Socialavgifter

Fru talman! Det här är min första debatt som ledamot av socialförsäkringsutskottet. Det är spännande, och jag är glad över möjligheten att få arbeta med dessa viktiga frågor under en tid framöver. Vi hanterar många spännande frågor i vårt utskott. En av de viktigaste handlar om hur vi finansierar de gemensamma trygghetssystemen. Därför tänkte jag ägna en liten stund åt det tunna betänkandet om socialavgifter. Jag känner en oro; det var min första reflexion när jag kom in som ny ledamot i utskottet. Jag känner en oro för det som är kärnan i den svenska, skandinaviska, nordiska modellen när det gäller sociala trygghetssystem och transfereringssystem. Just nu har vi ett överskott i de sociala avgifterna. Just nu finns det pengar över. Men vad används de till? Och hur kommer de borgerliga att fortsätta agera när det gäller att karva i arbetsgivaravgifterna, att hitta sätt att underifrån bryta loss delar av det som finansierar de gemensamma trygghetssystemen? Där känner jag en oro. Jag vill passa på att tydliggöra att för oss socialdemokrater är arbetsgivaravgifterna ett avstått löneutrymme. Det är avgifter som inte är arbetsgivarnas pengar. Det är arbetstagarna som i löneförhandlingar avstått detta löneutrymme för att kunna ha en gemensam trygghet när man hamnar i sjukdom, arbetshandikapp eller av andra skäl behöver ha en gemensam ekonomisk trygghet. Där är vi glasklara. Det är ett avstått löneutrymme. Det är inte arbetsgivarnas pengar. Det gör mig än mer orolig när den borgerliga majoriteten lägger fram förslag, drar tillbaka, aviserar, ändrar, justerar, kommer tillbaka. Vi motionerar, de lägger fram nya förslag, och vi får aldrig möjlighet att diskutera på riktigt. Jag ser inte fram emot förslaget om justeringar - eller om de kallas förändringar, differentieringar, diversifieringar - av arbetsgivaravgiften, men jag ser fram emot debatten. Och jag hoppas att vi snart får ta den debatten på riktigt. Det har ryktats om att regeringen återigen justerat men att det kommer en proposition under våren. Jag ser fram emot debatten, men jag kan nog redan på förhand säga att jag inte ser fram emot resultatet av det som regeringen lägger fram och den borgerliga majoriteten i kammaren kommer att fatta beslut om. Jag vill emellertid ta tillfället i akt och påpeka en brist i de trygghetssystem vi har och i de sociala avgifterna. Det gäller något som vi socialdemokrater också motionerat om. Vi har en ganska enkel logik när det gäller socialavgifterna, nämligen att man betalar in på lika villkor och de som betalar in på lika villkor får del av trygghetssystemen. Som jag sade tidigare handlar det om ett avstått löneutrymme. Det finns dock en liten lapsus som vi uppmärksammat majoriteten på. Det gäller egenföretagare som inte har ett fast driftställe i Sverige utan är fast stationerade någon annanstans men verkar i Sverige. De tillhör automatiskt det svenska socialförsäkringssystemet, om de inte aktivt begär att få finnas i hemlandet, trots att de inte betalar in socialavgifter eftersom de endast till en begränsad del är skattskyldiga i Sverige. Detta har vi motionerat om och skulle vilja ha en förändring av för att tydliggöra de raka rören när det gäller socialförsäkringarna. Alla har rätt till dem men alla ska också hjälpa till att betala till dem. Jag vill därför, fru talman, yrka bifall till den socialdemokratiska reservationen, reservation 3, och avsluta med att säga att jag ser fram emot debatten om socialavgifterna, denna viktiga kärna i det som är våra gemensamma trygghetssystem, och hur vi finansierar dem. Jag är ledsen, men jag ser inte fram emot resultatet av den debatten. (Applåder) I detta anförande instämde Matilda Ernkrans, Kurt Kvarnström, Ronny Olander, Jasenko Omanovic, Magdalena Streijffert, Göte Wahlström och Siw Wittgren-Ahl (alla s).

Fru talman! Låt mig börja med att hälsa Veronica Palm välkommen till socialförsäkringsutskottet och de många och ibland långa debatter vi har och kommer att ha. Jag kan lova att Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, och ibland också Miljöpartiet, många gånger kommer att vara överens i sin kritik av den borgerliga regeringen, inte minst i det avseende som Veronica Palm tog upp, nämligen att man genom att sänka arbetsgivaravgifterna i allmänhet successivt håller på att dra undan grunden för den generella välfärden och möjligheterna att göra någonting åt många av de problem som finns på arbetsplatser - och i socialförsäkringarna. Det är ogenomtänkt eller mycket väl genomtänkt, beroende på vad syftet egentligen är. Det är ogenomtänkt om man tror att man kommer att kunna fortsätta att ha en gemensam välfärdsstruktur som den vi har i dag. Det är väl genomtänkt om själva syftet är att gå in för en privatisering av stora delar av socialförsäkringssystemen, där privata lösningar för den som har råd att stifta egna avtal och teckna egna försäkringar ersätter den generella modell som fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsens två partier i Sverige gemensamt har byggt upp. Vi kommer också att vara oense några gånger. Det återstår väl att se vid vilka tillfällen det blir framöver. Jag har under mina år här i riksdagen trots allt vid ett antal tillfällen tyckt att det har öppnats lite för ofta för privata lösningar inom socialförsäkringsområdet också från socialdemokratiskt håll. Men nu ska jag gå över till dagens debatt. Vi har i det betänkande som här diskuteras ett par reservationer. Vi har en grundläggande inställning till de sociala avgifterna. Den är att det handlar om avstått löneutrymme, precis som tidigare har anförts, och detta ska användas som om det vore avstått löneutrymme. Skälet är att det behöver göras stora förbättringar i socialförsäkringssystemen men också i fråga om hur arbetsplatser är organiserade. Det handlar om möjligheten att komma tillbaka till arbete och möjligheterna att förhindra att människor slås ut från arbetsmarknaden. Därför har vi i dagens betänkande bland annat reservation nr 4, som är den jag väljer att yrka bifall till. Den handlar om att det överskott i socialförsäkringssystemen som just nu finns ska användas och komma de försäkrade till del. Jag måste få fråga Veronica Palm, som talade tidigare, om det inte är en uppfattning som också Socialdemokraterna egentligen delar. Kommande debattörer från den borgerliga sidan och Miljöpartiet har möjlighet att i sina inlägg göra vad de kan för att klargöra sin position i den frågan. Man har ju i majoritetens svar sagt: Nej, det är inte aktuellt. Men jag tycker att argumentationen är blek och svag. Det vi vill göra är alltså att använda överskottet till att stärka försäkringarna och få ett arbetsliv som gör att människor får plats i det, ett rymligt arbetsliv, som just förhindrar att människor slås ut. Därför välkomnar jag om fler kan ansluta sig till det förslaget. Sedan har vi ett förslag om en förändring av arbetsgivaravgifterna för visstidsanställda. Det är ett stort problem på svensk arbetsmarknad i dag att människor tvingas till tillfälliga och dåliga anställningsformer där man alldeles för lätt förlorar jobbet om man inte är lydig mot chefen, om man inte följer de ibland märkliga regler som sätts upp på ett företag. Problemet med de tillfälliga anställningsformerna är att de är osäkra men också att det är ett högre ohälsotal. Folk blir lättare och oftare sjuka. Dessutom går de arbetslösa i perioder när de inte har något arbete, när de inte får de här korta kontrakten. Skälen är alltså många för att vi här skulle ta ut en högre arbetsgivaravgift för att just kunna finansiera den gemensamma välfärden också för de människor som har visstidsanställningar. Därför har vi föreslagit att man skulle ha 5 procent högre arbetsgivaravgift för visstidsanställningar än för tillsvidareanställningar. Det här skulle också bli en stimulans för företag - ekonomiska incitament brukar ju vara populära på den borgerliga sidan - att faktiskt se till att minska antalet visstidsanställningar och öka tillsvidareanställningar. Men även här är den borgerliga majoriteten kallsinnig. Det som ska göras är att man ska sänka arbetsgivaravgifterna lite här och lite där. Det är just nu egentligen oklart var. Visst, man har gjort det på några punkter när det gäller ungdomar. Egentligen är det också där oklart varför. Men nu har man i alla fall tänkt sig att man ska göra det på några andra områden. Men det är oklart vilka branscher det blir och hur det blir och vem som gör vad och när förslagen kommer och så vidare. Så kan det vara ibland. Man får stryk redan i debatten innan man ska lägga fram förslag och vågar därför inte lämna förslagen ens till riksdagen. Det får vi leva med. Ibland är argumentationen mot regeringens politik så överväldigande att politiken aldrig ens presenteras för riksdagen. Men den grundläggande frågan - låt mig avslutningsvis återkomma till den - i det här sammanhanget handlar om att inse att det vi här talar om, sociala avgifter, är en del av det som arbetstagarna, som arbetarna, som löntagarna har kämpat för att få till stånd. Därför är det inte att se som vilken inkomst till statskassan som helst, utan det måste vara tydligt kopplat till att man faktiskt får möjligheter att komma tillbaka i arbete, att man får rymliga arbetsplatser och förbättrar de gemensamma välfärdssystemen.

Fru talman! Jag vill också börja med att hälsa Veronica Palm välkommen till den första debatten i utskottet. Jag är säker på att vi kommer att ha många spännande och intressanta debatter. I det här betänkandet behandlas en del av Miljöpartiets förslag om sänkning av arbetsgivaravgifterna. Jag väljer här att börja tala om vår syn på företagande och kommer senare in på den reservation som vi har lämnat om vårt specifika förslag att utreda nedsättning av arbetsgivaravgiften för forskningsintensiva företag. I Sverige fanns drygt 900 000 företag registrerade i augusti 2007. Av dem är två tredjedelar, eller ca 620 000, enmansföretag. 25 procent av företagarna är kvinnor, och 75 procent är män, enligt statistik från SCB och Nutek. Miljöpartiet vill göra det enklare, billigare och roligare att driva företag i Sverige. Vi ser företagande som en möjlighet för människor att förverkliga idéer, bidra till samhällsutvecklingen och möjliggöra en kreativ och skapande sysselsättning. En aktiv företagarpolitik måste ha flera olika beståndsdelar. I grunden krävs ett gynnsamt samhällsklimat med sunda statsfinanser, bra infrastruktur och god tillgång till välutbildad arbetskraft, som också har rimliga villkor på arbetsmarknaden. Samhället måste organiseras på ett sådant sätt att företagsamhet och entreprenörskap uppmuntras i stället för att motverkas. För att klara det behöver ett antal regleringar förändras eller tas bort för att minimera onödiga hinder. Jag vill börja med att tydliggöra att Miljöpartiet vill se en generell nedsättning av arbetsgivaravgifter. Det är en del av vår tanke med grön skatteväxling. Med låg skatt på arbete och i stället ökad skatt på energianvändning och miljöförstörande verksamhet ges incitament att ställa om samhället från ett slit-och-släng-samhälle till ett modernt resursbevarande samhälle där vi har råd att ta hand om varandra. Ett mänskligt arbete ska inte behöva beskattas hårdare än energi och maskiner. Regeringens nya regler om sänkning av arbetsgivaravgifterna för 18-24-åringar innebär stora tröskeleffekter med risk för åldersdiskriminering och dessutom ökade vinster för McDonalds och andra som har många ungdomar anställda. De aviserade förslagen om sänkning av sociala avgifter för tjänsteföretagen har dansat fram och tillbaka. Just nu verkar förslaget ha omvandlats till en ytterligare sänkning för ungdomar. Löneskatten för personer födda efter 1937 avskaffade regeringen i budgetpropositionen hösten 2007. I vårpropositionen 2007 aviserades att löneskatten för personer födda före 1937 ska avskaffas från årsskiftet 2008. Miljöpartiet har avvisat de här förändringarna. Vi vill i stället se en generell skattesänkning för alla företag. Förut hade vi en sådan med 5 procent, men den togs bort när den nuvarande regeringen tillträdde. Miljöpartiets förslag innebär nedsatta arbetsgivaravgifter på 10 procent upp till en maximal lönesumma på 741 000 kronor. Alla företag med en lönesumma över 741 000 kronor får en skattelättnad med 6 200 kronor per månad eller 74 000 kronor om året. Syftet med den reformen är framför allt att underlätta för små företag. I det här betänkandet har vi, som jag sade, en reservation om nedsatt arbetsgivaravgift för små och forskningsintensiva företag Sverige är i dag mycket framgångsrikt när det gäller forskning inom bland annat bioteknik och IT men har inte lyckats lika bra när det gäller att kommersialisera forskningsresultaten i form av nya företag. Det är snarare så att företag flyttar. Solcellstillverkning, vars idé startade i Uppsala, har flyttats till Tyskland. Stamcellsföretag har placerats i Skottland. För att se till att inte svenska forskningsresultat skapar arbetstillfällen i andra länder behöver förhållandena för nya och innovativa företag i Sverige snarast förbättras. Miljöpartiet föreslår därför att arbetsgivaravgiften för små och medelstora företag med hög forskningsintensitet sätts ned. En sådan nedsättning kan skapa nya arbetstillfällen, öka företagens vilja att investera i forskning och förbättra möjligheterna att kommersialisera svenska innovationer i Sverige. Jag anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med syfte att precisera utformningen av en sådan avgiftsnedsättning. Men det avstyrker majoriteten. Man har en motivering. Man säger att ett antal åtgärder redan är genomförda eller avser att genomföras. Det är redan på gång. Men om man nu tycker att just forskningsintensiva företag är intressant, varför skulle man inte ens kunna titta på det i en utredning? Regeringens egna förslag har nästan varit som en quickstep: rusa fram, snurra runt och sedan snabba steg bakåt. Quickstep är en pardans. Den går i tvåfjärdedelstakt eller fyrafjärdedelstakt, och ni är ju fyra. Den är ganska lik en snabb foxtrot. Ett exempel på en typisk quickstepmelodi är Come to the cabaret från filmen Cabaret . Fastän dansen liknar foxtroten är tekniken och rörelsemönstret unikt. Men i regeringens försök att sänka sociala avgifter för tjänsteföretag har det varit en quickstep i otakt alltsedan det första förslaget lämnades den 25 oktober förra hösten. Let's dance -juryn är nog föga imponerad av er quickstep. Jag yrkar bifall till reservation 1.

Fru talman! SfU4 är ett motionsbetänkande om socialavgifter. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna. Regeringen arbetar på flera sätt för att sänka barriärerna för dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Sänkta socialavgifter är ett sätt och gäller främst unga, långvarigt sjuka, invandrare och äldre. Det är riktigt tänkt eftersom arbetsgivaravgifterna är en tung del av lönekostnaden. Flertalet av motionärerna delar regeringens syn på det riktiga i att sänka kostnaderna för att anställa, vilket är glädjande. Regeringen prövar olika vägar. Nystartsjobben, som har varit i bruk i lite mer än ett år, har gett 14 000 nya jobb. De är administrativt enkla. Hela arbetsgivaravgiften förs tillbaka till företaget på skattekontot, 32,42 procent. Från och med i år omfattar nystartsjobben också offentliga arbetsgivare och anställning av vissa deltidsarbetslösa. För de deltidsarbetslösa sänks arbetsgivaravgiften med hälften. Nyfriskjobben är ännu mer förmånliga för arbetsgivaren. De är nya för i år och riktar sig till långtidssjukskrivna och personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Där får arbetsgivaren dubbel kompensation. Arbetsgivaravgiften förs in på skattekontot som en tillgång två gånger, 2 ( 32,42 procent. Instegsjobben är en tredje variant. De infördes i somras och riktar sig till invandrare som nyligen fått uppehållstillstånd. De kombineras med studier i svenska, och arbetsgivaren får halva lönekostnaden tillbaka. Sedan har vi ungdomsjobben med sänkta socialavgifter för ungdomar mellan 18 och 24 år. De utsträcks nu till att omfatta 25-åringar. Där halveras socialavgifterna. Tittar vi på motionerna ser vi att Miljöpartiet föreslår ytterligare områden för sänkning. Men EU-kommissionen lägger som bekant hinder i vägen för vissa branschvisa och andra nationella lösningar. Kommissionen går med på ett så kallat försumbart stöd i stödområde A på 10 procent men inte sänkta arbetsgivaravgifter för vissa branscher. En lösning är därför en momssänkning från 12 till 6 procent för vissa verksamheter inom turism som rumsuthyrning och andra delar av turistnäringen. Det genomförs från och med i höst. För ideellt arbete inom idrottsrörelsen är det möjligt att tjäna ett halvt basbelopp utan att betala arbetsgivaravgifter. Men om alla möjliga organisationer börjar propsa på samma rätt hamnar vi i ett moras av undantag. Kravet på likabehandling riskerar att leda till att också undantaget för idrottsföreningar slopas. Socialdemokraterna tar upp egenföretagare som är medborgare i ett annat EU-land eller EES-land och som inte behöver betala sociala avgifter trots att de får del av det svenska socialförsäkringssystemet. Det är ett problem som regeringen är medveten om. Det kommer regeringen att ta itu med. Vänstern däremot, fru talman, är i vanlig ordning mer inne på straff och straffavgifter. Vänstern och Socialdemokraterna har fel när de säger att socialförsäkringarna finansieras genom avstått löneutrymme. Socialförsäkringarna är inga avtalsförsäkringar. Socialförsäkringarna ägs inte av arbetsmarknadens parter. Socialförsäkringarna regleras av socialavgiftslagen som fastslår vilka arbetsgivaravgifter och egenavgifter som tas ut för att finansiera systemen för social trygghet.

Fru talman! Helena Rivière tog i sitt anförande upp att vi behöver sänka barriärerna för dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden och att regeringen skulle pröva olika nya vägar. Men av de 14 000 nya jobben har 70 procent av nystartsjobben gått till män. Då undrar jag om inte regeringen tycker att det är en något konstig obalans i den åtgärden. Skulle man inte se sociala avgifter i ett vidare perspektiv, att det handlar både om företagens möjligheter att skapa nya arbetstillfällen i Sverige och att vi ska ha en arbetsmarknad som är flexibel? Inser inte den borgerliga majoriteten att Sverige behöver bättre villkor för forskningsintensiva företag? Helena Rivière säger att det inte går enligt EU-kommissionen, att man hellre skulle se en sänkning av momsen. Varför då inte utreda frågan? Varför inte se över hur man skulle kunna underlätta för forskningsintensiva företag i Sverige? EU-kommissionen kan väl ändå inte sätta sig emot att vi faktiskt utreder frågan. Det är vad Miljöpartiet har krävt i sin motion som ni tyvärr avstyrker.

Fru talman! Om Gunvor G Ericson är ängslig för att det finns någon bristande jämställdhet när det gäller nystartsjobben tror jag att Gunvor G Ericson kan känna sig lugn. Från och med i år omfattas även offentliga arbetsgivare av reglerna för nystartsjobb. Inom den offentliga sektorn finns de flesta kvinnorna, så det kommer säkert att jämna ut sig könsmässigt. Angående bättre villkor för forskningsföretagen är det som jag sade. EU-kommissionen sätter sig emot detta. Även om vi hade fått igenom förslaget, även om EU-kommissionen hade låtit det passera, skulle det i alla fall bara ha gällt i tre år, för förbehållet var att det bara skulle gälla i tre år, och det vore vi inte mycket hjälpta av.

Fru talman! Förslaget om nedsatta arbetsgivaravgifter för små och forskningsintensiva företag handlar om ungefär 200-400 miljoner kronor. Det är inte jättestora pengar. Om man har viljan kan viljan förflytta berg. Politik är att vilja och att åtminstone undersöka möjligheterna. Om det nu inte går att göra precis som vi hade sagt så kanske man åtminstone skulle kunna hitta andra vägar. Jag tror ändå att både vi i oppositionen och ni i majoriteten är intresserade av att forskningsinnovationer ska kunna stanna i Sverige. För det företag som tillverkar solceller handlar det om 600 nya jobb på fabriken i Tyskland. Det hade väl varit trevligt om det hade kunnat etableras i Sverige i stället. Frågan är vad ni har för vilja. På den andra frågan, om jämställdhetsaspekten, svarar Helena Rivière att jag kan vara lugn, för från i år kommer det att bli jobb i den offentliga sektorn. Ja, det är möjligt att det ger fler jobb riktade till kvinnor, men det konserverar också en arbetsmarknad och en syn som är ganska typisk för er i majoriteten. Kvinnorna ska hålla sig i den offentliga sektorn, och i den privata sektorn kan männen vara. Jag delar inte den uppfattningen. Jag anser att vi måste hitta stimulanser som gör att kvinnor och män kan jobba på lika villkor inom hela arbetsmarknaden.

Fru talman! "Kvinnorna ska hålla sig i den offentliga sektorn." Herregud! Vem har sagt att alliansen tycker att kvinnor ska hålla sig till den offentliga sektorn? Det kommer många lustiga påståenden här som absolut inte har någonting med verkligheten att göra. Viljan förflyttar berg, säger Gunvor G Ericson. Ja, jag håller verkligen med. Det är därför vi anstränger oss så mycket för att reformera sjukförsäkringen, som vi inte talar om nu, eftersom det nu gäller sänkta arbetsgivaravgifter. Men om reglerna förbjuder detta för närvarande får vi väl avvakta och se vad det kommer fram för andra möjligheter. Det är så regeringen arbetar hela tiden. Den prövar olika vägar och tar de förslag som faller bäst ut.

Fru talman! Jag vill bara förtydliga en sak. Det kanske blir fånigt, men man kan välja olika vägar: att allting blir lön och man tecknar privata försäkringar, att allting blir lön och man tecknar kollektiva försäkringar eller att man avstår delar av löneutrymmet för att ha gemensamma försäkringar som vi av både rationella och solidariska skäl handhar gemensamt. Den sista är den modell som vi har valt i Sverige. Jag kan förstå att det kan vara svårt för Helena Rivière att kalla det för avstått löneutrymme, men det är ett avstått löneutrymme. Det är inte arbetsgivarnas pengar, utan löntagarnas pengar. När det gäller stöd till människor för att komma in i eller tillbaka till arbetslivet är det klart att jag inte säger att det alltid är fel att använda arbetsgivaravgiften som en mekanism. Det behövs ett aktivt stöd och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det kanske inte är den nuvarande regeringens främsta gren, men det behövs en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det behövs också en liten påse pengar för att vissa människor som har det extra tufft att komma in och står extra långt från arbetsmarknaden ska få en push in. Den stora sänkning av arbetsgivaravgifter den här regeringen har gjort är borttagandet av skatt för dem som utnyttjar hushållsnära tjänster i sitt eget hem. Det är ju en fullständig bak- och framlängespolitik! Man säger att man vill värna dem som står längst från arbetsmarknaden och bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik och ger sedan pengar, av våra gemensamma pengar, till människor som ändå har råd att få det städat hemma. Det är för mig helt obegripligt. Jag kan förstå det om man vill driva en klassisk klasspolitik och ge mer pengar till dem som har och inte behöver. Men om man ska göra det som man säger att man vill och motverka arbetslöshet och använder skattepengarna så, då är det fel. Hur motiverar Helena Rivière det?

Fru talman! Jag hälsar Veronica Palm välkommen i debatten. Veronica Palm sade i sitt anförande att hon ser fram emot debatten om socialavgifter. Men vi är ju där nu! Det behöver du inte se fram emot. Veronica Palm var ängslig för att regeringen karvade i arbetsgivaravgifterna. Finns det något egenvärde i att ha höga sociala avgifter? Vad beträffar det avstådda löneutrymmet vidhåller jag att det i avtalsförsäkringarna är arbetsmarknadens parter, det vill säga både arbetstagarna och arbetsgivarna, som avstår löneutrymme för att lägga det i kompletterande försäkringar. Men jag vidhåller att regeringen beslutar om vilka avgifter som ska tas ut i socialavgiftslagen, som fastslår nivån på arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Det är ingenting som parterna har beslutsrätt om.

Fru talman! Jag har två noteringar. Det är uppenbart att avskaffandet av arbetsgivaravgiften när det gäller hushållsnära tjänster inte var någon succé, om det nu handlar om att skapa fler jobb eller att på något sätt stimulera denna sektor, som jag tycker är bra. Det är jättebra att den privata tjänstesektorn växer. Men att använda mina och dina och alla andras pengar till att subventionera vissa som redan i dag har råd är inte någon bra politik, om inte syftet är att ge mer till dem som redan har. Jag noterar också att Helena Rivière valde att inte svara på det. Däremot noterar jag med glädje - och jag hoppas att kammaren förstod Helena Rivières anförande på samma sätt som jag - att du, även om du inte använde ordet, yrkade bifall till den socialdemokratiska reservationen, som lyder: "Regeringen måste därför så snart som möjligt återkomma till riksdagen med förslag som undanröjer detta problem." Det var ju precis det du sade. Jag noterar detta med glädje och ser fram emot att slippa den voteringen i eftermiddag.

Fru talman! Förlåt, slippa vadå i eftermiddag? (VERONICA PALM (s): Du använde samma formulering i ditt anförande som vi använde i vår reservation, och då faller vår reservation om du yrkar bifall till den.) Fru talman! Jag har inte formuleringarna i era reservationer i huvudet. Men självklart: Den här motionen har lagts fram tidigare, och riksdagen har behandlat den och sagt att riksdagen uppfattar det så att regeringen är medveten om problemet. Jag upprepar samma svar. Regeringen är medveten om problemet. Hushållsnära tjänster riktar sig ju direkt till köparen av tjänsten. Därför har EU-kommissionen inget att invända mot de tjänsterna. Vad de än innebär lyfter de upp de tidigare svarta jobben och gör dem vita. Det är som sagt ett område inom tjänstesektorn som kommer att växa och som säkert har vuxit mycket mer än vi vet, eftersom man gör avdrag på skatten och det ännu inte är redovisat hur många det gäller.

Fru talman! Jag ska börja med att hälsa Veronica Palm välkommen till utskottet och till debatterna. Jag ser också fram emot att få debattera med Veronica Palm, inte bara i den här frågan utan också i de kommande. Men, fru talman, debatten handlar om det aktuella betänkandet. Det är faktiskt ganska intressant att läsa innehållet i motionerna. De berör sänkningar av arbetsgivarens avgifter i syfte att stimulera olika verksamheter, ideella sektorn, Norrlands inland, vissa branscher i tjänstesektorn och att man vill ha fler företag inom forskningsbranscher. Det är intressant i det här sammanhanget att motionärerna via företagens avgifter vill styra arbetsmarknaden. Det är faktiskt det som det handlar om. Från alliansens sida måste vi säga att det är precis det vi har gjort under det ett och ett halvt år som vi har regerat Sverige. Regeringens verktyg att sänka arbetsgivarens avgifter har lett till en oerhört positiv utveckling - 165 000 personer har fått jobb och kommit tillbaka från ett utanförskap. Det var just att komma från utanförskap till att vara delaktig som vi gick ut och lovade i valrörelsen. I och för sig ska jag säga, precis som jag sade i den tidigare debatten, att det finns mycket mer att göra. Det är ju betydligt fler personer än 165 000 som fortfarande står utanför arbetsmarknaden. Men för att översätta till någonting som är verkligt för oss innebär trots allt det ett och ett halvt året att fler människor än hela Linköping har kommit i jobb. Det är inte att förakta. Benämningar som Helena Rivière tog upp var nystartsjobb, borttagande av arbetsgivaravgifter för ålderspensionärer och nyfriskjobb. De är välkända i dag. Jag tycker att det är tråkigt att Kalle Larsson inte är kvar i kammaren. Då hade jag frågat honom varför han trodde att man sänkte arbetsgivaravgiften för ungdomar. Jag tror att han är den enda personen som inte förstår det eftersom han ställde den frågan. Men han är ju inte här så vi kan inte ta den diskussionen. Oppositionen visar med sina motioner att de faktiskt är inne på samma linje som vi i alliansen när de ser på problemen. Men grejen är att man inte kan införa avgiftssänkningar på en massa olika områden. Det blir för plottrigt. Det blir för krångligt för företagarna, och det försvårar deras administration. Något som företagarna hela tiden ber oss om är att få enklare administration. Då ska vi inte krångla till det ännu mer för dem. Färre regler är precis vad de vill ha. Det är därför som vi föreslår att man ska avslå motionerna från oppositionen. Jag vill i det här sammanhanget säga att vi från Centerns sida förespråkar sänkningar av arbetsgivaravgifter. Vi tycker att det är ett väldigt bra sätt att stimulera till nya jobb. Det gynnar företag som vill starta och växa. Det är ett bra sätt. Vi förespråkar detta framför en sänkning av inkomstskatten. Vad gäller förslag om att förändra den forskningsintensiva branschen som Miljöpartiet har föreslagit har Lars Leijonborg vid otaliga tillfällen förvarnat om att det kommer en komplett forskningsproposition, en helhetslösning på hur man ska behandla både forskningen och vad jag förstår de forskningsintensiva branscherna. Det är ett mycket omfattande förslag som kommer på riksdagens bord. Jag kan i dagsläget inte säga när, men man jobbar med detta för fullt. Det har Lars Leijonborg sagt vid otaliga tillfällen. Vad gäller motionen om Norrlands inland och åtgärder för att få fler jobb där ligger det givetvis en centerpartist varmt om hjärtat, eftersom det är centerpartister som har skrivit den motionen. Men, som sagt, det är också att plottra till det. Eftersom vi avstyrker andra motioner av den anledningen är det givetvis i enlighet med detta som vi också avstyrker den motionen. Men vi kommer naturligtvis att jobba vidare med det förslaget. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Fru talman! Dagens betänkande har tillkommit därför att vi behandlar några motioner som har kommit in. Det handlar egentligen inte om några socialförsäkringssystem som helhet. Men vi kommer av naturliga skäl in på dem. Jag kan konstatera att det för ett och ett halvt år sedan var väldigt många människor i utanförskap i Sverige. Många var arbetslösa, många var långtidssjukskrivna och många var i olika typer av åtgärdsprogram. Det har skett en fantastisk scenförändring. Antalet nya jobb har ökat på ett sätt som inte går att hitta på många år i modern historia. Enligt beräkningar, som kan variera, av bland annat Konjunkturinstitutet beror jobbökningen i varje fall inte enbart på den goda konjunkturen, utan mellan 30 och 50 procent anses bero på politiska åtgärder, regeringens åtgärder. Jag är övertygad om att allianspolitiken är på rätt väg för att få fler människor att gå från bidrag till egenförsörjning. Många av de åtgärder som har varit jobbstimulerande har rört just socialförsäkringarna men även skatterna. Redan Bertil Ohlin sade på 30-talet att det ska löna sig att arbeta. Vi kan konstatera att med jobbavdraget får flertalet heltidsarbetande över 1 000 kronor lägre skatt i månaden. De som tycker att hög skatt har ett egenvärde behöver ändå inte bekymra sig därför att Sverige fortfarande ligger tvåa i världen när det gäller skattetryck, även om vi har passerats av Danmark det senaste året. Vi kan också konstatera att under detta ett och ett halvt år har löneskillnaderna minskat eftersom fler får arbete. Det är det bästa sättet att jämna ut löneskillnaderna. Även om många kan tycka att pensionerna är för låga steg de mer i år än de har gjort sedan de nya beräkningsmodellerna infördes för ca 15 år sedan. Det berodde också på att lönerna ökar. En viktig del i jobbpolitiken har varit just att stimulera jobben genom sänkningar av arbetsgivaravgifterna som flera har påpekat redan. Det handlar om nystartsjobb för arbetslösa, så kallade nyfriskjobb för långtidssjuka, instegsjobb för invandrare, sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar med mera. Det finns också statistik som börjar visa att proportionellt fler invandrare och fler ungdomar glädjande nog har fått jobb de senaste månaderna. Även hushållsnära tjänster, som berördes här, verkar leda till ett kraftigt ökat arbetsutbud. Samtidigt underlättar det vardagen för många dubbelarbetande föräldrar. Jag vill kommentera reservationerna något. Veronica Palm tog upp Socialdemokraternas reservation om egenföretagare som inte kan beskattas i Sverige eftersom de inte är svenska medborgare men ändå får del av socialförsäkringssystemet. Det är ett problem som det har pekats på flera gånger, bland annat första gången utskottet uttalade att något borde göras åt problemet. Det var i ett betänkande från 2004/05 man uttalade att man såg fram emot att regeringen gjorde något åt det. Sedan alliansen tog över 2006 har utskottet igen uttalat att det är angeläget. Det är väl ingenting som någon kan förneka är angeläget, men gissningsvis hänger det samman med många svåra frågor om att harmonisera socialförsäkringssystem över gränserna. Jag bor själv i Skåne, och jag vet vilken oerhört svåröverblickbar soppa det är att klara ut för en människa som till exempel jobbar delvis på danska sidan och delvis på svenska sidan hur det är med pensionsrätt, semesterrätt och så vidare. Det är mycket som behöver gås igenom. Det är väl bara att instämma med Socialdemokraterna att det vore bra om vi fick ordning på detta. Men det är nog inte så enkelt att göra detta i ett fall. Det måste tas ett helhetsgrepp - naturligtvis i diskussion med andra EU-länder. Vänsterpartiet föreslår högre arbetsgivaravgifter för visstidsanställda, vilket naturligtvis skulle innebära en risk för att det blir svårt för många människor att få in en första fot på arbetsmarknaden eftersom det blir dyrare att provanställa och visstidsanställa. Risken är att det leder till färre jobb. Jag tänkte kommentera en motion som jag tycker är intressant och som Solveig Zander tog upp. Det är Miljöpartiets motion om lägre arbetsgivaravgifter för små forskningsföretag. Precis som Solveig Zander sade är det en fråga som regeringen i allra högsta grad arbetar med. Vi vet inte om det kommer att bli arbetsgivaravgifter, men man har klart uttalat att man har på dagordningen att pröva olika typer av skattelättnader för forskningsföretag. Det gäller alltifrån skattelättnader för investeringar i forskning till möjlig avdragsrätt för donationer till forskning. Det är en viktig fråga. Jag delar uppfattningen att vi borde stimulera kommersialisering av forskning. Jag vill hävda att man arbetar med frågan, precis som Solveig Zander sade. Fru talman! Vi återkommer säkert till en större, längre och bredare ideologisk diskussion om socialavgifter och arbetsgivaravgifter. Jag nöjer mig med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Jag hälsar också Veronica Palm välkommen, men jag lovar inte att jag ska vara mot allt du säger. Nu talar vi om socialförsäkringsutskottets ärende. Jag noterar att vi i denna debatt har varit inne på skatteutskottets, arbetsmarknadsutskottets och till och med kulturutskottets områden. Den sista tråden fick jag från Miljöpartiet som började tala om alliansens förslag till arbetsgivaravgifter kopplade till dans. För egen del är jag inte riktigt för detta eftersom det alltid brukar vara männen som för, och det blir i så fall de som får de stora vinsterna. Jag tror inte att jag kommer att stödja det förslaget. Det talades tidigare om att dela stora överskott. Det skulle vara förödande om konjunkturtrenden vänder nedåt och även underskotten ska delas. Det är bättre att ha en nivå utan fixerade procentsatser där det går att justera efterhand efter hur läget är i ekonomin. De uttag som görs av skatter och avgifter ska givetvis i första hand fylla sin funktion. På vissa områden är det alltid en balansgång mot sysselsättningen. Sverige har ett ganska högt skattetryck totalt sett, vilket gör att kostnadsläget kan bli för högt. Det tror jag alla inser. Alla partier har samma ingång. De differentierar eftersom de vet att vissa branscher behöver stöd. Det är så för oss alla. Där finns en viss justeringsmån. Jag vill ta upp frågan om nystartsjobben. Det som gläder mig mycket med satsningen på nystartsjobb är att 16 procent av dem har tillfallit funktionshindrade. De har då fått in en fot på arbetsmarknaden som ger en grund till fortsatt arbete och konkurrens. Jag yrkar därmed bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Fru talman! Dagens betänkande har tillkommit därför att vi behandlar några motioner som har kommit in. Det handlar egentligen inte om några socialförsäkringssystem som helhet. Men vi kommer av naturliga skäl in på dem. Jag kan konstatera att det för ett och ett halvt år sedan var väldigt många människor i utanförskap i Sverige. Många var arbetslösa, många var långtidssjukskrivna och många var i olika typer av åtgärdsprogram. Det har skett en fantastisk scenförändring. Antalet nya jobb har ökat på ett sätt som inte går att hitta på många år i modern historia. Enligt beräkningar, som kan variera, av bland annat Konjunkturinstitutet beror jobbökningen i varje fall inte enbart på den goda konjunkturen, utan mellan 30 och 50 procent anses bero på politiska åtgärder, regeringens åtgärder. Jag är övertygad om att allianspolitiken är på rätt väg för att få fler människor att gå från bidrag till egenförsörjning. Många av de åtgärder som har varit jobbstimulerande har rört just socialförsäkringarna men även skatterna. Redan Bertil Ohlin sade på 30-talet att det ska löna sig att arbeta. Vi kan konstatera att med jobbavdraget får flertalet heltidsarbetande över 1 000 kronor lägre skatt i månaden. De som tycker att hög skatt har ett egenvärde behöver ändå inte bekymra sig därför att Sverige fortfarande ligger tvåa i världen när det gäller skattetryck, även om vi har passerats av Danmark det senaste året. Vi kan också konstatera att under detta ett och ett halvt år har löneskillnaderna minskat eftersom fler får arbete. Det är det bästa sättet att jämna ut löneskillnaderna. Även om många kan tycka att pensionerna är för låga steg de mer i år än de har gjort sedan de nya beräkningsmodellerna infördes för ca 15 år sedan. Det berodde också på att lönerna ökar. En viktig del i jobbpolitiken har varit just att stimulera jobben genom sänkningar av arbetsgivaravgifterna som flera har påpekat redan. Det handlar om nystartsjobb för arbetslösa, så kallade nyfriskjobb för långtidssjuka, instegsjobb för invandrare, sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar med mera. Det finns också statistik som börjar visa att proportionellt fler invandrare och fler ungdomar glädjande nog har fått jobb de senaste månaderna. Även hushållsnära tjänster, som berördes här, verkar leda till ett kraftigt ökat arbetsutbud. Samtidigt underlättar det vardagen för många dubbelarbetande föräldrar. Jag vill kommentera reservationerna något. Veronica Palm tog upp Socialdemokraternas reservation om egenföretagare som inte kan beskattas i Sverige eftersom de inte är svenska medborgare men ändå får del av socialförsäkringssystemet. Det är ett problem som det har pekats på flera gånger, bland annat första gången utskottet uttalade att något borde göras åt problemet. Det var i ett betänkande från 2004/05 man uttalade att man såg fram emot att regeringen gjorde något åt det. Sedan alliansen tog över 2006 har utskottet igen uttalat att det är angeläget. Det är väl ingenting som någon kan förneka är angeläget, men gissningsvis hänger det samman med många svåra frågor om att harmonisera socialförsäkringssystem över gränserna. Jag bor själv i Skåne, och jag vet vilken oerhört svåröverblickbar soppa det är att klara ut för en människa som till exempel jobbar delvis på danska sidan och delvis på svenska sidan hur det är med pensionsrätt, semesterrätt och så vidare. Det är mycket som behöver gås igenom. Det är väl bara att instämma med Socialdemokraterna att det vore bra om vi fick ordning på detta. Men det är nog inte så enkelt att göra detta i ett fall. Det måste tas ett helhetsgrepp - naturligtvis i diskussion med andra EU-länder. Vänsterpartiet föreslår högre arbetsgivaravgifter för visstidsanställda, vilket naturligtvis skulle innebära en risk för att det blir svårt för många människor att få in en första fot på arbetsmarknaden eftersom det blir dyrare att provanställa och visstidsanställa. Risken är att det leder till färre jobb. Jag tänkte kommentera en motion som jag tycker är intressant och som Solveig Zander tog upp. Det är Miljöpartiets motion om lägre arbetsgivaravgifter för små forskningsföretag. Precis som Solveig Zander sade är det en fråga som regeringen i allra högsta grad arbetar med. Vi vet inte om det kommer att bli arbetsgivaravgifter, men man har klart uttalat att man har på dagordningen att pröva olika typer av skattelättnader för forskningsföretag. Det gäller alltifrån skattelättnader för investeringar i forskning till möjlig avdragsrätt för donationer till forskning. Det är en viktig fråga. Jag delar uppfattningen att vi borde stimulera kommersialisering av forskning. Jag vill hävda att man arbetar med frågan, precis som Solveig Zander sade. Fru talman! Vi återkommer säkert till en större, längre och bredare ideologisk diskussion om socialavgifter och arbetsgivaravgifter. Jag nöjer mig med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Jag hälsar också Veronica Palm välkommen, men jag lovar inte att jag ska vara mot allt du säger. Nu talar vi om socialförsäkringsutskottets ärende. Jag noterar att vi i denna debatt har varit inne på skatteutskottets, arbetsmarknadsutskottets och till och med kulturutskottets områden. Den sista tråden fick jag från Miljöpartiet som började tala om alliansens förslag till arbetsgivaravgifter kopplade till dans. För egen del är jag inte riktigt för detta eftersom det alltid brukar vara männen som för, och det blir i så fall de som får de stora vinsterna. Jag tror inte att jag kommer att stödja det förslaget. Det talades tidigare om att dela stora överskott. Det skulle vara förödande om konjunkturtrenden vänder nedåt och även underskotten ska delas. Det är bättre att ha en nivå utan fixerade procentsatser där det går att justera efterhand efter hur läget är i ekonomin. De uttag som görs av skatter och avgifter ska givetvis i första hand fylla sin funktion. På vissa områden är det alltid en balansgång mot sysselsättningen. Sverige har ett ganska högt skattetryck totalt sett, vilket gör att kostnadsläget kan bli för högt. Det tror jag alla inser. Alla partier har samma ingång. De differentierar eftersom de vet att vissa branscher behöver stöd. Det är så för oss alla. Där finns en viss justeringsmån. Jag vill ta upp frågan om nystartsjobben. Det som gläder mig mycket med satsningen på nystartsjobb är att 16 procent av dem har tillfallit funktionshindrade. De har då fått in en fot på arbetsmarknaden som ger en grund till fortsatt arbete och konkurrens. Jag yrkar därmed bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.