndiganden till regeringen att sälja utrustning som Försvarsmakten inte har något operativt behov av. Nu söker man riksdagens bemyndigande för att också kunna sälja det som Försvarsmakten behöver.

När vi i förra veckan justerade detta budgetbetänkande ställde sig Sverigedemokraterna bakom Alliansen i ett avslag på detta yrkande om bemyndigande. Men döm, fru talman, om min och allas förvåning när samma parti i dag på morgonen aviserade att man har gjort en svängning på 180 grader i den här frågan och alltså anser det rimligt och möjligt att reger-ingen får mandat att sälja materiel som det svenska försvaret behöver.

Det är väl uppenbart, fru talman, att även på andra punkter är nu den sverigedemokratiska försvars- och säkerhetspolitiken på väg in i nya svängar.

Efter inriktningsbeslutet 2015 skapades en försvarsgrupp som skulle vårda beslutet de kommande fem åren. Efter dagens nyhet kan jag konstatera att denna försvarsgrupp nu också synes ha fått en subkommitté inkluderande det sverigedemokratiska partiet.

Politisk förnekbarhet är någonting som är viktigt ju högre upp man kommer i den politiska hierarkin. Men eftersom försvarsministern ändå befinner sig här i kammaren skulle jag vilja ställa frågan till honom om han känner till om någon av hans medarbetare eller någon annan har tagit kontakt med Sverigedemokraterna för att informera om och diskutera den här frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Medan försvarsministern i exportens tjänst besöker alltmer exotiska platser på vår jord sprider sig en oro här hemma. Inriktningsbeslutet är inte bara obsolet från en säkerhetspolitisk utgångspunkt, utan det är också utsatt för ett ekonomiskt haveri. I budgetunderlaget för 2017 skriver Försvarsmakten att man riskerar fördyringar på materielsidan. Det handlar om totalt 9 miljarder. Av dessa bedömer Försvarsmakten att 5 miljarder kommer att kunna falla ut under innevarande försvarsbeslutsperiod.

Enligt försvarsekonomer på FOI räcker inte det som har anslagits i inriktningsbeslutet för att finansiera den beställning som har gjorts av Försvarsmakten. En representant för FMV yttrade vid ett seminarium för ett par veckor sedan att hans bedömning var att det behövs 8,4 miljarder varje år i tillägg till det nuvarande inriktningsbeslutet för att beställningen ska kunna effektueras.

I det senaste numret av Försvarets forum kunde man läsa att stridskraftscheferna gör bedömningen att man kom in i den här försvarsbeslutsperioden med ett underskott på ungefär 20 miljarder. Regeringen vägrar dock att ta in det här, och man vill begrava försvarsdebatten i en försvarsberedning som bedöms ta ungefär två år i anspråk.

Fru talman! Jag menar att vi inte behöver någon analys av det säkerhetspolitiska läget just nu. Som engelsmännen skulle uttrycka saken: The writing is on the wall. Vi vet att omvärldsläget försämras, och nu handlar det om att tillskjuta medel här och nu.

Sverige behöver tokrusta, ursäkta uttrycket, de kommande åren. Det handlar om uniformer, fordon, ammunition, robotar, kängor och så vidare. Därför, fru talman, har Liberalerna i dag ett yrkande om att försvarsutgifterna på sikt måste uppgå till minst 2 procent av bnp, och vi hoppas kunna nå detta senast 2026.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 7.

Fru talman! I dag är det budgetdebatt, och vi ska tala om försvar och samhällets krisberedskap. Arbetet med detta har tagit lång tid i utskottet. Det har varit svårt att tränga in i vissa delar, och vi har begärt mer information. Men i dag ska vi alltså fatta ett beslut om drygt 50 miljarder kronor för försvaret. Syftet är att öka den operativa förmågan.

Jag vill uppehålla mig vid Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets reservation 5.

Jag vill börja med att säga till Allan Widman att ingen har tagit kontakt med SD. Jag tror att de själva har kommit till insikt. Jag fick skriftligt, via mejl, strax före utskottets sammanträde veta att de ändrat sin uppfattning, precis som jag sa till ordföranden.

Enligt reservationen ges ett bemyndigande till regeringen. Det är viktigt för Sverige, men det är också viktigt för Försvarsmakten och för försvarsindustrin. Det innebär trygghet att ha långsiktiga och klara beslut. Vi är inte betjänta av olika nycker.

Bemyndigandet handlar om export av JAS 39 C/D. Vi vill öka den operativa tillgängligheten. Det är den som det handlar om. Vi vill ha mer flygtidsuttag. Oreda skapar bara bekymmer och utrymme för andra att agera.

Denna ombeväpningsfas har oroat oss under en tid. Vi har sett att den flygoperativa förmågan har minskat. Den vill vi öka. Då är förtroendet för regeringen viktigt. Det som nu händer är bäst för Sverige. Riksdagen ska inte vara på en detaljnivå där vi diskuterar muttrar och skruvar. Vi ska ha trygghet och inte tvära kast. Vi ska hålla samma linje rakt igenom från utskott till kammare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Försvarsgruppen består av fem partier och drygt 70 procent av denna kammare. Det ger stabilitet. Vi agerar i enlighet med försvarsbeslutet. Det är mycket lätt att ställa sig utanför och svårt att visa att man kan ta ansvar.

Vi behöver höja krigsförbandens operativa förmåga. Vi har fler övningar i dag än på mycket länge, och vi har större komplexitet. Vi har jobbat med brigadledningsförmåga och beredskapsövningar. Och vi har nu också möjlighet att avvisa kränkningar och upptäcka dem.

Jag överlåter till försvarsministern att ta upp en hel del av detta, eftersom jag vill hinna med att även tala lite grann om krisberedskapen. Här gäller ansvarsprincipen, som ni alla vet. Då handlar det om samverkan, men också om handling. MSB jobbar hårt med dessa frågor. Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar står högt upp på deras dagordning. Detta kommer de att leverera. De har också andra uppgifter som att genomföra internationella räddnings- och katastrofinsatser, stödja utlandsmyndigheter och självklart stödja nödställda svenskar i utlandet. De ska även bedriva kunskapsspridning. Här gör våra frivilligorganisationer stor nytta. Det kan röra sig om allt från gräsklippning för att ta prover på gräset där Tjernobyl fortfarande spökar till att sätta upp sambandscentraler.

Kustbevakningen kommer också att få förändrade arbetsuppgifter. Vi måste utnyttja våra resurser mer effektivt, och fler brott ska beivras. Därför ger vi dem också utökad självständighet och rätt att gripa in i den miljö där de verkar, alltså till havs och på sjön. I en ny lag handlar det om brottsbekämpning, om att hålla ordning och om att ha kontroll och tillsyn.

När det gäller Försvarsmakten handlar det alltså om att höja krigsförbandens operativa förmåga. Men allt löses ändå inte genom detta försvarsbeslut. Vi vet att det råder ett ansträngt läge för personalen i vissa förband. Det är emellertid en utredning på gång som nu är ute på remiss. Jag hoppas att den kommer att ge oss lösningen.

Men vår personal måste vara övad också och ha tillgång till den materiel som den behöver. Det är nu på väga att levereras.

När det gäller materiel för övrigt och för framtiden väntar vi också på nästa utredning som kommer om några dagar. Den känns också viktig. Hur ska vi utforma försvaret för den framtida hotbild som finns?

Vi har en mängd samarbeten med andra länder, där Finland är vår främsta samarbetspartner. Men vi samarbetar förstås även med övriga Norden, Baltikum, Polen, USA, FN, EU och Nato.

Dessutom har vi ett samarbete med polisen, så att polisen kan använda försvarets helikoptrar.

Sedan har vi förstås totalförsvaret, denna stora koloss som ska på fötter igen med det civila försvaret.

Inriktningen är, som jag sa, att öka den operativa förmågan. Det är oerhört viktigt. Nu är vi fem partier som står bakom detta. Inför nästa försvarsberedning hoppas jag att fler partier kommer att stå bakom den. Försvaret av Sverige är nämligen betydligt viktigare än de politiska partiernas ståndpunkter, eftersom vi måste stå samlade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

(Applåder)

I detta anförande instämde Peter Jeppsson (S) och Anders Schröder (MP).

(forts. § 10)

Herr talman! En av de saker som inriktningsbeslutet handlar om och som håller på att verkställas är stationering av fast personal, en stridsgrupp, på Gotland. Dessutom har överbefälhavaren meddelat att man tidigarelägger den fasta baseringen på Gotland. Det är bra.

Försvar och samhällets krisberedskap

Om man nu med ena handen ger stärkt försvarsförmåga på Gotland är det viktigt att man inte tar med den andra handen. Det handlar om Nord Stream 2 och det som nu är föremål för diskussion, nämligen om Slite hamn ska hyras ut till ryska intressen.

Herr talman! Under frågestunden tidigare hade jag möjlighet att fråga försvarsministern om det. Han avböjde dock att svara på ett vänligt men bestämt sätt, genom att hänvisa till att han är minister och oroar sig för en KU-anmälan. Åsa Lindestam är inte minister och riskerar inte någon KUanmälan och kan då företräda det socialdemokratiska partiet. Därför vill jag ställa frågan till henne.

Den 13 december kommer det att föras samtal mellan socialdemokratiska lokal- och regionalpolitiker från Gotland och Blekinge och regeringsföreträdare. Vad vill Åsa Lindestam ha ut av de samtalen?

Återigen, vi ger med ena handen då vi stärker försvarsförmågan på Gotland. Det finns nu risk för att vi tar med den andra genom att urholka det, exempelvis genom att Slite hamn hyrs ut till ryska rör, ryska intressen.

Vi moderater känner oss väldigt lugna och tillfreds med att vårt oppositionsråd i Karlshamn, Magnus Gärdebring, säger nej till ryska rör i Karlshamn. Vår gruppledare i regionfullmäktige på Gotland, Simon Härenstam, säger nej till ryska rör och intressen i Slite hamn. Vad tycker Åsa Lindestam att socialdemokraterna på Gotland och i Karlshamn bör säga när det gäller ryska rör och ryska intressen?

(Applåder)

Herr talman! Jag satt i den här kammaren när vi diskuterade ettan, den första Nord Stream. Vad jag minns av den debatten och av vad moderaterna anförde tyckte de att det var en bra idé. Jag har också för mig att de sa att Nord Stream 1 var fredsfrämjande.

Nu står vi inför nästa beslut. Jag har förstått att det kommer att hållas förhandlingar i veckan. Jag satt också här i kammaren under hela frågestunden och hörde att försvarsministern fick ett antal frågor, inte bara från Moderaterna utan från flera andra partier också. Han svarade att han väntar på att höra hur samtalen löper i veckan. Jag väljer att göra samma sak. Jag kommer att vänta och se vad som händer i veckan. Jag hoppas att vi sedan kommer att få en föredragning om vad som har kommit fram i diskussionerna.

Jag hoppas också att man lyssnar på varandra. Det är vad demokrati är för mig, att man kan slå sig ned runt samma bord och diskutera för- och nackdelar och fundera på vad man får ut av olika saker. Jag hoppas att vi kan ha samma ton och att vi i den lilla försvarsgrupp som nu faktiskt består av 70 procent av den här kammaren kan få ta del av den informationen. Då kommer vi också att få veta vad samtalen leder till.

Frågan ligger så här långt hos regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Herr talman! Ett berömt stridsrop är: Vad vilja socialdemokratin? Därför vill jag upprepa det: Vad vilja socialdemokratin?

Jag kan förstå - och jag kan i vilket fall inte göra något åt det - att försvarsministern under frågestunden inte ville beskriva vilka förväntningar han har på mötet den 13 december mellan regeringen och lokala socialdemokratiska företrädare från Gotland och Blekinge. Men Åsa Lindestam sitter i riksdagen. Det vore därför intressant att få veta vad man vill.

Återigen, med den ena handen försöker vi nu stärka försvarsförmågan på Gotland när vi sätter upp stridsgrupper - man kan ha synpunkter på om det är tillräckligt och på om det borde vara mer, men vi börjar i alla fall ta steg i rätt riktning mot att förstärka på Gotland. Vill man då riskera att med den andra handen rasera det, när det gäller att tillåta ryska rör och intressen i Slite hamn och även i Karlshamn?

Herr talman! Det enda jag önskar är att få reda på vad Socialdemokraterna egentligen vill i den här frågan. Det kanske inte är särskilt svårt. De lokala företrädarna, till exempel även liberalerna på Gotland, är väldigt tydliga. Centern har nu, genom sin partiledare, förklarat att de, i alla fall på central nivå, motsätter sig Nord Stream 2 och tycker att det är en dålig idé. Allt fler samlas bakom den kloka positionen att Nord Stream 2 inte är i Europas och Sveriges intresse.

Jag menar därför att man ska använda sig av EU:s energiunion, av EU:s institutioner och kommissionen för att på den nivån försöka förhindra Nord Stream 2. Men vi har också ett lokalt ansvar. Och det är tillåtet att axla ett lokalt ansvar för nationen, framför allt om det handlar om två så försvarsvänliga län som Gotland och Blekinge. Där är man medvetna om behovet av en stärkt svensk försvarsförmåga.

Herr talman! Vad vilja socialdemokratin?

Herr talman! Återigen, för mig är demokrati viktigt. För en socialdemokrat betyder demokrati att man har många och långa samtal innan man sätter ned foten. Man lyssnar också på andras åsikter innan man så småningom samlar ihop sig, analyserar och beslutar. Det hoppas jag att Moderaterna också gör, om de har den möjligheten.

Det är på det sättet vi måste jobba i den här positionen, i Sveriges riksdag. Det skulle inte vara bra för Sverige om vi själva, var och en, skulle gå ut med våra tyckanden. Jag tror att vi behöver samla oss och lyssna. Efter det kommer vi att ge ett klart besked i frågan.

Vi följer också de lagar och förordningar som det handlar om. Då kan inte en nivå bara bestämma över en annan. Vi har en ödmjukhet inför varandra.

Vi måste ha all information på bordet, innan vi kan säga: Så här ska vi göra, och så här ska vi lösa just den här frågan, eller andra frågor. Socialdemokraterna har alltid jobbat på det sättet. Och det kommer vi att fortsätta göra. Det blir Socialdemokraterna starka av.

Herr talman! Jag kunde inte undgå att notera att Åsa Lindestam i sitt anförande återkom flera gånger till att försvars- och säkerhetspolitiken måste vara stabil och långsiktig. Jag vill påminna om att det nu är ganska länge sedan vår säkerhetspolitiska omgivning uppvisade tecken på långsiktighet och stabilitet. Jag tror att det är nödvändigt att anpassa sig till detta förhållande, även om det sker kortsiktigt och med tvära kast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Åsa Lindestam säger att vi ska sälja svenska stridsflygplan för att göra stridsflyget mer tillgängligt. Det är svårbegripligt att det skulle kunna bli resultatet av en försäljning. Men regeringen hävdar att man genom försäljningar ska kunna återföra medel till Försvarsmakten som ska komma försvaret till godo. Det är därför Alliansen har visat en positiv inställning till detta.

Men, herr talman, när regeringen inte berättar hur många stridsflygplan man ska sälja, inte kan berätta hur mycket pengar som kommer att återföras till det nationella försvaret och inte heller när det kan ske blir utskottet oroligt. Det är därför vi har önskat att regeringen ska återkomma vid varje enskild affär och redovisa konsekvenserna för det nationella försvaret.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation 5 och i övrigt vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag glömde det tidigare och ber om ursäkt för det.

Allan Widman! Stabil och långsiktig säkerhetspolitik är viktigt för Sverige. Det är precis det som vi håller på med. Vi förändrar inte på kort sikt och kastar oss fram och tillbaka, utan jag vill att vår säkerhetspolitik ska vara allmänt känd och stabil. Alla ska veta vad Sverige tycker. Det är det som vi håller på med just nu.

När det gäller flygplanen är det så att om Försvarsmakten föreslår denna lösning för att öka den operativa flygförmågan kan alltså Allan Widman säga: Nej, det är det inte. Det kommer att leda till en försämring.

Det är detta som det här beslutet innehåller. Om vi vill göra affärer inom den ram som vi har sagt och inom det försvarsbeslut som vi nu är några - 70 procent - i den här kammaren som står bakom, då tycker jag faktiskt att vi kan tillåta oss att lita på regeringen.

Det här är ett allvarligt läge, tycker jag. Det omvärldsläge som vi ser är absolut inte lugnt och stabilt, som Allan Widman påpekade. När vi inte kan lita på dem som står oss nära och vi vill överpröva deras beslut för att det är någonting som kan bli fel i det tycker jag att det bär i väg.

Om vi nu kan sälja C/D och använda pengarna på ett bra sätt så att den operativa flygförmågan ökar tycker jag att det är bra beslut. Jag litar på regeringen. Jag tror att man fattar rätt beslut. Jag litar också på Försvarsmakten. Jag vet att Försvarsmakten är duktig i det som man gör.

Herr talman! Mig veterligt är det inte Försvarsmakten som föreslår Sveriges riksdag att bemyndiga regeringen att sälja stridsflygplan JAS 39 Gripen C/D. Det är regeringen som föreslår detta.

Herr talman! Jag har precis som alla andra ledamöter i försvarsutskottet täta kontakter med företrädare för myndigheten Försvarsmakten. Som jag har förstått är deras svar villkorat av att man får besked om hur många flygplan det är som vårt försvar ska avstå. Hur mycket pengar är det som kommer tillbaka till Försvarsmakten och kommer Försvarsmakten till godo? Framför allt: När kommer pengarna i så fall tillbaka?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Vi lever nu i ett omvärldsläge som gör att åtminstone jag oroar mig väsentligt mer för tiden före 2022 än för den tid som kommer efter.

Jag anser att om man är en ansvarskännande försvarspolitiker måste man kunna besvara dessa frågor innan man skriver ut en in blanco-check till regeringen att sälja försvarsmateriel som vår försvarsmakt säger att man har behov av. Hade man inte haft något behov, hade det naturligtvis varit helt okej. Men man säger att man har behov av materielen. Likväl ska ni mer eller mindre villkorslöst ge detta bemyndigande.

Herr talman! Jag har suttit i försvarsutskottet under snart 15 års tid, och jag har inte sett något liknande bemyndigande. Hade det kommit för 15 år sedan med det omvärldsläge som då rådde, ja, då hade jag möjligen kunnat vara mer överseende, men inte som det ser ut i dag.

Herr talman! Jag har suttit lika länge i försvarsutskottet som Allan Widman har. Jag har varit närvarande och följt ärendena noga. Jag har också väldigt många kontakter både i och utanför myndigheterna. Jag känner att jag har fått väldigt mycket på fötterna för att kunna stå bakom det här beslutet.

Som jag sa från talarstolen har vi haft många beredningar. Vi har bjudit in alla som vi har velat bjuda in, och jag har aldrig gått emot ett enda förslag från Allan Widman när han har sagt att vi också måste lyssna på dessa. Alla som har haft möjlighet har fått komma och informera oss.

Jag förstår inte vad som kan bli sämre i och med att vi fattar det här beslutet nu, eller vad som blir bättre om vi i stället ska låta utskottet bestämma hur det ska vara. Jag förstår inte den skillnaden. Jag litar på Försvarsmakten, jag litar på FMV och jag litar på regeringen. Det här kommer att bli bra.

Jag känner inte att vi fattar ett in blanco-beslut. Vi har fått så mycket information om hur det här ska bli, så för mig är det klart redan.

Herr talman! Vi ser just nu att länderna runt Östersjön upprustar. Orsaken är att säkerhetsläget har försämrats. Den nya presidenten i USA, Trump, påverkar ju också detta när han kräver att Natoländerna ska uppfylla sina Natoavtal.

Land efter land proklamerar att försvarsanslagen ska höjas till 2 procent av bnp, men det gör inte den svenska regeringen och inte heller försvarsgruppen. Här talar man om att försvarsanslaget ska öka med 1 miljard per år i fasta pengar. Det innebär att Sverige kommer att satsa 2 procent av bnp på försvaret år 2066. Enligt min mening räcker inte det. Med den här takten kommer vi inte att kunna fylla de hål som finns i försvaret, och vi kommer inte heller att kunna rusta upp så att vi får ett invasionsförsvar.

Min fråga till Åsa är: Kommer regeringen snart att höja takten med vilken försvarsanslaget ökar?

Herr talman! Det pågår en upprustning runt Östersjön, det ser vi båda. Vi ser också att Nato kräver 2 procent av bnp.

Jag har precis kommit hem från Washington - jag är lite jetlaggad fortfarande - och där kom det väldigt tydligt fram att man kräver av medlemsländerna att de snarast når upp till 2 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Jag tror att det är bra, men man måste också se vad dessa 2 procent innehåller, och det måste vara effektivitet. Om det mesta av dessa 2 procent i andra länder går till personal kanske det ändå inte är personalens löner och pensioner som gör att man får en effektiv försvarsmakt. Vi måste också se på det.

Av dessa 2 procent kräver Nato att 20 procent ska gå till forskning och materiel. Där ligger vi i Sverige i framkant.

I går var vi på Försvarsmaktens högkvarter och fick information. På min fråga svarade man att man som främsta önskemål hade att personalen skulle finnas på plats. Som jag också sa från talarstolen är det ett bekymmer hur vi ska få personal till alla tjänster inom Försvarsmakten.

Jag hoppas att den utredning som nästa månad landar på regeringens bord går fort att genomföra och att den kommer att innebära att det ska finnas personal på plats. Trots allt är det väldigt mycket detta som det handlar om, att det finns en mänsklig hand bakom det som görs. Här har vi en stor utmaning. Även om jag inser att det finns många andra saker som är av stor vikt och ska beslutas om längre fram är det faktiskt personalen som jag funderar mest över.

Herr talman! Försvarsmakten genomförde ett krigsspel för några år sedan för att kunna beräkna hur många Gripen Erik som skulle behöva inköpas. Man kom då fram till att 60-80 plan var det lägsta antalet. Ska vi ha 60 plan kräver det ganska rejält mycket nytt luftvärn av medelräckvidd eller långräckvidd.

Försvarsmakten har varit tydlig med vilken typ av luftvärn som man vill ha, och det är det fransk-italienska Aster 30-systemet. Om vi köper det systemet finns det en stor chans att svensk försvarsindustri kan bli delägare och driva på för att det systemet blir ännu bättre.

Detta är lite av en vattendelare, tycker jag. Kommer vi att köpa ett nytt, effektivt och modernt luftvärn som går att utveckla i framtiden eller kommer vi att köpa ett begagnat system som är billigt - exempelvis gamla Patriotsystem - för en mindre peng? Det är här man visar om man verkligen tycker att försvaret är viktigt. I så fall ska man välja Aster 30-vägen.

Jag vill fråga Åsa om regeringen kan garantera att man inte kommer att köpa föråldrade system.

Herr talman! Det är just i den här syltburken som vi inte borde ha fingrarna. Innan vi hamnar i något beslut om materiel och framtid måste vi ha alla kort på bordet. Detta är någonting som jag överlåter till den blivande försvarsberedningen att titta på. Det här är en av de frågor som jag är säker på att man kommer att diskutera mycket.

Vi är nog alla övertygade om att vi behöver ett luftvärn med lång räckvidd. Jag tror att det står överst på den lista som den nya försvarsberedningen kommer att jobba med, så jag är säker på att detta kommer att lösa sig på bästa sätt. Men man måste först veta hur den materiel som vi satsar på kommer att förvaltas i framtiden.

Jag kan hålla med om att vi inte ska ha sådant som är gammalt och inte brukbart. Detta gäller i alla avseenden och inom alla politikområden. Vi måste ha bra saker som jobbar för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Det är dock inte alltid lätt att handla rätt. Därför ska vi som politiker i försvarsutskottet inte göra dessa saker utan lita på de personer som dagligen och stundligen och i ett stort antal jobbar med sådana materielsystem. Det tänker i alla fall jag göra.

Herr talman! Samma dag som FOI lägger fram sin senaste forskningsrapport om rysk försvarsförmåga har vi budgetdebatt om försvaret här i Sveriges riksdag. Det är bra, för det är mot bakgrund av verkligheten och dess villkor som vi måste fatta beslut nu och för framtiden.

FOI noterar fortsatta satsningar i Ryssland. Det handlar om kapacitetuppbyggande. Låt mig citera FOI: "Samtidigt har förverkligandet av det statliga beväpningsprogrammet förbättrat den ryska försvarsindustrins utsikter att spela en viktig roll för rysk militär förmåga under de kommande tio åren."

I ljuset av detta måste vi göra allt för att öka vår operativa förmåga här och nu men också bereda oss på att möta det som kan finnas i luften, på vattnet, under vattnet och på marken bortom 2020. Till det kommer även rysk förmåga när det gäller cyber, propaganda, desinformation, påverkansoperationer och sabotage.

Sverige står inför stora utmaningar när det gäller försvars- och säkerhetspolitiken. I Försvarsmaktens egen perspektivstudie som presenterades förra veckan pekas på fyra centrala faktorer som påverkar Sveriges säkerhet de kommande åren.

Ryssland planerar att öka sin militära förmåga i perioden efter 2020.

Operationsmiljön i Östersjöområdet förändras och kommer till stor del att fokusera på att förneka den andra parten handlingsfrihet. Med detta följer också stora satsningar på tekniska system för fjärrbekämpning.

Sverige blir oundvikligen påverkat om en väpnad konflikt i Östersjöområdet uppstår.

Hydbridkrigföring riktar sig mot samhället som helhet, och samhällets sårbarhet vid påfrestningar ökar.

Sammantaget är detta en mycket oangenäm bild av vad vi har att vänta de kommande åren, och det är ett scenario som ställer stora krav på svensk försvarsförmåga. Vi måste därför fortsätta att stärka vår egen försvarsförmåga för att kunna upprätthålla en god tröskeleffekt. Samtidigt måste vi utveckla vårt totalförsvar för att kunna stå emot hotet från hybridkrigföring.

Vi behöver ett Sverige som inte bara kan agera i tider av fred och krig - var sin yttersta punkt på skalan - utan som dessutom klarar av det stora och breda däremellan, skymningsläget, det vill säga olika tider med olika former av påfrestningar.

Herr talman! Omvärlden kan beskrivas som allt mörkare. Då är det ändå positivt att vi påbörjat stärkandet av den svenska försvarsförmågan. Försvarsbeslutet från 2015 började genomföras från och med den 1 januari. Beslutet har fokus på det nationella försvaret och att höja den operativa förmågan i krigsförbanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Tack vare bland andra Moderaterna tillförs försvaret 10,2 miljarder extra under perioden i stället för det bud på 6,2 miljarder som regeringen kom med. Detta är pengar som bland annat har möjliggjort att fast verksamhet åter finns på Gotland efter att den socialdemokratiska regeringen Göran Persson genom försvarsbeslutet 2004 avvecklade Gotlands regemente.

För egen del ser jag det som det första steget på en trappa som oundvikligen måste leda uppåt. Flera bra konkreta åtgärder vidtas som ett resultat av försvarsbeslutet. Det handlar om satsningar på basplattan som inkluderar bland annat mer övning, ny ammunition och standardfordon. Försvarets förmåga till ubåtsjakt stärks också.

Herr talman! En försvarsberedning löser i sig inga problem. Den är inte viktig i sig själv. Men vi från moderat sida har ändå nu i ett år krävt att den ska inkallas dels för att vi ska ha ett organ där partierna kan förhandla om hur vi kan stärka den svenska försvarsförmågan, dels för att vi långt tidigare skulle kunna följa upp den nya tidens alla hot som vi möter.

Det handlar onekligen om den rent militära förmågan men också om det som vi från moderat håll har sagt om ett starkare fokus på det psykologiska försvaret, Totalförsvarets forskningsinstitut och det civila försvaret. Vi förordade i vårt budgetförslag att dessa områden skulle stärkas. Vi kan dagligen se hur desinformation och påverkanskampanjer riktas mot Sverige och riskerar att underminera tilliten till samhällets institutioner. Dessa hot måste identifieras och mötas.

Det civila försvaret är en viktig komponent av totalförsvaret, och uppbyggnaden av det civila försvaret har nu också påbörjats. Det civila försvaret syftar till att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Problemet är att det inte finns tillräckligt med resurser avdelade för uppgiften.

Samtidigt som vi genomför försvarsbeslutet från 2015 måste vi även blicka framåt. Det finns ingen motsättning mellan dessa båda saker. Försvarsmaktens slutsats att vår egen militära förmåga i perioden efter 2020 kommer att sjunka i relation till den ryska pekar just på behovet att redan nu börja förbereda och planera för ett nytt försvarsbeslut. Den trendförändring vi har sett i fråga om försvaret måste fortsätta. Och vi måste ha modet och förmågan att göra det som kan ske för att här och nu öka vår förmåga samtidigt som det viktiga arbetet med att förbereda ett nytt beslut borde ha kommit igång.

Herr talman! Vi moderater har medverkat till att öka försvarsanslagen i förhållande till vad Socialdemokraterna och Miljöpartiet ville. Vi moderater har också medverkat till ett försvarsbeslut som av Försvarsmakten själv beskrivs som ett trendbrott. Vi moderater är därför fortsatt beredda att värna en förstärkt svensk försvarsförmåga inom alla områden.

Nu är inte tid att vara senfärdig. Vi har heller inte råd att låsa oss vid gårdagens lösningar. Sveriges försvar ska fortsatt stärkas, och det som har beslutats ska också levereras. Jag yrkar bifall till Alliansens reservation nr 8.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

(Applåder)

Herr talman! Finska tv gjorde nyligen en undersökning om vilka partier i Finland och Sverige som ville ha en försvarsallians mellan de båda länderna. I Sverige såg Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna positivt på en försvarsallians.

Man ska veta att en försvarsallians mellan Sverige och Finland skulle höja tröskeleffekten mycket. Det skulle vara betydligt tuffare att ge sig på de två krigsmakterna tillsammans än ett av länderna i taget.

I Finland var Moderaternas motsvarighet Samlingspartiet för en försvarsallians. Ser man på möjligheterna att bygga ett starkt försvar är det uppenbart att det kommer att ta tid. Sveriges och Finlands gemensamma bnp är 54 procent av rysk bnp. När någon säger att vi inte kan bygga ett starkt försvar eller att vi inte kan bygga en tröskeleffekt stämmer det inte. Vi skulle kunna bygga en tröskeleffekt som gör att någon nog inte skulle ge sig på Sverige och Finland tillsammans eftersom det skulle vara en för stark makt, och det skulle kosta mer än det smakar.

Varför motsätter sig Moderaterna en svensk-finsk försvarsallians så mycket?

Herr talman! Det är intressant att Mikael Jansson från Sverigedemokraterna pläderar för att bilda en försvarsallians för att få en större ekonomisk kropp med större gemensam bnp och för att man skulle få en tröskeleffekt. Mikael Jansson och Sverigedemokraterna måste då förklara följande: Om man ökar tröskeleffekten med ett land, vilken skulle tröskeleffekten bli om man samarbetar med 28 andra stater?

Om koncentrationen är på tröskeleffekt och att man får ökad bnp är Mikael Jansson och Sverigedemokraterna svaret skyldiga om varför man vill ha en försvarsallians med ett land och inte med 28, vilket man får genom ett Natomedlemskap. Dessutom skulle man med ett Natomedlemskap få den bindande artikel 5 som innebär att vi vet att andra länder kommer till vårt stöd och till vår hjälp. Vi behöver inte tro, hoppas, be eller önska utan då vet vi att de kommer till vår undsättning.

Vidare tror jag att man mycket väl kan ha en fördjupad diskussion om detta. Jag hör till dem som är för en svensk-finsk försvarsallians, men inom ramen för ett gemensamt Natomedlemskap. Jag tror att det finns stor klokhet i att vi bistår varandras länder. Men jag vill inte utesluta att vi även samverkar med andra länder i vårt närområde såsom Norge, Tyskland, Storbritannien och Polen. Där är Mikael Jansson svaret skyldig.

Vi ska vara medvetna om att vi har en ensidig solidaritetsförklaring, vilket Finland inte har. Ingår vi den här typen av försvarsförbund innebär det att man också från finländsk sida får ett helt annat ansvar för den sjötomt som Sverige ansvarar för. Jag tror att det förtjänar att påpekas även i den finländska debatten.

Som vi alla säger vet vi att en konflikt riktad mot Estland, Lettland och Litauen även kommer att inbegripa inte minst Sverige. Därmed skulle man dras in i den.

Sverigedemokraterna är svaret skyldiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Herr talman! Skillnaden på en solidaritetsförklaring och en försvarsallians är mycket tydlig. En solidaritetsförklaring innebär inte att man säkerligen kommer att göra någonting. Om ett annat land hamnar i krig är det ett väldigt svårt beslut för ett land att ställa sig solidariskt och ingripa militärt. Det är ett tufft beslut, och det kommer bara att ske om man har en försvarsallians innan. Lojaliteten är ju självklar. Skulle Finland angripas är det klart att Sverige ställer upp om vi har skrivit under på det och vice versa. Det tror jag att historien visar väldigt tydligt.

Att det är bättre att ha en liten allians än att vara med i Nato beror på att Nato i det här läget är motpolen till Ryssland. Om vi flyttar fram Natos gränser närmare Ryssland ökar anspänningen i Östersjön väldigt mycket. Det är i sig en stor fara. Det kan öka risken för missförstånd och upptrappningar. Blir det konflikter kommer det kanske att vara på vårt eget område. Det är ett klart mycket sämre alternativ än alternativet med Sverige och Finland i allians.

Min nästa fråga gäller försvarsanslaget. Alliansens försvarsanslag gick under åtta år från 1,3 procent av bnp till 1,1 procent av bnp. Ni sög ur försvaret. Fast försvaret redan stod på knäna när ni tog makten fortsatte ni att suga ur det. Ni lade 2007 ett extra sparbeting som gjorde att er egen försvarsminister Odenberg fick hoppa av i protest. Vi har i dag ett materielhål - vi saknar materiel för tiotals miljarder till vårt lilla försvar. Min fråga är: Om alliansregeringen får en ny chans, hur vet vi att ni inte fortsätter att nedmontera försvaret?

Herr talman! Jag tillhör dem som tycker att Moderaterna förtjänar att vara självkritiska till det vi gjorde och i vissa fall inte gjorde under alliansåren. Men detta har också lett oss till nya slutsatser och till att vi nu gör saker och ting. Vi har medverkat till ett försvarsbeslut där vi var med och såg till att öka de anslag som Socialdemokraterna initialt hade föreslagit. Vi närmast dubblerade dem, vilket bland annat har möjliggjort den satsning som nu sker på Gotland, den förbättrade ubåtsjakten och en del annat. Jag tycker att det finns all anledning för Moderaterna att fortsätta medverka till försvarsbeslut som innebär att vi stärker den svenska försvarsförmågan. Men nu är vi där vi är.

Det är intressant att lyssna till Mikael Janssons och Sverigedemokraternas något trassliga syn på detta med försvarsallianser. Det är faktiskt väldigt svårt att instämma i att en allians med ett land skulle ge ökad säkerhet och trygghet men att denna skulle förnekas oss om vi samverkade med 28 länder, med en betydligt större ekonomisk kropp och en betydligt större tröskelförmåga.

Dessutom, herr talman, måste jag vända mig mot Sverigedemokraternas sätt att betrakta världen. Man ser Nato som en motpart till Ryssland. Därmed beskriver man också Sverige och i någon mening Finland som något slags buffertstater, som en buffertzon mellan två rivaliserande makter.

Herr talman! Jag är en del av väst. Jag är rätt övertygad om att när strateger och militärer i Kreml i Moskva tittar västerut över Östersjön ser de att ett land som Sverige inte skulle stå stillatigande vid sidan av om en militär våldtäkt av Estland, Lettland eller Litauen skulle ske. Det är så som det har beskrivits i Bringéus rapport och på annat håll: Inträffar en konflikt i Östersjöområdet kommer Sverige oundvikligen att dras med. Då tycker jag att det är bra att ha många vänner och inte bara en.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Herr talman! Jag är inte den som brukar gå upp och försvara Göran Persson, men jag måste bara ta tillfället i akt. Precis som Mikael Jansson kommer jag ihåg hur Borg år 2007 stod i Almedalen och skar ned budgeten för försvaret så till den milda grad att försvarsminister Odenberg avgick. Jag kommer också ihåg det som sas om försvaret som ett "särintresse".

Det här gjorde att det tillsattes en grupp politiker där de borgerliga ingick, Genomförandegruppen. För att "komma in" i budgeten tog man bort en stor mängd materiel i de beställningar som gjordes. Allt det här skulle man utföra på sex månader. Det var en enorm besparing. Jag tror att det var försvarsminister Tolgfors som tillsatte den gruppen.

I allt det här tror jag inte att man egentligen ville ont. Men när man står inför beslut som man tvingas fatta utifrån ekonomi blir det ibland fel, oavsett om man heter Göran Persson eller Borg. Man kanske inte inser hur svårt det kan vara.

Med anledning av detta skulle jag vilja ställa en fråga. Skulle det återigen kunna hända att man får ett förslag från sina borgerliga kamrater som gör att man måste skära ned budgeten?

Herr talman! Om vi nu ska ha historiska budgetdebatter finns det all anledning att fördjupa sig något i dem.

För det första: Som jag sa tycker jag att det finns skäl att vara självkritisk till en del som gjordes och en del som inte gjordes under åren 2006-2014. Min fråga är: Är Åsa Lindestam självkritisk till vad Socialdemokraterna gjorde åren dessförinnan?

Jag kommer från Ängelholm. Det är en av de orter som drabbades av den förbandsdöd som flög genom Sverige under 1990-talet och början av 2000-talet, då svensk försvarspolitik var lika med förbandsnedläggningar. Finns det någon form av självkritik även hos Socialdemokraterna?

För det andra: Kan Åsa Lindestam peka på vilka av de budgetförslag Socialdemokraterna lade fram under alliansåren 2006-2014 som innebar att man ville ha mer pengar till försvaret? Sanningen är den - det kommer jag ihåg mycket väl - att ni till exempel i valrörelsen 2010 hade ett rödgrönt valmanifest där ni tillsammans krävde neddragningar på 2 miljarder. Hade detta blivit regeringens politik hade vi stått i ett än djupare hål som vi skulle få gräva oss ut ur. Jag tycker nog, herr talman, att det finns all anledning för Socialdemokraterna att tala med lite mindre ord och framför allt kanske med lite större ödmjukhet och självkritik.

Dessutom vill jag påminna om att vi har en försvarsuppgörelse som Moderaterna är en del av. Det grundbud som Peter Hultqvist och Magdalena Andersson gav oss i Alliansen var på 6,2 miljarder. Det slutade på 10,2 miljarder. Det tycker jag är en väsentlig förbättring, som vi stod för under de här förhandlingarna.

Lite självkritik och lite ödmjukhet är min enkla gåva till Socialdemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Herr talman! Det är nog den omvärldsbevakning som man för tillfället har som gör att det händer saker med försvarets ekonomi. Fyra år före nedläggningen i Ängelholm beslutade man att lägga ned F 15 i Söderhamn. Då stod det mellan Ängelholm och Söderhamn, och Söderhamn förlorade. Jag är mycket medveten om vad som hände. Jag vet vad jag uttryckte för ord när F 15 försvann. Och jag tycker fortfarande att det är sorgligt. Bygden har varit präglad av det här mycket länge.

Den egentliga orsaken till att jag begärde replik är att jag just nu i kammaren upplever att de borgerliga partiernas företrädare Allan Widman och Hans Wallmark inte är överens angående Försvarsberedningen, inte ens om formerna för en försvarsberedning. Är det så att vi kommer att forma en försvarsberedning utan vissa partier i den borgerliga alliansen? Kan ni då fortsätta att kalla er en allians? Jag upplever att ni skiljer er åt sinsemellan i det ni har sagt i dag. Kommer budgetarna från era respektive partier i så fall att se likadana ut, eller kommer det att skilja sig där också? Fler sådana frågor kommer att dyka upp inför en försvarsberedning.

Herr talman! Jag är rätt trygg med att Alliansen vill åt samma håll. Vi växeldrar. Det visar inte minst dagens markering från Centerpartiet. Vi vill stärka den svenska försvarsförmågan. Vi uttrycker det på lite olika sätt, och vi har också landat på lite olika slutsatser i de förhandlingar som var inför det här försvarsbeslutet. Men riktningen råder det ingen som helst tvekan om. Vi alla fyra partier vill stärka den svenska försvarsförmågan. Vi alla fyra partier ser värdet av samarbete i form av Nato. Vi alla fyra partier är djupt bekymrade över den ryska utvecklingen. Det är klart att detta förenar oss och kommer att utgöra även inom detta område ett bra och stabilt regeringsunderlag.

Den andra frågan som Åsa Lindestam berörde handlade om den smärta hon uttryckte för nedläggningen av flygflottiljen i sin hemkommun Söderhamn. Det är detta som är problemet. Vi har ort efter ort i Sverige som kan berätta om precis samma smärtupplevelser när en flygflottilj, ett förband eller någon annan verksamhet avvecklades och lades ned. Det var svensk försvarspolitik under de socialdemokratiska åren på 90-talet och början på 2000-talet. Förband efter förband, verksamhet efter verksamhet, lades ned och avvecklades.

När man riktar ett kritiskt finger mot Alliansen finns det skäl att vända det i 180 graders riktning, peka på sig själv och fråga: Vilket ansvar har vi för den försvarsnedrustning som har skett i Sverige? Vilket ansvar har vi som tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet så sent som 2010 tyckte att vi skulle dra ned på försvarsutgifterna? Det självkritiska fingret tror jag skulle göra Socialdemokraterna gott. Vi är också självkritiska.

Herr talman! För tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservationerna 5, 6 och 11.

Totalförsvaret och krisberedskapen är viktiga för vår trygghet. När vi var nya i riksdagen 2010 var vi ensamma om att vilja införa utbildning av värnpliktiga. Vi var ensamma om att vilja återgå till invasionsförsvar. Vi var ensamma om att vilja höja försvarsanslaget kraftigt. I dag är vi inte ensamma längre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

I två av frågorna har alla andra partier ändrat sig. Alla vill nu ha utbildning av värnpliktiga tillbaka. Alla vill nu ha invasionsförsvaret tillbaka. I dessa två för försvaret helt centrala frågor där vi har gått före råder nu enighet. Det är bra!

Problemet är att det inte finns någon majoritet för en förändring i den tredje frågan, att kraftigt höja försvarsanslagen. Vi var ju ensamma där 2010. Nu är vi inte helt ensamma längre. I dag är det två partier som kraftigt vill höja försvarsanslagen, Sverigedemokraterna och Liberalerna. Frågan är: Var är Moderaterna och Socialdemokraterna?

Med den takt ni vill upprusta - 1 miljard kronor per år i fasta priser - kommer det att ta till år 2066 innan vi i Sverige satsar 2 procent av bnp på försvaret. Den takten är inte relevant. Den är alldeles för låg jämfört med hur osäkerheten har ökat i vårt närområde. Kom igen, om Sverigedemokraterna och Liberalerna kan prioritera försvarsfrågorna ordentligt ska fler partier kunna det.

Putsa gärna på retoriken och försök ta olika poäng i debatten! Det tillhör försvarspolitiken det med. Men glöm framför allt inte att budgetera betydligt mer resurser till försvaret. Innan upprustningen tar effekt måste en hel del svarta hål i försvaret köpas ut.

Köpas ut måste också alla fredsanpassningar i försvaret som inte är relevanta i ett invasionsförsvar. Övriga länder i Östersjöområdet är nu i snabb takt på väg emot försvarssatsningar på 2 procent av bnp. Det kommer att vara verklighet inom fem år.

Varför satsar den svenska regeringen på att nå detta viktiga mål först om 50 år? Den strategin är sanslöst oansvarig. När vi ska återta invasionsförsvaret måste hela systemet fungera som ett väloljat system av system. Det är vi överens om mellan partierna.

Vi är också överens om att alla försvarsgrenar är viktiga. Vi behöver fungerande luftförsvar, sjöförsvar och markförsvar. Vi behöver också hemvärn, ett civilt försvar, och hushållen bör ha en egen krisberedskap. Vi anser att det också behövs ett driftvärn. Angående driftvärn har inte de andra partierna gjort några ställningstaganden än.

Totalförsvaret som helhet ska kunna avvisa kränkningar men också avgöra mot inträngande stridskrafter. Att kunna hejda intrång i flera riktningar samtidigt är viktigt, men vi bör också kunna avgöra i åtminstone en riktning. Vi anser att försvaret för att nå detta mål måste ha en viss volym, och vi anser att försvaret måste vara klokt utgångsgrupperat.

Vi ska kunna bedriva en offensiv försvarstaktik men med defensivens fördelar. Vi tror inte att en eller två armébrigader kan lösa dessa uppgifter för hela Sverige som regeringen tror. Vi behöver flera förband. Försvaret behöver vara väl samplanerat mellan fältarmén, hemvärnet och lokalförsvarsförbanden.

Vi anser att åtta armébrigader med 40 000 officerare och soldater med understöd av 38 000 officerare och soldater i olika fördelningsförband är en normalnivå för den svenska armén. Vi vet inte var en fiende eventuellt kommer att angripa, men vi måste kunna försvara huvudstaden med Arlanda, flygbasen Kallax, Norrbottens kustland, Gotland, Småland och Blekinges kustland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Vi föreslår därför också uppsättande av tre amfibiebrigader med sammanlagt 18 000 officerare och soldater. Dessa brigader ska ha kompanier för rörlig kustrobot. Vad gäller antalet ubåtar måste vi ta hänsyn till att minst en av tre ubåtar alltid kommer att befinna sig i varv. Vi måste också ha ubåtar ständigt grupperade utanför Stockholm och Göteborg. Vi hinner nämligen inte ta ubåtar långa sträckor vid behov i undervattensläge. Det gör att Sverige behöver minst tolv ubåtar i ett längre perspektiv, och i ett medellångt perspektiv kan vi klara oss med åtta. Förmåga till minläggning, minröjning och ubåtsjakt är viktig. Antalet ytstridsflottiljer bör utökas till tre med en på västkusten.

Luftvärnet bör få större plats. Brigadluftvärnet bör utökas till en hel bataljon per brigad, och flygvapnet bör ha ett eget strategiskt luftvärn. Om vi behåller alla Gripen C/D i flygvapnet och dubblar tillverkningstakten på Gripen Erik kan Sverige ha sammanlagt 200 Gripen år 2026, det vill säga tio divisioner. Köper vi in fler reservdelar, öppnar flygverkstaden i Ronneby igen och anställer fler servicetekniker blir flygflottan mer operativ.

Utbildningen av värnpliktiga bör utnyttjas till att öka antalet förband. Vi stöder fullt ut tanken på en försvarsallians med Finland. Den kan ingås inom två år och optimeras efter hand.

Herr talman! Nu tyckte jag nästan att jag inte riktigt förstod. Mikael Jansson säger i sitt anförande att vi ska behålla alla Gripen C/D som det svenska flygvapnet har i dag. I det särskilda yttrandet som Sverigedemokraterna har lämnat i betänkandet upprepar man samma sak: "När det gäller ombeväpningsfasen från JAS 39 C/D till JAS 39 E anser vi att Försvarsmakten bör få behålla samtliga Gripen C/D operativa inom flygvapnet." Längre ned skriver man: "Vi anser att det vore rimligare att flygvapnet får 100-200 stridsflygplan och att Gripen C/D kan opereras fram till slutet av 2020-talet."

Varför är då detta så märkvärdigt? Jo, herr talman, det är märkvärdigt därför att Sverigedemokraterna i dag på morgonen meddelade övriga ledamöter i utskottet att man nu avser att ge regeringen ett bemyndigande att sälja just JAS 39 Gripen C/D, alltså de plan man till och med här i talarstolen påstår att vi behöver behålla. Därför blir ju frågan: Har Sverigedemokraterna satt ned foten i denna fråga eller inte?

Det är en sak att utskottet och riksdagen har gett regeringen bemyndigande att sälja försvarsmateriel vi inte har ett operativt behov av i Försvarsmakten. Det som nu är på väg att ske är dock någonting helt unikt, nämligen att man ger tillstånd till försäljning av sådant som försvaret behöver. Jag förstår inte på något vis hur ekvationen går ihop intellektuellt för Sverigedemokraterna. Är det så att man nu avser att ge regeringen detta bemyndigande måste jag ju ställa frågan vad i himmelens namn det är som har fått Sverigedemokraterna att - efter justering i utskott - helt ändra uppfattning i denna fråga.

Herr talman! Det är inte så komplicerat egentligen. Hade vårt budgetförslag gått igenom hade man inte behövt sälja några C/D-plan. Det vill vi inte göra. Vi har en egen linje, så att säga, som innebär att vi vill ha fler än 60 plan - vi vill ha på sikt 200 plan. Att köpa Gripen är väldigt billigt samhällsekonomiskt för Sverige; vi har egen tillverkning av stridsflygplan, vilket väldigt få länder har. Saab håller nu på att koppla greppet kring marknaden, vilket är ett mycket intressant läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Varför har vi då ändrat oss i frågan som var uppe i utskottet i morse? Jo, vårt budgetförslag kommer inte att gå igenom. Det kommer inte att vara vår budget som är underlag för statens verksamhet, utan det kommer att vara regeringens budget. Då måste vi ta hänsyn till läget som det är. Vi är rädda att den befintliga numerären när det gäller plan som faktiskt kommer att finnas under kommande år kan bli för låg, vilket blir en strategisk risk. Vi vågar heller inte delta i någonting som skulle kunna äventyra exportordrar av Gripen.

Detta var ett trassligt ärende med många lösa tåtar i, men hade riksdagen antagit vår budget hade det varit enkelt. Då hade vi inte behövt avveckla några C/D-plan alls. Vi tycker nämligen att det är fel linje. I det befintliga läget, där vår budget inte har blivit antagen i kammaren, måste vi dock gå den väg vi har gjort.

Herr talman! Det Mikael Jansson påstår är direkt felaktigt. Det är en sak att vi, när det gäller rena budgetfrågor, inte kan rösta emot regeringens förslag när våra alternativ faller. Men det här är inte en budgetfråga; det är fråga om ett bemyndigande. Vårt utmärkta kansli har inte någon gång under hela beredningsprocessen sagt att det blir omöjligt att neka regeringen bemyndigandet, så det duger inte riktigt att gömma sig bakom detta, Mikael Jansson.

Du säger att vi behöver alla dessa C/D-flygplan och att vi hade kunnat köpa många fler om ert budgetförslag hade gått igenom. Det finns ett gammalt uttryck som lyder "Bättre en fågel i handen än tio i skogen", men den tesen är inte konform med Sverigedemokraternas politik. Vad ni gör nu är nämligen att avveckla flygplan vi faktiskt har, till förmån för en förhoppning om att ni någon gång i framtiden ska köpa in ett okänt antal hundra nya flygplan. Detta håller inte.

Jag ställer min fråga på nytt, för jag noterar att Sverigedemokraterna vägrar svara på den: Vad är det som får Sverigedemokraterna att klockan fem över tolv vända 180 grader i den här frågan? Har Sverigedemokraterna kontaktats angående detta? Vad är det som har fått er att ändra uppfattning, Mikael Jansson? Var vänlig och svara på den frågan!

Herr talman! Det är klart att vi diskuterar och analyserar underlagen tillsammans med andra som har kunskaper, men vi har inte haft kontakt med de rödgröna. Vi har bara meddelat de rödgröna att det nu finns en annan inställning från vår sida.

Vi tycker att ditt utskottsinitiativ är väldigt bra, Allan Widman. Det skulle regeringen kunna ha med i nästa års budgetproposition, det vill säga att man kommer in till riksdagen med en exportorder i taget. Det är en bra princip. Vi tycker att det är mycket bättre jämfört med hur budgetpropositionen ser ut i år.

Vi vågar dock inte riskera att det blir en dipp i den befintliga numerären av stridsflygplan under kommande år, och vi vill inte riskera exportordrar på Gripen. Det är nämligen viktigt. Saab håller på att koppla greppet på marknaden, och de ordrar vi får i närtid kan påverka stora kommande ordrar som vi har möjlighet till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Det var ju för väl att denna kammare beslutade att vi skulle utveckla egna stridsflygplan. Det är kanske det beslut som har räddat mest pengar. Jag kan inte se något beslut som har varit så lönsamt för oss. Det är nämligen utrett av en KTH-professor att det är gratis när vi köper Gripen. Samhällsekonomiskt är det positivt. Hade vi köpt amerikanska plan hade det kostat oss flera hundra miljarder kronor.

Vi sverigedemokrater har alltid varit positiva till Gripensatsningen och till svenska ingenjörer, och vi ska förhålla oss positiva till utvecklingen av högteknologisk försvarsmateriel av detta och andra slag. Det är nämligen väldigt viktigt för landet.

Herr talman! Jag noterade att Mikael Jansson rabblade upp än det ena, än det andra materielprojektet han vill satsa på - kanske på en detaljnivå jag inte hade önskat, men det är väl upp till Sverigedemokraterna hur mycket de vill gå in och pilla på alla muttrar och så vidare.

Jag kan tycka att det är lätt att lova stora satsningar när man har en oppositionsbudget som kanske inte riktigt går ihop. Det är en klassiker att varje gång Sverigedemokraterna lämnar en budgetmotion konstaterar ekonomiska experter att det inte är genomförbar politik. Man räknar med besparingar som inte är realistiska och som inte skulle gå att genomföra. Det är väldigt stora nedskärningar framför allt på migrationssidan som inte går att göra även om man skulle vilja.

Min egentliga fråga handlar dock om något annat. Vi har talat mycket om materielen, och jag skulle vilja gå in på den nya tidens krigföring och hybridhot. Vi har inte minst påverkansoperationer, någonting som aktuali-serades i höstas genom den person som i medierna har gått under namnet Egor Putilov. Den personen fick lämna Sverigedemokraternas riksdagskansli, men partiet självt menade i sitt pressmeddelande att personen inte utgjorde ett säkerhetshot. Man erkände åtminstone inte det, utan man hänvisade till att det blivit för mycket mediala skriverier.

Utifrån detta skulle jag vilja fråga om Mikael Jansson tycker att Egor Putilov utgjorde ett potentiellt säkerhetshot och att det var rätt att han, utifrån det perspektivet, fick lämna sin post.

(TALMANNEN: Jag vill påminna om att vi debatterar utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.)

Herr talman! Vårt budgetförslag och de sparbeting vi har är kontrollräknade av riksdagens utredningstjänst, Anders Schröder, så det är egentligen den du kritiserar. Det finns partiska ekonomer som säger att våra siffror inte går ihop, men återigen: Det är en kritik mot riksdagens utredningstjänst.

Vi minskar alltså nyinvandringen. Att man tjänar pengar på det kan nog många räkna ut, för den invandring vi har haft matchar inte arbetsmarknadens krav just nu. Det är väldigt dyrt. I alla våra städer kan vi se att det finns stadsdelar där väldigt få är i arbete. Att man tjänar pengar på att inte ha en sådan typ av invandring är ju även mellan tummen och pekfingret självklart, men våra siffror är alltså kontrollräknade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Jag tror att vi kommer att få se mycket påverkansoperationer från de nationer i världen som just nu sysslar med sådana, och Ryssland är ett sådant land. Vi kommer att få se många personer som försöker ta sig in för att få information och påverka. Det kan drabba alla, så att säga.

När det gäller Putilov hade han fått andra anställningar där han hade lyckats nästla sig in. Att han inte var lämplig att vara anställd hos oss blev ju med tiden klart. Jag hade ingenting med honom att göra, och jag vet inte vad han har för bakgrund. Om han var en farlig person i detta hänseende vet jag inte; jag känner mig bara säker med tanke på att han åtminstone inte kom in i försvarsavdelningen, där vi jobbar. Det är helt klart så att man bör vara observant på detta. Det kan jag hålla med om.

Herr talman! Vad gäller budgeten kan man absolut skicka in många olika frågor till riksdagens utredningstjänst. Vi som har gjort det vet att de räknar på alla möjliga hypotetiska scenarier. Men bara för att de räknar med att det är hypotetiskt genomförbart betyder det inte att det skulle gå att genomföra i praktiken. Det handlar om de politiska realiteterna och om vilka internationella konventioner vi är förbundna till när det gäller att ta emot människor, till exempel.

Det går inte att avveckla en myndighet hur snabbt som helst. Vilka samhällsekonomiska effekter blir det om man gör väldigt snabba förändringar av bidragssystemen, som Sverigedemokraterna räknar med? Det är detta jag hänvisar till när jag säger: Det här är inte någonting som jag tror går ihop rent ekonomiskt.

Vad gäller Putilov noterar jag med viss glädje att det ändå är någon sorts framsteg. Vi går från att det här inte är ett problem till att det kanske är ett problem - man vet inte. Jag är glad över att Mikael Jansson åtminstone tar ett steg i den riktningen.

Herr talman! Vad gäller konventioner och vad de sätter för gränser vet vi att den regering vi har i dag sa: Konventioner är tvingande på så vis att vi inte kan stoppa invandringen till Sverige. Det sa statsministern. Men så gick det en tid, och sedan kunde han stoppa invandringen. Regeringen gör alltså olika tolkningar av konventionerna - den saken är säker.

Vi vet också i dag att Danmark tillämpar Dublinförordningen rakt av. Det räcker med att vi jobbar med de avtal vi har. Då kan vi stoppa mycket av den invandring till Sverige som är förfelad och kostsam i de delarna.

Det var de frågorna jag uppfattade.

Herr talman! Vi har ett försämrat säkerhetspolitiskt läge - så har det hetat i ett par år. Orsaken är framför allt det ryska agerandet i vårt närområde. Genom en kraftig upprustning och ett folkrättsvidrigt agerande i Ukraina har den ryska regimen visat att den är beredd att använda militär makt för att nå sina politiska mål. Rysslands agerande går helt emot den europeiska säkerhetsordning som innebär att varje stat måste ha rätten att på egen hand, i demokratisk anda, utforma sin politiska framtid. Att detta inte längre är självklart i alla delar av Europa är allvarligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Även i andra europeiska länder ser vi exempel på hur Putins regim försöker påverka politiken. Den ryska regimen bedriver i dag ett påverkansarbete i hela västvärlden, inte minst genom cyberattacker, spionage och desinformationskampanjer. I samband med valet i USA hackades till exempel Demokraternas mejlservrar i syfte att skada Hillary Clinton och stärka Donald Trump. Vladimir Putin har även beviljat betydande lån till franska Nationella frontens valkampanjer. I Sverige har en tjänsteman på Sverigedemokraternas riksdagskansli ägnat sig åt desinformation under falskt namn - det finns misstankar om kopplingar till Ryssland. I Montenegro har en man med kopplingar till Ryssland gripits. Han anklagas för att ha planerat en kupp för att avsätta den sittande regeringen och installera en ny som är mer skeptisk till väst. Rysslands långsiktiga ambition är att försvaga väst genom splittring.

Sedan den 9 november i år är den säkerhetspolitiska situationen i omvärlden än mer oklar. Donald Trump gick till val på en motsägelsefull, otydlig och populistisk utrikespolitik. Ena dagen är han en isolationist som hotar med att inte stödja sina Natoallierade. Nästa dag hotar han med att anfalla Iran. Hans dokumenterat systematiska ljugande genom hela valrörelsen gör att vi ärligt talat inte kan ta honom på orden. Hans utrikespolitiska linje blir därmed oklar. Det är svårt att veta någonting om den innan han har tillträtt som president i januari.

Det är utifrån detta jag med viss förvåning noterar att valet av Trump i en del borgerliga kretsar har använts som ett argument för ett Natomedlemskap. Jag tror att de personer som vill binda fast Sverige i gemensamma försvarsgarantier med USA gör klokt i att avvakta Trumpadministrationens tillträdande innan de avfärdar eventuella nya risker som ett Natomedlemskap skulle kunna innebära för vår del. Låt oss i stället utveckla de försvarspolitiska samarbeten som vi har med USA men också med till exempel Storbritannien, Polen och framför allt Finland! Att en process med Tyskland inletts för att ytterligare bredda vilka vi samarbetar med är positivt. Sverige ska vara fortsatt alliansfritt.

Herr talman! Mot bakgrund av den ökade osäkerheten enades regeringen och tre av de borgerliga partierna förra året om en inriktningsproposition i syfte att stärka den operativa förmågan i stridsförbanden. Det är den inriktningen som vår budget syftar till att genomföra. Det är inte ovanligt att jag som miljöpartist får frågan: Vill inte ni rusta ned? Eller jag kan rent av få frågan: Vill inte ni avskaffa försvaret? Miljöpartiet har, precis som bland annat FN, en långsiktig vision om global nedrustning. Det är en vision som jag hoppas att många delar. Men dagens politiska beslut måste ta sin utgångspunkt i hur världen faktiskt ser ut snarare än i hur vi önskar att den ser ut. Vi har gjort en sådan säkerhetspolitisk analys tillsammans med övriga partier i Försvarsberedningen. Vi är eniga om att det försämrade omvärldsläget gör att försvaret behöver stärkas.

I inriktningspropositionen från 2015 enades fem partier om att skjuta till drygt 10 miljarder till försvaret fram till 2020. Det är ett viktigt trendbrott. Särskilda prioriteringar som pekas ut i inriktningspropositionen är satsningar på basplattan för att höja förbandens stridsduglighet, ubåtsjaktsförmågan och en utplacerad stridsgrupp på Gotland. Utplaceringen valde ÖB att tidigarelägga utifrån det försämrade säkerhetspolitiska läget, vilket jag ser som ett positivt exempel på att Försvarsmakten har en förmåga att agera proaktivt om man upplever att det behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Samtidigt som arbetet med att öka den operativa förmågan i stridsförbanden här hemma pågår deltar svenska soldater i internationella insatser i en rad länder runt om i världen. Insatserna i Mali, Afghanistan och Irak bidrar tillsammans med svenskt bistånd till att öka säkerheten i instabila regioner. Därför blir det logiskt att Sverige utökar sitt bidrag av militära rådgivare i Irak efter en sådan förfrågan från koalitionen.

De steg som togs med inriktningspropositionen för att stärka försvarets operativa förmåga och som nu verkställs i budgeten är viktiga. Samtidigt finns det ännu mer att ta tag i, inte minst vad gäller den bredare hotbilden. Hybridhot som omfattar cyberkrigföring, desinformationskampanjer och andra typer av påverkansoperationer har blivit mer vanligt förekommande. Jag tror att det är områden där vårt försvar framöver kommer att behöva stärkas ännu mer. Nästa år ska en ny försvarsberedning tillsättas. Jag ser fram emot att i det forumet få diskutera de här frågorna med flera av mina kollegor i kammaren.

Med det yrkar jag bifall till reservation 5 och står i övrigt bakom förslaget i betänkandet.

Herr talman! Ärade ledamöter och åhörare! Detta är ett av de viktigare tillfällena under det här året och den avslutande månaden att gå igenom vad som krävs för att ha en bra beredskap och en god försvarsförmåga och också förutsättningarna för nästa års verksamheter.

I många olika inlägg har man lyft fram var vi står i dag. Det grundläggande och viktiga nu är att titta framåt och att lära av det som har varit. Men det handlar också om att ha en så realistisk bild som möjligt utifrån vad som faktiskt händer och vad det är som vi måste ta på allvar.

Det har svängt snabbt. Det fortsätter att bli än mer osäkert. Världen ser oroligare ut nu än vad den gjorde när Försvarsberedningen lämnade över den rapport som låg till grund för försvarspolitiska överväganden och det inriktningsbeslut som fattades våren 2015.

I en oroligare värld krävs ledarskap, samling och handlingskraft med fokus på att nå långsiktighet men också tillräckligt bra innehåll i de beslut som måste fattas.

Den senaste tidens relativt snabba förändring av säkerhetsläget i vår omvärld betyder att många geopolitiska sanningar kan behöva omprövas. Vi kan inte längre ta tidigare antaganden för givna.

Vi har följt effekterna av och diskussionerna efter brexit och presidentvalet i USA. Senaste nyårsaftonen antog Ryssland sin senaste säkerhetsstrategi. Det pågår förödande krig och konflikter i Mellanöstern, i Ukraina och på fler platser. Det påverkar oss och Europas absoluta närområde. De konsekvenser den ryska regimens tankar och ageranden nu och framöver får för vårt land måste vi ta på allvar.

Vårt samhälle är riktigt sårbart. Vi står inför både gamla och nya hybridhot. Vi möter cyberattacker. Vi ser och konstaterar militära kränkningar, övningsverksamhet, upprustning och säkerhetspolitiska signaler som än mer visar på oron.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Vi har mycket att återta med totalförsvarsplanering och andra insatser för att stärka hela den samlade uthålligheten i Sverige. Jag tror att det är angeläget att verkligen utvärdera om det är en tillräckligt offensiv ambition att börja totalförsvarsplaneringen i slutet på den här inriktningsperioden. Jag tror att det är någonting som måste påskyndas, för det berör hela Sverige. Det berör alla kommuner och alla myndigheter, och vi vet att myndigheternas beredskap ser olika ut.

Man måste också ha en förståelse för vad det handlar om. Ordet "hybridhot" måste förstås mycket bredare och djupare i vårt land. Det är oerhört grundläggande.

Vi står fast vid och är glada över att vi nådde fram till den överenskommelse som landade på ytterligare 10,2 miljarder till det svenska försvaret. Vi deltar aktivt i att följa upp försvarsbeslutet, och vi vårdar överenskommelsen.

Samtidigt ser vi också att nuläget är annorlunda än det var då. Vi i Centerpartiet anser också att det är viktigt att regeringen kan ta de beslut och ge de uppdrag som krävs till både Försvarsmakten och övriga myndigheter som berörs för att de ska kunna analysera vad som nu krävs för att möta de nya hoten och det nya läget på det kortsiktiga planet och också återkomma till vad det handlar om för ytterligare resurser som behövs för att stärka försvarsförmågan.

Det är det ena perspektivet. Det andra handlar om kommande försvarsbeslut. På medellång sikt behöver vi göra ett så grundligt jobb som möjligt. Det är därför väldigt viktigt att de utredningar som har presenterats och de som kommer att presenteras i närtid och inom ett år både tas om hand och analyseras grundligt och att vi ser ett helhetsperspektiv.

För att kunna göra jobbet så bra som möjligt inför nästa beslut anser vi att en försvarsberedning behöver inkallas i början av 2017. Eftersom vi har den lägsta andelen av bnp till försvarsresurser bland Nordens länder just nu - 1 procent, medan snittet för de övriga ligger på drygt 1,3 procent - har vi för Centerpartiets del landat i att en skälig nivå för våra försvarsutgifter är minst det nordiska snittet. Det motsvarar ytterligare 11 miljarder per år i nuvarande procentuella andel. Det blir för en femårsperiod ytterligare 55 miljarder för att komma upp till det nordiska snittet. Då vet vi samtidigt att Danmark, Finland och Norge har aviserat förändringar i förhållande till tidigare beslut.

Det är vår målsättning: att vi ska kunna ha en dialog i kommande försvarsberedning som börjar tidigare än tänkt för att kunna landa i en gemensam ambition om minst det nordiska snittet som andel av bnp för försvarsutgifterna. Kan vi nå det kommer vi också att skapa ett mycket större utrymme för Försvarsmakten att kunna genomföra de åtgärder som krävs inför 2020-talet.

(Applåder)

Herr talman! Vänsterpartiet anser att Sverige ska arbeta med både civila och, när så krävs, militära insatser. Vi anser dock att det är väldigt viktigt att civila och militära insatser alltid hålls noga separerade när det gäller personal, materiel och ekonomi. Det är viktigt att biståndsmedel inte används till militära insatser och att verksamheterna inte blandas samman, eftersom det skapar oklarheter och tvivel kring de civila insatsernas opartiskhet och integritet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Frågor om militära insatser behandlas av det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet. Just nu diskuterar vi fortsatta insatser i Irak och Afghanistan. Riksdagen har därför förutsättningar att vid behandling av enskilda fredsfrämjande insatser beakta dessa förutsättningar för att insatsen ska kunna genomföras på ett sätt som inte bidrar till en sammanblandning med biståndsinsatser. Det är väldigt viktigt av många skäl att de hålls separerade, inte minst på grund av att risken för våld mot biståndsarbetare och andra som arbetar med utpräglade hjälpinsatser ökar när civil personal förknippas med militär.

Jag står självklart bakom den här skrivningen men nöjer mig här i kammaren med att yrka bifall till vår reservation 9 samt reservation 5, som är gemensam för S, V och MP.

Reservation 9 handlar om att bättre samordna militära och civila resurser på hemmaplan. Det kan tyckas motsägelsefullt, men det är det inte alls om man tänker efter.

Detta blev alldeles uppenbart när det gäller brandbekämpningshelikoptrar vid den stora skogsbranden i Västmanland 2014, och det blev än mer tydligt sommaren efter. Eftersom Försvarsmakten inte har något uppdrag att dimensionera för det civila samhällets behov, som det heter, tolkades det som att man inte ens när det gällde helikopterförarnas semesterplanering behövde ta någon hänsyn till eventuell brandbekämpning. Lyckligtvis var sommaren 2015 regnig.

Vår uppfattning är att Sverige är ett alldeles för litet land för att inte samordna och koordinera sina resurser. I dag ska Försvarsmaktens stöd till det civila samhället och andra myndigheter vid behov enbart ske "inom ramen för Försvarsmaktens befintliga förmåga och resurser". Att samordna Försvarsmaktens kapacitet och dimensionera för vissa typer av civila behov menar vi med relativt små medel skulle kunna spela en stor roll för civil krishantering. Det vore också ur samhällsekonomisk synpunkt naturligtvis effektivare att använda resurserna så.

Visst har Försvarsmakten kvar uppdraget att stödja de civila delarna av samhället vid en större kris, men den skrivningen är enligt min mening inte tillräcklig.

Ett konkret exempel är Flygvapnets anskaffning av nytt målflyg, något som ska ske i relativ närtid, eftersom de gamla planen från 70- och 80-tal börjar bli uttjänta. Om Försvarsmakten tar hänsyn till civila behov skulle det i det här fallet kunna handla om att man vid införskaffandet av ett nytt målflyg ser till att de även fungerar för vattenbombning. Det är inom parentes den enda form av bombflygplan jag riktigt uppskattar.

Jag anser alltså att det bör utredas hur Försvarsmakten tydligt kan uppdras att både i sin planering och i sin verksamhet dimensionera för att också kunna bistå samhället vid nationella kriser och katastrofer. Utredningen bör omfatta extraordinära händelser som omfattar såväl sjöräddning som brandbekämpning och naturkatastrofer.

I detta sammanhang bör utredaren även se över hur ett eventuellt ersättningssystem kan konstrueras, för självklart ska Försvarsmakten kompenseras för eventuella merkostnader vad gäller såväl investeringar som drift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 9.

Herr talman! Kristdemokraterna ser försvarsöverenskommelsen som ett viktigt första steg för ett starkare försvar som ändamålsenligt kan försvara Sveriges gränser. Vi ser att försvarsöverenskommelsen behöver staka ut en ny väg för att Försvarsmakten ska ha tillgängliga resurser och möjlighet att försvara vår fred och frihet.

Vad vi redan nu vet, ett år senare, är dock att verkligheten har kommit i kapp den för ett år sedan så nödvändiga propositionen. Situationen i Östersjöregionen har eskalerat bara det senaste året, och det är viktigt att återigen sammankalla försvarsberedningen för att skyndsamt påbörja ett nytt arbete med att staka ut vägen till ett starkare försvar, där vi kristdemokrater anser att det uttalade målet bör vara att försvarsutgifterna kommer upp till 2 procent av bnp.

Vi anser också att detta brådskar. Ett förslag skulle kunna vara att försvarsgruppen får till uppgift att se vilka frågor som särskilt brådskar och diskutera finansieringen av dessa så att en tidigareläggning av vissa beslut skulle kunna ske.

Det är dock inte enkom mer medel som kommer att kunna lösa Försvarsmaktens i dag tämligen försvagade situation. Förändringar behöver ske på personalförsörjningssidan, och här ser vi positivt på den nyligen presenterade utredningen.

Herr talman! Det psykologiska försvaret måste stärkas. Desinformationskampanjer har blivit vardagsmat i Sverige och i våra grannländer. I fallet med journalisten Jessikka Aro vid finska Yle blev det ännu mer tydligt att desinformation är en fråga som inte bara rör enskilda länder utan är en fråga som rör hela den demokratiska ordning vi känner i dag.

Desinformation är ett problem som måste tas på största allvar av både enskilda länder i samarbete likaväl som av de samarbetsorgan som har säkerhetsfrågan på sitt bord, bland annat FN.

För att stärka arbetet mot desinformation föreslår vi kristdemokrater i vår budgetmotion 40 miljoner kronor mer än regeringen de kommande åren för bekämpning av desinformation. Vi föreslår att detta arbete sköts av en separat myndighet. Vi anser att arbetet tyvärr blivit alltför anonymt i MSB:s försorg. Den nya myndigheten bör få i uppdrag att kartlägga desinformation, bedriva forskning på området och se över hur källkritik kan bli ett större inslag i utbildningen.

Gång efter annan har vi sett prov på en krisberedskap i landet som lämnat mycket övrigt att önska. Låt oss exempelvis återvända till branden i Västmanland 2014. Alla inblandade gjorde ett fantastiskt jobb, men de hade inte alla nödvändiga verktyg till hands för att utföra insatsen fullt ut. Hade det funnits bättre möjligheter till brandbekämpning från luften i Sverige kunde skadeverkningarna av branden eventuellt ha begränsats.

Vid flygolyckan i Lapplandsfjällen i januari i år tog sig aldrig den svenska räddningshelikoptern ens från flygplatsen. Där har vi Norge att tacka för hjälpen att lokalisera olycksplatsen.

Detta gör att vi måste ifrågasätta huruvida Sverige har nödvändig krisberedskap eller inte, om vi har de bästa verktygen för uppgiften samt främst vem som är satt att utföra uppgiften och vem som kan utföra uppgiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Vi kristdemokrater är tillsammans med övriga allianspartier överens om att nyttjandet av Försvarsmaktens helikoptrar bör ses över. Vi anser också att Försvarsmaktens roll i samhället bör ses över i ett bredare perspektiv. Organisationens kompetens kan komma till användning även då andra än rent militära påfrestningar i samhället uppstår, till exempel vid naturkatastrofer och allvarliga olyckor. Försvarsmakten är redan i dag i viss mån behjälplig i sådana situationer. En försvarsutredning bör se över hur Försvarsmakten i större utsträckning skulle kunna vara samhället behjälplig i de situationer där andra instanser inte klarar uppgiften. Utredningen bör också genomlysa de eventuella hinder, lagmässiga som praktiska, som finns för Försvarsmaktens möjligheter att bistå samhället i dessa situationer.

Med dessa ord vill jag påpeka att jag naturligtvis står bakom samtliga av Kristdemokraternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 10 som rör det bredare perspektiv som jag precis har redogjort för.

(Applåder)

Herr talman! År 2017 är det 46,1 miljarder, år 2018 är det 47,2, år 2019 är det 49,5 och år 2020 är det 51,6 miljarder till försvaret. Försvarsuppgörelsen omfattar 10,2 miljarder.

Såsom jag ser på uppgörelsen har alla som har medverkat i uppgörelsen medverkat på ett positivt sätt och står för den tillsammans. Det blir lite lätt patetiskt när den ena efter den andra ska ta åt sig äran av det ena eller det andra i en sådan uppgörelse. Man står tillsammans för en uppgörelse, och sedan förvaltar man uppgörelsen tillsammans. Det gör vi i försvarsgruppen.

Målet är att höja den militära förmågan och fördjupa de internationella samarbetena. Det sker steg för steg. Det vi nu levererar är en övningsverksamhet på en betydligt högre nivå än tidigare. Det är pansarvärnsförmåga, granatkastare, brobandvagnar, kort- och medelräckviddigt luftvärn, sensorer, förstärkt ubåtsjaktsförmåga, halvtidsmodifiering av fartygen Gävle och Sundsvall, spridning av flygbaser, livstidsförlängning av Tp84 Hercules, två nya ubåtar, nästa generations JAS Gripen, försvarets basplatta, ammunition, personlig utrustning och fordon.

Dessa delar ingår i uppgörelsen och kommer med olika intervaller under åren att levereras. Det här innebär naturligtvis en daglig kamp att åstadkomma. Det finns risk för förseningar och fördröjningar. Man måste hela tiden jobba för att leveranserna ska ske. Fram till 2020 års slut kommer detta att höja den svenska militära förmågan. Många tycker att det är mer intressant att diskutera tiden bortom detta besluts verkställande, och de tycks ta det som självklart att det här bara rullar in utan att det behöver jobbas med frågan. Jag vill ha detta sagt, eftersom det är krävande att försöka få detta i sjön.

Under uppbyggnad är också sex stridsflygdivisioner, två brigadspaningskompanier och en motoriserad skyttebataljon. I höständringsbudgeten tillför vi 450 miljoner för att klara hem 12 artilleripjäser av typen Archer. Ytterligare 12 finns för framtida försäljning eller möjligheten att inkommande försvarsberedning beslutar att hantera dem på annat sätt.

Det har skett beredskapsanpassningar genom beslutet om att tidigarelägga stridsgruppen på Gotland. Det har också från Försvarsmaktens sida fattats beslut om en markbaserad kustrobot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Riksdagen har beslutat att all personal som behövs vid höjd beredskap ska vara krigsplacerad inom Försvarsmakten. Det är ett beslut som vi håller på att effektuera. Inriktningen är att armén samtidigt ska agera med två brigader.

Man kan naturligtvis diskutera om det här räcker. Men med den nivå som detta var på när arbetet påbörjades är det detta vi har att kämpa med i vardagen. Historien har diskuterats mycket.

Jag kom in i arbetet 2011, och jag kände mig inte särskilt delaktig i den tidigare historien. Men jag tog del av att det fanns inte bara i Sverige utan också i omvärlden, i andra länder, en förvånansvärd naivitet och en svårighet att ta till sig hur omvärlden utvecklades. Man fick kämpa rejält för att få genomslag för en omläggning av svenskt försvar från en inriktning på internationella operationer till nationellt försvar.

Nu är vi där. Ett viktigt beslut som jag hoppas på under nästkommande år är ett återupptagande av värnplikten. Ett förslag har tagits fram av Annika Nordgren Christensen. Det bygger på en professionell del och en värnpliktsdel. Det är en viktig framtidsfråga, och jag har noterat förskjutningen som har skett i den allmänna debatten. Fler och fler tycker att detta är ett viktigt steg. Även de som tidigare uppträdde som om de var frälsta i det professionella försvaret accepterar numera att bredden behövs.

De internationella samarbetena utvecklas med en väldig fart. Vi har slutit en närmare uppgörelse med de baltiska länderna, Finland, Danmark, Polen, Storbritannien och USA. Nordefco är en oerhört viktig partner. Det handlar alltså om övningsverksamhet, materiel, luftlägesbild och om interoperabilitet. Genom att öva tillsammans och göra saker tillsammans förbereder vi oss för att också kunna agera tillsammans i en eventuell kris-situation.

Det som sker är viktigt. De som tonar ned betydelsen av de bilaterala samarbetena och övningsverksamheten och menar att de inte har en reell effekt menar jag befinner sig inte riktigt i den reella verkligheten. Det här är en oerhört väsentlig och viktig verksamhet som höjer tröskeln och som jag vet är uppskattad av andra länder. Vårt arbete möter respekt.

Det svensk-finska samarbetet möter respekt på ett brett plan. Det är ett positivt sätt att ta ansvar för säkerhetssituationen i vår del av Europa. Sverige och Finland gör detta tillsammans.

Jag anser att vi i många stycken har lagt om försvars- och säkerhetspolitiken i rätt riktning. Det här är den plattform vi har att gå vidare på när vi ska närma oss nästa försvarsberedning och göra det självklara arbetet att planera inför ett kommande försvarsbeslut. Där finns ingen politisk oenighet.

Det kommer en försvarsberedning nästa år. Utmaningarna är stora. Dem ska vi ta oss an tillsammans. Jag hoppas så småningom på en bred uppgörelse som kan lägga en solid plattform för ekonomi och militär förmågeökning även efter den 1 januari 2021.

Herr talman! Tack, försvarsministern, för deltagandet i vår försvarsbudgetdebatt!

Jag tycker att det är klokt och viktigt att vi som har varit med och ställt oss bakom försvarsbeslutet är stolta över det som nu görs. Det tycker jag att det finns all anledning att vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Jag tycker också att vi alla här i kammaren kan förenas i att vara stolta över alla delar av Försvarsmakten och att alla delar av Försvarsmakten ska vara stolta över att vara en del av Sveriges försvar. Där har vi alla någonting att vårda, oavsett partitillhörighet eller blocktillhörighet.

Jag tycker att det finns flera inslag i uppgörelsen som är bra - Gotland, ubåtsjakt och en del annat. Jag tycker också att den säkerhetspolitiska utredningen, inklusive utredningen av medlemskap i Nato, som levererades av Krister Bringéus för några månader sedan blev bra - långt bättre än många kunde tänka sig. Den är så pass bra att det finns de som lite grann vill markera distans till den. Den förtjänar att läsas och tas del av.

Herr talman! Det var egentligen inte det jag huvudsakligen tänkte kommentera. Något som har besjälat partierna bakom försvarsuppgörelsen har varit att öka den operativa förmågan, framför allt effekterna här och nu.

Vi hade under frågestunden tidigare i dag ett meningsutbyte, försvarsministern och jag, om det hot som Nord Stream 2 utgör och den eventuella verksamhet det kan innebära om vi får den typen av rörläggning i Östersjön om något eller några år.

Det finns en del andra saker som också oroar mig. Det är möjligt att försvarsministern av rädsla för att få en KU-anmälan inte vill kommentera dem, men det är saker som riskerar att gå ut över vår operativa förmåga.

Vad händer om vi etablerar den här typen av massvindsnurror i Hanöbukten? Om det blir ett faktum, vad får det för konsekvenser för vår operativa förmåga?

Vad får det för konsekvenser för den operativa förmågan om vi har rysk rörläggning i Östersjön?

Ytterligare en sak är det som försvarsministern själv har pekat på: konsekvenserna för Försvarsmakten när det gäller statsflyget.

Herr talman! Tack för balanseringen! Vi måste slå vakt om försvarsuppgörelsen. Det kan inte nog understrykas att den 70-procentiga majoriteten i riksdagen är en tillgång för Sverige, både internt mot vår egen befolkning och externt mot omvärlden. Jag hoppas att det förhållandet ska bestå även i framtiden.

Frågorna om Nord Stream 2 och vindsnurrorna i Hanöbukten är båda av det slaget att jag med enkelhet kan tala mig in i KU.

Massvindsnurrorna, som Hans Wallmark kallar dem, är ett ärende som är ett arv från den förra regeringen. Det har legat i flera år utan att hanteras. Det är ett myndighetsärende. Ett myndighetsärende kan jag inte kommentera förrän vi har fattat ett regeringsbeslut om det.

När det gäller Nord Stream 2 har jag tidigare i dag redogjort för hur det ser ut för min del. Vi kommer alltså att ha ett möte med kommunerna nästa vecka. Jag kan säga att vi har gjort en mycket grundlig säkerhetspolitisk analys. Det finns mycket material i samband med det här som vi har tagit in från myndigheterna. Jag tror att jag är välinformerad om alla aspekter man kan ha på det ärendet. Längre än så vill jag inte gå i dag.

Vi får kanske ha tanken att vi alla på något sätt är besjälade av det bästa för Sverige och att vi alla på något vis, utifrån de lagmöjligheter och andra möjligheter som finns, försöker verka för att lösa det som är problem. Egentligen är det väl inte någon som på något sätt vill försätta Sverige i en försämrad situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

I dag finns det också bred kunskap om det nya säkerhetspolitiska läget. Det fanns en tid när vi behövde slå varandra i huvudet ordentligt i de frågorna. Jag var en del av den processen, kan jag säga, men nu upplever jag att vi har en rätt bred samsyn i grunden.

Herr talman! Jag börjar där försvarsministern slutade, med Nord Stream 2.

Jag är helt övertygad om att om fakta får tala i målet och man tar till sig hela den bild som finns kring Nord Stream 2 finns det egentligen inget annat beslut man kan komma till på Gotland eller i Karlshamn än att man borde medverka till att förhindra att det blir ryska rör och rysk aktivitet på de båda ställena. I den delen kommer vi inte längre, så jag önskar försvarsministern och hans medarbetare lycka till.

Jag vet att kloka argument går hem, för jag pratade med Moderaterna på Gotland och i Karlshamn. De verkade förstå att det inte finns något lagligt förbud mot att sätta nationens intresse främst.

Jag tror också att det är viktigt, herr talman, att vi inser att vi här i kammaren är besjälade av att öka den operativa effekten här och nu. Men vi måste samtidigt ha förmågan att se bortom försvarsbeslutet, och det gäller att hitta den balansen.

Därför är det också viktigt att understryka - jag vill bara understryka det; jag tänker inte stressa försvarsministern mer - hur viktigt det är att en del andra regeringsbeslut är kopplade till vår egen operativa förmåga.

Om vi skulle medge etableringen av vindsnurrorna i Hanöbukten på det sätt och i den omfattning man önskar, då kommer det att få konsekvenser. Det kommer att kosta pengar, vilket ytterst riskerar att gå ut över den operativa förmågan. Blir det så att Nord Stream drar fram ledningen i Östersjön kan det också få konsekvenser.

Dessutom önskar jag Försvarsdepartementet lycka till nu när man ska ta fram nya riktlinjer för statsflyget. Det är inte någon stor post, men det är en av många olika poster där man urlakar försvarsbudgeten. Jag hör till dem som menar att försvarsbudgeten ska användas till att stärka den svenska försvarsförmågan i en vrång tid.

Herr talman! Reglerna som nu gäller för statsflyget var någonting som beslutades av den förra regeringen, så där har vi också ett arv. Vi ska naturligtvis försöka titta på vad som är den rimliga balansen när det gäller kostnaderna för Försvarsmakten. Jag vet inte varför man fattade de beslut man gjorde, men så var det.

Jag får tacka för alla lyckönskningar. Det är nästan så att jag känner att jag skulle behöva önska Hans Wallmark god jul också.

När det gäller försvarsbeslutet kommer vi att inleda den här processen. Det blir naturligtvis många aspekter på en försvarsberednings arbete, och det kommer att bölja fram och tillbaka.

Jag hoppas bara att alla ledamöter i beredningen är besjälade av försvaret av Sverige och suveräniteten och att vi försöker hitta en väg att vara eniga så långt det går, med en bred majoritet i riksdagen för en höjd militär förmåga. Vi måste ändå betrakta det vi nu gör, och då är det viktigt att vi levererar det nuvarande försvarsbeslutet för att ha en plattform för nästa försvarsbeslut. Det är en trovärdighetsfråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Det är viktigt att vi ser den här processen som en steg-för-steg-process som så småningom kan avslutas med ett brett beslut som tar nya steg. Vi lever ju i en värld som är osäker på många sätt. Det har skett en förändring som är reell och som jag tror att de flesta ser i dag. Det gör att vi måste ta gemensamma tag även i framtiden.

Herr talman! Jag ställde ju under mitt anförande en fråga till försvarsministern om han kände till någon som hade kontaktat Sverigedemokraterna och kunde förklara deras plötsliga vändning i frågan om bemyndigandet. Jag förstod efter att ha lyssnat på Mikael Jansson att det är den berörda industrin som har varit i kontakt.

Jag blir alltid lite konsternerad när försvarsministern använder uttrycket försvarsuppgörelsen. I min värld antyder det snarare en sorts förlikning än en egentlig samsyn. Emellertid är det nu snart ett och halvt år sedan denna försvarsuppgörelse kom till stånd.

Min fråga till försvarsministern är: Bedömer försvarsministern att säkerhetsläget i förhållande till juni 2015 är detsamma i dag, eller är det försämrat och i så fall hur försämrat?

Försvarsministern talar gärna och länge om de olika bilaterala avtal som Sverige har när det gäller samarbete inom försvarssektorn. Min fråga är om dessa bilaterala avtal som Sverige träffar med andra länder innehåller några som helst garantier om hjälp och stöd i händelse av kris eller krig.

Sverker Göranson, vår förutvarande överbefälhavare, uttalade sig för ett antal år sedan - det är fyra fem år sedan nu - om att han kunde försvara Sverige i en riktning under en vecka. Han avslutade med att säga att sedan måste hjälpen komma. Min fråga är om försvarsministern delar den dåvarande överbefälhavarens bedömning. Om så är fallet, varifrån ska hjälpen komma?

Herr talman! Allan Widman är mästare på att hitta på begrepp som gör att tyngden och det positiva i en händelse på något vis degraderas. Nu var det förlikning i stället för försvarsuppgörelse. Det är ett sätt att tona ned betydelsen av en 70-procentig majoritet i Sveriges riksdag. Jag gillar inte den typen av debattmetodik, för det är bara ett sätt att försöka göra någonting bra lite dåligt eller skakigt. Jag ser detta som en bra plattform inför framtiden.

Man kan ta ett exempel på ett bilateralt samarbete för att vara väldigt tydlig när det gäller betydelsen av detta. Om Norges, Sveriges och Finlands flygvapen inom ramen för Cross Border Training övar i stort sett veckovis på Nordkalotten uppstår en gemensam styrka som kan göra övningsverksamheten betydligt mer omfattande, större och mer komplex än om varje land gör detta självt. Detta blir i praktiken en säkerhetspolitisk signal som uppfattas också av andra.

Det vi övar är interoperabilitet och samarbete i praktiken, och det är ett sätt att höja tröskeln. Detta är många gånger avgörande för om man kan göra något gemensamt i en krissituation. Sverige bygger många samarbeten nu just för att bygga upp interoperabiliteten och därmed kunna agera tillsammans med andra i en krissituation. Men vad vi gör, hur vi gör det och var vi lägger oss i ett sådant läge avgör vi då. Vi har nu på ett oerhört bra sätt fördjupat samarbetet med Finland i många stycken, och den processen fortsätter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Jag diskuterar detta - hur man skapar förutsättningar - mycket utifrån ett rent praktiskt perspektiv. Allan Widman diskuterar oftast avtalsunderskrifter och hur det kan se ut om man går med i en organisation.

Herr talman! Jag vidhåller nog ändå att just begreppet uppgörelse mer antyder en nyligen avslutad meningsmotsättning än en genuin samsyn. Men jag ska inte hänga upp mig på detta.

Jag delar dock försvarsministerns bedömning att det just nu skakar ordentligt i den så kallade försvarsuppgörelsen. Först och främst är omvärldsläget drastiskt försämrat sedan 2015; det är detta som skakar allra mest i uppgörelsen. Erkänner man detta, vilket försvarsministern rimligen måste göra med tanke på hans egen retorik, kan vi konstatera att de pengar som i juni 2015 ansågs vara i nivå med omvärldsläget inte längre är det. Då är det varje ansvarskännande politikers uppgift att se till så att man kompletterar de politiska besluten, helst så fort som möjligt.

Försvarsministern var mångordig kring värdet av bilaterala samarbeten, men sanningen, herr talman, är att alla dessa samarbeten förutsätts upphöra i händelse av kris och krig. Därmed kan man egentligen inte ens definitionsmässigt kalla dem för försvarssamarbeten.

Jag fick ju inget svar på min fråga om den bedömning som general Sverker Göranson gjorde för några år sedan, och jag uppfattar därför att försvarsministern delar den bedömningen men inte alls är beredd att besvara den efterföljande frågan: Varifrån ska hjälpen komma?

Herr talman! Jag tycker att Allan Widmans debatteknik blir mer och mer intressant. Om man inte har hunnit kommentera förutsätter han att man helt plötsligt delar en uppfattning. Han talar om ansvarskännande politiker ungefär som om det bara finns en slutsats man kan dra om man är ansvarskännande.

Jag ser detta som ett rätt så brett lagarbete, och jag uppfattar att i stort sett alla som är med i försvarsuppgörelsen är ansvarskännande politiker. Jag betraktar även Allan Widman som i någon mening ansvarskännande. Sedan har vi olika uppfattningar i olika sammanhang. Men det lite försåtliga sättet att nedvärdera andra tycker jag inte är riktigt sjyst, om jag ska vara ärlig.

Det påstås att uppgörelsen skakar - den skakar väl inte! Det vi gör nu är att kämpa för att leverera det som riksdagen har beslutat. De bilaterala samarbetena, som nu inte är värda någonting, står 70 procent av riksdagen bakom. Att Allan Widman inte har ställt upp på försvarsuppgörelsen är väl hans sak. Men 70 procent av riksdagen har gjort det.

Ingen har sagt åt mig att avtalet med USA eller 53-punktsavtalet med Storbritannien är meningslöst. Är det så att jag inte ska fortsätta diskus-sionen med Tyskland om ett avtal? Säg det i så fall! Är avtalet med Danmark meningslöst? Det är inte så det funkar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Du säger att detta inte har något värde i kris - vad vet du om det? Vi var överens om analysen: De flesta av dessa länder riskerar att bli indragna i en kris. Då måste vi kanske också ha en tanke om hur vi agerar i kris, och det är detta som dessa samarbeten öppnar upp för. Jag diskuterar praktik; du pratar teori.

(Applåder)

Herr talman! Tack, herr minister, för möjligheten till denna viktiga dialog!

Jag som oftast ägnar mig åt praktiska åtaganden, i kombination med viss tankeverksamhet, ser behov av bägge delarna. På detta område handlar det väldigt mycket om att få det att fungera i praktiken. Jag är både tacksam över att vi landade i överenskommelsen och oerhört angelägen om att den ska vara en grund för våra fortsatta samtal.

Den överenskommelse som ingicks bygger försvarsförmågan under de närmaste åren och ger en viktig inriktning för vad vi ska tänka på under 20-talet och framåt. Inte minst de utredningar som regeringen har dragit igång efter försvarsuppgörelsen är viktiga för att få ett bra underlag och sedan kunna landa praktiska delar.

En av de utredningar som har presenterats är personalutredningen. Att regeringen nu har möjlighet att inom kort fatta ett beslut kopplat till detta förslag innebär ju en betydande påverkan på det ekonomiska utrymmet för 20-talet. Förslaget innebär 2 miljarder på en nivå där 8 000 utbildas 2022 och åren därefter.

Ett av motiven till att jag tycker att det är viktigt att komma igång med försvarsberedningen är att denna typ av beslut kommer att påverka helheten under 20-talet och nästa försvarsperiod. Det är också ett skäl att fördjupa dialogen i närtid för att ha tid på sig att dra igång de processer som behövs utöver nuvarande försvarsbeslut. Delar ministern den uppfattningen?

Herr talman! Jag tror inte att vi i grunden har så olika synsätt. Nu har vi en praktisk process att genomföra när det gäller att leverera besluten. Sedan behöver vi parallellt komma igång med försvarsberedningen nästa år, och det är då vi bygger grunden för det som ska komma efter 2021. Det är bra att den debatten redan har börjat föras i viss mening, för det kan ge input till en kommande beredning. Häromdagen kom också perspektivplanen från Försvarsmakten; det är ett viktigt dokument som man kan utgå från.

Sedan är det alltid en fråga om helhet, och vi har exempelvis en oerhörd utmaning när det gäller helheten i totalförsvaret, med den militära, den civilmilitära och den rent civila krisberedskapen.

När det gäller den personalutredning som vi genomfört mot bakgrund av det vi sa i inriktningsbeslutet och den politiska uppgörelsen kommer jag så snart remissomgången är klar den 31 januari att kalla partierna till en diskussion om hur vi ska gå vidare. Jag har klargjort vår inriktning rätt så tydligt, och jag vet att det finns många andra som har likartade ståndpunkter. Så där kanske vi kan hitta ett nytt projekt tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Sedan har vi materielsidan, som är en oerhörd utmaning. Där kommer vi också att tillsätta en utredning som ska gå igenom reparations- och underhållsfrågor men också materielberget och de stora utmaningar inom exempelvis marinen som vi har framför oss. Man ska leverera in ett material till försvarsberedningen, och jag tror att denna utredning är närmast historiskt unik eftersom den går till botten med materielproblematiken i svensk försvarsmakt. Där kommer försvarsberedningen att få en rejäl utmaning att hantera.

Herr talman! Det som ministern lyfte fram om totalförsvarsplaneringen är mycket viktigt i detta sammanhang och hör ihop med helheten. När vi landade i försvarsuppgörelsen låg fokus på försvarsutgifterna, och sedan skulle vi återkomma till dialogen om vad som krävs i övrigt för att kunna nå en så bra totalförsvarsberedskap som möjligt.

Med tanke på det ännu mer osäkra läge vi har i vårt område och i Europas närområde är jag angelägen om att totalförsvarsplaneringen verkligen blir så bra som möjligt, så snart som möjligt, i praktiken. Det kommer att krävas resurser där också, och detta måste in i samtalet. Det är ytterligare ett skäl att påbörja det långsiktiga beredningssamtalet omgående, för stora resurser kommer att krävas.

Om man redan har en nivå på 2 miljarder för att kunna ha en personalförsörjning i balans år 2022 och åren därefter är vi snart uppe i närmare 9-10 miljarder för nästa försvarsperiod, bara på personalsidan. Detta motsvarar den nivå vi landade på för den första delen mellan åren 2016 och 2020.

Därutöver nämnde ministern materielutmaningar. Vi kan lägga till ytterligare miljardbelopp som kommer att behövas för att bygga upp försvarsförmågan i detta land. Sedan har vi den civila försvarsberedskapen, som kommer att involvera många människor och myndigheter. Där saknas i praktiken många uppdrag i dag för att kunna göra detta mycket bättre.

Samtidigt är hotbilden med hybridhot, propaganda, desinformation och störningar mot vårt civila samhälle i dag en realitet som måste mötas nu, inte om fyra år. Det hoppas jag att ministern och regeringen verkligen aktivt jobbar för, med tanke på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna har ansvaret för styrningen av landet.

Herr talman! Som Bäckström sa har vi utmaningar när det gäller såväl personal och materiel som civilförsvarssidan. Jag tänker inte gå in på vilka ekonomiska nivåer eller belopp som ska gälla i framtiden, utan det är förmågan som vi måste öka steg för steg.

Hur detta ska se ut exakt och vilka olika komponenter som ska ingå måste en framtida försvarsberedning ta ställning till och mejsla fram. När detta väl är klart och man kommer fram till någon sorts nivå man känner sig någorlunda överens om får vi börja titta på pengarna och hur vi ska kunna klara den delen. För min del är jag inte beredd att börja med pengarna och titta på innehållet sedan, utan min väg är att försöka göra tvärtom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

I det stora hela upplever jag att vi har en likartad syn på dessa frågor, och då ska man också kunna hitta vägar att åstadkomma saker i praktiken. Hur det än är så är ju försvaret av Sverige det viktiga i sammanhanget. Vi har inte råd att hamna för djupt i partipolitiska trätor, utan det viktiga är att leverera för allmänheten, också som en signal till omvärlden.

Jag önskar även Daniel Bäckström god jul.

Herr talman! EU:s säkerhetspolitiska utveckling står inför avgörande utmaningar. Den alltmer auktoritära utvecklingen i Ryssland skapar en ny säkerhetspolitisk situation inte bara i Sverige utan i hela Europa. EU-ledare ser verkligheten och vill agera med kraft. Vi ser förslag som en EU-armé, som man bedömer skulle kunna vara lösningen.

Jag vill fråga försvarsministern: Vilka krishanteringsförmågor anser regeringen att EU främst behöver utveckla, och vilka länder kan man tänka sig att gå framåt tillsammans med?

Herr talman! Inom EU är vi överens om att vi ska stärka stödet till de missioner som vi har framför allt i Afrika, i länder som Mali, Somalia och Centralafrikanska republiken och på olika sätt se till att de kan fungera bättre. Vi ska också stärka den civila krisberedskapen inom ramen för EU.

Det är tydligt att Nato har sin uppgift och att EU har sin och att dessa måste komplettera varandra. Vi ska inte bygga parallella strukturer och organisationer; det är viktigt. Något EU-försvarshögkvarter och någon sorts EU-armé är inte aktuellt, och det är vi överens om.

Samarbetsområden som kan vara viktiga inför framtiden är bland annat hybridfrågan och cyberfrågan. Där tror jag att både EU och Nato skulle kunna göra en hel del tillsammans. Det finns också många andra områden där vi skulle kunna utveckla vår relation.

Detta är naturligtvis processer och inte något som bara sker över en natt. När man väl har fattat denna typ av beslut får man jobba för att fullfölja dem. Inom ramen för European Defence Agency finns ett samarbete där man försöker hitta olika sätt att stimulera och stärka kapaciteten på materielsidan.

Från svensk sida har vi varit väldigt tydliga med att försvarsindustrifrågan är nationell och att man måste utgå från ett mellanstatligt samarbete. Över huvud taget är den svenska positionen mellanstatligt samarbete. Den regering jag företräder är inte federalistisk, utan vi står för mellanstatlighet.

Herr talman! Tack så mycket för svaret!

Hybrid- och cyberfrågan är självfallet viktig och ett bra område att samarbeta kring, men jag tror inte att vi ska tro att frågan om en EU-armé på något sätt är död. Ju tuffare vi ser att den säkerhetspolitiska situationen blir, desto starkare kommer länder att vilja gå framåt.

Jag vill passa på att fråga försvarsministern om battle groups och hur regeringen ser på framtiden där? Är det dags för en översyn för att se huruvida dessa battle groups bör användas mer frekvent? Tillfällen att använda dem har inte saknats, men de har aldrig använts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Herr talman! När det gäller frågan om en EU-armé finns det bestämda uppfattningar. Det är tydligt att Nato och EU inte ska bygga organisationer som konkurrerar eller blir spänningsfält i förhållande till varandra. Detta uppfattar jag att vi var eniga om. Jag tror inte att det med enkelhet går att bygga en EU-armé eller ett EU-försvar. Försvaret är i grunden en nationell angelägenhet.

När det gäller battle groups är förutsättningen att alla är överens om att de ska användas. Vi kan titta på olika organisationsformer, och jag och regeringen har ingenting emot det om vi på olika sätt kan hitta idéer för hur man kan utveckla dem. Men kom ihåg att alla måste stå bakom det om vi ska utnyttja dem. Det har kanske varit en begränsande faktor i sammanhanget när det gäller att få fram det som du efterfrågar, själva användandet.

God jul och gott nytt år!

Herr talman! Det har talats en del om samhällets krisberedskap. Men det har kanske inte funnits så mycket krismedvetenhet i dessa frågor utan snarare väldigt mycket rosenröda färger. Låt mig därför få anlägga ett annat perspektiv på frågan.

Jag kan börja med att konstatera det som regeringen skriver: att målen när det gäller samhällets krisberedskap endast delvis har uppnåtts. Vidare kan jag konstatera att efter två år med regeringen har delar till och med försämrats. Jag tänker i första hand på deltidsbrandkårerna och deras personal.

Låt mig vara tydlig: Det är inte den befintliga personalen som är problemet, utan problemet är avsaknaden av personal. Den personal som finns inom brandkåren i dag skulle jag säga har mer kompetens, bättre utbildning och större förmåga än vad våra brandmän någonsin har haft.

Men man kan konstatera att alla kommuner i större eller mindre utsträckning i dag har problem att rekrytera deltidsbrandmän. I det sammanhanget är viktigt att veta att deltidsbrandmännen utgör två tredjedelar av vår samlade brandmannakår.

Vad händer då när man hamnar i en situation? Ja, givetvis måste man stänga stationen vid minskad service. De deltidsbrandmän som är kvar får kanske jobba dubbla skift. Detta leder till en negativ spiral som gör det ännu svårare att rekrytera deltidsbrandmän.

Detta är i grunden ett kommunalt ansvar, men det innebär inte att regeringen saknar ansvar i dessa delar. Det icke-engagemang som man har sett i denna fråga gör givetvis att kommunernas möjlighet att lösa uppgiften försvåras.

Jag har trots allt uppfattat det som att regeringen har en större politisk ambition än att vara en nattväktarstat. Men när man ser att inte ens den grundläggande nattväktarstaten ges förutsättningar att fungera blir man givetvis orolig.

När det gäller denna fråga kan jag slutligen konstatera att regeringen under två år i regeringsställning inte har lyckats presentera en enda åtgärd för att förbättra för rekryteringen av deltidsbrandmän. Regeringen skriver att den reella personalen är en sak, att räddningstjänstens personalsammansättning "i högre grad bör spegla hur samhället ser ut". Det är till väldigt liten hjälp för de brandkårer som inte har någon personal att regeringen vill att man ska ha en annan sammansättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Herr talman! De klimatförändringar som nu sker och som förväntas ske kommande år innebär inte bara skillnad i temperatur utan även skillnad i nederbörd. På vissa ställen kommer nederbörden att öka, och på andra ställen kommer den att minska. Det har vi redan märkt av. Att det sker är ingen hemlighet, varken lokalt eller globalt.

När det kommer till regeringens instruktion till sina myndigheter verkar de dock ha förbisett detta. Myndigheternas resurser står nämligen till förfogande endast i det fall nederbörden ökar. I det fall regnet uteblir finns det inga möjligheter att få stöd från statliga myndigheter. Det kan man givetvis fundera en del på.

Hur ska staten stödja när olika kriser uppstår? Två principer kan vara bärande. Den ena är att det ska kunna vara förutsägbart, och den andra att kostnaderna har uppkommit på grund av kommunen eller på grund av att kommunen har varit involverad på annat sätt.

När det gäller förutsägbarhet kan man fråga sig om Ölandskommunerna exempelvis skulle ha kunnat förutse att det skulle bli extrem torka detta år. Man kan såklart säga att det är en ö som har låg nederbörd och speciell geografi som gör så att vattnet inte samlas upp som på samma sätt som på andra ställen. Men det var väl ändå ingen meteorolog eller någon annan som tyckte att det kunde förutses.

Den andra principen gäller om kostnader har uppkommit på grund av kommunen. Det är svårt att leda i bevis att vård, skola och omsorg på Öland har lett till klimatförändringarna. Det tror jag att få skulle kunna argumentera för.

Vad blev följden? Följden blev att kommunerna på Öland fick vidta extrema åtgärder för att lösa vattenbristen. Om det inte hade gjorts hade vi hamnat i en omfattande kris. Hushållen hade inte kunnat få vatten. Och förutom att arbetsplatser och djur hade fått vara utan vatten hade det påverkat samhällets alla grundläggande funktioner.

Det här ska givetvis inte vara ett sätt att få jordbruks- eller företagsstöd. Det ska finnas när samhällets grundläggande funktioner inte fungerar. Då bör samhället ha en roll.

När situationen uppstod kontaktade Ölandskommunerna Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och fick svaret: Nej, vi har inte mandat för att hjälpa er med någonting.

Herr talman! Kommuner ska såklart förbereda sig för det som kan hända. Men alla kommuner kan inte förbereda sig för allting. Det måste vara ändå rimligt att saker kan hända. Annars blir det dålig ekonomisk hushållning.

Det har kostat de två Ölandskommunerna ca 150 miljoner att vidta åtgärder för att få vatten, bara detta år. Skulle vi omsätta det till skattekollektivet i Stockholms län motsvarar det 13 miljarder. Det är en stor insats, och staten har inte bidragit i någon del.

Man kan tycka - och det gör vi moderater - att naturolyckor, som regeringen säger att det är, ska omfattas om de är en konsekvens av förändrat klimat. Det är därför märkligt att den första regeringen i Sveriges historia som har en klimatminister inte mäktar med att se att klimatförändringar leder till både ökad och minskad nederbörd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

(Applåder)

Herr talman! Åhörarledet har tunnats ut.

Debatten handlar om utgiftsområde 6. Jag tycker att de satsningar som vi gör bör nämnas. Vi satsar ungefär 26 miljarder mer den här perioden. Och såvitt jag kan utläsa är vi det enda parti som också gör rejäla satsningar på det civila försvaret.

I vår budget riktar vi ungefär 8 miljarder av de 26 i direkta satsningar. Därför menar att jag att vi är det enda trovärdiga partiet. Vi förstår att det är nödvändigt att bygga upp det civila försvaret för att det militära försvaret ska fungera. Alliansen och övriga säger ofta det. Men om man tittar på er budget är det borta.

Alliansen pratar om 2 procent för att vara med i Nato. Det har ni sagt länge. Men var är pengarna för att möjliggöra en ansökan till Nato? Några har sagt att det var på lång sikt. Sedan blev det val i USA. Nu är det nog inte på lång sikt längre utan på ganska kort sikt. Och var är era satsningar? För bara någon månad sedan lade ni er budget. Där finns inga satsningar utöver regeringens. Liberalerna är undantagna.

Jag skulle vilja säga att Liberalerna börjar bli lite trovärdiga när det gäller satsningarna. Men om jag tittar på Liberalernas ganska blygsamma satsningar, kanske runt 10 miljarder - det kan vara ytterligare miljarder - undrar jag var satsningarna på det civila försvaret är. Hur är det fördelat? Vi tycker att det är otillräckligt. Men Liberalerna visar en tydlig riktning och börjar bli trovärdiga.

Ni står här och tycker att ni kan idka lite självkritik. Det ni borde göra är att komma upp här och be svenska folket om ursäkt. Ni har raserat den svenska försvarsförmågan totalt under den period när ni satt i regeringsställning. Ni skyller på Socialdemokraterna, på att Göran Persson lade ned förbanden. Sedan accelererade ni och bröt sönder systemen. Ni borde skämmas. Kom upp och be svenska folket om ursäkt! Det handlar om förtroende. Ni står i talarstolen och säger att ni tycker att man ska satsa igen. Men hundratals miljarder av svenska skattebetalares pengar har lagts på att rasera det svenska försvaret.

Vi är det enda parti som hela tiden har sagt att det svenska försvaret inte får anpassas med tanke på stormakten Rysslands dagsform utan att Sverige ska bibehålla ett starkt svenskt försvar. Det har raljerats över det. Moderaterna har talat om särintressen. Och ni har mage att göra sken av att ni har bytt sida. Men ni är samma personer. Och i er budget satsar ni inte mer.

Nu kommer ni och tycker att Socialdemokraterna satsar för lite. Det ena partiet efter det andra säger: "Nu ska vi ut med beredningar! Nu ska vi satsa!" Men för en månad sedan gjorde ni inte det. Var är trovärdigheten?

Herr Wallmark har gått. Det spelar ingen roll. Han får skylla sig själv. Han talade om att det är mycket bättre att ha 28 vänner. Men jag betackar mig för att ha Turkiet som vän. Dem räknar han ju in. Att han söker sådana vänner må vara ett moderat problem. Men ni kommer aldrig att hitta en sverigedemokrat tillsammans med Turkiet.

Jag ska kommentera våra satsningar lite. Vi satsar alltså på det civila försvaret, på det ekonomiska försvaret och på ett inrättande av ett psykologiskt försvar. Det handlar om miljarder, över tid, inom ramen för de 8 miljarderna. Det är jätteviktigt att starta det arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Som vi alla vet kommer en totalförsvarsplikt förmodligen att komma. Då är det jätteviktigt att de får resurser.

Vi ger också frivilligorganisationerna en särskild budget. Nu ligger de under Försvarsmakten. När de hade en föredragning för oss sa de att det skulle vara bra att få en egen budget. Den bryter vi ut. Frivilligorganisationerna får lära sig att hantera en egen budget och känna en trygghet i att arbeta med den.

Miljöpartiet gjorde en liten poäng på en anställning. Jag tycker att ni har problem. Ni har själva kallat er politik för skitpolitik när ni pratar om detta med att stänga gränser. Vi tror att ni har mest problem med er själva och era islamister, sparka språkrör och annat, så den diskussionen tar vi vid ett annat tillfälle.

Centern ska jag inte säga så mycket om. Men vi har rett ut det här. Ni minskar inte budgeten, utan ni ligger kvar på samma nivå.

Sedan tycker jag att Vänsterpartiet går åt fel håll när man alltid vill skilja på militär och civil materiel utanför landet. Det visar att man aldrig har varit med. Man ska alltid sträva efter att skilja på detta. Alla skäl som han tog upp är sanna. Men alla som har varit utomlands vet att det finns många situationer där man gör så ibland. Man ska dock inte fatta beslut om att alltid skilja på militär och civil materiel.

Som vi har skrivit i en motion tidigare tycker vi att man ska flytta statsflyget till Arlanda. Där vill man satsa en halv miljard på att bygga en hangar. Den personal som arbetat där har redan flyttat. Vi skrev en motion för ett år sedan, och vi har upprepat den igen. Den ligger nu till grund för en reservation.

Slutsatserna av vår politik på det här området är att det också krävs att man satsar på det som man säger att man ska satsa på. När det gäller vår analys av det osäkra läget tycker vi, som sagt, att ett starkt försvar som vi vill satsa på - gärna i förbund med Finland - ökar den stabiliserande faktorn i vår del av Europa.

I detta anförande instämde Jeff Ahl och Mikael Jansson (båda SD).

Herr talman! Sveriges försvarsmakt ska dimensioneras för att vid behov kunna lösa krigsuppgifter över hela Sveriges yta mot en angripande stormakt. Vidare ska Försvarsmakten och totalförsvaret utöver detta kunna understödja det civila samhället vid uppkomna kriser av både större och mindre karaktär.

Totalförsvarsförmågan ska dimensioneras för att kunna möta väpnade angrepp. Även om stöd till det civila samhället inte ska dimensionera det militära försvaret ska ändå det militära försvaret äga förmågor som möjliggör understöd vid storskaliga katastrofer i vårt land. Det militära försvaret är en viktig komponent vid storskaliga civila katastrofer. Försvaret är samhällets schweiziska armékniv. Den går att använda till mycket när de civila förmågorna överbelastas.

För att konkretisera det hela vill Sverigedemokraterna till exempel se tillskott till det militära försvaret så att transportplanet Hercules även kan genomföra vattenbombningsinsatser vid storskaliga eldsvådor, som den i Västmanland. Det får underkänt att vi i dag inte äger en egen sådan förmåga utan måste vända oss till andra länder för att lösa sådant som borde kunna ordnas nationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Som tidigare talare var inne på vill vi tillskjuta medel för att återupprusta civilförsvaret som ska kunna lösa uppgifter vid såväl krig som vid större katastrofer.

Herr talman! Jag vill kort beröra militär och civil samordning vid internationella insatser. För att civila insatser ska kunna genomföras på bredden i konflikthärdar krävs det att vissa områden säkras av militär personal.

Det finns en uppfattning om att militär kan förstöra för de civila insatserna, vilket jag tycker är lite väl trångsynt. I vissa delar av ett konfliktområde finns det kanske inte behov av militära insatser, det är helt sant. Men i många områden kan det krävas att militär personal säkrar dessa områden för att civila hjälpinsatser ska kunna genomföras. Därför är det viktigt att samordning mellan civila och militära insatser genomförs så att de kan bidra till att förbättra för de extremt utsatta grupperna i världens konflikthärdar.

Herr talman! Som avslutning vill jag rikta mig till den samlade sjuklövern här i kammaren och även till imperialisten i Kreml.

Jag vänder mig först till sjuklövern och undrar hur det känns att ansvara för en kosmiskt oansvarig politik. Ni har nedrustat, eller man skulle kanske kunna säga toknedrustat, för att vända på steken. Ni gör att Sverige i dag har ett kraftigt underfinansierat försvar, det försvar som ska utgöra svenska folkets försäkring för att vi fortsatt ska vara ett fritt och demokratiskt land.

Under året har jag haft förmånen att vid två tillfällen åter få tjänstgöra med mina gamla kollegor och med de soldater som ingår i de krigsförband som trots allt finns kvar. Jag kan lova alla sjuklöverns politiker att alla svenska soldater, underofficerare och officerare vid behov kommer att slåss till sista man om så krävs, och vi kommer aldrig att ge upp, trots det svek som ni har utsatt hela Försvarsmakten och svenska folket för.

Jag har en enkel fråga till er i sjuklövern: Skäms ni inte? Skäms ni inte över att svenska soldater vid en eventuell konflikt ska behöva slåss med usla förutsättningar? Skäms ni inte över att det svenska folket kommer att utsättas för ett onödigt lidande vid en eventuell storkonflikt?

Allt detta hade kunnat undvikas om vi aldrig hade nedrustat totalförsvarsförmågan, men när vi nu väl har gjort det borde man ha öppnat ögonen för det som hände i omvärlden långt tidigare. Man borde ha haft en mycket tydligare ambition för en mycket större upprustning av hela totalförsvaret.

Ett utdraget krig där vi blir indragna kommer att utsätta både vår försvarsmakt och framför allt vår civilbefolkning för extrema påfrestningar. Vad är då den samlade sjuklöverns svar på detta? Jo, det så kallade trendbrottet - ett trendbrott som är så minimalt att det knappt märks i marginalen. Trots det står sjuklövern likt sektmedlemmar och hyllar detta trendbrott. Det låter som att man tror att man skulle sätta upp en miljonarmé på fötter igen.

Försvarsmakten är trots allt fortsatt underdimensionerad i förhållande till den motståndare som vi förväntas möta.

Nu vill jag vända mig till makthavarna i Kreml. Trots dessa svårigheter är de svenska krigsförbandens moral fortsatt oerhört hög. De svenska krigsförbandens stolthet och sammanhållning förbjuder att man någonsin ger upp. Svenska krigsförband kommer att kämpa som reguljära enheter intill dess att det inte går att kämpa som reguljära förband. Däremot ska en eventuell angripare ha väldigt klart för sig att det inte tar slut där. Inställningen är solklar: Ned till sista soldat!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Den svenska krigsmaskinen slutar aldrig att slåss i reguljär krigföring. Det är något som varje krigsman i den svenska försvarsmakten är beredd att utkämpa till dess att angriparen ger upp. Den signalen hoppas jag med tydlighet framgår till Kreml. Ni kommer aldrig att lyckas om ni får för er att försöka något. Tar ni klivet över Östersjön, ja, då kommer vi att sparka er tillbaka över densamma.

Jag vill rikta ett stort tack till alla er som är fortsatt beredda att ytterst ge ert liv för att försvara Sveriges frihet och demokrati.

Herr talman! Svenska politiker är i dag mer intresserade av att vinna val än att ta ansvar för basala trygghetsfundament i samhället. Vi ser i dag en försvarsmakt som är en spillra av sitt forna jag. Vi ser en välfärdsstat som krackelerar. Det finns dock ett alternativ i svensk politik som är berett att det ansvar som krävs återupprusta det trygga folkhem som vi en gång levde i. Ett tryggt svensk folkhem kräver ett starkt försvar - detta för att vi ska kunna försvara de värden som stommen i folkhemmet står för, något som ett enda parti är beredd att ta ansvar för.

Nu väljer jag att kommentera några saker.

Allan Widman nämnde att vi måste tokrusta. Ja, du var med och tokrustade ned det svenska försvaret. Var är din trovärdighet när du säger att du vill tokrusta upp? Era så kallade satsningar är knappast något som man kan kalla för tokrusta. Det är absolut ett steg i rätt riktning, men någon tokrustning är det absolut inte.

Frågan är återigen: Varför rustade den förra borgerliga regeringen ned försvaret? Var det på grund av naivitet? Eller var det för att man så gärna ville gå med i Nato att man rustade ned för att kunna använda det som argument? Det får gärna Allan Widman svara på.

Sedan har jag en kort passning till Miljöpartiet och Anders Schröder. Vi diskuterar utgiftsområde 6 i dag och inte migrationspolitik eller konspirationsteorier. Jag har en fråga om påverkansoperationer. För inte så länge sedan företrädde ditt parti en linje med ett icke-våldsförsvar. Frågan som du och ditt parti måste ställa er är om ni inte sprang Vladimir Putins ärenden när ni hade den åsikten och bidrog till att relativisera det hot som faktiskt uppstod i Östersjön.

Herr talman! I likhet med Jeff Ahl är också jag officer och har till uppgift att försvara det här landet till sista man och numera också till sista kvinna.

Det faktum att jag är officer får mig ändå inte att rikta mig till andra partier här i kammaren och deras företrädare och säga att de ska skämmas.

Det var en annan tid säkerhetspolitiskt under 90-talet och i början av 00-talet än den som nu är. Jag är den förste att erkänna att man inte kan bedriva försvarspolitik utifrån en mycket dagsaktuell hotbild och ett dagsaktuellt omvärldsläge. Men jag kan konstatera att det som hände i Sverige i stort sett också hände i varje annat europeiskt land under den så kallade strategiska timeouten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Jag vill vidare upplysa Jeff Ahl om att Liberalerna står utanför den försvarsöverenskommelse som träffades i juni 2015. Hur det nu än är är mitt parti berett att under innevarande försvarsbeslutsperiod tillskjuta 14 miljarder mer än det som ligger i den så kallade försvarsuppgörelsen. Dessutom har vi uppfattningen att vi fram till 2026 måste komma tillbaka till en nivå, herr talman, som är i paritet med vad som gällde för 18 år sedan, nämligen 2,0 procent av bnp.

Jag har aldrig någonsin använt Nato som argument för att rusta ned det svenska försvaret. Självklart måste man, om man är medlem i Nato, ha en helt egen självständig försvarsförmåga, både för att bidra till det kollektiva och för att klara att initialt försvara landet.

Herr talman! Jag gläds över att höra att Allan Widman också är beredd att försvara Sverige. Det tvivlar jag självfallet inte på. Det förvånar mig dock att du, Allan Widman, hänvisar till det läge som rådde då.

År 2008 invaderades Georgien. Hur kunde ni missa det? Detta om något är imperialism. Det spelar väl ingen roll om grannlandet ligger längre bort från oss rent geografiskt? Om ett grannland till Ryssland angrips är det väl ett bevis på att de tillämpar en politik som är direkt farlig för oss?

Varför ska vi skylla på andra länder? Jag uppfostrar i alla fall inte mina barn att skylla ifrån sig. Jag vet inte hur du får ihop det. Man kan aldrig skylla på någon annan, utan man måste hela tiden stå upp för sina egna beslut.

Du stod i talarstolen och talade om att tokrusta. Ditt förslag innebär inte en tokrustning. Det innebär inte heller att man lägger ett slags golv för att inom en rimlig tid uppnå 2 procent. Detta vet vi, för vi har själva suttit och räknat på det här. Och det är därför som vi satsar betydligt mycket mer än vad Liberalerna gör. Vi vill uppnå just 2 procent.

Eftersom Liberalerna fortsätter att underdimensionera försvaret är det viktigt att läsa det dokument som jag håller i min hand, särskilt med tanke på att ni inte vill satsa något på civilförsvaret. Även om vi har turen att lyckas få en rysk angripare att stanna upp något, att misslyckas något, kommer vi ändå efter tolv dagar att ha slut på drivmedel, ammunition, mat och så vidare - detta enligt en rapport från Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Hur kommer det sig att man missar denna totalförsvarsbild? Vi har ju diskuterat frågan en tid. Hur kommer det sig att Folkpartiet inte tar ansvar för helheten?

Herr talman! Efter Georgienkriget i augusti 2008 verkade dåvarande Folkpartiet för två saker i det aktuella försvarsbeslutet. Det ena handlade om att inrätta en förbandsreserv om ytterligare fyra bataljoner för att kunna behålla den förbandsbestämmande materiel som annars skulle ha avvecklats. Det andra som vi verkade för var att ett stridsvagnskompani skulle förhandslagras på Gotland. Detta stridsvagnskompani var så sent som för ett par dagar sedan ute och övade på Tofta skjutfält och torde nu utgöra en rätt väsentlig del i försvaret av ön, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Det vore mig främmande att skylla på någon annan. Jag kan bara konstatera, Jeff Ahl, att när vi tittar på försvarsutgifter och numerärer i försvarsmakterna i Europa har utvecklingen varit ungefär parallell med utvecklingen i Sverige. Det här innebär inte att jag skyller på någon annan. Vi ska naturligtvis, precis som det påpekades, ta vårt ansvar.

Herr talman! Sverigedemokraterna tycks ha missat att Liberalerna också i höständringsbudgeten har lagt till ytterligare 4 miljarder i försvarsanslaget redan i år. Varför gjorde vi detta? Jo, det gjorde vi för att kunna behålla de C/D-flygplan som Sverige har i dag och som fortfarande till stor del är oförbrukade. Det senast levererade planet kom till Försvarsmakten för precis ett år sedan, i november 2015, och har knappt flugit över huvud taget.

När vi nu vill spara dessa C/D-flygplan för att medge ett större flygvapen i en orolig tid, vad gör då Sverigedemokraterna? Jo, de ger en fullmakt till regeringen att sälja stridsflygplanen, trots att det är materiel som Försvarsmakten har behov av. Jag har blivit uppläxad av Jeff Ahl men tänker inte besvara uppläxandet. Men jag tycker att detta är ett synnerligen märkligt beteende, herr talman.

Herr talman! Allan Widman står nog här och läxar upp mig för vårt beslut angående C/D-planen. Vi fick dock ny information, gjorde en ny analys och fattade därför ett nytt beslut.

Frågan är varför Allan Widman å sin sida i stället vill försvåra för nyanskaffning av Gripen E-plan. Detta är ganska intressant. Kanske har det något med Natovurmandet att göra? Man kanske vill köpa något annat plan, vad vet jag. Det kan förhålla sig så.

Det vore dock tacknämligt om man framför allt på den borgerliga sidan började läsa lite fler rapporter och annat som pekar på att det går att rusta upp en egen förmåga som kan stå emot ett stormaktsangrepp. Rapporterna pekar också på att oavsett om vi samarbetar med andra med det försvar som vi har eller med det försvar som Allan Widman önskar ha kommer vi ändå att utsättas för extrema påfrestningar, och vårt försvar kommer inte att räcka till. Varför förneka fakta?

Du påstår vidare att du inte skyller på andra. Men varför nämner du andra? Det är helt irrelevant. Vi ska inte jämföra oss med någon annan, utan vi kan bara ta ansvar för våra egna beslut. Och dessa beslut har du varit med och fattat. Du har också varit med om att rusta ned det svenska försvaret. Att du räddar ett enstaka stridsvagnskompani gör ingen skillnad. Du får fortfarande stå för den politik som du har bedrivit.

Jag hör inte till den ryggdunkarklubb som bland övriga verkar vara kutym att tillhöra. Jag berättar som det är. Du får ta ansvar för den politik som du står för, och jag tar ansvar för min. Jag står för en politik som faktiskt gör skillnad.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 december.)