UUKI_Kommenterad_dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:4C19CA
Kommenterad dagordning
Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)
S2018/02697/EIS
2018-05-14
Utbildningsdepartementet
Kulturdepartementet
Socialdepartementet
Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 22–23 maj 2018
Kommenterad dagordning
1. Godkännande av dagordningen
Icke lagstiftande verksamhet
2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan
Lagstiftningsöverläggningar
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
3. (ev.) Godkännande av A-punktslistan
UTBILDNING
4. Översyn av rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande
=Antagande
8299/18
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt
Ansvarigt statsråd: Anna Ekström
1
Förslagets innehåll:
I en rekommendation från 20061 identifieras åtta nyckelkompetenser som alla individer behöver i ett kunskapsbaserat samhälle. Sedan dess har kompetenskraven förändrats. Den nya rekommendationen om nyckelkompetenser är en uppdatering av rekommendationen från 2006 för att kunna möta denna utveckling. Rekommendationen omfattar åtta nyckelkompetenser, vilka i stort överensstämmer med de tidigare. Vissa justeringar har dock gjorts av benämningar och definitioner.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen bedömer att uppdateringen inte föranleder ytterligare genomförandearbete för svensk del. Nyckelkompetenserna finns redan inkorporerade i styrdokumenten för de olika skolformerna och även i examensbeskrivningarna för högskoleutbildningar. Regeringen bedömer även att den föreslagna rekommendationen håller sig inom EU:s kompetens på utbildningsområdet så som den är uttryckt i artiklarna 165 och 166 i fördraget om EU:s funktionssätt.
Regeringen menar sammanfattningsvis att de uppdaterade nyckelkompetenserna sammanfaller väl med svenska prioriteringar. Sverige bör därför kunna stödja rekommendationen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med Utbildningsutskottet ägde rum den 3 maj 2018. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
5. Rådets rekommendation om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och en europeisk dimension i undervisningen
=Antagande
8015/18
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt
Ansvarigt statsråd: Anna Ekström
1 Rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG).
2
Förslagets innehåll:
EU och dess medlemsstater står inför en rad olika utmaningar, inbegripet populism, främlingsfientlighet, nationalism, diskriminering, spridning av falska nyheter samt radikalisering. Mot denna bakgrund är det av betydelse att medlemsstaterna genomför alla mål i Paris-förklaringen som utbildningsministrarna undertecknade 2015. Detta inkluderar bland annat att främja gemensamma värden som drivkraft för sammanhållning och integration, att förbättra lärarnas fortbildning om medborgarskap och mångfald och att förbättra alla studerandes mediekompetens och kritiska tänkande. Syftet med denna rekommendation är att få medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar att nå dessa mål.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen bedömer att det arbete som redan i dag bedrivs inom det svenska utbildningsväsendet på de områden som berörs i rekommendationen gör att Sverige redan i dag lever upp till dessa rekommendationer och att inga ytterligare åtgärder för genomförande krävs. Regeringen bedömer även att den föreslagna rekommendationen håller sig inom EU:s kompetens på utbildningsområdet så som den är uttryckt i artiklarna 165 och 166 i fördraget om EU:s funktionssätt.
Regeringen menar att förslagen i rekommendationen om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och en europeisk dimension i undervisningen sammanfaller väl med svenska prioriteringar. Sverige bör därför kunna stödja rekommendationen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med Utbildningsutskottet ägde rum den 3 maj 2018. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
6. Rådets slutsatser om vägen mot en vision om ett europeiskt område för utbildning
=Antagande
8701/18
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt
Ansvarigt statsråd: Anna Ekström
3
Förslagets innehåll:
Som ett underlag till stats- och regeringschefernas lunchdiskussion i samband med toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg i november 2017 presenterade Europeiska kommissionen ett meddelande som bland annat innehöll en vision om ett europeiskt område för utbildning med ett antal initiativ för ökad rörlighet. Europeiska rådet följde upp diskussionen i Göteborg vid sitt möte i december 2017 genom att anta slutsatser om utbildning, som även diskuterades vid rådsmötet för utbildning i februari i år. Syftet med de aktuella slutsatserna är att staka ut vägen framåt för arbetet med dessa frågor och i slutsatserna betonas bland annat vikten av att öka rörligheten genom Erasmus+-programmet, att såväl lärare som studerande ges möjlighet att utveckla sin digitala kompetens, att språkutbildningen stärks så att fler kan kommunicera på flera språk, att samarbetet stärks när det gäller erkännande av kvalifikationer och utbytesperioder utomlands samt att stärka den högre utbildningens kvalitet och konkurrenskraft genom strategiska universitetsnätverk.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar förslaget till rådsslutsatser om en vision om ett europeiskt utbildningsområde. Slutsatserna innehåller förslag som ska bidra till ökad rörlighet vilket sammanfaller väl med svenska utbildningspolitiska prioriteringar. Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna bekräftar den av Europeiska rådet tidigare utstakade inriktningen och att de inte medför några budgetära konsekvenser. Regeringen avser att bevaka att eventuella förslag som kommissionen presenterar i linje med dessa rådsslutsatser inte innebär ökade kostnader för den nationella eller EU-budgeten.
Regeringen bedömer att de föreslagna slutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på utbildningsområdet så som den är uttryckt i artiklarna 165 och 166 i fördraget om EU:s funktionssätt. Sverige bör därför kunna stödja slutsatserna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med Utbildningsutskottet ägde rum den 3 maj 2018. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
4
7. Universitetens potential när det gäller regional tillväxt och främjande av entreprenörs- och innovationskompetens
=Riktlinjedebatt
(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])
8074/18
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Anna Ekström
Förslagets innehåll:
Bulgarien har som ordförandeland i EU valt universitet och högskolors roll för regional utveckling som ett av sina prioriterade områden. Riktlinjedebatten kommer att beröra två frågor på detta tema, dels hur man ska ta tillvara universitet och högskolors potential när det gäller att bidra till regional tillväxt och entreprenörs- och innovationskompetens, dels hur strategier för smart specialisering kan stärka universitet och högskolors roll i framtidens Europa.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen kan välkomna temat för riktlinjedebatten, inte minst mot bakgrund mot att det svenska innovationssystemet har varit framgångsrikt och bygger på en mycket lång tradition av samverkan mellan lärosäten, näringsliv och offentlig sektor som skapat en hög grad av förtroende mellan aktörerna. Våra lärosäten är nationella aktörer som också befinner de sig i ett både regionalt och internationellt sammanhang. Sverige måste ha lärosäten som kan vara en del i den internationella forskningen och samtidigt dra nytta av denna forskning i en regional kontext. För regeringen är det därför viktigt att högre utbildning och forskning finns tillgänglig i hela landet.
Smart specialisering bidrar till att olika aktörer – lärosäten, näringsliv, offentliga organisationer, m.fl. – på den regionala nivån förs samman mot gemensamma mål och lösningar som kan tillämpas på andra håll. Detta ger spridning av forskningsresultat och öppnar för nya affärsmöjligheter. Här finns stora möjligheter för universitet och högskolor både i Sverige och i övriga Europa.
5
Sverige kommer i debatten inte att uttrycka stöd för kostnadsdrivande åtgärder.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Utbildningsutskottet informerades den 3 maj 2018. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
UNGDOM
8. Rådets slutsatser om ungdomars roll i uppbyggnaden av ett tryggt, sammanhållet och harmoniskt samhälle i Europa
=Antagande
7834/18
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt.
Ansvarigt statsråd: Anna Ekström
Förslagets innehåll:
Rådsslutsatserna innehåller skrivningar om hur ungas rörlighet, ungdomsarbete, icke-formellt lärande och informellt lärande kan motverka marginalisering och radikalisering. Medlemsstaterna m.fl. inbjuds att bl.a. främja tvärsektoriellt samarbete, mobilitet och kontakter mellan ungdomar över nationsgränser, med en särskild betoning på unga med färre möjligheter.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar rådsslutsatserna. Unga har en viktig roll att spela vad gäller att skapa trygga och sammanhållna samhällen. Regeringens ser positivt på att öka ungdomars engagemang i de utmaningar samhället står inför.
Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på ungdomsområdet så som den är uttryckt i artiklarna 165 och 166 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige stödjer förslaget till rådsslutsatser.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
6
Överläggning med Kulturutskottet ägde rum den 15 maj 2018. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
9. Rådets slutsatser om ungdomars roll när de demografiska utmaningarna i Europeiska unionen ska tacklas
=Antagande
8301/18
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt
Ansvarigt statsråd: Anna Ekström
Förslagets innehåll: Rådsslutsatserna innehåller skrivningar om att fri rörlighet ger unga relevant kunskap och förmågor, ökar förståelsen för den europeiska identiteten och värderingar och är viktigt för professionell och personlig utveckling. Unga ska oavsett var de bor ges möjlighet att leva i ett inkluderande samhälle där de kan bidra. Vidare finns skrivningar om bl.a. förbättrad tillgång till och spridning av data och utbyte av erfarenheter för att adressera de demografiska utmaningarna som kan komma som en konsekvens av den fria rörligheten bland unga.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar rådsslutsatserna. Rörligheten av arbetskraft kommer att öka i takt med ökad digitalisering och teknikutveckling i samhället. Gruppen ungdomar är heterogen med olika identiteter, viljor och intressen och denna mångfald ska bejakas. Unga bör kunna röra sig fritt för att utveckla sig ytterligare och relevanta aktörer göra det attraktivt för dem att återvända eller på annat sätt bidra till ursprungslandet liksom till mottagandelandet. Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på ungdomsområdet så som den är uttryckt i artiklarna 165 och 166 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige stödjer förslaget till rådsslutsatser.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med Kulturutskottet ägde rum den 15 maj 2018. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
7
10.Framtida prioriteringar för EU:s ungdomspolitik
=Riktlinjedebatt
(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])
8273/1/18 REV 1
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Anna Ekström
Förslagets innehåll:
Ordförandeskapets förslag till riktlinjedebatt tar avstamp i rådsslutsatserna från maj 2017 – Ramverket för det europeiska ungdomssamarbetet efter 2018. Ordförandeskapet föreslår att debatten nu ska rikta in sig på följande frågeställningar:
1.Vad anser medlemsstaterna vara nyckelprioriteringar för det framtida EU-samarbetet på ungdomsområdet?
1.Hur kan bidrag från den strukturerade dialogen (de 11 ungdomsmålen) och bidrag från andra intressenter inkluderas i dessa prioriteringar.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringens bedömning är att det föreslagna ämnet håller sig inom EU:s kompetens på ungdomsområdet så som den är uttryckt i artiklarna 165 och 166 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen välkomnar det underlag som ordförandeskapet lagt fram som vägledning inför ministrarnas diskussion.
Regeringen kommer vid debatten att utgå från målet för den nationella ungdomspolitiken, det vill säga att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Regeringen kommer vidare särskilt lyfta fram vikten av ungas etablering i arbets- och samhällslivet, särskilt för unga med färre möjligheter. Regeringen kommer också betona vikten av jämställdhet och anti-diskriminering.
8
Regeringen vill vidare lyfta fram att det ambitiösa arbete som skett i konsultation med unga ska omhändertas i kommande arbete då det är viktigt att ungdomar själva är med och utformar den framtida politiken.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information lämnades till Kulturutskottet den 15 maj 2018. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
11. ÖVRIGA FRÅGOR
Utbildning
a)Angripande av antisemitism genom utbildning - riktlinjer för beslutsfattare
=Information från ordförandeskapet
b)Den europeiska skolidrottsdagen (29 september 2018)
=Information från kommissionen
Ungdomsfrågor
c)Europeisk ungdom tillsammans
=Information om kommande initiativ från kommissionen.
d)Fransk -belgisk förklaring från ministrarna med ansvar för ungdomsfrågor om förebyggandet av våldsam radikalisering
=Information från den belgiska och den franska delegationen
Ungdomsfrågor och utbildning
e)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
=Information från den österrikiska delegationen
KULTUR/AUDIOVISUELLA FRÅGOR
12. Rådets slutsatser om behovet av att framhäva kulturarvet i EU:s politik
=Antagande
9
8544/18
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt
Ansvarigt statsråd: Alice Bah Kuhnke
Förslagets innehåll:
Bulgarien har under sitt ordförandeskap valt att uppmärksamma och tydliggöra kulturarvets roll, bl.a. genom rådsslutsatser om behovet av att synliggöra de stöd och insatser som redan finns inom EU:s övriga politikområden för att på olika sätt öka medvetenheten om kulturarvet.
Förslaget till rådsslutsatser erinrar om att Europeiska rådet i sina slutsatser av den 14 december 2017 uppmanade medlemsstaterna, rådet och kommissionen att dra nytta av Europaåret för kulturarv för att öka medvetenheten om kulturens och kulturarvets sociala och ekonomiska betydelse. I rådsslutsatserna framhålls vidare att kultur är uppmärksammat på EU:s politiska dagordning och att denna utveckling ånyo bekräftar värdet av samarbete på EU-nivå avseende kulturarv, samt befäster vikten av att införliva kulturarvsaspekter i andra politikområden. Därutöver lyfter rådsslutsatserna bl.a. fram kulturarvets egenvärde men även att det är en strategisk resurs för en hållbar framtid.
Under förhandlingarna har Sverige tillsammans med flera andra medlemsstater framgångsrikt betonat vikten av att rådsslutsatserna inte föregriper kommande förslag och förhandlingar om ny långtidsbudget för EU för perioden efter år 2020.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen noterar att rådsslutsatserna syftar till att tydliggöra kulturarvets roll inom andra områden än det avgränsat kulturpolitiska. Regeringen vill samtidigt understryka vikten av att rådsslutsatserna inte föregriper förhandlingen om EU:s nästa fleråriga budgetram och inte får negativa effekter för EU:s långtidsbudget.
Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på kulturområdet så som den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige
10
ställer sig bakom antagandet av rådsslutsatserna om behovet av att synliggöra kulturarvet i EU:s övriga politikområden.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet skedde den 3 maj 2018. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
13. Vägen framåt: en långsiktig vision för kulturens bidrag till EU efter 2020
=Riktlinjedebatt
(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])
8435/18
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Alice Bah Kuhnke
Förslagets innehåll:
Det bulgariska ordförandeskapet har föreslagit att kulturministrarna ska hålla en riktlinjedebatt vid rådsmötet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 23 maj om en långsiktig vision för kulturens bidrag till EU efter år 2020. Diskussionsunderlaget från ordförandeskapet tar sin utgångspunkt i att kulturen är en gemensam tillgång som i ett samhälleligt och ekonomiskt hänseende spelar en allt större roll i dagens Europa. Kultur inspirerar till innovation inom andra sektorer genom att frigöra kreativt tänkande och kan gå i bräschen för förändringar. Ordförandeskapet pekar också på att kulturen lyfts fram på EU:s agenda, bl.a. i samband med toppmötet i Göteborg den 17 november 2017.
Samtidigt uppmärksammar ordförandeskapet i diskussionsunderlaget att kultur och kulturarv har potential att stärka banden inom och mellan Europas samhällen, och därmed bli en drivande kraft i arbetet med flera av de utmaningar som dagens politiska och ekonomiska situation i Europa ger upphov till, som regionalism, nationalism och populism samt ifrågasättande av den europeiska identiteten och en gemensam europeisk framtid.
Kulturministrarna uppmanas att inrikta sina inlägg på följande två frågor:
11
-Vilka åtgärder på EU-nivå inom ramen för nästa fleråriga budgetram kan vidtas för att höja ambitionsnivån för de nuvarande åtgärderna på kulturområdet, så att kulturen kan bli en verklig drivkraft för förändring i EU efter 2020?
-Anser ni att det bör finnas ett riktat program på kulturområdet inriktat på, bland annat, kultur och kreativitet och deras framträdande ställning i dagens samhälle med tanke på Europas framtid?
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar att det bulgariska ordförandeskapet har föreslagit att kulturministrarnas riktlinjedebatt ska handla om kulturens bidrag till EU efter 2020, men avser samtidigt betona den huvudsakligen nationella kompetensen på kulturområdet. En central prioritering för regeringen är att inte föregripa förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram, men att när Storbritanniens bidrag försvinner behöver EU-budgeten minska med lika mycket.
Regeringen vill i det svenska inlägget utgå från de av Riksdagen beslutade kulturpolitiska målen att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Regeringen vill särskilt framhålla att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling, med respekt för kulturens egenvärde och värnandet av den konstnärliga friheten som en del av yttrandefriheten. Detta arbete kan dessutom stärkas genom en ökad samverkan mellan kulturområdet och andra politikområden i EU-arbetet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till Kulturutskottet den 3 maj 2018. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU- nämnden.
IDROTT
14. Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om främjande av EU:s gemensamma värden genom idrotten
=Antagande
8032/18
12
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt
Ansvarigt statsråd: Annika Strandhäll
Förslagets innehåll:
Utkastet till slutsatser syftar till att främja EU:s gemensamma värden genom idrotten. Med EU:s gemensamma värden avses de värden som inkluderas i artikel 2 i Fördraget om Europeiska Unionen som gemensamma för medlemsstater i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, ickediskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Dessa värden är: människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Utkastet framhåller att unionen ska bidra till att främja europeiska idrottsfrågor och då ska beakta idrottens specifika karaktär, dess strukturer som bygger på frivilliga insatser samt dess sociala och pedagogiska funktion. Vidare uppmanas medlemsstaterna bland annat att vidta åtgärder för att undersöka och stödja initiativ och insatser som främjar idrotten som ett sätt att utveckla social, medborgerlig och interkulturell kompetens för personer i alla åldrar, oberoende av deras könstillhörighet och bakgrund. Även om idrottsstrukturerna kan se olika ut i olika medlemsstater finns det gemensamma intressen att enas kring.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen bedömer att utkastet till rådsslutsatser om att främja EU:s gemensamma värden genom idrott är balanserat. Det är viktigt att idrottsrörelsens självständighet värnas och att stödjande insatser på EU-nivå beaktar medlemsstaternas nationella kompetens. De föreslagna rådsslutsatserna bedöms hålla sig inom EU:s kompetens på idrottsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen anser därför att Sverige kan ställa sig bakom antagandet av slutsatserna om att främja EU:s gemensamma värden genom idrotten.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med Kulturutskottet skedde den 3 maj 2018. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
13
15. Elitidrottens kommersialisering och den europeiska idrottsmodellens hållbarhet
=Riktlinjedebatt
(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])
8558/18
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Annika Strandhäll
Förslagets innehåll:
Det bulgariska ordförandeskapet har förberett ett underlag inför en diskussion i form av en riktlinjedebatt som handlar om att den europeiska idrottsmodellen är en viktig kraft i Europa. Ordförandeskapet konstaterar att modellen utmanas av starka kommersiella intressen och bjuder in till diskussion kring de utmaningar som kommersialisering av elitidrott medför på en sammanhållen idrott, som är en viktig del av den europeiska idrottsmodellen.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att den europeiska idrottsmodellen ska värnas och ansvaret för idrotten ska även fortsatt finnas hos idrotten själv. Detta förutsätter emellertid att idrotten är ansvarstagande och lever upp till den europeiska idrottsmodellen. Medlemsstaterna och EU bör stödja och ge prioritet till en ansvarstagande idrott som lever upp till de grundläggande värden som är en bärande del i den europeiska idrottsmodellen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information gavs till Kulturutskottet den 3 maj 2018. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
16. ÖVRIGA FRÅGOR
Kultur/Audiovisuella frågor
14
a) Aktuella lagstiftningsförslag (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
i)Direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller mervärdesskattesatser - aktivt deltagande i förhandlingar från ett kulturpolitiskt perspektiv
=Information från den tyska delegationen
ii)Förordning om import av kulturföremål
=Information från den franska delegationen
b)Europeiska kulturhuvudstäder 2022
=Information från den litauiska och den luxemburgska delegationen
Idrott
c)Möte inom Världsantidopningsbyrån (Wada) (Seoul den 15–16 november 2017)
=Information från EU-medlemsstaternas företrädare i Wadas stiftsstyrelse
d)Informellt möte mellan EU:s idrottsministrar (Paris 31 maj 2018)
=Undertecknande av en förklaring om ett idrottens Europa inför de olympiska och paralympiska spelen i Paris 2024. Information från den franska delegationen.
Kultur och idrott
e)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
=Information från den österrikiska delegationen
15