Riksrevisionens rapport om deltagarantal i nya arbetsmarknadspolitiska insatser

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation.

Önsketänkande framför träffsäkra volymbedömningar - så lyder en del av rubriken på Riksrevisionens granskningsrapport som vi nu har samlats för att debattera.

I dag är vår arbetsmarknad extremt segregerad, faktiskt mest segregerad i hela Europa. Orsaken till det kräver inga djupare analyser utan är snarare effekten av en rad dåliga beslut under en lång tid.

I dag ser arbetslösheten ut enligt följande. Bland inrikes födda är den 3,8 procent. Bland utrikes födda är den 15,4 procent. Det ger ett snitt på 6,5 procent. Kopplat till dessa siffror vet vi alla att subventionerade anställningar döljer en stor del arbetslöshet i en lång och stabil högkonjunktur.

Riksrevisionens granskning omfattar tiden mellan 2006 och 2015, då 23 arbetsmarknadspolitiska insatser lanserades av olika regeringar.

Att råda bot på den situation som makthavare har försatt oss i under de senaste decennierna är inte en lätt uppgift, speciellt inte då man valt att blunda för problemen i de parallella utanförskapsområden som man högtravande och ihärdigt har valt att skapa. I sin optimism har man försökt att gjuta olja på vågorna, men detta har gett små och ibland inga resultat alls.

I ett tappert försök att framstå som ansvarstagande har man valt att låta siffrorna se bättre ut än verkligheten. Väldigt många medborgare i vårt land menar att politikerna lever långt ifrån denna verklighet. Rapporten vi nu diskuterar blir ytterligare ett bevis på detta verklighetsfrånvända manér.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om deltagar-antal i nya arbets-marknadspolitiska insatser

Riksrevisionens dom över regeringens agerande talar sitt tydliga språk. Jag skulle som anförande egentligen kunna läsa innantill från rapporten, då den säger allt jag vill säga. Som exempel vill jag lyfta fram tre av de risker som rapporten pekar på.

Den första risken är att 15 procent av de medel som avsatts för programmen inte har använts. Det motsvarar 2,3 miljarder under enbart 2016. Det är pengar som hade kunnat göra stor nytta i mer lönsamma arbetsmarknadsprojekt eller i andra delar av vår gemensamma välfärd, exempelvis inom äldrevården, skolan, polisen eller inom något annat område i välfärden där man i dagens Sverige går på knäna.

Den andra risken är att regeringen i snitt har lanserat två program per år. Riksrevisionen skriver: "I vissa fall har implementeringskostnaderna för dessa insatser varit betydande samtidigt som deltagarantalet inte kommit i närheten av det förväntade. Höga, fasta implementeringskostnader i kombination med ett lågt deltagande innebär höga styckkostnader." Detta är återigen kostnader som skattebetalarna får betala.

Den tredje och sista risken jag väljer att lyfta fram här är det faktum att Arbetsförmedlingen anvisar deltagare till insatser i syfte att öka volymerna. Det gör man snarare än att utgå från det bästa ur den arbetssökandes perspektiv. Det blir inte bra för någon part.

Vad gör vi då åt dessa problem som skapats? Mot bakgrund av detta måste man först förstå att vi i Sverigedemokraterna under lång tid varnat för konsekvenserna av den förda politiken. Det handlar om konsekvenser som vi nu alltmer ser hopa sig i vårt samhälle. Vi hade som ingång aldrig försatt oss i den situation vi nu har. Därför är ett stopp av migration något som vi måste ha för att hantera de problem vi har med segregationen på arbetsmarknaden och i utanförskapsområdena.

Ett annat citat lyder: "Gör din plikt, kräv din rätt." Detta är en värdering som har lagt grunden för det goda samhälle vi i dag lever i. Varifrån citatet kommer är inte helt klarlagt, men troligen har det sina rötter i arbetarrörelsen. Den vanligaste teorin är att det var den socialdemokratiske pionjären August Palm som en gång i tiden myntade begreppet.

Att vi gått ifrån de grundläggande principer som format oss som folk och nation får naturligtvis konsekvenser. Det är ett av de viktigaste fundamenten för att skapa framtidstro, sammanhållning och således också en chans till en rimlig integration. Det handlar om principer som regering efter regering valt att nedmontera i sin ängslighet och rädsla att uppfattas som fientliga mot främlingar.

I våra förslag välkomnar vi personer som konstruktivt vill bidra till vårt gemensamma samhällsbygge. Vi gör skillnad på dem som vill bygga bilar och dem som bränner bilar. Vi gör skillnad på dem som vill bidra till Sverige och dem som av egen fri vilja väljer att åka ned till Mellanöstern för att kriga eller serva terrorister i vidriga, äckliga och inhumana islamistiska terroristorganisationer.

Herr talman! Vi vill därför ställa högre krav på personer vad gäller kunskap om språk, samhälle och jämställdhet, för att ta några exempel. Vill man inte bli en del av det svenska samhället måste man inte det, men då ska man heller inte bo här. Vill man däremot bli en del av vårt samhälle med de värderingar och grundläggande principer vi har går det väldigt bra. Det har vi sett inte minst bland grupper som kommit till Sverige tidigare i historien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om deltagar-antal i nya arbets-marknadspolitiska insatser

Avslutningsvis vill jag säga att det är beklagligt att rapporten fick delrubriken Önsketänkande framför träffsäkra volymbedömningar. I stället borde Träffsäkra volymbedömningar framför önsketänkanden ha fått stå som rubrik för rapporten.

Herr talman! Jag yrkar inledningsvis bifall till förslaget i betänkandet och avslag på följdmotionen.

Det vi diskuterar är Riksrevisionens granskningsrapport om deltagarantal i nya arbetsmarknadspolitiska insatser. Riksrevisionen har granskat 23 arbetsmarknadspolitiska insatser som införts under åren 2006-2015. Enligt granskningen har skillnaderna mellan regeringarnas bedömningar och det verkliga deltagarantalet i insatserna varit stora. Skillnaderna har dessutom ökat över tid.

Utifrån sin granskning rekommenderar Riksrevisionen regeringen att systematiskt ta hänsyn till faktorer som tidigare visat sig påverka deltagarantalet och dokumentera sina antaganden och analyser för att möjliggöra en uppföljning. Riksrevisionen rekommenderar också att regeringen bör redovisa förväntat antal deltagare i insatserna samt säkerställa att det i efterhand går att följa hur många personer som deltagit.

Herr talman! Arbetsmarknadsutskottet instämmer liksom regeringen i de bedömningar och rekommendationer Riksrevisionen redovisar i sin granskning. Utskottet anser att rapporten är både väl underbyggd och väl avvägd.

Vidare noterar utskottet att regeringen arbetar kontinuerligt med att utveckla bland annat beräkningsmetoder och prognosmodeller, dokumentation, uppföljningar och utvärderingar. Utskottet anser liksom regeringen att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till detta arbete.

Herr talman! När det gäller Sverigedemokraternas följdmotion delar utskottet inte motionärernas negativa syn på etableringsåtgärder. Utskottet delar Riksrevisionens uppfattning att det finns utvecklingsmöjligheter i regeringens arbete med bedömning av volymen inför nya arbetsmarknadspolitiska insatser. En utveckling på området kan bidra till ett mer effektivt genomförande av arbetsmarknadspolitiken.

Herr talman! Det är inte första gången eller sista gången vi får höra eller läsa om Sverigedemokraternas negativa och svartmålande bild av läget på arbetsmarknaden. Jag vill ge en annan bild.

De senaste åren har vi socialdemokrater jobbat mycket aktivt på nationell och lokal nivå för att förbättra de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Satsningarna har stor betydelse. Satsningarna ger ett lyft för individen och bidrar på ett avgörande vis till att minska ojämlikhet och segregation.

I dag går fler än 360 000 fler svenskar till jobbet jämfört med hur det var tidigare. Vi har den högsta sysselsättningen på 25 år, och arbetslösheten fortsätter att falla. Ungdomsarbetslösheten, som var skyhög när vi tog över 2014, har pressats till den lägsta nivån på 16 år. Svensk arbetsmarknad är urstark. Jobben växer fram i hela landet. En stark konjunktur spelar självklart roll, men regeringens investeringar i jobb och välfärd ger resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om deltagar-antal i nya arbets-marknadspolitiska insatser

Herr talman! Utvecklingen visar med tydlighet hur fel SD har i sin beskrivning av verkligheten. Nyanlända kommer allt snabbare i arbete. SCB visar att det tidigare tog upp till tio år innan varannan flykting etablerat sig på arbetsmarknaden men att den tiden nu har kortats till nästan fem år. Den tiden har halverats.

Arbetslösheten har minskat bland både inrikesfödda och utrikesfödda. Andelen nyanlända som arbetar eller studerar 90 dagar efter att de lämnat Arbetsförmedlingens etableringsprogram har ökat kraftigt. Under de första sex månaderna 2018 uppgick andelen till 43 procent, att jämföra med 26 procent under samma period 2014.

Det är positivt att utvecklingen går i rätt riktning, men det räcker inte. Mer måste göras för att alla som kan arbeta ska komma i arbete och för att alla som behöver utbildning för att komma i arbete ska få ta del av utbildning. Etableringstiden behöver kortas ytterligare, inte minfst för nyanlända kvinnor.

Herr talman! Flera viktiga reformer har satts på plats för att bättre ta emot och rusta människor som är nyanlända till vårt land att bli del i det fortsatta byggandet av det. Trots att Sverige under många år tagit ett stort ansvar för människor på flykt har vi saknat ett tillräckligt systematiskt sätt att ta oss an integrationen.

Därför har vi infört en bosättningslag som innebär att alla kommuner måste vara med och ta ansvar för mottagandet, särskilt de som har en stark arbetsmarknad.

Vi har infört språkintroduktionen, där man kan kombinera språk, yrkesutbildning och praktik, som ett alltmer effektivt verktyg för integration i arbetslivet.

Vi har infört snabbspåren, som har blivit en allt viktigare insats för att korta tiden från ankomst till jobb för nyanlända som har erfarenhet eller utbildning inom yrken där det är svårt att få tag i arbetskraft. Enligt Arbetsförmedlingen har 8 000 personer deltagit i ett snabbspår sedan starten 2016.

Vi har infört extratjänster, som ger nya möjligheter för långtidsarbetslösa och nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Fler och fler kommuner utnyttjar möjligheten att ta in personer som står långt från arbetsmarknaden som resursförstärkningar i verksamheten. I dag har vi över 11 000 extratjänster i hela landet.

Vi har infört utbildningsplikt för nyanlända, tydligare krav på att ta del av etableringsinsatser som bedöms leda till arbete, fler utbildningsmöjligheter samt de nya introduktionsjobben - ett enkelt och kraftfullt anställningsstöd som ersätter flera gamla stödformer.

Tillsammans med parterna utformar vi nu etableringsjobb. Vi har i dag 340 lokala jobbspår i hela landet med över 3 500 deltagare. Lokala jobbspår är skräddarsydda vägar till jobb hos arbetsgivare som behöver anställa.

Riksrevisionens rapport om deltagar-antal i nya arbets-marknadspolitiska insatser

Vi har skrotat vårdnadsbidraget, som förde utrikesfödda kvinnor längre från arbetsmarknaden i stället för närmare - och som SD vill återinföra, på tal om jämställdhet. Vi har infört begränsningar i föräldraförsäkringen.

Detta var ett axplock av åtgärder för att påskynda och skapa förutsättningar för människor att etablera sig på arbetsmarknaden. Det räcker som sagt inte. Mer behöver göras.

Vi har också i januariavtalet i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet presenterat ett batteri av insatser som ska stärka arbetssökandes möjligheter till jobb.

Herr talman! Till skillnad från Sverigedemokraterna bygger vi broar. Vi bedriver en aktiv arbetsmarknadspolitik som innebär att arbetssökande ska ges tillgång till insatser som stärker deras möjligheter att ta de många lediga jobb där arbetsgivare i dag har svårt att hitta den kompetens de behöver. Det är att investera i ett starkare samhälle där var och en ges möjlighet och plats att vara med i samhällsbygget.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson och Johanna Haraldsson (båda S).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Riksrevisionens rapport om uppfölj-ning av deltagare i Förberedande och orienterande utbild-ning inom etablerings-uppdraget