Ekofin_kommenterad_dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2018/19:4CA71B

Kommenterad dagordning

Rådet

2019-03-04

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 12 mars 2019

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 25 februari.

1.Godkännande av den preliminära dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter Lagstiftningsöverläggningar

3.Genomförandebestämmelser vad gäller moms i samband med e- handel

a)Direktiv vad gäller bestämmelserna om distansförsäljning av varor och vissa inhemska leveranser av varor

b)Rådets genomförandeförordning vad gäller leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster via elektroniska gränssnitt

-Beslutspunkt

Rådet ska nå en allmän inriktning om två förslag som syftar till att komplettera det e-handelspaket för mervärdesskatt som antogs av rådet i december 2017.

Överläggning med skatteutskottet är planerad till den 7 mars 2019.

Idecember 2017 antog rådet det s.k. e-handelspaketet. E-handelspaketet innehåller ändringar i fråga om mervärdesskatt för e-handelsföretag som

säljer varor och tjänster till konsumenter. Syftet med ändringarna är att förbättra konkurrensen, minska skattebortfallet samt underlätta för företag som bedriver e-handel såväl inom EU som från tredjeland. Ändringarna innebär bland annat att ordningen med en enda kontaktpunkt för redovisning av mervärdesskatt (Mini One Stop Shop, MOSS) utvidgas till fler tjänster och till distansförsäljning av varor. Vidare ska företag som möjliggör försäljning av varor från säljare i tredjeland genom användning av ett elektroniskt gränssnitt (dvs. marknadsplatser eller plattformar på internet) i vissa fall bli skattskyldiga för mervärdesskatt för försäljningen.

Paketet genomförs i två steg. Det första steget avser ändringar som tillämpas från den 1 januari 2019. Det andra steget avser ändringar som ska vara genomförda av medlemsstaterna den 1 januari 2021. Kommissionen avsåg, när e-handelspaketet beslutades, att återkomma med förslag till kompletterande ändringar till e-handelspaketet. De nu aktuella förslagen lämnades i december 2018 och innehåller ändringar i mervärdesskattedirektivet och i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011.

Syftet med de nu aktuella förslagen är att komplettera de redan beslutade ändringarna i mervärdesskattedirektivet och fastställa regler som behövs för att genomföra de ändringar av mervärdesskattedirektivet som ska tillämpas från och med den 1 januari 2021. Det föreslås bland annat en mer detaljerad definition av i vilka fall elektroniska marknadsplatser eller plattformar blir skattskyldiga för mervärdesskatt avseende försäljning av varor från tredjeland som sker via plattformen. Förslagen föreslås träda i kraft samtidigt som det andra steget i e-handelspaketet, den 1 januari 2021.

Förslagen beskrivs närmare i faktapromemoria 2018/19:FPM24.

Förslag till svensk ståndpunkt

Förslaget välkomnas. Det är viktigt att aktivt arbeta för att främja den gränsöverskridande handeln och att företagen kan konkurrera på lika villkor. Det är också angeläget att reglerna på mervärdesskatteområdet är enkla att hantera och administrera. Det är vidare angeläget att skatteintäkterna säkras samt att skatteuttaget är stabilt och effektivt, inte minst för en väl fungerande inre marknad.

2 (14)

4.Punktskatter

a)Direktiv om allmänna regler för punktskatt (ombearbetning)

b)Förordning om administrativt samarbete vad gäller innehållet i elektroniska register

-Beslutspunkt

Rådet ska nå en allmän inriktning om ett omarbetat direktiv om punktskatter och vissa följdändringar i förordningen om administrativt samarbete.

Överläggning har skett med skatteutskottet den 29 november 2018.

Punktskattedirektivet innehåller förfaranderegler för harmoniserade punktskatter (alkohol-, tobak- och energiskatt). Kommissionen beslutade år 2017, som en del av kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit), att utvärdera det nuvarande punktskattedirektivet (direktiv 2008/118/EG). I december 2017 ställde sig medlemsstaterna bakom att utvärdera direktivet och rådet antog därefter slutsatser den 5 december 2017. Den 25 maj 2018 lämnade kommissionen ett förslag till nytt punktskattedirektiv. Kommissionen föreslår även följdändringar i rådets förordning (EU) nr 389/2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter.

Förslagen har huvudsakligen som syfte att minska risken för fusk genom att förbättra möjligheterna att följa flyttningar av varor mellan medlemsstater, täppa igen vissa luckor mellan skatte- och tullförfaranden samt att underlätta för de företag som flyttar punktskattepliktiga varor.

Kommissionens förslag innebär i huvudsak följande. Vad gäller förhållandet mellan punktskatte- och tullförfarandet föreslås bland annat vissa skyldigheter att vid export och import lämna uppgifter avseende punktskatteförhållanden och en möjlighet att vid export använda vissa transiteringsförfaranden, dvs. ett tullförfarande där varor transporteras över gränser utan att tullar och skatter betalas. Kommissionen föreslår vidare en datorisering av kommersiella flyttningar1 av s.k. beskattade varor genom en

1Med kommersiella flyttningar avses i detta sammanhang flyttningar som inte utgör flyttningar av varor som en enskild person förvärvat i en medlemsstat för sitt eller sin familjs personliga bruk och som den enskilde själv transporterar till den andra medlemsstaten.

3 (14)

utvidgning av det datoriserade system som används för uppskovsflyttningar2, EMCS. För att möjliggöra detta föreslås att den som vill flytta eller ta emot beskattade varor från en medlemsstat till en annan ska registreras.

För att underlätta hanteringen av tillåtna förluster enligt artikel 7 i direktivet föreslår kommissionen att det införs ett gemensamt tröskelvärde under vilket ingen oegentlighet anses ha inträffat under flyttningen. Vidare föreslås en möjlighet för aktörer som bedriver distansförsäljning att välja att använda en skatterepresentant, vilket skulle ersätta den nuvarande bestämmelse som ger medlemsstaterna rätt att kräva en sådan representant. Kommissionen har enligt det nuvarande punktskattedirektivet vissa genomförandebefogenheter, bland annat vad avser det datoriserade systemet, EMCS. Kommissionen föreslår att detta ersätts med att ge kommissionen befogenheter att anta dels genomförandeakter, dels delegerade akter.

Efter förslag från en medlemsstat har det även diskuterats en ändring av bestämmelsen om privatpersoners införsel av alkohol och tobak för eget bruk. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för myndigheternas kontroll av sådan införsel.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2017/18:FPM103.

Förslag till svensk ståndpunkt

Förslagen till ändringar vad avser förhållandet mellan punktskatte- och tullförfaranden kan accepteras.

Vad gäller förslaget till ändringar av bestämmelserna om flyttningar av beskattade varor bör behoven av att säkerställa en enhetlig, rättssäker och förenklad tillämpning och förhindra skattefusk beaktas.

Det är viktigt att behålla medlemsstaternas inflytande på skatteområdet och försiktighet bör därför iakttas vad gäller delegation av befogenheter till kommissionen att komplettera ett direktiv. Det bör dock i detta fall kunna accepteras att kommissionen ges befogenhet att genom delegerade akter komplettera direktivet med detaljerade bestämmelser kring innehåll och form

2Med uppskovsflyttning avses att skattepliktiga varor kan flyttas inom och mellan medlemsstaterna utan att punktskatten behöver betalas, så länge det finns en säkerhet och viss kontroll över flyttningen.

4 (14)

för de dokument som utbyts i det datoriserade systemet och ersättningsdokumenten.

Vad gäller förslaget till gemensam tröskel för naturliga partiella förluster måste fördelarna med en enhetlig behandling inom unionen vägas mot medlemsstaternas intresse av inflytande på skatteområdet. Befogenheten för kommissionen att anta kompletterande bestämmelser bör medges endast under förutsättning att tillräckliga ramar för befogenheten uppställts i direktivet.

c)Direktiv om strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker

-Beslutspunkt

Rådet ska nå en allmän inriktning om ändring av direktivet om strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker.

Överläggning har skett med skatteutskottet den 25 oktober 2018.

Beskattning av alkohol regleras på EU-nivå i två direktiv – ett som reglerar skattestrukturen och ett som reglerar skattenivåerna. I det aktuella direktivet om strukturerna, fastställs EU-gemensamma regler för harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker (direktiv 92/83/EEG). I direktivet definieras och klassificeras olika typer av alkohol och alkoholhaltiga drycker och det föreskrivs en rättslig ram för nedsatta skattesatser, befrielser och undantag inom vissa sektorer.

Direktivet har utvärderats inom ramen för kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit). I ljuset av den utvärderingen presenterade kommissionen i maj 2018 sitt förslag till ändringar i direktivet. Detta har sedan justerats i omgångar efter diskussioner på teknisk nivå.

I direktivet finns sedan tidigare två olika tillåtna sätt att beräkna alkoholhalten för öl – grader Plato eller faktisk alkoholstyrka räknat på volym. Sverige beräknar efter alkoholstyrka. I ändringsförslaget föreslås att det förtydligas hur alkoholhalten i öl ska beräknas om man använder Platometoden, vilket alltså inte kommer att påverka Sverige.

5 (14)

I direktivet finns vidare i dag en frivillig möjlighet för medlemsstaterna att tillämpa nedsatt skatt för öl vars faktiska alkoholhalt inte överstiger 2,8 procent. Det föreslås att den gränsen ökas till 3,5 procent. Det föreslås också att de möjligheter som i dag finns för att tillämpa nedsatt skatt för oberoende, små ölbryggerier och spritdestillerier utökas till att gälla alla typer av alkoholdrycker. Liksom i dag, föreslås möjligheten till nedsatt skatt vara frivillig.

Det föreslås vidare att det införs en skyldighet för medlemsstaterna att på begäran utfärda intyg till oberoende, små producenter etablerade på deras territorium som bekräftar deras årliga produktion och att de uppfyller övriga krav i direktivet. Det anges dock att denna skyldighet får uppfyllas genom självcertifiering från producenterna (som myndigheterna vid behov kan kontrollera). Det föreslås även möjlighet till skattebefrielse eller nedsatt skatt för etylalkohol som producerats för eget bruk. Regeln är frivillig och innehåller flera begränsningar, bland annat avseende hur alkoholen får användas.

I direktivet finns i dag regler om att alkohol som har blivit fullständigt eller delvis denaturerad (uppblandad med ämnen som försvårar eller förhindrar förtäring) enligt vissa krav ska befrias från punktskatt. Direktivet föreslår i denna del att ordalydelsen avseende vad som räknas som fullständigt denaturerad alkohol ändras så att den överensstämmer med den praxis som utvecklats. Avseende s.k. delvis denaturerad alkohol föreslås vissa förtydliganden av vad som omfattas av reglerna, samt ett förtydligande om när den ska omfattas av reglerna för flyttning under det s.k. uppskovsförfarandet i punktskattedirektivet.

Slutligen görs i direktivet vissa mindre ändringar, såsom uppdateringar av inaktuella referenser.

En medlemsstat har inkommit med ett förslag om att medlemsstater ska ges möjlighet att beskatta vin, övriga jästa drycker och mellanklassprodukter på samma sätt som öl och etylalkohol beskattas, dvs. proportionerligt efter alkoholhalt snarare än per liter med breda kategorier för alkoholhalt.

Kommissionens förslag beskrivs närmare i faktapromemoria 2017/18:FPM104.

Förslag till svensk ståndpunkt

6 (14)

Regeringen kan acceptera de föreslagna ändringarna. Det kan dock ifrågasättas om förslaget om möjlighet till nedsatt skatt för öl med lägre alkoholstyrka är ändamålsenligt. Det är viktigt att utformningen av reglerna, särskilt avseende delvis denaturerad alkohol, inte innebär någon oskälig administrativ börda för svenska myndigheter eller företag.

Regeringen kan stödja det tillkommande förslaget om beskattning av vin, andra jästa drycker och mellanklassprodukter proportionerligt efter alkoholhalt.

5.Skatt på digitala tjänster - Beslutspunkt

Ekofinrådet föreslås nå en politisk överenskommelse om förslaget om skatt på intäkter från vissa digitala tjänster.

Överläggning har skett med skatteutskottet senast den 29 januari 2019. Samråd med EU-nämnden har skett vid fyra tillfällen, senast den 30 november 2018.

Sedan flera år tillbaka pågår ett omfattande internationellt arbete för att motverka s.k. skattebaserosion och flyttning av vinster (base erosion and profit shifting, BEPS). Detta arbete har bland annat syftat till att säkerställa att vinster beskattas där de uppkommer. En del av arbetet har varit inriktat på de utmaningar som digitaliseringen innebär för beskattningen. I mars 2018 publicerade OECD en delrapport från detta arbete och en slutrapport är planerad till 2020. En av de frågor som ska diskuteras fram till slutrapporten är var värde skapas i de digitala företagen. I denna fråga finns i nuläget ingen global samsyn.

Den 21 mars 2018 presenterade kommissionen förslag i form av ett paket för beskattningen av den digitala ekonomin. Detta paket omfattar bland annat två direktivförslag. Det första förslaget gäller skatt på intäkter från vissa digitala tjänster och är en tillfällig åtgärd på området för indirekt skatt. Enligt detta förslag ska företag över en fastställd storlek beskattas för intäkter från tre olika typer av digitala tjänster. Det handlar om riktad reklam, plattformar som förmedlar varor eller tjänster och försäljning av användaruppgifter. Skattskyldighet ska föreligga oavsett om företaget går med vinst eller inte. Det är en s.k. omsättningsbaserad skatt.

7 (14)

Det andra förslaget innebär att regler för beskattning och fördelning av vinster vid en betydande digital närvaro i en medlemsstat införs (ett s.k. digitalt fast driftställe).

Kommissionens båda direktivförslag bygger på antagandet att det finns en avvikelse mellan var värde skapas i företagen och var företagsbeskattning faktiskt sker. Förslagen beskrivs närmare i faktapromemoria 2017/18:FPM74 och 2017/18:FPM75.

Senaste gången förslaget om en skatt på digitala tjänster behandlades i Ekofinrådet var den 4 december 2018, då förslaget var uppsatt på dagordningen för överenskommelse om allmän inriktning. Nära inpå mötet presenterade dock Frankrike och Tyskland en gemensam deklaration gällande digital beskattning där de föreslog att förslaget skulle ändras till att endast omfatta en skatt på reklam. Inget beslut fattades därför vid det aktuella mötet.

Den 7 december 2018 lämnade dåvarande ordförandeskap ett justerat direktivförslag. Det bygger på den fransk-tyska deklarationen, men innehåller vissa skillnader. Detta förslag har sedan justerats av det rumänska ordförandeskapet. I detta förslag är riktad reklam på digitala gränssnitt den enda beskattningsbara intäkten. Försäljning av användaruppgifter och andra intäkter kan dock beskattas om de är ett försök att kringgå skatten. Ordförandeskapet föreslår att rådet når en politisk överenskommelse om detta förslag på Ekofinrådets möte.

Förslag till svensk ståndpunkt

Det är inte acceptabelt om stora multinationella företag genom aggressiv skatteplanering betalar låg eller ingen skatt. OECD:s BEPS-arbete, som Sverige deltar aktivt i, syftar till att motverka sådan skatteplanering.

Kommissionens två förslag om beskattning av digital ekonomi handlar inte om skatteplanering utan om företagsbeskattningssystemet i förhållande till en del av de nya affärsmodeller som har uppkommit till följd av den ökande digitaliseringen av ekonomin. Kommissionen menar att det finns en avvikelse mellan var värdeskapande i företagen sker och var företagen beskattas. Regeringen anser inte att kommissionen presenterat en analys som stöder denna utgångspunkt.

8 (14)

Det pågående arbetet inom OECD är av avgörande betydelse för att uppnå en global samsyn om företagsbeskattning av den digitala ekonomin. Regeringen är negativ till att använda en omsättningsbaserad punktskatt för att åtgärda de eventuella problemen med var faktisk företagsbeskattning sker. Det är viktigt att fördelningen av befogenhet mellan EU och medlemsstaterna i skattefrågor respekteras och att dubbelbeskattning undviks.

Regeringen kan inte ställa sig bakom ett direktivförslag som föregriper OECD:s arbete. Först efter att OECD-arbetet har slutförts kan beslut om eventuella åtgärder inom EU fattas.

6.InvestEU – placeringen av investeringskommitténs sekretariat - Diskussionspunkt

Rådet ska diskutera om sekretariatet för investeringskommittén i InvestEU- programmet bör placeras hos Europeiska investeringsbanken (EIB) eller hos kommissionen.

Överläggning med finansutskottet ägde rum den 22 november 2018 och samråd med EU-nämnden den 18 januari 2019.

Inom den fleråriga budgetramen (MFF) för 2021-2027 föreslår kommissionen inrättandet av InvestEU-programmet i syfte att stödja investeringar i EU. Programmet är tänkt att förenkla och effektivisera dagens fragmenterade system av finansiella instrument inom EU genom att samla uppföljare till 14 av dagens centralt förvaltade finansiella instrument, däribland den Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), i en enhetlig struktur.

För närmare beskrivning av förslaget se faktapromemoria 2017/18:FPM159.

Förhandlingar om instrumentet inleddes i september 2018 och rådet kom överens om ett partiellt mandat för förhandlingar med Europaparlamentet i Coreper den 20 februari 2019. Mandatet täcker alla delar av förordningen förutom de frågor som hanteras horisontellt i MFF-förhandlingarna, såsom instrumentets storlek. Triologer med Europaparlamentet väntas inledas 4 mars med målsättning att avslutas innan valet till Europaparlamentet.

9 (14)

Regeringen återkommer till riksdagen inför slutligt godkännande av överenskommelsen med Europaparlamentet.

I rådets partiella förhandlingsmandat har regeringen fått gehör för många frågor. Bland annat har modellen för styrning och riskhantering förbättrats genom att EIB fått en tydligare roll i bankrelaterade aspekter. Därtill har kraven på att tydligt visa på mervärdet av InvestEU i förhållande till annan finansiering stärkts, kraven på att utvärdera klimat- och miljökonsekvenser av projekt har skärpts och utrymmet för projekt som omfattar fossila bränslen har minskat.

I rådets förhandlingsmandat har en fråga utelämnats på grund av brist på konsensus. Frågan rör om sekretariatet för investeringskommittén bör placeras hos EIB eller hos kommissionen. Investeringskommittén ska bestå av oberoende experter som har till uppgift att bedöma om ett projekt ska få ta del av InvestEU-medel. Sekretariatet ska inte ha någon roll i projektbeslut, utan ska endast utgöra ett administrativt stöd till kommittén genom att bland annat bistå i mötesförberedelser. I Efsi är sekretariatet placerat i EIB och banken menar att man bör bygga på existerande strukturer och låta sekretariatet ligga kvar hos dem. EIB menar även att detta skulle utgöra en trygghet för slutkunder som kan vara säkra på att banksekretess upprätthålls. Kommissionen däremot menar att sekretariatet bör vara placerat i kommissionen eftersom det annars finns risk för intressekonflikter mellan EIB och övriga implementerande parter. Medlemsstaterna är överens om att EIB och kommissionen bör samarbeta kring sekretariatet men det saknas konsensus kring var det bör placeras.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att det är viktigt att sekretariatet för investeringskommittén blir oberoende och förordar att kommissionen och EIB samarbetar kring det administrativa upplägget. Beträffande placeringen föredrar regeringen att sekretariatet förläggs inom EIB för att kunna bygga på existerande strukturer för Efsi. Regeringen kan dock acceptera att sekretariatet förläggs inom kommissionen om det krävs för att nå en överenskommelse.

10 (14)

7. Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

-Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Icke lagstiftande verksamhet

8. Den europeiska planeringsterminen

a)Landsrapporter och fördjupande granskningar 2019 - Informationspunkt

Mot bakgrund av de landsrapporter som kommissionen publicerade den 27 februari ska Ekofinrådet få en presentation av 2019 års landsrapporter och djupgranskningar.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Samråd om den europeiska terminen ägde rum senast den 18 januari inför Ekofinrådets möte den 22 januari 2019, där rådsslutsatser antogs om den årliga tillväxtöversikten och den årliga förvarningsrapporten och där även rekommendationen till euroområdet godkändes av euroländerna.

Kommissionen publicerar årligen, inom ramen för den europeiska terminen, fördjupade rapporter om medlemsstaternas ekonomier. Dessa landsrapporter utgör den analytiska grunden för kommissionens förslag till landsspecifika rekommendationer som väntas publiceras senare i vår. I rapporterna redogör kommissionen även för sin bedömning av medlemsstaternas genomförande av förra årets landsspecifika rekommendationer. För de medlemsstater som granskas inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet redogör kommissionen även för sina djupanalyser, vilka utgör grunden för kommissionens bedömning av huruvida makroekonomiska obalanser föreligger eller ej. Nytt för i år är att kommissionen gör en bedömning av investeringsbehov i alla medlemsstater vilka redovisas i ett annex till landsrapporterna.

11 (14)

I kommissionens rapport om Sverige konstateras att den ekonomiska aktiviteten är fortsatt stabil efter flera år med stark tillväxt. Framöver väntas tillväxten dämpas något till följd av en avmattning i den internationella konjunkturen och minskade bostadsinvesteringar. I rapporten analyseras bland annat hushållens skuldsättning, samt bostadsmarknadens och arbetsmarknadens funktionssätt. Kommissionen bedömer att Sverige har makroekonomiska obalanser kopplat till hög privat skuldsättning och övervärderade bostadspriser. Det är samma bedömning som kommissionen gjort sedan den europeiska terminens start 2011.

b)Genomförande av landsspecifika rekommendationer med fokus på investeringar

-Diskussionspunkt

Mot bakgrund av de landsrapporter som kommissionen publicerade den 27 februari ska Ekofinrådet diskutera genomförandet av 2018 års landsspecifika rekommendationer inom den europeiska terminen. Diskussionen planeras fokusera på de landsspecifika rekommendationer som handlar om investeringar.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Samråd om den europeiska terminen ägde rum senast den 18 januari inför Ekofinrådets möte den 22 januari 2019, där rådsslutsatser antogs om den årliga tillväxtöversikten och den årliga förvarningsrapporten och där även rekommendationen till euroområdet godkändes av euroländerna.

Alla medlemsstater har fått någon rekommendation relaterad till investeringar. Dessa rekommendationer handlar bland annat om investeringar i offentlig förvaltning och i utbildning, tillgång till finansiering samt investeringar i sektorspecifika områden såsom energi, transport och bostäder.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar en diskussion om genomförandet av landsspecifika rekommendationer med fokus på investeringar. Det är viktigt att främja investeringar som bidrar till ökad produktivitetstillväxt och som bidrar till en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt i Europas ekonomier.

12 (14)

En utgångspunkt för regeringen i arbetet inom den europeiska terminen är att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna rörande den ekonomiska politiken (inklusive på skatteområdet), sysselsättningspolitiken, utbildningspolitiken och sociala frågor även fortsättningsvis respekteras.

9.Slutsatser om den reviderade EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet

- Beslutspunkt

Rådet ska anta slutsatser om revidering av EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet.

Samråd skedde med EU-nämnden den 1 december 2017. Överläggning med skatteutskottet ägde rum den 28 november 2017.

Vid sitt möte den 5 december 2017 godkände och offentliggjorde Ekofinrådet slutsatser om en EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Förteckningen innehöll 17 jurisdiktioner där uppförandekodgruppen hade identifierat problem avseende de kriterier för listning som rådet enades om i december 2016. Jurisdiktioner med identifierade problem listades inte i de fall de hade gjort meningsfulla åtaganden på hög politisk nivå om att åtgärda dessa problem.

Under 2018 uppdaterades förteckningen flera gånger, bland annat eftersom ytterligare jurisdiktioner bedömdes ha gjort meningsfulla åtaganden. Förteckningen innehåller nu fem jurisdiktioner. Uppförandekodgruppen håller på att utvärdera hur jurisdiktionerna har genomfört sina åtaganden att åtgärda identifierade problem. Vidare diskuterar gruppen möjliga motåtgärder som kan vidtas på skatteområdet mot de listade jurisdiktionerna. Denna diskussion är ännu inte avslutad. Vid Ekofinrådets möte kommer förteckningen att uppdateras för att avspegla resultatet av denna övervakningsprocess.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom slutsatserna om att revidera EU- förteckningen.

13 (14)

Det är viktigt att stärka internationella påtryckningar mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Regeringen stöder därför arbetet med en gemensam EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. När det gäller frågan om lämpliga motåtgärder har processen för att upprätta förteckningen och förteckningen i sig tillsammans med motåtgärder utanför skatteområdet en avhållande effekt. För det fall att åtgärder bör vidtas på skatteområdet är det viktigt att medlemsstaterna ges ett visst mått av flexibilitet och att åtgärderna liknar redan förekommande åtgärder eller i vart fall passar in i de nationella skattesystemen.

10. Övriga frågor

Läget när det gäller genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster

-Informationspunkt

Rådet väntas få en lägesuppdatering om genomförandet av aktuella EU- rättsakter på finansmarknadsområdet.

Information om genomförandet av EU-förordningar och EU-direktiv på finansmarknadsområdet gavs till EU-nämnden senast den 28 september 2018 inför Ekofinrådets möte den 2 oktober.

Sedan den finansiella krisen har ett stort antal direktiv och förordningar tagits fram på finansmarknadsområdet. EU:s medlemsstater ska anpassa sin nationella lagstiftning efter dessa. På rådsmötet väntas kommissionen ge information om medlemsstaternas genomförande av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.

14 (14)