Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Fru talman! Detta betänkande om avgiften till EU innehåller två delar, dels anslaget och åtaganden för 2018, dels EU:s fleråriga budgetram efter 2020.

Jag tror inte att det är så många svenska skattebetalare som så här veckan före jul sitter och reflekterar vid köksbordet över den svenska avgiften till EU eller hur den förvaltas. Men faktum är att den påverkar människors vardag.

Moderaterna - jag tror faktiskt inte att det är någon här i kammaren som säger emot mig - anser att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU och en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel. Men vi moderater anser också att EU måste ha en mer modern budget. Den nuvarande budgeten har sedan länge passerat bästföredatum. Budgeten bör i stället vara tillväxtorienterad, främja EU:s konkurrenskraft och prioritera investeringar i forskning och utveckling, innovationer och rättsliga frågor. Budgeten bör stärka EU som en global aktör. Den del av budgeten som går till jordbruksstöd och sammanhållningen bör minska. Båda dessa sektorer står i dag för en alldeles för stor del av den sammanlagda EU-budgeten.

Fru talman! Storbritanniens utträde ur EU betyder ett minskat bidrag till EU:s budget. Vi anser att detta i första hand ska hanteras genom omprioriteringar och minskade utgifter, inte genom ökade kostnader och avgifter för övriga EU-27. När Storbritannien lämnar EU behöver budgeten minska med minst lika mycket. För Sverige, såsom nettobetalare, är detta viktigt.

Vi moderater är övertygade om att det är viktigt att beskattningen i ett samhälle ska ske så nära medborgarna som möjligt. En skatt på EU-nivå skulle försvåra för medborgarna att se kopplingen mellan deras skattebörda och det mervärde som skatten skapar för samhället. Skattetrycket med en EU-skatt skulle sannolikt också öka för medborgarna.

Moderaterna anser att det måste säkerställas att EU-budgeten används på ett effektivt sätt med bättre revision, bättre uppföljning av projekt och resultatanalyser samt mer öppenhet.

Därmed vill jag yrka bifall till Moderaternas reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! Utgiftsområde 27 handlar alltså om Sveriges betalningar till Europeiska unionens allmänna budget. Budgeten bestäms årligen inom en flerårig budgetram. Inkomsterna består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. Den svenska förhållningen till budgetpolitiken är att den ska bedrivas effektivt och återhållsamt. Det är en linje som Sverigedemokraterna ger sitt fulla stöd till.

Men det finns ändå ett par saker inom ramen för detta ärende som jag önskar lyfta i dag. I och med att utgiftsramarna för budgeten har fastställts har den svenska EU-avgiften för 2018 beräknats till 39,5 miljarder kronor. Vi kan bryta ned det till netto per capita föregående år, det vill säga avgiften minus de bidrag som betalats tillbaka. Då ligger summan på drygt 2 000 kronor. Detta är alltså det belopp som svensken får betala varje år till Bryssel för medlemskapet i EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Europeiska unionen

Men vad får man egentligen för pengarna? Det är en fråga som ställts ofta på sistone i olika sammanhang. Jag tycker att det är berättigat att ställa den även här.

EU:s inkomster finansierar utgifterna för jordbruks- och sammanhållningspolitiken, som förvisso har minskat men som sammantaget fortfarande utgör en majoritet av de totala utgifterna. Inom ramen för detta finns de så kallade ESI-fonderna, som förser olika projekt med kapital i syfte att främja sammanhållning, som det heter på EU-språk. EU:s revisionsorgan har dock kritiserat fonderna, då de sedan deras instiftande dragits med väsentliga fel i termer av felaktiga utbetalningar. Exempelvis låg utgifterna för anslagsposten för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning 2016 på 35,7 miljarder euro. Felmarginalen låg på 4,8 procent. Det betyder att 1,7 miljarder euro, eller 17 miljarder svenska kronor, betalats ut till projekt som inte ens varit bidragsberättigade. Jag ska ge ytterligare ett exempel. Det gäller anslaget för naturresurser. Felmarginalen var 2,5 procent eller 14 miljarder svenska kronor. Kosta vad det kosta vill, men så ser det ut.

När det gäller de ekonomiska bidrag som fördelas rätt och riktigt går närmare 80 procent av de bidragen till 20 procent av de största företagen. Det är ofta företag i östländer, och detta sker ofta på bekostnad av svenska bönder.

Jag ska gå vidare till något som heter Efsi. Där kanaliseras skattemedel till intressanta projekt i medlemsländerna. Exempelvis finansieras energieffektiva byggnader i Tyskland, installation av solpaneler i Rumänien och modernisering av järnvägar i Slovenien, inte i Sverige.

Det är den sortens politik som ofta lyfts fram som ett gott exempel på vad vi får för pengarna. Men vi får faktiskt andra saker också, exempelvis böter när vi inte gör som vi blir tillsagda av EU. För man en ansvarsfull invandringspolitik, som Polen, Tjeckien och Ungern, dras man inför rätta i EU-domstolen. Det är ett tillvägagångssätt som för övrigt alla partier i denna kammare utom Sverigedemokraterna stöder.

Vi får också ett demokratiskt underskott i form av politiker i Bryssel som vi inte har valt och som vi inte kan avsätta men som fattar besluten åt oss. Över hälften av alla kommunbeslut påverkas nämligen av EU.

Slutligen får vi öppna gränser och tiggeri, två saker som möjliggjorts av EU och fullbordats av sjuklövern.

Fru talman! I efterdyningarna av det internationella missnöjet med EU, som kulminerade förra sommaren, hoppades många, inklusive jag själv, att EU skulle ta sig i kragen och göra något konstruktivt. Vad har man då lärt sig av brexit? Svaret är: absolut ingenting. Beskedet till medlemsländerna är i stället att när Storbritannien lämnar unionen ska de så kallade rabatterna avskaffas, vilket kommer att innebära att stora nettobidragsgivare som Sverige kommer att få betala en ännu fetare nota för kalaset.

År 2020 beräknas vår bruttoavgift ha ökat till 44 miljarder kronor per år, förutsatt att vi har rabatterna kvar. Det är i paritet med anslaget för hela rättsväsendet, och det är inte långt ifrån anslaget för hela det svenska försvaret. Det är 10 miljarder mer än de totala utgifterna för garantipension till ålderspension, efterlevandepension, bostadstillägg för pensionärer, äldreförsörjningsstöd och Pensionsmyndigheten - tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Europeiska unionen

Fru talman! Vår utgångspunkt är glasklar. Vår främsta uppgift i Sveriges riksdag är att upprätthålla samhällskontraktet, som vi som politiker är förpliktade att göra. Med Sverigedemokraternas politik hade därmed detta utgiftsområde nollställts och avskaffats. Skattemedlen hade återförts till vår gemensamma välfärd. Det är en välfärd som i dag inte levererar som den ska. Därför har vi i detta ärende inkommit med ett särskilt yttrande, där vi förklarar vår vision.

Fru talman! Det betänkande som nu behandlas handlar om Sveriges avgift till Europeiska unionen. Sverige är, och blir alltmer, nära samverkande med våra europeiska grannländer. Våra ekonomier är i hög grad sammanvävda, och vi påverkar och påverkas av varandras politik.

Sverige är en öppen ekonomi med stor export där frihandeln är en viktig del, och det är för svensk del betydelsefullt att den europeiska marknaden fungerar bra. För Sverige är det också bra om våra grannar har välfungerande ekonomi och välfärd, för då ger vi draghjälp åt varandra i utvecklingen.

Därför är det av intresse för oss att vi inom EU arbetar för en ekonomisk utveckling som präglas av inkluderande tillväxt och av välfärd. EU mår bra av starka välfärdsstater.

Det finns också goda skäl till att vi inom EU hjälps åt med att lösa och hantera de utmaningar och förändringar som våra länder står inför och som vi med fördel kan lösa gemensamt, snarare än var och en för sig.

Vidare är det av intresse att EU för en återhållsam ekonomisk politik. Dels bör koncentrationen ligga på att redan beslutade åtaganden ska genomföras, dels bör EU prioritera engagemang som handlar om gemensam trygghet, migration, konkurrenskraft, klimatomställning, utbildning och forskning.

Fru talman! I dag uppgår den svenska medlemsavgiften till en procent av Sveriges bruttonationalinkomst, bni, och det är den nivå vi vill behålla avgiften på. Om detta råder en bred enighet. Det är medlemsstaternas avgifter till EU som i huvudsak finansierar EU:s åtaganden och EU:s organisation. Dessutom är en följd av att Storbritannien lämnar EU och deras medlemsavgift därmed uteblir att inkomsterna till EU kommer att minska. Följaktligen bör då också utgifter och åtaganden anpassas därefter.

För svensk del är vi också angelägna om att EU riktar in arbetet på det som innebär ett mervärde för medborgarna. Framför allt handlar det om att hantera de frågor som vi bättre löser gemensamt än på egen hand i medlemsstaterna.

Fru talman! Det finns ett behov av ett EU som utvecklas positivt, där vi möts och kommer överens på fredlig och demokratisk väg.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Europeiska unionen

Fru talman! För två år sedan, 2015, stod jag här i talarstolen och krävde att Sverige skulle ställa krav på de andra länderna i Europa att ta emot flyktingar om man skulle få EU-stöd. Då var Vänsterpartiet ensamt om att stå bakom det förslaget, men i dag är det faktiskt sju av riksdagens partier som gör det. Det kan inte jag annat än välkomna och konstatera att vi gick först och att det var viktigt.

Att Sveriges riksdag och regering nu har en tuff retorik om EU:s budget är något som jag som EU-kritiker tycker är bra. Vi ser hur federalisterna i EU drar EU åt fel håll, bland annat genom att införa en finansminister och försöka stärka EU:s makt ännu mer.

Samtidigt ser vi att länder som styrs av högerregeringar och högerextrema regeringar, såsom Ungern, Tjeckien och Polen, gör allt för att undergräva EU:s gemensamma överenskommelser om en solidarisk fördelning av flyktingar. Nu senast var det Europeiska rådets ordförande Donald Tusk som ansåg att solidariteten är "ineffektiv", något som vi från svenskt håll aldrig kan acceptera.

Samtidigt ser vi hur EU är på väg i fel riktning. Avtalen med Turkiet och Libyen gör att flyktingar lever ett hårt liv och utnyttjas både i verkligheten och i det politiska spelet. Till och med slavhandel pågår i vissa fall. Att EU har stängt de lagliga vägarna som fanns för att söka asyl har skapat denna situation. EU har därigenom ett tungt ansvar för att ta till vara de mänskliga rättigheterna i Medelhavsregionen och se till att de respekteras.

Under de kommande åren kommer kampen om EU:s budget efter 2020 med all sannolikhet att bli hård. Sverige är och har ända sedan vi gick med i EU varit nettobetalare till EU. Det betyder att vi varje år betalar mer till EU än vad vi får tillbaka i form av olika stöd. Detta borde göra att Sveriges ekonomiska muskler är starka i förhandlingarna.

Britternas beslut att lämna EU kommer definitivt att vara en bidragande orsak till de hårdare förhandlingarna. Samtidigt är det uppenbart att EU-eliten inte ser det som en möjlighet att skära i ineffektiva och kostsamma EU-stöd och byråkrati utan i stället ser det som en möjlighet att flytta ännu mer makt till Bryssel. Det ska vi i Sverige aldrig acceptera.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)