Nya skatteregler för företagssektorn

Fru talman! Som sverigedemokrat ser jag positivt på ambitionerna att åstadkomma ett internationellt, frivilligt, mellanstatligt ramverk inom ramen för OECD vad gäller hantering av skatteundandragande. Jag tror att detta är den enda vägen att gå för att uppnå effekt i vad man avser att åstadkomma. Regeringens proposition är ett viktigt steg i denna riktning. Varken Sverige enskilt eller EU kan få till stånd ett regelverk som motverkar skatteundandragande eftersom problemet är internationellt till sin natur.

Det är därför rimligt att införa de föreslagna begränsningsreglerna för ränteavdrag med utgångspunkt från den internationellt sett mest vanligt förekommande ebitdaregeln. Det är också en förutsättning för att uppnå syftet att andra former av kryphål täpps igen så att skattebasen inte eroderas i det fördolda, exempelvis när det gäller räntekostnaders andel av tillgångsvärden, koncerninterna skulder, leasingkontrakt och möjligheten att rulla vidare negativa räntenetton mellan bolag.

Det är också en förutsättning att samtliga nödvändiga juridiska definitioner av ränta implementeras, att nödvändig kronologisk ordning tillämpas i de skattejuridiska regelverken och att skiljelinjer mellan bolagsformer för att kunna ta del av detta regelverk också implementeras samt att vissa förenklingsregler tillämpas.

Däremot finns det några andra förslag i propositionen som ger anledning att fundera över hur regeringen egentligen har tänkt. Det handlar bland annat om småföretag, men även om förslag som inte direkt har med huvudförslaget att göra utan tycks beröra helt andra politiska områden.

Fru talman! Vi ser och förstår de goda intentioner som regeringen har haft med att använda ändrade regler för att få fler hyresbostäder byggda som ett led i att försöka motverka problemen på bostadsmarknaden. Det är positivt att regeringen vill försöka lösa problemen. Men en fråga som bör ställas är varför ett sådant förslag har bakats in i en stor och viktig bolagsskattereform. Det är min första invändning. Jag tycker att det underminerar frågans dignitet när man förfar på detta vis.

Min andra och viktigaste invändning är att så länge man varken har infört en mycket mer begränsad invandringspolitik eller har verkställt beslut om återvandring av personer utan asylskäl, vilket man tidigare har aviserat, är det inte sannolikt att nyproduktion av hyresrätter enskilt räcker till för att lösa problemet med bostadsbrist. Invandringspolitiken påverkar i långt större utsträckning bostadspolitiken på efterfrågesidan än vad detta förslag påverkar utbudssidan. Varför inte lösa grundproblemet i förväg i stället för att försöka hantera symtomen i efterhand?

Fru talman! Vidare är vår uppfattning att schablonintäkten på avdrag för avsättning till periodiseringsfond inte ska höjas för att sedan beskattas. Periodiseringsfonderna är ju en metod för att flytta skatt mellan räkenskapsåren. Det verkar här som om man helt har missat poängen med periodiseringsfonder över huvud taget.

Man har också riktat udden mot försäkringsbolagen och den så kallade säkerhetsreserven. Man kan betrakta uppkomna vinster under ett år som åtminstone delvis redan intecknade för kommande förluster. Det är därför rimligt att bolaget får sätta av obeskattade vinstmedel i en reserv som kan användas för att täcka kommande förluster i försäkringsrörelsen.

Regeringen föreslår också en tillfällig begränsning av underskottsavdrag för juridiska personer. Det skulle innebära en oklarhet i beskattningen med ett tydligt avsteg från principen att bolagets resultat är grunden för beskattning. Jag vill inte se en vinstskatt som inte baseras på ett positivt resultat, alltså en skatt som skulle kunna belasta även ett negativt resultat. Det vore orimligt både ekonomiskt och ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Med anledning av detta bör förslaget inte genomföras.

Avslutningsvis är det viktigt att se hur den här typen av förändringar har ett gott samhällsekonomiskt syfte samtidigt som de på ett drastiskt sätt kan påverka vissa företag i ganska stor utsträckning. Det är rimligt att ge företagen ordentligt med tid att anpassa sina räkenskaper utifrån de nya villkoren. Vissa företag kan ha en mångfald av uppställningar på sina balansräkningar och resultaträkningar som gör att de i flera steg behöver fasa ut del för del från sin ekonomi. Därför bör ikraftträdandet av förslagen ske senare.

Jag yrkar bifall till SD:s reservation 1.

Fru talman! Det är oerhört viktigt att arbetet inom EU för att motverka skadlig skattekonkurrens fortsätter. Vänsterpartiet är positivt till det arbete som pågår inom både OECD och EU. Vi välkomnar Företagskommitténs slutbetänkande om att minska de skattemässiga skillnaderna mellan finansiering med eget och lånat kapital. Men detta är också det enda vi är positiva till i förslaget.

Regeringen levererar ett urvattnat förslag som inte kommer att leda till några stora förändringar. Låt mig förklara varför.

För det första är avdraget mot ebitda alldeles för högt. Regeringen föreslår 30 procent. Vänsterpartiet vill att det ska ligga på 25 procent eftersom en sådan nivå skulle innebära att 87 procent av de noterade multinationella företagsgrupper som redovisar positivt ebitda i princip skulle kunna dra av sina externa nettoräntekostnader helt och hållet.

För det andra anser Vänsterpartiet att beloppsgränsen i förenklingsregeln är så hög att det undergräver syftet med hela reformen - utjämningen mellan eget och lånat kapital och att undvika skatteflykt. En lämplig nivå för beloppsgränsen anser vi vara 100 000 kronor, i stället för regeringens förslag om 5 miljoner. En beloppsgräns på den nivån skulle innebära att ca 75 procent av aktiebolagen skulle kunna tillämpa förenklingsregeln och därför inte omfattas av den generella ränteavdragsbegränsningen.

Slutligen måste bolagsskatten uppmärksammas. Den svenska bolagsskatten har sänkts i flera steg under de senaste tio åren. År 2009 sänktes den från 28 procent till 26,3 procent, och under 2013 sänktes den till dagens 22 procent. Den svenska bolagsskatten ligger därmed under OECD-snittet på 23,5 procent. Nu vill regeringen sänka den igen, till 20,6 procent.

Det ska tilläggas att den svenska avskrivningsregeln är mycket förmånlig i ett internationellt perspektiv. Det är helt enkelt lätt att vara företagare i Sverige i dag. Vinsterna i bolagssektorn är därtill höga, och det har varit så under lång tid. Skatt är till för att betalas för att den i slutändan tillfaller oss alla och, med rätt politik, dem som behöver den allra mest. Det inkluderar även småföretagare, entreprenörer och personer med osäkra anställningar. Därför finns det ingen mening med att sänka bolagsskatten för företag som det går bra för eller att ge olika slags avdrag till företagare som inte behöver det.

Jag yrkar bifall till reservation 2.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 3.

Skattereglerna inom företagssektorn är en stor och komplex katalog av regler för en mängd olika situationer. I den proposition som ligger bakom dagens betänkande från skatteutskottet föreslås ett antal förändringar i viktiga delar av dessa skatteregler.

I huvudsak tar förslagen fasta på det viktiga arbetet mot skatteundandragande och vinstförflyttning. Det är ett växande problem som har utvecklats genom en alltför snabb och hämningslös globalisering. Multinationella bolagskonstruktioner har byggts upp till svårgenomträngliga konglomerat av företag som flyttar vinster mellan marknader för att undgå att betala skatt där vinsterna uppkommer.

Denna utveckling ligger bakom många av de samhällsproblem som ses världen över. Därför har G20-länderna år 2015 gett OECD, den gemensamma organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, i uppdrag att bygga en stomme till relevanta skatteregler som kan möta aggressiv skatteplanering på ett gemensamt och strukturerat sätt på den internationella arenan.

Fru talman! Detta är ett ambitiöst projekt som har gått ganska snabbt att utveckla, men där arbetet med att anpassa regelverk kommer att fortsätta under lång tid. Arbetet resulterade i det så kallade BEPS-projektet, som syftar till att undanröja förhållanden som bidrar till skatteundandraganden och vinstförflyttning.

OECD var tidigt ute med att skapa en mall för hur länder bör bygga avtal om ömsesidiga regler för beskattning av ekonomisk aktivitet som rör sig över två länders gränser, så kallade skatteavtal. Den mallen är i dag rutin i länders bilaterala avtalsskapande på detta område. BEPS-projektet definierar ett antal problem men också åtgärder som syftar till att undanröja dessa problem. Metoden att hantera regeluppbyggnaden för att undanröja problemen är en utvidgning av de gamla skatteavtalen.

Europeiska rådet har antagit ett rådsdirektiv som fastställer vissa regler som i väsentliga delar ansluter till de principer som OECD-BEPS har fastställt. Det handlar bland annat om att begränsa till exempel avdragsrätt för räntekostnader som uppkommer inom multinationella företagsgrupper med syftet att flytta vinster till ett annat land än där de uppstår för att minska skattekostnaden i det landet.

I propositionen har regeringen elva olika huvudförslag till åtgärder på detta område. Förslagen läggs fram med stöd av bland annat det nämnda EU-direktivet och med hänvisning till OECD:s BEPS-projekt.

OECD-BEPS har i sin åtgärd 4, av totalt 15, pekat ut vissa räntearrangemang och närbesläktade åtgärder som indikation för skatteundandragande. Man föreslår därför införandet av begränsning av avdrag för räntor och andra kostnader som uppkommer i sådana sammanhang.

Fru talman! I EU-direktivet finns också föreskrifter om sådana åtgärder med inriktning på företagsgrupper med internationell förgrening. Ett problem i sammanhanget är att man vill komma åt de transaktioner som är skapade för att minimera skatteinbetalningen, men samtidigt inte hindra företag som har legitima skäl att finansiera tillgången till externt kapital som behövs för att bygga och utveckla den egna verksamheten. Sådan finansiering måste vara möjlig att hantera på ett seriöst sätt. Direktivet ger också öppningar för att undanta vissa situationer som är fullt legitima och kommersiellt relevanta genom sina miniminivåer på åtgärder.

Här finns ett antal svåra gränsdragningsproblem som måste hanteras. Tyvärr har regeringen valt att lägga sitt förslag på en övergripande bruttonivå som skapar ett okänsligt regelverk och som riskerar att hämma tillväxten, till exempel på områden med stora investeringskrav. Själva idén med åtgärden är att minska oskälig omflyttning av vinster mellan olika länder. Därmed skapas problem, som beror på att tillämpningen av reglerna görs generell för alla företag, som slår mot seriösa företag eller koncerner som har sin verksamhet förlagd i Sverige.

Möjligheten att finansiera en verksamhet med externa pengar utan att tvingas tunna ut ägandet i det egna bolaget är en nödvändig förutsättning för många företags möjlighet att utvecklas och bedriva en seriös verksamhet. Regeringen har fastnat i fällan att betrakta alla ränte- och finansieringskostnader som oegentligheter och försök att undandra sig skatt. Ingenting kan vara mer felaktigt.

En mycket lång rad av remissinstanser pekar på att detta förslag inte är tillräckligt genomlyst utifrån de olika typer av förutsättningar som råder inom olika branscher. Kapitalintensiva verksamheter kommer att missgynnas kraftigt av den föreslagna ändringen, och det riskerar att få allvarliga negativa effekter på såväl den offentliga som den privata investeringsviljan.

Tillgången till riskvilligt kapital är en grundläggande förutsättning för företagsutveckling, vilket regeringens förslag äventyrar. Att föreslå så långtgående begränsningar av avdrag för kostnader som härrör från kapitalförsörjningen riskerar att medföra mycket allvarliga konsekvenser för många olika företag. Detta påpekas av en mängd remissinstanser, som anser att lagen borde ansluta till de miniminivåer som direktivet sätter. Jag delar den uppfattningen, i vart fall initialt.

Målsättningen att minska skatteundandragande är nödvändig och viktig att uppfylla. Men samtidigt får vi inte bygga system som innebär att vanlig seriös finansieringsverksamhet omöjliggörs eller försvåras. Man borde ha tagit till vara de möjligheter som ges i EU-direktivet till att sätta gränser och göra undantag som gör att regelverket träffar rätt typ av företag. Nu leker regeringen blindbock och försämrar förutsättningarna för investeringar i Sverige.

Fru talman! Räntor och närbesläktade kostnader kan utgöra allt från oseriösa företags försök att genom räntesnurror och liknande arrangemang undandra sig skatt till seriösa kostnader för att köpa tillgång till nödvändigt rörelsekapital. Genom att dra alla över en kam, som regeringen gör genom detta förslag, skapas en lång rad orättvisor och spärrar som kommer att ge oönskade negativa effekter i olika branscher. Exempel som lätt kan förutses är minskat bostadsbyggande, stora problem för kapitalintensiv industriverksamhet, minskad tillväxt inom såväl offentliga som privata investeringar och mycket annat.

Fru talman! Alternativ för Sverige föreslår att riksdagen avslår förslaget till generell begränsningsregel för ränteavdrag och att regeringen i stället återkommer med ett förslag till avdragsförbud som adresserar oönskade konstruktioner som inte är kommersiellt motiverade. Vi föreslår också en ändrad beloppsgräns i den föreslagna förenklingsregeln för leasingavgifter, som kommer att innebära att företag som leasar dyra produktionsinventarier kommer att missgynnas. Regeringen försöker mildra de negativa effekterna genom att kompensera med en liten minskning av bolagsskatten. Men även denna åtgärd är alltför trubbig och för liten för att kunna anses vara en fullgod kompensation.

Det är tråkigt att regeringen genom sin brist på förståelse för olika branschers förutsättningar inte ser de problem som skapas med lagförslaget. Jag menar att man behöver identifiera riskarrangemang och bygga lagregler med avdragsförbud som träffar sådan verksamhet men som också låter sunda affärsmekanismer vara. Det måste helt enkelt finnas en känslighet även i lagstiftningen som gör att vi bygger en stark mur mot oegentligheter och samtidigt skyddar seriös verksamhet som behövs för att stärka svensk konkurrenskraft gentemot omvärlden. Det är också tråkigt för svenska företag att allianspartierna lägger sig platt och inte manifesterar sina avvikande åsikter i en reservation. De visar därmed, återigen, att decemberöverenskommelsen lever.

Fru talman! Svenska företag står inför en av de största skattereformerna på över 25 år. Anledningarna till detta är dels ett EU-direktiv som innebär att medlemsstaterna måste införa ränteavdragsbegränsningar och regler mot skatteflykt, dels att OECD:s rekommendationer gällande skattebaserodering och vinstförflyttning delvis inkluderas. Det har varit angeläget att företag i god tid får klarhet i vad den nya lagstiftningen innebär. Regeringens hantering av den nu aktuella lagstiftningen lämnar i denna fråga mycket i övrigt att önska vad gäller just beredning och färdigställande av förslag.

Fru talman! Under den utdragna processen med att ta fram den proposition vi nu diskuterar har Centerpartiet haft en tydlig uppfattning. Redan i förra höstens budgetmotion var vi tydliga. Vi klargjorde då att ränteavdragsbegränsningen bör ligga på 30 procent, och en skatteneutral effekt för företagen måste vara utgångspunkten.

Ledstjärnan i vår syn är att de svenska företagens konkurrenskraft ska värnas. Implementeringen av direktivet får aldrig innebära att våra företag får en försämrad konkurrenskraft gentemot sina konkurrenter i andra EU-länder. Att de små företagen i största möjliga utsträckning ska undantas är en självklarhet för oss. Det är inte för dem som EU-direktivet är ämnat.

Fru talman! Vi ska fatta beslut om den nya lagstiftningen här i kammaren i morgon. Det nya förslaget kommer att träda i kraft från och med den 1 januari 2019. Konsekvenserna kommer att behöva bevakas och utvärderas under lång tid. Detta är i många avseenden en historisk skattereform när det gäller detaljeringsgrad och därmed de nya förutsättningar som företagen har att hantera.

I den nya lagstiftningen finns ett huvudsyfte att ytterligare skärpa regelverket kring räntesnurror. Just när det gäller räntesnurror påbörjade alliansregeringen ett arbete och gjorde förändringar.

Det är också fråga om att i den nya lagstiftningen jämna ut skillnader mellan eget och lånat kapital och att förhindra skatteundandragande.

De allra flesta företag i Sverige är små företag. Hela 99,9 procent av alla företag är små eller medelstora. Dessa företag torde inte ägna sig åt olika former av avancerad internationell skatteplanering.

Jag har många gånger stått här i talarstolen och påpekat att det är i de små och medelstora företagen som jobb skapas. Då ska de kunna göra just det - skapa jobb - och inte behöva ägna sig åt omfattande byråkrati.

Vi kan konstatera att regeringen i stor utsträckning har lyssnat på den kritik som har framförts mot ursprungsförslaget. Det är positivt att regeringen väljer att lägga fram ett förslag som är i linje med vad som gäller i våra grannländer och att man ser till att betydligt fler småföretag undantas från ytterligare reglering.

Som jag nämnde inledningsvis kommer lagstiftningens konsekvenser att behöva utvärderas. Det finns några områden som vi är särskilt angelägna att se över.

Det gäller bostadsförsörjningen. I Sverige står vi inför nya utmaningar framgent, och enligt prognoser blir de större. Vi är fortfarande oroade över vilka konsekvenserna blir av regeringens förslag när det gäller produktion av framför allt bostäder med hyresrätt. En minskad bostadsproduktion är allt annat än önskvärd.

Fru talman! Regeringen har under mandatperioden väsentligt ökat företagens administrativa kostnader. När nya skatteregler införs är det rimligt att se över existerande. De nu föreslagna skattereglerna påverkar företag olika, vilket är rimligt med hänsyn till att det är beskattning av lånat kapital som behandlas.

Bolagsskatten måste vara konkurrenskraftig i ett europeiskt sammanhang inte bara vad gäller skattenivå utan även på det sätt som bolagsskatten tas ut. Konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen blir olika för kapitalintensiva respektive icke kapitalintensiva branscher.

Likaså riskerar familjeägda företag att behöva se över sin verksamhet, eftersom dessa inte har samma möjligheter som till exempel börsnoterade företag att jämna ut förhållandet mellan eget och lånat kapital. Därför är det viktigt att noggrant utvärdera hur regelverket påverkar just dessa företag.

Fru talman! Detta var några av de frågor som fortsatt behöver ses över och utvärderas, men det finns fler.

Centerpartiets grundprincip är att när nya regler införs ska gamla tas bort. Annars lyckas vi inte ens hålla halt i ökningstakten i krånglet. Vi har även föreslagit att regelförenklingsarbetet ska inkludera skatteadministration, eftersom det är en stor del av företagens administrativa kostnader. De har dessutom har ökat under senare år.

Världsbankens jämförelser visar att svenska företag har betydligt större omfattning på skatteadministration än företag i våra grannländer. Så ska det inte vara. Här krävs det krafttag.

Fru talman! Vi har från Centerpartiet ett särskilt yttrande. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i skatteutskottets betänkande 25.

Fru talman! Det har varit en lång resa. I dag är det debatt i kammaren, och i morgon är det beslut. Det har varit en lång resa för att kunna påverka förslagen.

Den tidigare regeringen beslutade den 13 januari 2011 att tillkalla en kommitté, som antog namnet Företagsskattekommittén, med uppdrag att se över beskattningen av bolag. De kom med sitt förslag den 12 juni 2014. Man föreslog då att en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn i kombination med en sänkning av bolagsskatten skulle införas.

Sedan fortsatte resan. Den 5 oktober 2015 lämnade OECD rekommendationer mot skattebaserodering och vinstförflyttning avseende ränteavdragsbegränsningar. Stafettpinnen togs därefter över av EU. Den 12 juli 2016 antogs rådets direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion.

Detta har varit viktiga steg i resan framåt. I dag levererar vi saker som är bra för jobben och tillväxten i både Sverige och EU. Det är naturligtvis en bra sak om man kan bekämpa skattefusk och skatteundandraganden.

Efter OECD:s rekommendationer och EU-direktivet tog Finansdepartementet fram promemorian med titeln Nya skatteregler för företagssektorn. I promemorian lämnades det två alternativa förslag på utformning av en generell ränteavdragsbegränsningsregel. Efter en remissomgång bestämde sig regeringen för att skicka följande förslag till riksdagen.

Alltför förmånliga skatteregler för ränteavdrag kan leda till skattebaserosion och vinstförflyttning. Med hänsyn till detta och för att förbättra den skattemässiga neutraliteten mellan eget kapital och lånat kapital samt för att möjliggöra en breddning av bolagsskattebasen föreslår regeringen en generell begränsning av ränteavdragen i bolagssektorn.

Det ska införas i en av de former som var remitterade. Det kallas ebitdaregeln. Det är rörelseresultat före räntor, skatt, nedskrivningar och avskrivningar. Förslaget innebär att avdragsutrymmet uppgår till 30 procent av ebitda. Detta kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20 procent. Alltså sänks bolagsskatten i vårt land. Men av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen under de två första åren att vara 21,4 procent.

En förenklingsregel föreslås som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 miljoner kronor. Ett sådant avdrag får göras i stället för ett avdrag med 30 procent av avdragsunderlaget enligt ebitdaregeln.

Olikheter i nationell lagstiftning vad gäller skattemässig behandling av både företag och finansiella instrument gör det möjligt för skattskyldiga, särskilt företag i intressegemenskaper med företag i andra länder, att använda gränsöverskridande skatteplanering för att undkomma skatt. I det internationella samarbetet genom OECD ser vi till att neutralisera lite av de olika skattemässiga effekterna.

Införandet av generellt utformade regler som begränsar ränteavdragen föranleder även behov av att definiera uttrycken "ränteutgifter" och "ränteinkomster". Det görs också i detta förslag. Det införs regler som innebär att räntedelen i leasingavgiften vid finansiell leasing skattemässigt ska behandlas som en ränteutgift.

Den senaste diskussionen i debatten har gällt att det kommer att drabba företag som investerar i bostadshus. Regeringen har lyssnat på förslagen. Nu finns det regler om värdeminskningsavdrag för hyreshus så att det inte påverkar nyproduktionen.

Fru talman! Det har varit en lång resa. I morgon fattar vi beslut. Den 1 januari 2019 har vi ett nytt företagsskattesystem på plats.

Fru talman! Svenska företag står inför en av de största företagsskatteförändringarna på över 25 år. Företag har tyvärr lämnats i ovisshet om förändringarna av mycket centrala företagsskatteregler under flera år. Tidigare talare, socialdemokraten Jörgen Hellman, kallar det en lång resa. Vi från Alliansen kallar det för en alldeles för lång och onödigt lång resa.

Regeringen har nämligen inte prioriterat svenska företags behov av långsiktighet, tydlighet och klara besked. Detta har skett trots många påminnelser här från riksdagens kammare, från svenska företag och från näringslivet.

Dagens skattesystem gynnar lån framför eget kapital genom regler om ränteavdrag. Det leder till att företag lånar mer än vad de annars skulle ha gjort, vilket ökar sårbarheten i ekonomin. För att minska spänningen bör likabehandlingen öka mellan lånat kapital respektive eget kapital när det gäller beskattning.

Moderaterna påbörjade tillsammans med de övriga allianspartierna detta arbete redan under alliansregeringens år genom att tillsätta en parlamentarisk utredning för att värna de långsiktiga och förutsägbara skattereglerna för svenska företag. Företagsskattekommittén tillsattes i och med behovet av att reformera delar av företagsskattereglerna. Reformen behöver vara kostnadsneutral för att minska de negativa effekterna och för att värna svensk konkurrenskraft. Det var väldigt tydligt uttalat då, och det är lika uttalat nu.

Fru talman! Vi vill bygga Sverige starkare genom att stärka konkurrenskraften ytterligare. Vår utgångspunkt har varit att stärka konkurrenskraften och att inte låta Sverige halka efter mot omvärlden, mot den nära omgivningen eller längre ifrån. Sverige är ett litet, starkt exportberoende land där svenska företag varje dag, året runt, måste kunna handla och göra det konkurrenskraftigt. Företag och företagare är grunden för både jobb, tillväxt och välfärd i hela vårt land.

Vi har därför förespråkat att de regler som utformas ska vara så lika våra grannländers och övriga EU-länders som möjligt, exempelvis vad gäller avdragsutrymmet, tillsammans med de förenklingsregler som innebär att företag som har ett negativt räntenetto kan undantas.

Vår inställning skilde sig markant från det förslag som regeringen presenterade så sent som förra sensommaren och i början på hösten och som sedan remissbehandlades. Det var helt avgörande redan då - och det är det fortsatt - att man sänker bolagsskatten för att möjliggöra en minskning av effekten på företag som drabbas av de nya reglerna och för att fortsatt långsiktigt stärka den svenska konkurrenskraften.

En kostnadsneutral reform för företagen handlar om att bolagsskatten måste sänkas i flera steg. Denna resa påbörjas nu, och det ser vi positivt på. Men den måste också fortsätta. Reformen behöver som helhet vara kostnadsneutral. Det finns nu en oro för att reformen är överfinansierad. Allt handlar om att minska de negativa effekterna och att värna svensk konkurrenskraft.

De nya skattereglerna kommer att sänka skatten för vissa och höja den för andra. Effekten för företag som drabbas blir mindre vid en större bolagsskattesänkning. Det är klart att vi hade velat se en sådan större sänkning redan nu.

En sänkning är viktig i flera steg. Mot den bakgrunden är det olyckligt att regeringen inte riktigt fullt ut prioriterar denna långsiktighet och konkurrensförutsättningarna för de svenska företagen. Vi vet att vi är i slutet av en ganska lång högkonjunktur, och vi vet att vi snart går in i en konjunktur som kommer att bli tuffare för svenska företag när konkurrenskraften verkligen sätts på spel. Det är därför helt nödvändigt att fortsätta att stärka svenska företags konkurrenskraft.

Fru talman! Parallellt med att ta viktiga steg för att förhindra internationell skatteplanering har det tagits flera olika steg, inte minst på europeisk nivå. Detta arbete har resulterat i att Sverige samtidigt har en skyldighet att implementera EU-direktiv som syftar till att förhindra skatteundandragande. Mer precist innehåller EU-direktivet regler för att motverka internationell skatteplanering genom utnyttjande av ränteavdrag. Implementeringen återstår och har inkluderats i regeringens förslag som en del av de förändrade företagsskattereglerna.

Fru talman! Det är positivt att regeringen väljer en lösning som ligger i linje med grannländernas och att man ser att det är betydligt fler småföretag som kommer att undantas från regleringarna. Tyvärr innebär dock regeringens senfärdighet att företagen inte ges tillräcklig tid att anpassa sig till de nya reglerna.

Vi är således fortsatt kritiska till att förslaget dragit ut på tiden, att resan har blivit alldeles för lång och att företagen nu på väldigt kort tid måste anpassa sig. Om regeringen tidigare hade lämnat förslag till riksdagen och om regeringen tidigare hade tagit kontakt med allianspartierna skulle detta självklart gått mycket smidigare. Det gäller också den implementering som nu återstår.

Nu, fru talman, är det viktigt att fortsatt följa konsekvenserna av detta, att följa utvecklingen och att noga följa upp. Det är helt avgörande för den svenska konkurrenskraften. Därför kommer vi moderater att tillsammans med allianspartierna prioritera att fortsatt följa upp dessa konsekvenser.

Fru talman! Det är fyra år sedan den utredning kom som ligger till grund för propositionen. Utredningen tillsattes alltså av den förra alliansregeringen, och dess förslag lämnades över till den sommaren 2014.

Detta bygger i grunden på ett EU-direktiv. Vi har haft väldigt generösa regler i Sverige för företag som har kunnat göra ränteavdrag. I och med det ärende som nu kommer att klubbas kommer det att bli mindre generöst än det har varit tidigare.

Jag kan erkänna att jag själv inte hade koll på alla begrepp när utredningen kom - ebit och ebitda. Det är säkert fler i skatteutskottet som har lärt sig någonting, för ärendet är inte enkelt i alla sina delar. Men i grunden handlar det om att komma till rätta med ett par saker.

Det handlar delvis om en skatteplanering som har funnits och som inte minst BEPS-arbetet inom OECD haft som avsikt att motarbeta. Det är också en viktig sak att utjämna villkoren mellan lånat och eget kapital; inte minst är det principiellt viktigt. I förlängningen kan också riskerna i ekonomin minskas när vi gör det mindre förmånligt att låna. Man kan ju anta att lånen blir mindre när det blir mindre förmånligt.

Man kan beskriva detta som att vi gör det sämre, men man kan också beskriva det som att det helt enkelt blir mer lika villkor. Det är en mer positiv beskrivning.

Den stora fördelen med ärendet är att vi också får möjligheten att sänka bolagsskatten från 22 till 20,6 procent. Eftersom det finns en begränsningsregel som ändå är ganska stor och som gör att de flesta företag helt undantas från minussidan innebär detta att merparten av företagen får sänkt bolagsbeskattning. Det är glada nyheter, inte minst för många av de väldigt små företagen.

Fru talman! Jag noterade att i början av debatten var Vänsterpartiets representant uppe med ganska hånfulla spydigheter mot Sveriges småföretagare. Man beskrev hur enkelt det var, hur stora vinsterna var och liknande. Jag tycker att det är ganska uppseendeväckande att man går upp och säger det men sedan inte ens stannar under debatten och deltar i den.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Från Liberalernas sida har vi ett särskilt yttrande i betänkandet, eftersom vi respekterar den budgetprocess som vi har kommit överens om mellan ett antal av de seriösa partierna här i Sveriges riksdag.

Själva ärendet handlar, som mina kollegor har berättat, om företagsbeskattning och de nya reglerna för ränteavdrag. Det förslag som vi nu har på bordet är betydligt bättre än det allra första förslag som vi såg från regeringen. Det har under processen och den långa resan blivit mer likt de regler man har i andra länder, vilket vi från Alliansens sida har hävdat att det bör vara. Avdragen är upp till 30 procent, till exempel.

När det gäller detta med kostnadsneutralitet har fokus från Socialdemokraterna och regeringen varit på att systemet ska vara kostnadsneutralt. För Gud förbjude att man råkar sänka en skatt lite grann - det vore inte bra! Men vi från Liberalerna och Alliansen har inga problem med att dra ned på skattetrycket. Risken med att inte sänka bolagsskatten mer är att skatterna höjs något, men det får vi se framöver.

Från Liberalernas sida ser vi i stället att fokus borde ligga på att sänka skattetrycket för företagen som har fått en större skattebörda under den här senaste mandatperioden och att vi inte behöver vara rädda för att göra det lite billigare att driva företag i det här landet.

Jag vill höja ett varningens finger gällande detta med bostadsbyggandet. Det är kompenserat i förslaget som vi har, och vi får verkligen hoppas att det håller, men det gäller att hålla båda ögonen på detta så att det inte får negativa effekter för bostadsbyggandet. Det ligger definitivt i farans riktning.

Vi har en snabb digitalisering av världen med en exponentiell tillväxt, och när Sveriges viktigaste lag heter Moores lag är det viktigt att inte tynga företagen med några onödiga skatter eller onödigt regelkrångel. Det kommer vi att jobba med om vi vinner valet tillsammans med kamraterna i Alliansen.

Fru talman! Eftersom jag inte kandiderar till omval är detta mitt sista anförande från riksdagens talarstol. Jag tänkte därför ta tillfället i akt och tacka. Då går det inte, även om timmen är sen, att låta bli att bli lite nostalgisk.

När jag tänker tillbaka är det tillfällena med minst glamour och minst pompa och ståt som jag faktiskt minns mest. Ett exempel är när jag en kall, slaskig och grå januarikväll hoppade på bussen till Valdemarsvik där den lokala partiföreningen bjudit in allmänheten. Ni vet hur det är - någon kokade kaffe och någon hade med sig hembakad kaka. Det kom fyra personer, varav jag var en. En av de andra var nästan helt senil.

Jag minns dessa tillfällen allra mest för att de på något sätt ändå har varit finast. Demokrati kan vara det otroligt ståtliga öppnandet som vi har här när vi inleder riksmötet, men ännu mer är demokrati ett evigt och oglamouröst arbete som pågår varje kväll, varje helg, varje vecka, varje år - år ut och år in. Det är alla de små insatserna som tillsammans gör att vår demokrati faktiskt fungerar. Det tycker jag är mycket, mycket vackert.

Att ha fått tjänstgöra i den högsta beslutande församlingen i vår svenska demokrati är jag väldigt tacksam för. Därför vill jag rikta ett tack främst till väljarna förstås i Östergötland för att de gav mig detta förtroende men såklart också till partimedlemmarna som tyckte att jag var bäst lämpad att denna mandatperiod företräda dem här.

Även om jag lämnar politiken av egen fri vilja kommer jag att sakna den. Att ha fått vara förtroendevald ledamot av Sveriges riksdag kommer alltid att vara det finaste uppdrag jag haft i mitt liv.

(Applåder)

Fru talman! Skatteregler kan man fundera på i ett vitt perspektiv och i ett snävt perspektiv. Det snäva perspektivet finns just i den proposition som ligger på bordet. Den innebär enligt mig en harmonisering av ränteavdragsregler i Europa som jag tror i längden är bra för svenska företag. Så lika regler som möjligt som i övriga Europa gynnar vår konkurrenssituation, därför att vi har starka företag som är duktiga på det de gör. De tjänster eller de produkter som de tillverkar är de duktiga på. Ju mer våra regler är lika de som finns i Europa, desto mer kommer det att gynna de svenska företagen. Men jag tror också att man måste ta fler steg för att ta bort andra delar i skattelagstiftningen som missgynnar svenska företag. Jag hoppas att det kommer under nästa mandatperiod.

Många har talat om att denna proposition som nu ligger på bordet är mycket bättre än vad förslaget var från början. Jag håller med om det men tycker även att det är väldigt sent och att det är svårt för företag att anpassa sig. Det är helt solklart så.

En del i förslaget som är bra är att man minskar bolagsskatten till så småningom 20,6 procent. Jag har dock svårt att utläsa i förslaget om det är kostnadsneutralt eller om det som vanligt blir en ökad skattebörda för företagen. Vi som parti hade gärna sett att bolagsskatten minskades något mer för att säkra att skattebördan faktiskt inte ökar för företagen. Men nu är det förslaget på 20,6 procent som föreligger, och vi står bakom propositionen.

Däremot tror jag att enskilda branscher kan få större problem i och med beslutet i morgon. De branscher som är investeringsintensiva, såsom fastighetsbranschen, kommer att drabbas ganska hårt. Denna proposition kommer oavkortat att bidra till att bostadsbyggandet kommer att minska i Sverige. Det är min fullständiga övertygelse. Detta sker i ett läge då vi som nation skulle behöva byggande av fler bostäder.

Vi märker redan nu att antalet bostäder som byggs minskar på grund av att alliansregeringens åtgärdspaket inte har underhållits av den nuvarande regeringen. Det är dåligt för Sverige och olyckligt för alla de som vill byta boende eller få sitt första boende. Några riktiga reformer på detta område har inte kommit, vilket är beklagligt.

Man kan även se skattereglerna i ett vidare perspektiv. Regeringen har haft chansen att i de 3:12-regler som finns i dag förändra det som inte fungerar, men tyvärr har man inte lyckats lägga något förslag på riksdagens bord. Jag tänker mest på den del som försvårar för generationsskifte av företagen. Vi är alla överens om i partierna att vi måste underlätta och se till så att generationsföretag lättare kan få leva vidare. Ändå har inget förslag kommit till riksdagens bord.

3:12-reglerna borde även moderniseras utifrån småföretagarperspektivet, och det borde göras enklare för den enskilde företagaren att se konsekvenserna av reglerna. Kanske borde förenklingsregeln utvecklas så att den går att använda på fler företagare än bara några få. Men denna mandatperiod blir regeringen svaret skyldig, eftersom det inte blev något förslag alls när det gäller 3:12-reglerna.

Regeringen har också misslyckats med att presentera ett förslag där vi minskar eller hanterar företrädaransvaret på ett bättre sätt, så att företagaren får ta rimliga risker och våra myndigheter inte blir yxan som fäller företagen. Visst ska man utsättas för risk om man startar ett företag, men den ska vara rimlig. Ibland känns det som att godtycklighet i stället för ramar och regler styr, vilket är rättsosäkert. Företrädaransvaret ska användas då människor är grovt oaktsamma och uppenbart inte vill göra rätt för sig. I annat fall bör väl vi som stat se möjligheterna med företagen.

Regeringen har även misslyckats med att göra regelförenklingar för företagare så till den milda grad att man helt struntar i Regelrådet. Nästa mandatperiod borde inriktas på att ta bort krångliga och onödiga regler men även på att förenkla de regler som finns kvar.

Under denna mandatperiod hävdar jag att det har blivit svårare att driva företag i Sverige. Det har skett i en tid då vi behöver fler företagare än någonsin. Dessutom har regeringen gett sig på den bransch som innehåller mest kvinnliga företagare, nämligen välfärdssektorn, och försökt införa ett vinstförbud. Det skulle ha varit en dödsstöt för välfärdsföretag om det hade genomförts.

Regeringen borde underlätta för småföretagare att behålla viktig personal för utvecklingen av företaget genom att göra det möjligt att undanta fler från turordningsreglerna. Det måste vara rimligt att man när man kämpar för att vända en negativ utveckling för företaget bör kunna behålla den personal som är viktig för just den förändringen. Inte heller där har vi sett något förslag.

Regeringen har misslyckats med att göra en riktig skatteväxling i form av att beskatta det som vi inte vill ha mer och lägga de medel man får in på att minska arbetsgivaravgiften. Att få ned kostnaden för att anställa personal är en viktig byggsten för att få ett bra näringsliv i framtiden. Utan företagen förlorar vi stora skatteinkomster till staten. Det bör vara en ren självbevarelsedrift att gynna den del som är viktig för skatteinkomsterna, det vill säga företagen.

Jag tycker mig se mer av en tendens till att man vill nagelfara företagaren och se till att företagaren i alla delar gör allt enligt boken oavsett situation i stället för att se företagaren som det den är. Det är företagarna som ger oss möjlighet att få in skattemedel. Det är de som tillsammans med sina anställda skapar tjänster och produkter som är attraktiva och kan säljas och genom det genererar skatt till statskassan. Att underlätta, ta bort regelkrångel och visa lite tilltro till företagaren vore det minsta man borde begära. Men för att få det kanske vi måste byta regering.

Det är synd att alla inte är i salen, men jag vill påpeka att min ledsamhet kvarstår över att regeringen inte har lyckats ta bort pensionärsskatten. Jag hoppas att vi kan göra det under nästa mandatperiod.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 juni.)