Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el

Skatteutskottets betänkande 2016/17:SkU30

Sänkt energiskatt för den som producerar egen förnybar el (SkU30)

Energiskatten ska sänkas för fler producenter som tillverkar solel lokalt och i liten skala. Sedan tidigare gäller skattefrihet för den som producerar upp till 255 kW förnybar el. Förändringarna innebär att producenter som har flera små anläggningar som tillsammans producerar 255 kW eller mer får sänkt skatt. Energiskatten sänks från 29,5 till 0,5 öre per kWh.

Det här är ett första steg för att på sikt helt avskaffa energiskatten på solel som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla stegvis, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018.

Datum för beslutet: 17 maj 2017
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Avslag på motionen.

Hela betänkandet

Betänkande 2016/17:SkU30 (pdf, 969 kB)

Skatteutskottets betänkande

2016/17:SkU30

 

Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till en ny skattenedsättning som innebär att energiskatten på förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas ska sänkas till 0,5 öre per kilowattimme. Skattebefrielsen uppnås genom ett avdrag för energiskatt på el. Utskottet avstyrker motionen.

Förslagen föranleder ändringar i lagen om skatt på energi och i lagen om ändring i lagen om skatt på energi. Förslaget är det första av de steg som regeringen aviserat i ett arbete för att avskaffa energiskatten på solel som är framställd i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017 och i vissa fall den 1 januari 2018 för att ta hänsyn till redan beslutade lagändringar.

I betänkandet finns två reservationer (SD, C, L).

Behandlade förslag

Proposition 2016/17:141 Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förny­bar el.

Ett yrkande i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el

Ändrad effektgräns m.m.

Reservationer

1.Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el, punkt 1 (SD)

2.Ändrad effektgräns m.m., punkt 2 (C, L)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

1.

Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

3. lag om ändring i lagen (2016:1073) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:141 punkterna 1–3.

Reservation 1 (SD)

2.

Ändrad effektgräns m.m.

Riksdagen avslår motion

2016/17:3683 av Per Åsling och Mathias Sundin (C, L).

Reservation 2 (C, L)

Stockholm den 4 maj 2017

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Maria Malmer Stenergard (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Olle Felten (SD), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Daniel Sestrajcic (V), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S), Jörgen Warborn (M), Camilla Mårtensen (L) och Linus Sköld (S).

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2016/17:141 Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.

I ärendet har väckts en motion, 2016/17:3683, som återges i bilaga 1. Sverigedemokraterna har under beredningen framställt ett yrkande om avslag på propositionen.

Bakgrund

I budgetpropositionen för 2016 aviserade regeringen att man avsåg att se över förutsättningarna för att skattemässigt gynna viss solel. Regeringen aviserade därefter den 21 november 2016 att man som ett första steg i att avskaffa av energiskatten på solel som framställs i små anläggningar på det ställe där elen förbrukas avser att sänka energiskatten på elen till 0,5 öre per kilowattimme. Detta gäller vid sidan av det befintliga undantaget från skatteplikt, vilket kvarstår, så att full skattefrihet fortfarande gäller inom undantagets gränser.

Regeringens målsättning är att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi och en 100 procent förnybar el­produktion 2040. Som en del i klimatomställningen måste användningen av fossila bränslen minska och andelen förnybar energi öka. I november 2016 presenterade regeringen en väg framåt i tre steg med ambitionen att på sikt helt ta bort energiskatten på solel som framställs på det ställe där den förbrukas. Den producent som har flera mindre solelanläggningar som till­sammans uppgår till 255 kilowatt eller mer ska få sänkt skatt och på sikt bli helt skattebefriad. Ambitionen omfattar el från solelanläggningar som under­stiger 255 kilowatt och således inte de allra största solelanläggningarna. Det första steget innebär en sänkning av skatten för den berörda elen från normal­skattenivån (29,5 öre per kilowattimme) till 0,5 öre per kilowattimme genom avdrag. Det första steget innebär följande:

Det befintliga undantaget från skatteplikt kvarstår, så att full skattefrihet fortfarande råder inom undantagets gränser (255 kilowatt), dvs. att den mycket stora majoritet av solelproducenterna som i dag är helt skattebefriad ska förbli det.

Skattenivån sänks till 0,5 öre per kilowattimme för viss el genom avdrag. Den nya skattenedsättningen träffar den el som framställs av aktörer vars sammanlagda produktionskapacitet överskrider gränsen i undantaget, men där elen uppfyller överföringskravet och kravet när det gäller de individuella anläggningarnas storlek. Ännu fler producenter av solel för eget bruk får sänkt skatt. Det andra steget innebär vidare att arbetet påbörjas med att ta fram en lagrådsremiss där man föreslår att energiskatten helt tas bort för den berörda förnybara elen, inklusive solel. Förslaget ska vidare utformas i överensstämmelse med EU-rätten. När en lagrådsremiss har tagits fram avser regeringen att genom en statsstödsanmälan ansöka om kommissionens godkännande av undantag från beskattning för den förnybara elen, inklusive solel, för eget bruk. Det tredje steget är det påverkansarbete som regeringen i ljuset av klimatavtalet från Paris kommer att bedriva för att EU:s regelverk och system ska underlätta klimatomställning.

I propositionen behandlas genomförandet av det första steget.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utvidgad skattebefrielse

Regeringen anser att det är angeläget att ge ytterligare stimulans till produktion av el med solceller och särskilt sådan el som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt, men som är skattepliktig enbart för att den sammanlagda produktionskapacitet som den skattskyldige förfogar över överskrider gränsen i det administrativa undantaget från skatteplikt. Eftersom det är fråga om en nedsättning som ska komma skattskyldiga till godo är det lämpligast att nedsättningen uppnås genom ett avdrag i den skattskyldiges energiskattedeklaration i stället för genom en separat återbetalningsansökan. I likhet med vad som gäller enligt undantaget från skatteplikt bör den tillkommande energiskattenedsättningen i princip enbart gälla för den el som förbrukas hos producenten. Detta bör i huvudsak åstadkommas genom att nedsättningen, i likhet med undantaget från skatteplikt, inte ska gälla för el som överförs till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen (1997:857).

Det nuvarande undantaget från skatteplikt gäller oberoende av om det är framställaren eller någon annan som förbrukar den förnybara elen på internnätet. Regeringen anser att motsvarande bör gälla även för den el som berättigar till den tillkommande skattenedsättningen, varför begränsningen att elen ska förbrukas hos den skattskyldige bör ersättas med en begränsning att elen ska ha framställts av den skattskyldige. Dessa begränsningar är även motiverade av att de minskar risken för snedvridning av konkurrensen mellan de aktörer som producerar för både egen och andras förbrukning och de som enbart producerar för försäljning.

Undantaget från skatteplikt innehåller en effektgräns som är kopplad dels till storleken på respektive anläggning, dels till hur stor sammanlagd effekt som respektive aktör förfogar över. Denna effektgräns i undantaget har, med hänsyn till överföringsbegränsningen, lagts på en nivå som innebär att den ekonomiska fördel som ett undantag från skatteplikt medför inte kan anses påverka handeln mellan medlemsstaterna och inte heller snedvrida konkurrensen eller hota att snedvrida konkurrensen. Den anläggningsspecifika effektnivå som används i undantaget från skatteplikt har bedömts respektera villkoren i avtalet mellan Sverige och Norge om ökade ambitioner i det gemensamma elcertifikatssystemet. För att de aviserade skattenedsättningarna inte ska strida varken mot nämnda avtal eller mot intentionerna i avtalet anser regeringen att den anläggningsspecifika effektgränsen i undantaget bör gälla som gräns även för en tillkommande energiskattenedsättning för förnybar el.

För att likabehandla olika produktionssätt bör man vid utformningen av skattenedsättningen beakta dels att elproduktion från samtliga förnybara källor bör omfattas av skattenedsättningen, dels att det finns vissa skillnader i typiska fullasttimmar för olika produktionssätt. Denna likabehandling bör göras på samma sätt som i undantaget från skatteplikt. Det innebär att skatte­nedsättningen enbart bör omfatta förnybar el som framställs i anläggningar med en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt. När det gäller el som framställts från vind, vågor eller sol bör, på motsvarande sätt som i gällande undantag från skatteplikt, den nämnda installerade generatoreffekten om 50 kilowatt motsvaras av en generatoreffekt om 125 kilowatt (vind eller vågor) respektive toppeffekt om 255 kilowatt (sol). Vid framställning av elektrisk kraft från olika källor ska de installerade effekterna räknas om och läggas samman.

Regeringen föreslår därför att skatten ska sänkas till 0,5 öre per kilowatt­timme för den el, inklusive solel, som framställs från förnybara källor av aktörer vars sammanlagda produktionskapacitet överskrider gränsen i det nuvarande undantaget från skatteplikt, men där elen uppfyller överförings­kravet och kraven när det gäller de individuella anläggningarnas storlek samt omräkning vid framställning av el från olika förnybara källor.

Förslaget om ändring i lagen om skatt på energi (LSE) föreslås träda i kraft den 1 juli 2017. Lagen (2016:1073) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi träder i kraft den 1 januari 2018.

Konsekvensanalys

Vad gäller effekterna för företag uttalar regeringen att förslaget bedöms stärka incitamenten för bl.a. större fastighetsägare att i första hand investera ytterligare i solkraftsproduktion. I nuläget bedöms andelen solkraft vara för låg för att annat än marginellt påverka prisbildningen på grossistmarknaden för elektrisk kraft. En kraftigt utbyggd solkraftsproduktion på längre sikt kan samtidigt innebära att prisbildningen på grossistmarknaden påverkas. Den tekniska potentialen för solkraft är betydande, varför en storskalig framtida solkraftsutbyggnad kan förväntas leda till att prisbildningen på elmarknaden påverkas.

Regeringen bedömer att det totalt handlar om ett tjugotal små och medelstora företag, i första hand med verksamhet inom fastighetssektorn, som för närvarande påverkas av förslaget. Den egenanvändning av elektrisk kraft som sker i dessa företag beräknas sammantaget få en bruttoskattesänkning med ca 2,0 miljoner kronor per år. Netto, efter bolagsskatteeffekter, bedöms den totala skattesänkningen uppgå till 1,5 miljoner kronor per år. För det andra halvåret 2017 bedöms nettoskattesänkningen bli 0,8 miljoner kronor.

Förslaget bedöms inte direkt påverka hushållen. I allt väsentligt understiger den installerade effekten i de solkraftsanläggningar som ägs av privatpersoner effektgränsen på 255 kilowatt. En betydande ökning av andelen solkraft i elsystemet kan leda till att såväl grossistmarknadspriset på el som nättarifferna påverkas. Det kan indirekt påverka bl.a. hushållens elkostnader. Eftersom andelen solkraft är mycket låg bedöms dock dessa effekter för närvarande som marginella. Några kommuner äger dels företag, dels egna solkrafts­anläggningar som bedöms påverkas av förslaget. Därmed kommer dessa kommuner direkt eller indirekt att påverkas av den föreslagna regeländringen. Sammantaget bedöms förslaget leda till att den elektriska kraft som produceras av de solkraftsanläggningar som ägs direkt av kommuner får en minskad kostnad för energiskatt på elektrisk kraft med ca 0,5 miljoner kronor per år.

När det gäller offentligfinansiella effekter beräknas förslaget sammantaget leda till en offentligfinansiell bruttokostnad om ca 2,5 miljoner kronor per år. Punktskatter är att betrakta som avdragsgilla kostnader gentemot bolags­skatten och även de solkraftsanläggningar som ägs av det statliga bolaget Akademiska Hus AB bedöms påverkas av regeländringen. I enlighet med Finansdepartementets rapport Beräkningskonventioner 2017 bedöms den offentligfinansiella effekten vara noll för den del av en regeländring som påverkar ett statligt ägt bolags resultat, dvs. en förändrad beskattning av statliga bolag är att anse som offentligfinansiellt neutral. Nettokostnaden beräknas därför till ca 1,6 miljoner kronor per år. Eftersom regeländringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017 bedöms nettokostnaden för 2017 till ca 0,8 miljoner kronor (halvårseffekt). Eftersom förslaget stimulerar till en ökad utbyggnad av solkraft, för vilken det bedöms finnas en betydande utbyggnadspotential, kan de offentligfinansiella kostnaderna förväntas öka i framtiden.

Förslaget bedöms vidare understödja målet om 100 procent förnybar elproduktion 2040. Förslaget bedöms stödja investeringar i första hand i solkraft och den miljönytta som förnybar elproduktion innebär. Den utökade subventionen till solkraft förväntas leda till att mer solkraft byggs ut.

Vad gäller effekter för myndigheter och domstolar beräknar Skatteverket att förslaget medför engångskostnader om 100 000 kronor. Dessa kostnader består i huvudsak av förändringar av systemstöd och åtgärder för att tillgodose företagens informationsbehov. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltnings­domstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

Utskottets överväganden

Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om en utvidgad skatte­befrielse för egenproducerad förnybar el.

Jämför reservation 1 (SD).

 

 

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att en ny skattenedsättning införs som innebär att energiskatten på förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas ska sänkas till 0,5 öre per kilo­wattimme. Skattebefrielsen ska uppnås genom ett avdrag för energiskatt på el.

Förslagen föranleder ändringar i LSE och i lagen (2016:1073) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Förslaget är det första av de steg som regeringen aviserat i ett arbete för att avskaffa energiskatten på solel framställd i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017 och i vissa fall den 1 januari 2018 för att ta hänsyn till redan beslutade lagändringar.

Utskottets ställningstagande

Som en del i klimatomställningen måste användningen av fossila bränslen minska och andelen förnybar energi öka. Utskottet delar regeringens bedömning att den förnybara elen, inklusive solelen, behöver främjas ytter­ligare och att det är angeläget att ge ytterligare stimulans till produktion av el med solceller och särskilt sådan el som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag om en utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el.

Utskottet tillstyrker därmed propositionen.

Ändrad effektgräns m.m.

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att avskaffa skatten på egen­producerad solel för producenter som överskrider gränsbeloppet på 255 kilowatt.

Jämför reservation 2 (C, L).

 

 

Motionen

I motion 2016/17:3683 av Per Åsling och Mathias Sundin (C, L) föreslås ett tillkännagivande från riksdagen om att skatten på egenproducerad el ska avskaffas för de producenter som överskrider gränsbeloppet på 255 kilowatt. För den som endast äger en anläggning som överstiger 255 kilowatt är energi­skatten fortfarande 30 öre per kilowattimme för den egenkonsumerade elen som producerats i den anläggningen. Skattebefrielsen för solenergi som produceras för eget bruk bör gälla alla, oavsett anläggningens toppeffekt.

Regeringens ambition att på sikt verka för att ta bort skatten på egen­producerad el för alla producenter är enligt motionärerna positiv. Det saknas dock skäl till att detta inte redan har skett och till att regeringen väljer att först sänka skatten, i stället för att avskaffa den helt. Skatten på egenproducerad solel för de producenter som överskrider gränsbeloppet på 255 kilowatt ska därför snarast avskaffas.

Utskottets ställningstagande

Regeringen har genomfört stora satsningar på solel. De medel som avsatts för investeringsstödet 2017 är åtta gånger större än de var 2015. Den nyligen införda omsättningsgränsen för mervärdesskatt har vidare medfört förenklingar för mikroproducenter av förnybar el. I ett första av tre steg som regeringen aviserat i ett arbete för att avskaffa energiskatten på solel som är framställd i små anläggningar på den plats där elen förbrukas har regeringen nu föreslagit en ytterligare skattebefrielse på egenproducerad förnybar el.

För att den aviserade skattenedsättningen varken ska strida mot avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat mellan Norge och Sverige eller mot intentionerna i avtalet har regeringen gjort bedömningen att den anläggnings­specifika effektgränsen i undantaget bör gälla som gräns även för den tillkommande energiskattenedsättningen för förnybar el.

Undantaget från skatteplikt innehåller en effektgräns som är kopplad dels till storleken på respektive anläggning, dels till hur stor sammanlagd effekt som respektive aktör förfogar över. Denna effektgräns i undantaget har, med hänsyn till överföringsbegränsningen, lagts på en nivå som innebär att den ekonomiska fördel som ett undantag från skatteplikt medför inte kan anses påverka handeln mellan medlemsstaterna och inte heller snedvrida konkurrensen. Den anläggningsspecifika effektnivå som används i undantaget från skatteplikt har bedömts respektera villkoren i avtalet mellan Sverige och Norge om ökade ambitioner i det gemensamma elcertifikatssystemet.

Motionsförslaget om att skatten på egenproducerad el ska avskaffas för de producenter som överskrider gränsbeloppet på 255 kilowatt skulle medföra att den effektnivå som bedömts som lämplig i undantaget överskrids och att skattenedsättningen därmed är oförenlig med intentionerna i avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat mellan Norge och Sverige. Regeringens ambition är att i ett andra steg påbörja arbetet med att avskaffa energiskatten på berörd förnybar el. Utskottet ser inte något skäl att föregripa regeringens arbete.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Reservationer

 

 

1.

Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el, punkt 1 (SD)

av Olle Felten (SD) och David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2016/17:141

Därmed avslår riksdagen proposition 2016/17:141 punkterna 1–3.

 

Ställningstagande

Det kan vid första anblicken framstå som en god sak att i princip skattebefria produktion av egenproducerad förnybar el. Förslaget framstår dock som mindre genomtänkt och det finns i huvudsak två viktiga frågetecken.

Den viktigaste invändningen mot förslaget är att det riskerar att bidra till en mycket stor överkapacitet av förnybar el när Sverige behöver det som minst, dvs. under dagtid under sommarmånaderna. Om denna typ av produktion av el skulle växa sig alltför stor, t.ex. på grund av den avskaffade beskattningen, skulle en effekt kunna bli en allvarlig obalans i den svenska elförsörjningen genom att det uppstår stora fluktuationer i efterfrågan från det allmänna elnätet. Detta är en viktig fråga som regeringen inte alls berör.

En energiväxling som växlar bort nedsmutsande energiförbrukare mot förnybar energi skulle mycket väl kunna genomföras med hjälp av en skatte­nedsättning förnybar energiproduktion. Detta är dock inte syftet med regeringens förslag utan deras syfte är endast att öka mängden producerad förnybar el oavsett vilka konsekvenser det får för den svenska energi­försörjningen.

När incitament skapas för produktion av el som rubbar balansen eller som skapar oförutsägbar ryckighet i det allmänna elnätet uppkommer problem. Förutom ryckigheten i produktionen skapar systemet också skatte­subventionerad konkurrens på marknaden, vilket inte är en bra ordning.

Om produktionen av el inom ramen för regeringens förslag skulle bli tillräckligt omfattande skulle detta också medföra ett fiskalt problem genom att skattebasen minskar. Till en början skulle problemet kunna anses som försumbart, men det skulle en märkbar effekt inom en relativt kort tids­period.

Sverige är ett land med relativt få soltimmar. Temperaturvariationerna är också stora, såväl geografiskt som mellan årstiderna, men även mellan dag och natt. Alla dessa faktorer verkar i samma riktning. Om det skulle vara relevant borde solcellsproducerad el med skattesubventioner också vara kopplad till lagring av el för att kunna utjämna förbrukningen över dygnet. Det vore bättre att i Sverige premiera produktion av soluppvärmt vatten, som kan lagras i ackumulatortankar, än att premiera produktion av solel, som inte kan lagras till rimliga kostnader. Sverige har dessutom redan en överproduktion av el, som till stor del slumpas bort med förlust och medför stora kostnader för skattebetalarna.

Propositionen ska därför avslås.

 

 

2.

Ändrad effektgräns m.m., punkt 2 (C, L)

av Per Åsling (C) och Camilla Mårtensen (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3683 av Per Åsling och Mathias Sundin (C, L).

 

Ställningstagande

Om vi ska nå klimatmålen måste vi skyndsamt ställa om till en fossilfri energiförsörjning. Att beskatta solel ligger inte i linje med detta. Det finns ett stort intresse för solkraft i dag. Att trygga sin egen elförsörjning via t.ex. installation av solceller är lika intressant och relevant såväl för mindre företag, kommuner och landsting som för enskilda privatpersoner. Ett borttagande av skatten på egenproducerad el skulle göra att även större aktörer, och i större omfattning, kan ställa om till egenproducerad el. Det är för de större producenterna som omställningen har den största effektenen och det är här ett slopande av skatten kan göra störst skillnad. Många är beredda att investera i solceller, men det behövs långsiktiga, stabila regler och skatter som gynnar omställning till förnybar elproduktion.

Skatten på egenproducerad solel medför även flera skatterättsliga kompli­kationer. Det finns inga bra avgränsningar för att avgöra vem som omfattas av skatten. Det är positivt att skatten nu sänks för aktörer som äger flera mindre solcellsanläggningar med en total installerad kapacitet som överstiger 255 kilowatt. Den ekonomiska bördan minskar således, men den administrativa börda som infaller vid skattskyldighet finns kvar. Att en organisation blir skattepliktig för egenproducerad el innebär också att den blir skyldig att skattedeklarera all el som förbrukas per anläggning. Företag, landsting och kommuner som vill installera solceller på flera anläggningar missgynnas därför fortfarande.

Vi vill se fler tak täckta med solceller och avvisar därför regeringens skatt på solel. För den som endast äger en anläggning som överstiger 255 kilowatt är energiskatten fortfarande 30 öre per kilowattimme för den egen­konsumerade el som producerats i den anläggningen. Skattebefrielsen för solenergi som produceras för eget bruk bör gälla alla, oavsett anläggningens toppeffekt.

Regeringens ambition att på sikt verka för att ta bort skatten på egenproducerad el för alla producenter är positiv. Det saknas dock skäl till att detta inte redan har skett och till att regeringen väljer att först sänka skatten, i stället för att avskaffa den helt. Skatten på egenproducerad solel för de producenter som överskrider gränsbeloppet på 255 kilowatt ska därför snarast avskaffas.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2016/17:141 Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1073) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Följdmotionen

2016/17:3683 av Per Åsling och Mathias Sundin (C, L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skatten på egenproducerad el bör avskaffas för de producenter som överskrider gränsbeloppet på 255 kilowatt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

 

 

 

 

1

Förslag

1 motion, 1 proposition
2

Beredning

Beredning i utskottet: 2017-04-25
Justering: 2017-05-04
Trycklov: 2017-05-17
Reservationer 2
Betänkande 2016/17:SkU30

Sänkt energiskatt för den som producerar egen förnybar el (SkU30)

Energiskatten ska sänkas för fler producenter som tillverkar solel lokalt och i liten skala. Sedan tidigare gäller skattefrihet för den som producerar upp till 255 kW förnybar el. Förändringarna innebär att producenter som har flera små anläggningar som tillsammans producerar 255 kW eller mer får sänkt skatt. Energiskatten sänks från 29,5 till 0,5 öre per kWh.

Det här är ett första steg för att på sikt helt avskaffa energiskatten på solel som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla stegvis, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

3

Debatt

Bordläggning: 2017-05-12
Debatt i kammaren: 2017-05-16
4

Beslut

Beslut: 2017-05-17
2 förslagspunkter, 2 voteringar

Webb-tv: Beslut

  • 17 maj 2017

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
3. lag om ändring i lagen (2016:1073) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:141 punkterna 1-3.

Reservation 1 (SD)

Omröstning i sakfrågan

Utskottets förslag mot reservation 1 (SD)

Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 99 0 0 14
M 75 0 0 8
SD 0 41 0 6
MP 22 0 0 3
C 15 0 0 7
V 18 0 0 3
L 16 0 0 3
KD 13 0 0 3
- 0 2 0 1
Totalt 258 43 0 48


2. Ändrad effektgräns m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2016/17:3683 av Per Åsling och Mathias Sundin (C, L).

Reservation 2 (C, L)

Omröstning i sakfrågan

Utskottets förslag mot reservation 2 (C, L)

Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 99 0 0 14
M 75 0 0 8
SD 41 0 0 6
MP 22 0 0 3
C 0 15 0 7
V 18 0 0 3
L 0 16 0 3
KD 13 0 0 3
- 2 0 0 1
Totalt 270 31 0 48