JoF, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2018/19:4C5D29

Slutlig

Kommenterad dagordning rådet

2018-10-08

Näringsdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 15 oktober 2018

Kommenterad dagordning

Ansvarigt statsråd; Sven-Erik Bucht

FISKE

Icke lagstiftande verksamhet

3.Rådets förordning om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter i Östersjön

-Politisk överenskommelse

Förslagets innehåll:

Kommissionen definierade i sitt årliga meddelande om fiskemöjligheter för nästkommande år (KOM 2018 (452), de grundläggande principer som kommissionen avser utgå ifrån när de presenterar förslag om fastställande av maximal tillåten fångst (TAC) och kvoter för 2019. Meddelandet diskuterades vid Jordbruks- och fiskerådet den 18 juni 2018 och Sverige ställde sig då positivt till kommissionens meddelande eftersom det bidrar till ökad transparens och framförhållning inför förhandlingarna om nästa års fiskemöjligheter.

Den 31 augusti 2018 presenterade kommissionen ett förslag till förordning när det gäller fastställande av fiskemöjligheter i Östersjön för 2019 (KOM

2018 (608)). Kommissionens förslag för 2019 reglerar arterna torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta i Östersjön. I förslaget till förordning har kommissionen angett att TAC och kvoter för 2019 i Östersjön sätts på nivåer som överensstämmer med målen i den reformerade fiskeripolitiken. Kommissionen har tillämpat den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk sill och skarpsill och de fisken som nyttjar dessa bestånd.)

Kommissionens förslag till TAC innebär (i procent, jämfört med TAC 2018):

en reduktion av TAC för torsk i östra Östersjön med ca 15 %,

en ökning av TAC för torsk i västra Östersjön med 31 %,

en ökning av TAC för lax i egentliga Östersjön med ca 15 %, och en reduktion av TAC för lax i Finska viken med ca 1 %,

en reduktion av TAC för sill i centrala Östersjön med ca 26 %,

en reduktion av TAC för sill i västra Östersjön med ca 63 %,

en reduktion av TAC för sill i Bottenhavet och Bottenviken med ca 7 %,

en ökning av TAC för sill i Rigabukten med ca 7 %,

en ökning av TAC för skarpsill med ca 3 %, och

en ökning av TAC för rödspätta med ca 43 %

Utöver dessa förslag till TAC innebär kommissionens förslag att den lekstängningsperiod för torsk i östra Östersjön som fastställdes för 2018 vidareförs till 2019. Vidare föreslås att fritidsfiske på torsk i västra Östersjön fortsätter att regleras på EU-nivå under 2019.

Förslaget har diskuterats i det regionala forumet för Östersjön, Baltfish, i rådets förberedande organ och bilateralt med andra medlemsstater och kommissionen under hösten 2018. Målsättningen är att rådet ska nå en politisk överenskommelse vid Jordbruks- och fiskerådet den 15 oktober 2018.

Förslag till svensk ståndpunkt:

2 (8)

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen kommer att verka för att detta återspeglas i den slutliga kompromissen.

När det gäller fiskemöjligheter i Östersjön anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning (MSY), att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten. I linje med detta är regeringen angelägen om att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen.

Vad gäller fritidsfiske anser regeringen generellt att reglering av fritidsfiske i första hand är varje medlemsstats ansvar och att EU-lagstiftning på detta område endast bör övervägas i specifika fall och om den kan tillföra mervärde. Givet beståndssituationen för vissa av Östersjöns bestånd och där fritidsfiskets har betydande bidrag till fiskeridödligheten anser regeringen att det för närvarande i specifika fall skulle finnas ett mervärde i att reglera fritidsfiske i vissa områden och för vissa arter i Östersjön inom ramen för denna förordning.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU

4. EU–Norge: årliga samråd för 2019

-Diskussion

Bakgrund

Dagordningspunkten avser ett meningsutbyte inför kommande konsultationer. EU förhandlar årligen med Norge om fiskemöjligheter och vissa övriga regler för fisket för kommande år på gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd i Nordsjön och Skagerrak. De årliga förhandlingarna baseras på långsiktiga fiskeavtal mellan EU och Norge. De

3 (8)

fiskemöjligheter som överenskommits förs in i EU:s TAC- och kvotförordning som i regel fastställs vid jordbruks- och fiskerådet i december. I tillägg till fiskemöjligheter ingår i avtalen vissa gemensamma förvaltningsstrategier, tekniska regleringar och kontrollöverenskommelser. Förhandlingarna innebär också att EU och Norge utbyter fiskemöjligheter med varandra vilket främst innebär att Norge erbjuder EU arktisk torsk i utbyte mot andra arter samt för att få tillträde till EU:s marknad för fiskeprodukter. Vid rådsmötet önskar kommissionen höra medlemsstaternas ståndpunkter inför konsultationerna med Norge.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens övergripande inställning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och att kommissionen bör sträva efter att uppnå detta i förhandlingarna med Norge.

Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen utgör grunden för besluten. För att uppnå detta anser regeringen att förvaltningsstrategier är viktiga verktyg och det är därför viktigt att fortsätta arbetet med att se över de strategier som är inaktuella och upprätta strategier för arter som fortfarande saknar dem.

Beträffande utbyte av fiskemöjligheter, anser regeringen att EU inte bör acceptera mer arktisk torsk än man kan kompensera för utan att det blir orimliga bördor för de medlemsstater som betalar men inte får del av torskutbytet. Regeringen anser också, i enighet med EES-avtalet, att huvuddelen av kvotutbytet ska ske genom arter utanför Nordsjön.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.

Fortsatt behandling av ärendet:

Förhandlingsresultatet vad gäller fiskemöjligheter för 2019 förs i regel in i rådets förordning om fiskemöjligheter för Västerhavet som väntas bli föremål för politisk överenskommelse vid jordbruks- och fiskerådet i december 2018.

4 (8)

5.ICCAT:s årsmöte

-Diskussion

Bakgrund:

ICCAT, International Convention for the Conservation of Atlantic Tunas, är den internationella konventionen för förvaltning av tonfiskar och andra långt vandrande fiskarter i Atlanten. Grundfördraget antogs 1966 och trädde i kraft år 1969. Ca 30 arter hanteras av ICCAT; tonfiskar (t.ex. blåfenad, gulfenad, storögd, bonit etc.), spjutfiskar (svärdfisk, marlin-arter m.fl.), makrillarter och vissa hajarter, t.ex. blåhaj och makrillhaj.

ICCAT:s årsmöte kommer att äga rum i Dubrovnik (Kroatien) den 12–19 november 2018. Vid jordbruks- och fiskrådet den 15 oktober kommer medlemsstaterna att presentera sina ståndpunkter inför årsmötet.

För blåfenad tonfisk har det sedan 2006 funnits en särskild återhämtningsplan som regelbundet revideras och förväntas bli föremål för behandling på årsmötet. Med anledning av att beståndets tillväxt varit positiv kommer det diskuteras om planen ska övergå från en återhämtningsplan till en förvaltningsplan.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens grundinställning är att det är angeläget att EU verkar för att nå de mål som sätts upp inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, GFP, inklusive avseende den externa dimensionen i enlighet med del VI i GFP.

Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen utgör grunden för besluten. För att uppnå detta anser regeringen att förvaltningsstrategier är viktiga verktyg och regeringen anser därför att det är viktigt att fortsätta arbetet med att se över och upprätta strategier för arter som fortfarande saknar dem.

Grundat på vetenskaplig rådgivning välkomnar regeringen följaktligen att återhämtningsplanen för blåfenad tonfisk övergår till en förvaltningsplan.

5 (8)

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.

JORDBRUK

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

6.Förordningen om de strategiska planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken

-Lägesrapport

Förslagets innehåll:

Kommissionens lagstiftningsförslag om reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, efter 2020 presenterades den 1 juni 2018. Reformpaketet består av tre förordningsförslag.

Kommissionen föreslår att medlemsländerna för perioden efter 2020 ska få ett större ansvar för att utforma politikens genomförande. Varje land ska ta fram en strategisk GJP-plan som omfattar både pelare 1 (inkomststöden) och pelare 2 (landsbygdsprogrammet). I planen ska länderna genom val av åtgärder och stödvillkor samt budgetallokering redovisa hur de allmänna och specifika målen ska kunna nås. Angående revision föreslår kommissionen att principen om en modell med samordnad granskning införs,single audit, i syfte att undvika ickesamordnade, överlappande kontroller och revisioner.

Politiken föreslås i högre grad bli resultatorienterad och en uppföljning ska ske mot de angivna målen genom ett antal indikatorer. Detta är en förändring jämfört med idag då politiken nu i hög grad är uppbyggd utifrån att detaljerade regler fastställs på EU-nivå och sedan kontrolleras av kommissionen ner på brukarnivå.

6 (8)

Samtidigt föreslår kommissionen ett antal obligatoriska regler. För att få del av stöd krävs att lantbrukaren följer ett antal grundvillkor. Dessa motsvaras till stora delar av nuvarande tvärvillkor och reglerna för dagens förgröningsstöd. I den första pelaren föreslås även ett miljösystem med möjlighet att stödja ettåriga miljö/klimatåtgärder.

Hela reformförslaget har behandlats på rådsarbetsgruppen under juni till oktober. Ordförande avser att vid rådsmötet göra en sammanfattning av förhandlingsläget, med fokus på förordningen om de strategiska planerna.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Vägledande principer för regeringen i förhandlingarna om GJP är totalt minskade utgifter, marknadsorientering, lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimatambitioner samt förenkling.

Regeringen är positiv till kommissionens ansats att ge medlemsländerna en ökad flexibilitet i genomförandet samt att politiken i högre grad än i dag ska vara resultatorienterad. De föreslagna målen för den gemensamma jordbrukspolitiken är rimliga och fungerar som en utgångspunkt för en fortsatt diskussion. Regeringen välkomnar att kommissionen prioriterar frågan om antibiotikaresistens bland målen. Det är även positivt att de båda pelarna ses som en helhet och får gemensamma mål.

Kraven vid utformning av GJP-planen är till delar enklare än nuvarande landsbygdsprogram men regeringen önskar ytterligare förenklingar. En viktig fråga är att kommissionens förslag om en modell med samordnad granskning införs fullt ut i syfte att undvika ickesamordnade, överlappande kontroller och revisioner.

Regeringen är positiv till kommissionens ambition att stärka GJP:s klimat- och miljönytta men anser att mer behöver göras. Regeringen är dock tveksam till kommissionens förslag om utformning av grundvillkoren för jordbrukarstöd. Ett ökat fokus på riktade åtgärder på miljö- och klimatområdet är mer effektivt än generella åtgärder. Regeringen anser att det är viktigt att stöden utformas på ett sätt som inte resulterar i att lågt ställda nationella klimat- och miljökrav skapar konkurrensfördelar för enskilda medlemsländer. Regeringen är även tveksam till att grundvillkoren ska gälla ersättningar i pelare 2.

7 (8)

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan var senast föremål för information i MJU den 12 juli 2018 och samråd med EU-nämnden den 13 juli 2018. En överläggning hölls i MJU den 14 juni 2018.

Fortsatt behandling av ärendet:

Reformförslaget kommer behandlas på flertalet jordbruks- och fiskeråd under hösten. Ambitionen är att nå en överenskommelse under våren 2019.

Faktapromemoria:

2017/18: FPM 140

Icke lagstiftande verksamhet

7.G20 (jordbruk)

-Information från kommissionen

Kommissionen avser informera om G20:s jordbruksministermöte som ägde rum den 27–28 juli i Buenos Aires under Argentinas G20-ordförandeskap. Argentina har Sustainable Food Future som tema på jordbruksområdet med särskilt fokus på funktionella jordar (healthy soils) utöver de frågor som omfattats av arbetet de senaste åren, dvs. global livsmedelsförsörjning och hållbar jordbruksproduktion.

G20 har hållit ett antal jordbruksministermöten med början under det franska ordförandeskapet 2011 och därefter Mexiko 2012, Turkiet 2015, Kina 2016 och Tyskland 2017.

8 (8)