Mervärdesskatt

Fru talman! Vi har nu att behandla motioner på mervärdesskatteområdet från höstens allmänna motionstid.

Mervärdesskatter är en stor fråga där vi ska förhålla oss dels till EU-ländernas gemensamma momsdirektiv, som är under förändring, dels till den svenska lagstiftningen. Momsfrågan präglas av en rad olika lagstiftningar och tillämpningar som ibland kan upplevas som motsägelsefulla.

Riksdagens skatteutskott har tidigare anfört att det finns goda skäl att sträva efter ett system med få undantag samtidigt som det måste finnas stor flexibilitet för medlemsstaterna. Det är viktigt att hänsyn tas till politiska önskemål i respektive medlemsstat om att kunna tillämpa låga och reducerade skattesatser av bland annat sociala skäl.

Med detta sagt måste förändringar på mervärdesskatteområdet vara väl avvägda. Det är inget som ska göras lättvindigt.

Fru talman! Alla skatter och avgifter måste vara transparenta och uppfattas som legitima över hela landet. Som privatperson och skattebetalare är momsen möjligen inget man funderar över i sin vardag, men man märker av förändringar på olika sätt.

Vi kan i olika undersökningar se att momsen tyvärr hamnar högt på företagens lista över administrativa problem och bördor. För Centerpartiet är det viktigt att vi kan utvidga förenklingsarbetet på momsområdet. Därför är det angeläget att vi får till stånd en förändring som syftar till att behålla och utvidga möjligheterna för fler enskilda företagare att redovisa sin moms årsvis. Dagens system måste utvidgas till att omfatta även mindre företag med gränsöverskridande handel. Förenklas företagens vardag kan fler företag starta och anställa, och fler jobb skapas, vilket i förlängningen förstås också stärker välfärden.

Detta visar på den kraft som finns i momslagstiftningen. Skillnaden i mervärdesskattenivåer är inte alltid helt logisk. Momsnivån vid en musikkonsert där publiken enbart lyssnar till musiken är 6 procent, men vid dans är momsnivån 25 procent. För gemene man framstår detta som mycket ologiskt.

Fru talman! Det är uppenbart att vi behöver arbeta för att momssystemet ska vara applicerbart på den nya tidens ekonomi och för den nya tidens konsumenter. I dag, när varuinköp pågår för fullt i mobiler och vid datorskärmar, framstår det som mer än tydligt att det formella mervärdesskattesystemet har hamnat i otakt med den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Ökad användning av ny teknik och globala tjänster driver fram behov av att förenkla för både konsumenter och näringsidkare. Vi måste följa med i det digitala samhället. Lagstiftningen och tillämpningen måste följa med i verkligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Fru talman! Jag nämnde tidigare legitimitet för systemet och för företagens börda. För bara något år sedan stod jag här i talarstolen och tog upp situationen för ideella föreningar, som plötsligt fick betala 25 procent i moms i stället för 0. Efter stark kritik, bland annat från delar av riksdagen, och ordentliga diskussioner här i kammaren och i skatteutskottet, där Magdalena Andersson var på besök, kom dock regeringen att förändra villkoren, så att våra ideella föreningar inte skulle drabbas. Det var bra.

Nu har vi ett nytt exempel där förändrade momssatser så till den grad förändrar villkoren för näringsverksamhet att regeringen spär på den regionala klyvningen. Jag tänker på den höjda biomomsen, som regeringen drivit igenom. Momsen på biobesök höjdes den 1 januari 2017. Det gjordes då en höjning från 6 till 25 procent. Nu börjar vi se konsekvenserna av det.

Regeringens politik innebär därmed att en ökad kostnad för biobesökarna uppstår med i storleksordningen 240 miljoner kronor, vilket slår hårt mot mindre biografer på landsbygden. Det är klart att det är helt oacceptabelt.

Det är problematiskt ur flera perspektiv, men framför allt är det en åtgärd som spär på orättvisorna mellan landsbygdens ideellt drivna biografer och storstadens kommersiellt välmående biografer. Vi varnade redan när höjningen aviserades att den skulle komma att slå hårt mot biograferna på landsbygden, och nu ser vi alltså verkligheten.

Vi kunde för någon vecka sedan läsa i både lokaltidningar och Stockholmsmedier att biografen i Gagnef i Dalarna slår igen. Det är en alltför typisk situation för landsbygdsbiografer, vars syfte inte är att tjäna några större pengar. Verksamheten går mer eller mindre runt. Då kommer givetvis en kraftigt höjd biomoms som ett hårt slag, och verksamheten får stänga.

Det går att nämna fler exempel. Låt mig ta ett från min egen hembygd! Det gäller biografen i Järpen. Järpens kulturförenings ordförande, Håkan Nilsson, konstaterar att man har lagt på den höjda momsen på biljettpriset. Man har tappat 25 procent av besökarna. Han summerar det med att man, med denna reform, har förflyttat biobesökandet till dem som har råd. Det är allt annat än en lycklig utveckling.

Detta visar tydligt att man måste gå fram med varsamhet med förändringar i momssatser. Framför allt måste man ha ett helhetsperspektiv, där hela landet finns med.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis konstatera att jag står bakom både Centerpartiets och Alliansens reservationer. Men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till Centerpartiets reservation nr 3 och till alliansreservationen nr 5.

Fru talman! Fredrik Schulte deltog i den förra debatten, som handlade om punktskatter, och gav en fin inramning och en utgångspunkt för var Moderaterna står ideologiskt i skattefrågan. Jag har inte tänkt upprepa det som Fredrik sa, men de som möjligtvis följer detta kan gärna titta på debatten om punktskatter, tycker jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Jag har snarare tänkt använda min debattid till att lyfta två av de frågor som Moderaterna tycker är absolut viktigast i detta betänkande. Vi har fem av nio reservationer i betänkandet. De två frågor jag vill lyfta är för det första skattesatser och för det andra behovet av en utvärdering av effekterna av den höjda momsen på biobesök.

När det gäller skattesatser vill vi att skatter och moms ska ha rimliga nivåer och att de ska vara förutsägbara och rättvisa. Men det är inte riktigt fallet inom kulturområdet. Till exempel har vi en momssats på pappersböcker och en högre momssats på e-böcker. Vi har en momssats om man går på en konsert. Men det är en högre momssats om man spelar för en dansande publik, en så kallad dansbandsmoms. Vi har en momssats för teaterbesök, men vi har en högre momssats för biobesök. Moderaterna anser att dessa frågor behöver kartläggas med syftet att långsiktigt harmonisera kultursektorns moms- och skattesatser.

Nu ska jag gå över till behovet av en utvärdering av effekterna av regeringens höjning av biomomsen. Det är under denna mandatperiod som regeringen har höjt biomomsen från 6 procent till 25 procent. Man har alltså gått från en harmonisering av kulturmomsen till större skillnader, och ska man tro medierapporteringen på detta område har detta fått stora konsekvenser.

Den 5 februari i år rapporterade Sveriges Radios Kulturnytt följande:

"Ett år har gått sedan momsen höjdes för biografer. Det har bland annat lett till att ett 30-tal småbiografer har fått höja sina priser för att överleva och vissa har fått stänga på grund av den höjda momsen."

Den 21 december förra året kunde vi läsa om Ulf Berggren. Han driver Scala Bio i Båstad. Han stängde sin biograf i protest under fem dagar. Han säger så här: Det är fråga om att kunna leva på verksamheten. Det kan han knappt som det ser ut nu. Den höjda momsen har tvingat honom att höja biljettpriser, och då har färre gått på bio.

Jag kan fortsätta. SVT Nyheter i Dalarna rapporterar om Björn Wallgren. Han är biografägare i tredje generationen. Han säger så här: Biomomsen dödar landsorten och gynnar storstäderna. SVT i Dalarna konstaterar att den hårt kritiserade biomomsen har skördat sitt första offer i Dalarna. Det var alltså bara fyra dagar sedan biografen i Gagnef stängdes för gott.

Den 1 november citerade Göteborgs-Posten Anna Serner. Anna Serner är alltså vd för Svenska Filminstitutet. Hon menar att varannan svensk biograf kan komma att läggas ned - varannan svensk biograf. Hon poängterar att hela filmbranschen i princip är ense om att den höjda momsen är fel.

Jag ska avsluta med ett citat till från Kulturnytt, Sveriges Radio, den 5 februari 2018. Där säger man så här:

"Det finns ingen samlad statistik för exakt hur många biografer som valt att höja biljettpriserna, men tydligt är att representanter från SF, Folkets Bio, Riksföreningen Biograferna och Folkets hus och parker alla är överens om att bio ska räknas som kultur och därför betala samma moms som andra kulturevenemang. Det vill säga 6 procent."

Det är av den anledningen som Moderaterna och Alliansen vill se en utvärdering av effekterna av att regeringen höjde biomomsen. Regeringens politik slår hårt mot kulturen, framför allt i landsbygden. Människors möjligheter att gå på bio kommer kraftigt att inskränkas om hälften av biograferna läggs ned. Därför behövs en utvärdering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Slutligen - jag ser att jag har någon minut kvar - skulle jag vilja lyfta det allmänna behovet av regelförenklingar på momsområdet. Inte minst många småföretag upplever det som en mycket stor utmaning att hantera momser, framför allt om man bedriver verksamhet utomlands. Vi behöver en översyn av detta, och vi behöver göra det mycket enklare att driva verksamheter, så att fler jobb kan skapas.

Vi från Moderaterna står naturligtvis bakom samtliga reservationer som Moderaterna har undertecknat, men för tids vinnande vill jag yrka bifall endast till Moderaternas reservation nr 1 och Alliansens reservation om biomomsen, det vill säga reservation 5.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 2.

Sverige har bland de högsta momssatserna i Europa. Standardnivån i Sverige ligger på 25 procent. Det var inte tanken när den infördes år 1960. Den kallades då för allmän omsättningsskatt och låg på drygt 4 procent. Tanken från början var att den bara skulle vara tillfällig.

Under perioden 1960-1991 ökade skatten i en relativt hög takt. Momsen har nu legat på 25 procent under en ganska lång tid. Ökningen av mervärdesskatten gick hand i hand med ökningen av skatter på andra skattebaser. Det kan vara värt att nämna och känna till med tanke på att kostnaderna inom offentlig sektor, framför allt när det gäller sådant som ligger utanför välfärdens kärna och statens trygghetsuppdrag, påtagligt har ökat genom åren.

Sverige har ett ganska diversifierat och komplext mervärdesskattesystem som delvis formats av förordningar och direktiv på europeisk federal och överstatlig nivå. Det finns en grundsats och två nedsatta skattenivåer i förhållande till grundsatsen. Man skulle kunna säga att vi har fyra momssatser i Sverige, där 25 procent är det normala. Sedan är det 12 procent på till exempel livsmedel, 6 procent på böcker och tidningar och 0 procent på bank, finansierings- och försäkringstjänster. Det är ett förhållande som EU, som man uttrycker saken, har tillåtit Sverige.

Sverigedemokraternas syn är att Sverige behöver lämna detta överstatliga system inom EU och i stället helt bygga samarbeten kring frivilliga mellanstatliga och globala skatteavtalsnät. Det är, som vi ser det, enda sättet att skapa likvärda regler för hantering av mervärdesskatt.

Om EU tar fram ett eget system och resten av världen har andra system uppstår risker att dessa skillnader nyttjas i skatteplaneringssyften. Förutsättningarna att nyttja skatteplanering minskar om vi globalt tillämpar likalydande principer. Sverigedemokraterna vill därför samarbeta multilateralt i frivillig, mellanstatlig form inom ramen för OECD Base Erosion Profit Shifting för att vinna framgång i frågan om skatteundandragande på mervärdesskatteområdet.

För att komma in på den reservation som jag yrkade bifall till vill jag också upprepa lite av vad jag sa i den förra debatten om punktskatterna, nämligen att skattesystemet, skattesatser och det som beskattas, alltså skattebas, måste vara logiskt, begripligt och uppfattas som rättfärdigt för att ha en hög legitimitet hos dem som betalar skatten. Det handlar också om upprätthållandet av skattemoral, inte minst, och att skatteintäkterna går till någonting vettigt och som uppfattas som rättfärdigt, framför allt kärnverksamheter inom välfärd och det statliga trygghetsansvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Förutsättningarna att harmonisera regelverket för olika turistattraktioner så att likvärdiga verksamheter beskattas mer enhetligt bör utredas. Den differentierade momssatsen inom olika turistnäringar kan vara problematisk, eftersom den leder till onaturliga konkurrensfördelar och missgynnar småskalig natur- och ekoturism, vilket främst återfinns på landsbygden.

Exempelvis betalar man 6 procent i moms vid ett besök på en djurpark medan man vid viltskådning i det fria betalar 25 procent. Guidning på ett museum beläggs med 6 procent, medan en stadsvandring beläggs med 25 procent.

En översyn av momssatser pågår i EU:s regi, men eftersom det kan ta tid menar vi att det är motiverat att genomföra en nationell översyn.

Det finns som sagt en hel del differentieringar som gör att mervärdesskattesystemet kan vara svårt att överblicka. Det kan vara svårt att se orsakerna till att det exempelvis inom musiken finns en nedsättning på vissa tjänster och normal moms på annat.

Sverigedemokraterna menar därför att vi behöver söka breda samarbeten och skapa ett förenklat regelverk, och vi skulle gärna se det i form av en bred parlamentarisk utredning.

Fru talman! Skatter ska finansiera den gemensamma välfärden och offentliga utgifter samt styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning. Mervärdesskatten bör utformas och användas i liknande syfte och inte bara som en kassako för nuvarande regering att kunna göra nya reformer.

Vi kristdemokrater har länge ansett att dagens system med olika momssatser är krångligt, byråkratiskt och inte underlättar för företagaren att kunna göra rätt och förstå skattesystemet. Det vore en bra inriktning om antalet undantag från den generella momssatsen minskar och att den generella momsen i stället skulle kunna anpassas. Det skulle även underlätta de gränsdragningsproblem vi har i momssystemet i dag, något som vi hört om från tidigare talare.

En viktig del i att stimulera tillväxt av till exempel turism och mötesindustrin är att förenkla momsen och göra gränsdragningarna begripliga. Om verksamheterna även från mervärdesskattesynpunkt kunde delas in i de fyra kategorierna mat, logi, aktiviteter och transport, som är grunden för turism, skulle momsen bli mer förståelig och enkel att hantera både för företagaren och för medborgaren.

I dag är det en mängd olika momssatser inom besöksnäringen. Mötesindustrin med konferenser, mässor med mera har stor tillväxtpotential i Sverige. En bra effekt för nationell stimulans av mötesindustrin skulle infinna sig om kostnader för mat på konferenser hamnade på samma momsnivå som övrig servering, det vill säga 12 procent. Den totala kostnaden för dem som köper mat skulle minska, och därmed skulle köpkraften öka hos småföretag och organisationer. Likaså skulle en samordnad moms underlätta för dem som bokför konferenser och andra evenemang, inte minst för köpare från andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Detta bör ses över och förenklas för företagen. Det är för många undantag från den generella momssatsen, och det gör det svårt för företagaren att göra rätt.

Den svenska marknaden är för liten för många företag. Internationell handel är inte exklusivt för de stora bolagen utan även för små och medelstora bolag som vill expandera. Det här med mervärdesskatt över Europa och att som ett litet eller medelstort företag göra rätt för sig är ingen enkel historia.

Jag har här exempel på material som i dagsläget ska lämnas in till den spanska skattemyndigheten för att man ska bli registrerad. Jag skulle kunna läsa upp alla dessa dokument, som är på engelska, men det ska jag inte göra. Det är 17 olika dokument som du ska fylla i, samtidigt som du ska besvara 32 frågor om ditt bolag, dig själv och varför du gör på det här sättet.

Du ska också lämna in identifikation av dig som person, ditt företag, ditt företagskonto och ditt företags legitimitet i form av dokument från speciellt utvalda advokater i din egen kommun, vilket också ska vidimeras av en annan advokat i en annan kommun. Du ska också göra det från din bank samt från Bolagsverket.

Många av de här dokumenten ska ha en apostille-stämpel. De i salen som vet vad en apostille-stämpel är och har sett en sådan kan räcka upp handen. Jag tror nämligen inte att det är så många som har sett en sådan.

Jag menar att detta är alldeles för krångligt för en vanlig enkel företagare från ett europeiskt land. Det ska vara enkelt att göra rätt, men det är inte enkelt.

Notera också att om du lämna in det till den spanska skattemyndigheten ska det vara på spanska och inbegripa ett antal olika advokaters, myndigheters och bankers inblandning för att få fram allting.

Hårdrar jag inte det nu? Det finns givetvis en easy track för att få hjälp med detta. Det var den jag redovisade. Ska du göra allt själv och inte ta hjälp av någon är det betydligt svårare.

Som ni förstår är jag ute efter att visa att det här är ett oerhört administrativt arbete för en liten företagare. Det är inte rimligt att man som enskild småföretagare ska ta reda på allt och lösa alla dessa dokument för att få göra rätt.

Därför är jag väldigt glad att MOSS-systemet finns. Det bör utvidgas så att det gäller alla företagare i vilken bransch som helst så att man kan redovisa momsen på ett och samma ställe, i stället för att göra det på det här sättet.

Med mitt lilla exempel ville jag visa att vi är långt ifrån att underlätta för företagen när det gäller inlämning av uppgifter och liknande. Vi tycker att vår skattemyndighet är svår att ha att göra med - men fråga den företagare som arbetar över hela Europa om vilken skattemyndighet som är enklast! Jag tror ändå att de tycker att den svenska skattemyndigheten är enklare att arbeta med.

Vi måste göra en resa här och hjälpa företagen att kunna vara internationella på ett enkelt och tydligt sätt. Jag tror att vi alla vill snabba på den resan, och jag tror att alla partier kan hjälpas åt i det.

Att vara företagare måste innebära att man får göra det man är bäst på och inte lägga tid, kraft och engagemang på administration, som inte ger intäkter till företaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Jag ställer mig bakom Alliansens reservation 5 när det gäller biomomsen, och jag tycker att mina allianskolleger på ett föredömligt sätt har redovisat Alliansens ståndpunkt i detta. Jag ämnar inte säga mer om det.

Fru talman! För att mervärdesskatten ska behålla sin legitimitet är det viktigt att skattereglerna är förutsägbara och enkla att tillämpa och inte leder till onödigt stora administrativa kostnader för dem som tillämpar reglerna.

Sedan mervärdesskattelagen trädde i kraft har ett nytt, moderniserat mervärdesskattedirektiv beslutats om i EU.

De svenska reglerna har också förändrats åtskilliga gånger. Nya regler har tillkommit, och det har naturligtvis ökat komplexiteten i lagstiftningen och gjort den svårare att tillämpa. Det mervärdesskatterättsliga regelverket bör därför förenklas. Tydliga och enkla regler underlättar för företagen, och de bidrar till att stärka företagens konkurrenskraft. Som framgår av de skattepolitiska riktlinjerna ska dock nyttan av förenklingar alltid vägas mot behovet av att värna skatteintäkterna, åstadkomma rättvisa mellan skattskyldiga samt motverka skattefusk och skatteundandragande.

Redan i budgetpropositionen för 2016 gjorde regeringen bedömningen att mervärdesskattelagen borde ses över för att göra lagen mer överskådlig och anpassa lagens regler och begrepp till mervärdesskattedirektivet. Därför tillsatte regeringen hösten 2016 en utredning för att göra denna översyn av momssystemet. Det arbetet ska avslutas den 1 april 2019, om allt går som det ska.

Till det arbetar även Europeiska kommissionen med att utveckla de gemensamma reglerna för moms inom EU, bland annat med målet att skapa ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU. Det ska syfta till att bekämpa bedrägerier, stödja näringslivet och främja den digitala ekonomin och e-handeln. Den 4 oktober förra året presenterade kommissionen ett förslag till det första steget i övergången till det slutgiltiga mervärdesskattesystemet. Det handlar om gränsöverskridande handel mellan företag.

Den övergripande principen med det nya systemet är att gränsöverskridande handel mellan företag ska beskattas på samma sätt som inhemsk handel mellan företag. Det innebär bland annat att behovet av harmoniserade skattesatser inom EU minskar eftersom det är landet där varan säljs som avgör nivån på momsen. Företag gynnas alltså inte längre av att etableras i länder med låg moms på samma sätt som under dagens system. Däremot kan naturligtvis andra problem förekomma, bland annat en krångligare tillvaro för företag som säljer varor i många länder med olika skattesatser. De måste naturligtvis vägas mot varandra.

Som huvudregel anser vi socialdemokrater att momsen bör vara av enhetlig karaktär med så få undantag som möjligt. Till det finns många anledningar, kanske framför allt en snedvridning av konkurrensen som skapas av skilda skattesatser, till exempel de gränsdragningsproblem som uppstår av att ha olika varukategorier med olika moms - det kan vara till exempel kultursektorn eller simundervisning, och kultursektorn har vi hört mycket om i dag - trots att det inom en sektor kan vara likartade verksamheter. Det har också uppmärksammats i flera av de motioner vi behandlar i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

En utredning om just enhetlig moms tillsattes efter ett tillkännagivande från riksdagen redan 2002. Utredningen lämnade ett delbetänkande med förslag på enhetlig moms och ett slutbetänkande 2006 med förslag på förändringar inom nuvarande system med tre momssatser. Utredningen har dock aldrig remissbehandlats, och den skickades i stället i papperskorgen av den förra regeringen. Men den finns att läsa för dem som nu motionerat om enhetlig moms.

Vad gäller e-böcker, nättidningar och deras tryckta motsvarigheter pågår ett arbete i EU som utskottet och regeringen gett sitt stöd för.

I de behandlade motionerna föreslås oftare sänkt eller slopad mervärdesskatt för flera nya kategorier varor och tjänster än vad det pratas om enhetlig moms. Diskussionen om detta är inte alls ny, utan vi känner igen den från otaliga debatter. Men vår ståndpunkt förblir att sådana förändringar måste genomföras nogsamt och eftertänksamt, och vi vill inte föregå det mer övergripande arbete som pågår i Sverige och i Europa. Därför yrkar jag avslag på samtliga motioner.

(Applåder)

Fru talman! Jag skulle vilja ställa någon fråga om biomomsen. Jag tog upp i mitt anförande att Anna Serner, vd på Svenska Filminstitutet, uttalade sig i en artikel i GP. Hon varnade för att varannan svensk biograf kan komma att läggas ned - detta mot bakgrund av att regeringen har höjt momsen från 6 till 25 procent. Hon poängterade att hela filmbranschen i princip är ense om att momshöjningen är fel.

Vi moderater anser att det vore bra att utvärdera frågan redan nu. Det har gått ett år, och det är rimligt kort tid. Men om vi får så många allvarsamma reaktioner via medierna känns det viktigt att reagera och fundera. Samtidigt kan vi inte styras av enbart medieuppgifter. Därför tycker vi att det vore bra att ha en ordentlig utredning nu.

Varför kan inte Patrik Lundqvist, kulturministern och hela regeringen ställa sig bakom en sådan utvärdering, så att vi åtminstone hanterar frågan vidare? Det är många biografägare som är oroliga.

Fru talman! Momshöjningen på biografer ingick i ett helt paket som syftade till att få en omställning i filmbranschen i Sverige. Filmavtalet avskaffades, och biografavgiften på 10 procent slopades samtidigt. Det är inte bara negativa delar, och det är inte fråga om en enskild momshöjning.

Regeringen har som uppgift att utvärdera och se över alla dessa ansvarsområden, så också det här. Jag är övertygad att man kommer att göra det om man finner att det blir nödvändigt.

Men vi kan också säga att besökssiffrorna på biografer inte korrelerar så säkert med priserna som det låter på Jörgen Warborn. Mellan 1994 och 2014 ökade biopriserna med 57 procent, i jämförelse med konsumentprisindex som under samma period ökade med 26 procent. Man kunde inte se några sådana dippar i besök på grund av den ökningen. Besöksantalen gick upp och ned från år till år och fluktuerade ganska kraftigt. Med den bakgrunden kan jag inte se att en prishöjning på 5-6 kronor per biljett kan utvärderas inom ett år och få de resultat som Jörgen Warborn är ute efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Jag är övertygad om att om det går att få ett sådant underlag kommer regeringen att ta tag i frågan.

Fru talman! Det är alldeles riktigt som Patrik Lundqvist säger, nämligen att det var ett helhetstag runt filmpolitiken. Problemet är kanske att staten skulle ta ett större ansvar för filmpolitiken i stället för att låta branschen ha det ansvaret. Det var i grund och botten en felaktig väg att gå.

Branschen är kritisk just nu. När Anna Serner uttalar sig som hon gör - hon är alltså vd för Svenska Filminstitutet - borde regeringspartierna bli lite nervösa.

Det är inte säkert att biljettpriserna korrelerar. Det är möjligt att de inte gör det. Å ena sidan finns en mängd biografägare som säger saker. Vi har sett nedläggningar. Å andra sidan finns Patrik Lundqvists uppgift om korrelerade biljettpriser. Jag menar att det vore bra, eftersom det finns lite dubbla uppgifter, att det finns en utredning som tar reda på hur det verkligen är, så att vi inte enbart går på känsla eller medieuppgifter.

Här tycker jag att regeringspartierna är tondöva. När vi ser att biografägare klappar igen verksamheter - och det tror jag ingen av oss i grund och botten vill - är det nu dags att reagera och agera. En sådan utredning tar en stund innan det finns ett bra beslutsunderlag.

Jag förstår att regeringspartierna har målat in sig i ett hörn och vill försvara sig till punkt och pricka på olika sätt, men det allvarsamma är om det går ut över kulturen i framför allt landsbygden.

Fru talman! Måla in sig i ett hörn - så kan man väl alltid säga.

Jag konstaterar att det dras långtgående slutsatser om effekterna av det som har gjorts.

Jag välkomnar naturligtvis att man över tid tittar på dessa frågor, men jag tror absolut inte att så små förändringar som det faktiskt handlar om, några kronor per biobesök, 5-6 kronor, snittet är 1,7 biobesök per år, är så mycket pengar i den personliga budgeten. Jag tror inte att detta minskar antalet besök i någon större utsträckning, så det är nog förhastat att dra den slutsatsen.

Men givetvis vill vi i regeringspartierna att hela Sverige ska leva, och i det är biograferna en del. Därför finns det all anledning att se över biografdöden och hur man hanterar den. Men jag tror inte att momssatsen på biobesök är förklaringen till biografdöden, och jag tror inte heller att momssatsen kommer att vara lösningen som räddar biograferna.

Fru talman! Vi diskuterar alltså betänkande SkU11 om moms - konsumtionsskatten som har sina förtjänster men också leder till en del huvudbry för företag och andra eftersom det kan vara krångligt.

Låt mig börja med att säga något som föll bort i det föregående ärendet. Flera talade då om solelsskatten som om den finns, men den avskaffades faktiskt den 1 juli förra året. Att tala om den som om den skulle finnas är därför inte rättvisande. Jag ville ha detta sagt så att det blir korrekt och så att alla vet det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Åter till momsen. Sverige har ett ganska litet skattefel när det gäller momsinbetalningar jämfört med de allra flesta EU-länder, vilket är bra. I EU var momsgapet totalt 170 miljarder euro 2013, vilket är en astronomisk summa. Det är därför inte konstigt att man jobbar aktivt i EU med att förändra detta och komma åt bedrägerier och felaktigheter när det gäller moms.

Det kan finnas ett värde i att ha enhetlig moms. Det är enkelt och förutsägbart, och man slipper oklarheter. Ett exempel som ofta tas upp är musik med dans och utan dans. Samtidigt finns det ett värde i att ha differentierade momssatser för att kunna stödja vissa verksamheter som vi vill gynna och ha mer av.

För ett par år sedan gjorde Högsta förvaltningsdomstolen en förändring som innebar att secondhandbutiker momsbelades. Vi var många som var emot det, och vi lyckades stoppa det.

Under denna mandatperiod har vi också fått till sänkt moms på enklare reparationstjänster på kläder, skor, cyklar och liknande. Det är bra, och det är också något som har uppmärksammats i flera länder. Bara för ett par veckor sedan var jag i Norge och pratade om de svenska erfarenheterna kring detta på konferensen Broen til fremtiden.

Om EU fortsätter att gå i riktningen att man ska kunna använda momsen mer flexibelt än i dag kan det vara ett sätt att styra mer mot ökad återvinning och bättre resursutnyttjande.

Fru talman! Två av oppositionspartierna har i sina budgetalternativ förslag om att höja momsen. Kristdemokraterna föreslår en höjning med hela 18 miljarder genom att varje steg höjs med 1 procentenhet. Moderaterna förespråkar en momshöjning av mellansteget från 12 till 13 procent, vilket motsvarar 3 miljarder kronor.

I sin skrivelse om skatteutgifter skrev Finansdepartementet om fördelningspolitiska effekter av höjd moms på livsmedel, alltså på mellansteget. Det visar sig att låginkomsttagare lägger en större andel av sin inkomst på mat, men höginkomsttagare lägger mer nominellt.

När det gäller den höjda biografmomsen har jag all respekt för att det är tråkigt om biografer läggs ned. Men jämför vi dessa 200 miljoner kronor med Kristdemokraternas 18 miljarder är det senare 90 gånger så mycket. Moderaternas förslag på 3 miljarder motsvarar 15 gånger mer. Jag adresserar detta för att vi ska se proportionerna.

Inget av dessa partier har självt velat redogöra för de skattehöjningar som de har föreslagit i sina budgetar, utan de har i stället velat peka på det regeringen gör och de skatter de har velat sänka.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Rasmus Ling nämnde matmomsen, och det är riktigt att det finns ett sådant förslag.

Låt mig påpeka att när skatteutskottet arrangerade ett seminarium om en framtida eventuell skattereform den 1 februari var det den socialdemokratiske statssekreteraren Leif Jakobsson som lyfte fram den nedsatta livsmedelsmomsen som ett område där politikerna borde fundera. Han visade en Powerpoint, och där stod det: Dags att ompröva vissa skatter och skatteutgifter, exempelvis livsmedelsmomsen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Precis som du gjorde, Rasmus Ling, hänvisade han till den skrivelse som regeringen gjorde om skatteutgifterna 2017. Där analyserade man också fördelningseffekterna av ett sådant förslag. I denna skrivelse hänvisar regeringen i sin tur till OECD, som 2014 gjorde en studie i 15 medlemsländer. De menar om reducerad matmoms, som vi har i dag, att åtgärden är ett påtagligt icke träffsäkert sätt att stödja fattigare hushåll och att rikare hushåll beloppsmässigt får minst lika mycket av stödet, om inte avsevärt mer.

Jag tror att Rasmus Ling ska ta upp matmomsen med sin egen regeringspartner Socialdemokraternas statssekreterare snarare än med mig och Moderaterna. Det verkar ju mer vara ni som inte är överens än vi.

I och med att vi också sänker inkomstskatten blir effekten av vårt matmomsförslag inte lika stor för väljarna.

Fru talman! Det finns inte någon som helst splittring mellan regeringspartierna i denna fråga. Jag har inte på något sätt uteslutit att det skulle kunna göras förändringar marginellt i detta, men det beror på hur helheten ser ut.

Med den kombination av åtgärder som Moderaterna har i sin budget kommer de människor som har lägst inkomster, till exempel de som står utanför arbetsmarknaden och sjuka, att få såväl högre matpriser - alla måste ju äta - som mindre pengar.

Skulle man däremot kombinera det med åtgärder som förbättrar för låginkomsttagare skulle varken jag eller någon annan utesluta att det görs marginella förändringar.

Det jag ville poängtera var att Moderaterna alltid undviker att tala om de skattehöjningar som de faktiskt föreslår, och här handlar det om 15 gånger mer än den biomoms som Jörgen Warborn ägnade en stor del av sitt anförande i talarstolen åt. Därför var det bra att han kom ned på banan för att berätta att detta är ett förslag som Moderaterna vill gå till val på.

Fru talman! Detta är ett motionsbetänkande, och förslaget om momshöjningen är inte med i detta betänkande. Detta handlar om motioner. Förslaget om momshöjning finns med i den vanliga budgetberedningen. Jag valde att fokusera på det som står i betänkandet.

Jag har ytterligare en fråga, och den gäller avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Det är en fråga som har aktualiserats i samband med det stora flyktingmottagandet. Det går ut på att privata företag kan omvandla lokaler till bostäder. Gör man det kan man som företagare och fastighetsägare drabbas av en ganska omodern lagstiftning som leder till högre hyror och stor osäkerhet. Man kan som fastighetsägare bli återbetalningsskyldig för moms tio år tillbaka i tiden genom att göra en sådan omvandling. Moderaterna vill se över denna lagstiftning och eventuellt modernisera den.

Miljöpartiet vill inte göra denna översyn, utan man skriver i betänkandet att man utgår från att regeringen från sitt håll ser över möjligheterna att förenkla för enskilda och företag som vill hyra ut lokaler som flyktingbostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Jag vill fråga Rasmus Ling: När tror han att regeringen ska göra denna översyn? Kommer det att ske den närmaste månaden? Kommer det att ske innan mandatperioden är slut? Eller kommer det att ta ett år? Det är en ganska relevant fråga med anledning av att just denna skrivning är exakt densamma som Rasmus Ling och regeringspartierna hade för exakt ett år sedan. Moderaterna har en reservation på detta område och driver på i denna, men ni är mycket passiva. Vi tar fortfarande emot många flyktingar. Detta är därför en mycket aktuell fråga.

Herr talman! Det är mycket glädjande att nu höra ett moderat engagemang för att Sverige ska ta emot flyktingar och för att man ska kunna få fram bostäder till flyktingar som kommer. Tyvärr ser vi bland moderater runt om i landet att de med alla till buds stående medel gör allt för att hindra att människor kommer till moderatstyrda kommuner. Och de vill att de flyktingar som har fått en bostad ska flytta till andra städer när etableringstiden har gått ut. Vi har sett det runt om i landet. Regeringen har varit aktiv för att de ska kunna bo kvar och vidtar nu åtgärder för att det ska bli så.

En anledning till att man inte har gjort något när det gäller denna fråga kan vara att vi har haft en pågående situation under lång tid med moderatkommuner runt om i landet som inte har tagit ansvar för situationen och som inte har velat ta det rättmätiga ansvar som vi måste ta för att klara denna situation nu och för att vi också ska kunna klara den framöver.

Detta är en fråga som jag också är beredd att se över. Jag tror att vi måste vända på väldigt många stenar i fråga om detta för att kunna klara det.

Det är bra att Jörgen Warborn är engagerad. Jag hoppas att du kan tala med flera av dina partikollegor, eftersom alla i ditt parti inte är med på banan i denna fråga.

Herr talman! För ett par veckor sedan höll Vänsterpartiet sin partikongress. Då röstade vi för en valplattform. I denna valplattform försökte vi verkligen formulera just en vision av det Sverige som vi vill ha. Det är ett Sverige som är jämlikt. Vi har sett hur ojämlikheten har ökat i Sverige under många år. Därför är det viktigt att veta att om man lägger sin röst på Vänsterpartiet röstar man för ett jämlikare Sverige.

Herr talman! Sverige är ett land där vi har möjligheter att skapa ett gott liv för alla oss som lever här. Mitt inlägg här bygger mycket på det som står i vår valplattform som jag talade om, Det har mycket att göra med just omfördelningspolitik. Vi kan inte skapa ett jämlikt Sverige om vi inte har en jämlik omfördelningspolitik som bygger just på skattepolitiken. Det är det som vi diskuterar här i dag.

Vi har möjligheter att skapa ett gott liv för alla oss som lever i detta land. Den samlade rikedomen är större i dag än någonsin. Trots detta är det många som inte får del av framgången.

Herr talman! Vi ser hur de ekonomiska klyftorna ökar, och en liten ekonomisk elit drar ifrån oss andra. Vi ser hur de rikaste blir rikare medan fattigdomen ökar. Vilka möjligheter man har i livet bestäms i dag av plånbokens storlek och av vilket kön och vilken hudfärg man råkar ha. Det är det som avgör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Vi ser hur välfärden nedmonteras och hur de mest utsatta angrips. Det är pensionärer som inte får pensionen att räcka till, trots att de har jobbat hela livet och bidragit till samhällsbyggandet. Det är den stora majoriteten kvinnor som ofta får lägre inkomster och sämre arbetsvillkor än män. Det är alla de som inte kan få ett fast och tryggt arbete utan får nöja sig med tillfälliga, otrygga jobb och arbetsvillkor som ständigt försämras och undermineras. Det är hundratusentals som har svårt att hitta ett boende som passar deras liv och deras ekonomi. Det är de som lånar mer än de har råd med för att de ska ha någonstans att bo. Det är alla de vars vardag inte skulle fungera utan LSS-insatser som personlig assistans och som i dag förlorar sin assistans, eller som riskerar att göra det.

Hur är detta möjligt när vi samtidigt är rikare än någonsin i Sverige? Det enkla svaret, vilket samtidigt är ganska komplicerat, är att vi inte har en jämlik omfördelningspolitik. Vänsterpartiet strävar efter och jobbar varje dag för att skapa just detta.

Vi ser hur konsumtionen bland de rikaste når nya höjder. Det är 1 procent av befolkningen som är mycket rik och som blir rikare. Med denna rikedom kommer den ökade konsumtionen.

Många politiker talar mycket om jämlikhet, också här i kammaren. Men det hjälper inte att tala om den hela tiden, utan man måste ha förslag som faktiskt förändrar och som skapar jämlikhet. Därför måste vi utforma vår skattepolitik för att utjämna klyftorna. Vi ska utforma den som ett styrmedel för att skapa ett socioekonomiskt, kulturellt och miljömässigt hållbart samhälle. Skattepolitiken har alltså en fördelningspolitisk effekt.

Herr talman! Mervärdesskatten är en allmän skatt på konsumtion av varor och tjänster. Skatten tas ut i varje led i produktions- och distributionskedjan. Den näringsidkare som omsätter en vara eller en tjänst är normalt skyldig att betala skatt. Avsikten är att skatten ska föras framåt i kedjan för att till slut belasta konsumenten. Det är alltså konsumenten som i slutändan betalar den. It makes sense. Om konsumenten ofta är den som faktiskt har samlat på sig rikedomar, då är det viktigt att det är konsumenten som bidrar mer. Det är det som Vänsterpartiets politik bygger på, alltså att man bidrar efter förmåga. De människor som är rikast och som konsumerar mest får bidra efter sin förmåga.

Herr talman! Ofta brukar man höra i denna debatt, framför allt från den borgerliga sidan, att välstånd skapas av företag. Företagande är otroligt viktigt för ekonomin. Men det är människor som arbetar som skapar välstånd i ett land. Det måste vi vara mycket tydliga med. Därför är det viktigt för oss att förstå att det är arbetare som är förutsättningen för att företagandet ska fungera. Det är de som arbetar som ser till att företagandet skapar just det välstånd som vi är ute efter.

Herr talman! Mervärdesskatten är en viktig inkomstkälla - den beräknas ha svarat för 41 procent av statens skatteintäkter år 2016. Den är oerhört viktig för att finansiera välfärden, samtidigt som den hjälper till att skapa en jämlik omfördelningspolitik.

Vänsterpartiet anser däremot att det är synd att EU blandar sig i och ständigt försöker påverka utformningen av mervärdesskatten i Sverige. Det är ingen överraskning att Vänsterpartiet är emot förflyttningen av svenska folkets makt, och i synnerhet den ekonomiska makten, till EU. Det är vi emot; det är ingen överraskning. Den svenska ekonomin och skattepolitiken ska utformas av de förtroendevalda, folkvalda politikerna i denna kammare i Sveriges riksdag, ingen annan. Det är vi väldigt tydliga med.

Mervärdesskatt

Herr talman! Vänsterpartiet delar självklart regeringens ambitioner när det gäller tydlighet, enkelhet och förutsägbarhet i de regelverk som tillämpas för skatteuttag. Det gäller särskilt de skatteuttag som berör ett stort antal skattskyldiga eller skatteuttag som av olika skäl är särskilt viktiga. Det är viktigt att arbeta för att regelverken så långt som möjligt ska vara lätta att förstå, för att vi ska undvika onödiga stora administrativa kostnader.

Därför tycker vi att det är bra att regeringen har tillsatt en utredning för att göra en översyn av mervärdesskattelagstiftningen i syfte att förbättra den med en tydligare struktur, överskådlighet samt språklig modernisering.

Herr talman! Vänsterpartiet stöder betänkandet och utskottets förslag till beslut.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 mars.)