Valfrågor

Herr talman! När min kollega Jonas öppnade KU:s debattår i kammaren häromveckan konstaterade han att valfrågor ligger i tiden. Det gör de inte bara för att det är riksdagsval i år utan även för att frågor om röstpåverkan, vinklad medierapportering och så kallade fake news är ständigt aktuella. Allt detta är frågor som, om de inte hanteras korrekt, riskerar att påverka vår demokrati negativt för lång tid framöver.

En sak som emellertid redan har påverkat vår demokrati negativt under lång tid och tyvärr riskerar att fortsätta göra det är monsterstaten EU och alla dess nationalstatsfientliga federalister - ni vet, de personer som tycker att det är bra om besluten fattas i slutna trilogförhandlingar så långt från medborgarna de berör som möjligt.

Likaså har vi under senare decennier haft ett aldrig tidigare skådat inflöde av personer från långväga länder, som trots att de kanske har bott här under lång tid fortfarande inte har lärt sig svenska, inte deltar i samhället eller kanske inte ens önskar vara svenska medborgare. Likväl har även dessa personer - av någon förunderlig anledning - rösträtt i svenska val.

Sverigedemokraterna återkommer gärna och ofta till att det är viktigt att vi återtar och uppvärderar medborgarskapets betydelse. Det måste helt enkelt bli en tydligare skillnad mellan att vara svensk medborgare och att inte vara det. För oss är det självklart att människor som gör anspråk på att inte bara påverka det svenska samhället genom att rösta utan kanske även på att styra samhällsutvecklingen genom att vara valbara till olika ledande befattningar åtminstone ska vara svenska medborgare.

Förutom de krokben som denna och tidigare regeringar redan har lagt för sig själva i detta avseende ställer alltså EU till det med sina enträgna försök att befrämja sitt konstlade och påtvingade så kallade EU-medborgarskap. På sikt måste vi förstås arbeta för att helt avskaffa alla överstatliga ambitioner inom EU, men fram till dess att den lyckliga dagen infaller får vi försöka skademinimera och göra det bästa möjliga inom de ramar vi faktiskt har att förhålla oss till.

I dag har alltså inte bara svenska medborgare utan även så kallade unionsmedborgare, samt medborgare i Island och Norge, rösträtt och är valbara till landstings- och kommunfullmäktige. Dessutom har utlänningar som varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd rösträtt och är valbara i allmänna val. Totalt beräknar Statistiska centralbyrån att ca 578 000 utländska medborgare får rösta och är valbara i höstens val, vilket är drygt 27 procent mer än för bara fyra år sedan.

Sverige är också det land där i särklass flest så kallade rörliga EU-medborgare kandiderar eller nomineras av partierna till att sitta i de svenska beslutsfattande församlingar dit de är valbara. Nästan 21 procent av dem valdes också in i förra valet, trots att Sverige och svenskarna hör till de folk i EU som, enligt en rapport från EU-kommissionen, är bland de mest kritiska till att upplåta befattningar i grundläggande lokala förvaltningsenheter åt andra EU-länders medborgare. Hela 65 procent av Sveriges medborgare ansåg att denna typ av ledande befattningar inte bör innehas av så kallade rörliga EU-medborgare. Det är en stor, klar och tydlig majoritet. Men detta verkar inte vare sig regeringen eller andra partier bry sig särskilt mycket om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

Det finns faktiskt ett antal bestämmelser inom ramen för EU-lagstiftningen som skulle kunna tillämpas för att dämpa dessa missförhållanden. Enligt direktivet är det till exempel helt i sin ordning att reservera just sådana här befattningar som 65 procent av de svenska medborgarna inte tycker att andra länders medborgare ska få inneha. Det tycker vi vore det demokratiskt riktiga, men Sveriges regeringar har alltså valt att inte åberopa dessa undantagsregler än så länge.

Det finns heller inget krav på att man, som vi i Sverige gör i dag, automatiskt ska uppta utländska medborgare i röstlängden. Och självklart ska inte bara det faktum att man råkar ha uppehållit sig i Sverige några år vara tillräckligt för att få rösta och vara valbar i svenska val.

Sålunda anser vi att regeringen bör utreda och återkomma med förslag om att i största möjliga utsträckning begränsa rösträtten och valbarheten i allmänna val i Sverige till svenska medborgare.

Jag yrkar bifall till reservation 2.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jonas Millard (SD).

Herr talman! I motionsbetänkandet om valfrågor finns en motion från Peter Helander och Staffan Danielsson, Centerpartiet, som konstitutionsutskottet tyvärr har avstyrkt men som jag har reserverat mig till förmån för. I centermotionen 2017/18:1859 är förslaget att ungdomar ska få rösträtt det kalenderår som de fyller 18 år. Med nuvarande regler utestängs en stor del av åldersgruppen i en skolklass från deltagande samtidigt med sina klasskamrater, då de får rösta först fyra år senare.

Erfarenheten är att sannolikheten för att ungdomar ska delta i val är klart större om de är i 18-årsåldern än om de är i 22-årsåldern. Ett stort valdeltagande är en viktig demokratisk fråga. Centerpartiet vill bidra till att fler ungdomar får rösträtt och att valdeltagandet ökar. Rösträtt från det år man fyller 18 år skulle därför vara positivt för ungdomar och för demokratin. Detta är bakgrunden till min reservation i detta ärende.

Herr talman! I det här fallet är Vänsterpartiet och Centerpartiet helt överens. Vi delar uppfattningen att det är bra att öka valdeltagandet. Vi tycker att det är viktigt att så många som möjligt som lever, arbetar, studerar och finns i vårt samhälle också är med och påverkar valen och är med och röstar.

Vi vet att när man går i gymnasiet är det alltid fokus på valfrågor under valåren, och alla som går i samma klass har inte möjlighet att rösta. Det påverkar förstås hur diskussionerna går. Det påverkar också hur deras benägenhet att rösta blir framåt i tiden, om alla inte kan delta samtidigt i det första valet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

Vi är alltså helt överens med Centerpartiet i den här frågan. Vi har också motionerat tidigare om just samma sak. I år gjorde vi det inte under allmänna motionstiden, men vi stöder samma förslag och är alltså med på samma reservation. Det är ett mycket bra förslag.

Att i övrigt inskränka rösträtten för olika personer som har den i dag är förstås tvärtemot vad vi tycker. Vi tycker därför att svaret på övriga motioner är mycket bra.

Självklart yrkar jag bifall till reservationen.

Herr talman! Jag skulle kunna fatta mig väldigt kort och säga att det finns många käcka förslag. En del är bra, en del kanske är mindre bra. Jag har ett käckt förslag: Jag tycker att det är orimligt att en liten minoritet av väljarna som sätter ett kryss på en valsedel kan sätta sig på en majoritet som inte gör det. Det tycker jag är orimligt. Men alla sådana saker bör diskuteras i ett sammanhang, och tråkigt nog behövs det en parlamentarisk kommitté som pratar länge och vänder och vrider på frågorna. Till slut hittar man något som inte är min drömbild, inte Tuve Skånbergs drömbild och inte Per-Ingvars drömbild heller, men det är något som vi alla kan leva med.

Därför yrkar jag bifall till KU:s förslag.

Herr talman! Jag ska börja med att säga att vi från moderat håll inte har något yrkande eller någon reservation i det här ärendet. Det var ju inte alltför länge sedan vi hade en grundlagsutredning. När det gäller personval, som vi tycker är en särskilt viktig fråga, har nuvarande regler bara tillämpats vid ett val, nämligen det senaste valet.

Jag vill ta upp och motivera det som vi säger i vårt särskilda yttrande om just personval.

All offentlig makt utgår från folket, och vi riksdagsledamöter är folkets främsta företrädare. Men väldigt få av oss väljs direkt av dem som går och röstar på valdagen. I stället röstar de allra flesta på ett parti, som i sin tur väljer sina representanter och riksdagsledamöter.

Det finns stora fördelar med detta men också en del nackdelar. Vi tror att det skulle stärka vår demokrati om vi ökade personvalets inflytande. Det skulle föra oss ledamöter närmare dem som röstat på oss. Det skulle öka väljarnas makt när det gäller vilka individer som är representerade här inne.

Spelar detta då någon roll, utöver att det är principiellt demokratiskt rätt? Ja, i sak skulle det innebära en reell skillnad. Vad var och en av oss tycker spelar ju roll för vilka frågor våra partier driver. Med ett ökat personvalsinslag skulle också var och en av oss få aningen mer makt gentemot våra partier, om vi tycker olika. Det tror jag att vi alla vet, även om det ibland inte framstår så. Det kan vara lätt att tro att vi som partier alltid är eniga och överens och att alla i partiet tycker mer eller mindre likadant, men riktigt så är det inte. Det är något bra, och med mer personval skulle det få större vikt och betydelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

Med detta har jag summerat det ganska bra. Vill man läsa mer kan man titta på vårt särskilda yttrande.

(Applåder)

Herr talman! Vi behandlar i betänkandet KU35, Valfrågor, ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden. Som vi brukar göra avslår vi dem. Det är ett sätt att arbeta där det är väldigt få motioner som får bifall. Till och med motioner i våra egna partier, om det inte är parti- och kommittémotioner, förbigås.

Det betyder inte att motionerna är lönlösa eller hopplösa. Det innebär bara att vi inte har hittat konsensus i KU om dem. Därför lägger vi dem till handlingarna och låter dem påverka oss och våra partier för framtiden.

Jag vill tacka Ida Drougge för hennes anförande alldeles nyss och hälsa henne välkommen till kretsen av KU-ledamöter och suppleanter. Jag instämmer i vad hon sa. Hon lyfte nämligen en viktig sak. Allianspartierna har inte någon reservation om det. Men vi talar lite grann om det i ett särskilt yttrande. Det handlar om personval.

Jag vill börja med att säga att personval är jobbigt. Det är jobbigt för partierna, som inte får de kandidater de vill ha. Det är jobbigt för kandidaterna. Oavsett om man är högre upp eller längre ned på listan är det jobbigt - jag vet det av egen erfarenhet. Ja, ibland kan jag tänka att det är lite jobbigt för väljarna också.

Men - och det är det som är det stora - det vitaliserar demokratin. Tidigare talades det för olika sätt att se på när man ska få börja rösta. Vad är motivet till det? Ja, det skulle kunna vara att vitalisera demokratin. Man kan göra olika avvägningar där. Men här är det helt solklart. Låt oss säga att en människa säger: Jag vill bli vald. Jag har någonting att bidra med - det gäller min personlighet, min erfarenhet och min bakgrund. Personkryssa mig! Då gör det att människor aktiveras och funderar: Vem ska bära bud till en politisk församling för min del, till exempel till riksdagen? Vem ska vara my man eller woman in congress? Därför är personvalsinslaget viktigt.

Vi har faktiskt ett ganska starkt personvalsinslag. Tidigare behövdes det 8 procent i riksdagen. Nu är det sänkt till 5 procent. Det är lika för landsting, regioner och kommuner. Men även 5 procent visar sig i de större partierna vara nästan omöjligt att nå upp till. I mitt eget parti, som ännu inte tillhör de större, är det möjligt. Jag har ett antal gånger blivit personvalsinkryssad i riksdagen. Men är man - i klartext - moderat eller socialdemokrat är det nästan omöjligt. Är det riktigt bra? Nej, även Socialdemokraterna och Moderaterna behöver den stimulans som det innebär att kandidaterna får stå på tå och visa: Jag är den som ska bära bud och bära partiets politik.

Om det inte hade varit så att vi hade visat respekt för Grundlagsutredningens arbete, som avslutades så sent som 2008, för bara tio år sedan, hade vi kanske reserverat oss i fråga om detta. Det gör vi inte nu. Men vi säger: I framtiden skulle man kunna diskutera detta i den kommitté som Hans Ekström skissade på, som möjligen inte är jätterolig och stimulerande men som ändå är nödvändig i demokratins arbete. Då skulle man kunna väga fördelar och nackdelar och kanske justera dessa siffror ytterligare något.

Valfrågor

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)