Ekofin Kommenterad dagordning den 6 november 2018

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2018/19:4C6ADE

Kommenterad dagordning

Rådet

2018-10-26

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 6 november 2018

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 22 oktober.

1.Godkännande av den preliminära dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter Lagstiftningsöverläggningar

3.Skatt på digitala tjänster

-Diskussionspunkt

Rådet ska diskutera kommissionens förslag om skatt på intäkter från vissa digitala tjänster.

Överläggning med skatteutskottet skedde den 24 april 2018. Samråd med EU-nämnden skedde den 27 juni 2018 inför möte i Europeiska rådet den 28- 29 juni 2018.

Sedan flera år tillbaka pågår ett omfattande internationellt arbete för att motverka så kallad skattebaserosion och förflyttning av vinster (base erosion and profit shifting, BEPS). Detta arbete har bl.a. syftat till att säkerställa att vinster beskattas där de uppkommer. En del av arbetet har varit inriktat på de utmaningar som digitaliseringen innebär för beskattningen. I mars i år publicerade OECD en delrapport från detta arbete och en slutrapport är planerad till 2020. En av de frågor som ska diskuteras fram till slutrapporten

är var värde skapas i de digitala företagen. I denna fråga finns i nuläget ingen global samsyn.

Den 21 mars 2018 presenterade kommissionen förslag i form av ett paket för beskattningen av den digitala ekonomin. Detta paket omfattar bl.a. två direktivförslag. Ett av förslagen ska diskuteras på Ekofinrådets möte. Det rör en tillfällig åtgärd på området för indirekt skatt. Enligt detta förslag ska företag över en fastställd storlek beskattas för intäkter från vissa digitala tjänster. Skattskyldighet ska föreligga oavsett om företaget går med vinst eller inte. Det är en s.k. omsättningsbaserad skatt. Det andra förslaget innebär att regler för beskattning och fördelning av vinster vid en betydande digital närvaro i en medlemsstat införs (ett s.k. digitalt fast driftställe).

Kommissionens förslag bygger på antagandet att det finns en avvikelse mellan var värde skapas i företagen och var företagsbeskattning faktiskt sker. Förslagen beskrivs närmare i faktapromemoria 2017/18:FPM74 och 2017/18:FPM75.

Förslag till svensk ståndpunkt

Det är inte acceptabelt om stora multinationella företag genom aggressiv skatteplanering betalar låg eller ingen skatt. OECD:s BEPS-arbete, som Sverige deltar aktivt i, syftar till att motverka sådan skatteplanering.

Kommissionens två förslag om beskattning av digital ekonomi handlar inte om skatteplanering utan om företagsbeskattningssystemet i förhållande till en del av de nya affärsmodeller som har uppkommit till följd av den ökande digitaliseringen av ekonomin. Kommissionen menar att det finns en avvikelse mellan var värdeskapande i företagen sker och var företagen beskattas. Regeringen anser inte att kommissionen presenterat en analys som stöder denna utgångspunkt.

Det pågående arbetet inom OECD är av avgörande betydelse för att uppnå en global samsyn om företagsbeskattning av den digitala ekonomin. Regeringen är negativ till att använda en omsättningsbaserad punktskatt för att åtgärda de eventuella problemen med var faktisk företagsbeskattning sker. Det är viktigt att fördelningen av befogenhet mellan EU och medlemsstaterna i skattefrågor respekteras och att dubbelbeskattning undviks. En eventuell övergångsåtgärd bör därför vara snävare än den nu

2 (8)

föreslagna, med en mer traditionell skattebas. Det är också viktigt att säkerställa att en eventuell åtgärd verkligen blir en övergångsåtgärd.

4.(ev.) Förordning vad gäller minsta förlusttäckning för nödlidande exponeringar

-Beslutspunkt

Rådet föreslås anta en allmän inriktning för förslaget att införa en säkerhetsspärr, s.k. backstop, i kapitaltäckningsregelverket, med syfte att förebygga höga andelar av nödlidande lån i kreditinstitut.

Frågan har tagits upp i finansutskottet för överläggning den 10 april 2018 och för information senast den 25 oktober 2018.

Till följd av den finansiella och ekonomiska krisen har banksektorerna i flera av EU:s medlemsstater, framförallt i Syd- och Östeuropa, under en längre tid haft problem med en hög andel nödlidande lån. Nödlidande lån är lån där låntagaren har slutat att betala de överenskomna räntorna eller amorteringarna.

I mars 2018 presenterade kommissionen ett paket av åtgärder utifrån Ekofinrådets slutsatser från juni 2017 om en handlingsplan för att minska andelen nödlidande lån i EU och förebygga uppkomsten av nödlidande lån framöver. Åtgärderna omfattar hela EU, men har även presenterats som en del av de riskreducerande åtgärderna i färdplanen för att fullborda bankunionen.

Den del av paketet som är föremål för beslut vid detta möte rör förslag till ändring i kapitaltäckningsregelverket som innebär att det införs en miniminivå för hur mycket kreditinstitut ska avsätta för att täcka en eventuell framtida förlust för nödlidande lån, en s.k. backstop (se faktapromemoria 2017/18:FPM68). Backstopen gäller endast för nya lån. Backstopen kommer att öka transparensen då kreditinstitut inom EU tvingas hålla tillräckligt med kapital och erkänna sina problem tidigare än vad som är fallet idag. Backstopen bidrar därmed till att förebygga uppkomsten av nödlidande lån genom de incitament den skapar för kreditinstituten. Vikten av transparens och att tidigt erkänna förluster är i enlighet med hur Sverige hanterade bankkrisen på 1990-talet. Sverige har idag bland de lägsta nivåerna av

3 (8)

nödlidande lån i EU vilket också visar på vikten av transparens och kapital för att förebygga uppkomsten av nödlidande lån.

Det finns visserligen redan idag regler för hur kreditinstitut ska hantera och göra avsättningar för nödlidande lån enligt redovisningsregelverket, men dessa har visat sig vara otillräckliga. Backstopen kommer att bli det bindande kravet när avsättningarna enligt redovisningsregelverket är lägre än miniminivån definierad enligt backstopen. Miniminivån för hur mycket som ska reserveras ökar med tiden som gått sedan låntagaren slutade att betala på lånet och ökar snabbare för lån som inte är säkerställda jämfört med de lån där instituten har en säkerhet.

Ett viktigt syfte med förslaget är att kreditinstitut sätter av kapital för framtida förluster i god tid. Backstopen stärker kreditinstitutens incitament till sund kreditgivning och förebygger därigenom risker för den finansiella och makroekonomiska stabiliteten. En sund kreditgivning över tid är nödvändigt för hushållens och företagens möjligheter till finansiering samtidigt som en sund kreditgivning motverkar överskuldsättning. Länder där bankerna har haft en hög andel nödlidande lån utan tillräckliga avsättningar har historiskt upplevt svårigheter för hushåll och företag att få nya krediter. Att man inom EU gör ordentliga framsteg med problem med höga nivåer av nödlidande lån i vissa länder syftar också till att minska den skadliga kopplingen mellan svaga offentliga finanser och svaga balansräkningar hos kreditinstitut.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen är positiv till det fortsatta arbetet med att stärka det finansiella systemet i EU och upprätthålla den finansiella stabiliteten. En del i detta är att komma till rätta med problemet med nödlidande lån och att förebygga att liknande problem uppstår i framtiden.

Regeringen är positiv till en miniminivå för hur mycket som ska avsättas för nödlidande lån. Det är centralt för finansiell stabilitet att instituten sätter av kapital för framtida förluster i tid och inte antar en vänta och se strategi.

Regeringen anser att det är viktigt att miniminivåns tekniska utformning beaktar eventuella negativa effekter på bankernas utgivning och hantering av krediter. Regeringen har därför verkat för att ge instituten incitament att i ett

4 (8)

tidigt skede vidta lämpliga åtgärder för att ta hand om sina låntagare och hjälpa dem där detta är möjligt.

Regeringen kan stödja förslaget till allmän inriktning.

5. Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

-Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Icke lagstiftande verksamhet

6.Europeiska revisionsrättens årsrapport om genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2017

-Diskussionspunkt

Europeiska revisionsrätten ska presentera sin årsrapport om kommissionens genomförande av budgeten 2017.

Årsrapporten för 2017 publicerades den 4 oktober 2018. Eva Lindström (Sveriges ledamot i revisionsrätten) presenterade årsrapporten för EU- nämnden och finansutskottet den 18 oktober 2018.

Varje år lämnar Europeiska revisionsrätten sin årsrapport över EU:s budgetgenomförande för föregående budgetår. Årsrapporten innehåller en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar.

Efter presentationen på Ekofin kommer rapporten att diskuteras på rådsarbetsgruppsnivå. Vid Ekofin i februari 2019 förväntas rådet besluta om en rekommendation till Europaparlamentet om kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för budgetgenomförandet för budgetåret 2017. Regeringen återkommer då till EU-nämnden i frågan om ansvarsfrihet.

Förslag till svensk ståndpunkt

5 (8)

Regeringen fäster stor vikt vid att de EU-medel som hanteras av kommissionen, övriga EU-institutioner och medlemsstaterna förvaltas på ett korrekt och effektivt sätt. Revisionsrättens årsrapport utgör ett viktigt underlag för att säkerställa att så sker.

7.Slutsatser om EU-statistik - Beslutspunkt

Rådet ska anta slutsatser om EU-statistik.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

De årliga slutsatserna om EU-statistik följer upp utvecklingen av europeisk statistik samt fastställer prioriteringar och pekar ut riktningen framåt för europeisk statistik.

I slutsatserna framhålls att det är positivt att arbetet med migrationsstatistiken har prioriterats och att statistiken inom andra områden har utvecklats, bl.a. forskning och utveckling, samt miljö och klimat. Rådet ser även positivt på att korttidsindikatorerna för den ekonomiska statistiken, såsom arbetsmarknadsstatistik, har förbättrats betydligt sedan 2008, då ambitiösa mål fastställdes. Förbättringarna handlar om att statistiken nu omfattar fler länder, att statistiken blivit mer aktuell och att tidsserierna blivit längre.

I slutsatserna framhålls även behovet av adekvata resurser för att tillgodose efterfrågan på regelbunden statistik av hög kvalitet för att kunna möta de utmaningar som följer av globaliseringen och teknikutvecklingen. Vidare understryks vikten av att minimera bördan för uppgiftslämnarna.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser. En utmaning för det europeiska statistiksamarbetet är att tillgodose ökad efterfrågan på data med begränsade ekonomiska resurser och krav på minskad börda för uppgiftslämnarna. Enligt regeringens uppfattning bör utmaningen hanteras genom tydligare prioriteringar, regelförenklingar och fortsatt effektivisering av statistikproduktionen.

6 (8)

8.Slutsatser om klimatfinansiering inför COP24 - Beslutspunkt

Rådet ska anta rådsslutsatser om internationell klimatfinansiering inför klimatkonferensen COP24 i Katowice, Polen, i december 2018.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Rådsslutsatserna utgör tillsammans med rådsslutsatserna som Miljörådet antog den 9 oktober EU:s mandat under COP 24-mötet. Förslaget till rådsslutsatser beskriver dels EU:s arbete och ambition med klimatfinansiering generellt, dels EU:s arbete med klimatfinansiering med hänsyn till genomförandet av Parisavtalet mer specifikt.

I samband med att Parisavtalet antogs på COP21 i Paris 2015 fastslogs att ett antal vägledningar och regler ska utvecklas som tydliggör hur avtalet ska följas upp och genomföras. Dessa vägledningar och regler har förhandlats sedan 2015 och utgör en huvudfråga på COP24 i december. I rådsslutsatserna framhålls att regler för rapportering av klimatfinansiering utgör en viktig komponent i detta nya gemensamma regelverk.

Slutsatserna innehåller den sammantagna siffran för EU:s rapporterade klimatfinansiering. För 2017 uppgår den till 20,4 miljarder euro vilket utgör en marginell ökning i förhållande till föregående år.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser om klimatfinansiering.

9.Uppföljning av G20:s och IMF:s möten på Bali - Informationspunkt

Kommissionen och ordförandeskapet ska återrapportera från G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer samt från IMF:s årsmöte som ägde rum den 11-12 oktober respektive den 12-14 oktober på Bali.

Samråd med EU-nämnden inför G20-mötet samt IMF:s årsmöte skedde den 28 september 2018. Finansutskottet och utrikesutskottet informerades om IMF:s årsmöte den 4 oktober.

7 (8)

G20-mötets dagordning stod diskussioner om den globala ekonomin och de risker länderna står inför såsom sårbarheter inom finansiell sektor samt spänningar på handelsområdet. På dagordningen stod även genomförandet av Argentinas ordförandeskapsprogram samt ett initiativ som inleddes 2017 i syfte att främja privata investeringar i Afrika.

Vid mötet i den internationella monetära och finansiella kommittén (IMFC) diskuterades de globala ekonomiska utsikterna samt IMF:s verksamhet och prioriteringar.

10. Övriga frågor

Det har i skrivande stund inte meddelats några övriga frågor.

8 (8)