Kommenterad_dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2016/17:48680D

PDF

Slutlig

Kommenterad dagordning rådet

2017-07-10

Näringsdepartementet

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 17-18 juli 2017

Ansvarigt statsråd: Sven-Erik Bucht

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

4. Ordförandeskapets arbetsprogram

– föredragning av ordförandeskapet

Ordförandeskapets övergripande prioriteringar rör

-En öppen och innovativ europeisk ekonomi

-Ett säkert Europa

-Digitala Europa och fri rörlighet av data

-Ett inkluderande och hållbart Europa

Därtill kan det förmodas att processen kring Storbritanniens utträde ur EU kommer att sätta sin prägel på det estniska ordförandeskapet.

På jordbrukssidan kommer ordförandeskapet fokusera på den framtida gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, efter 2020. Vidare kommer arbetet med förenkling av GJP att fortsätta, särskilt genom förhandlingarna om Omnibusförordningen. Även lantbrukarens ställning i livsmedelskedjan och handelsrelaterade jordbruksfrågor kommer behandlas under hösten.

På djur- och livsmedelsområdet lyfter ordförandeskapet upp vikten av att fortsätta arbetet för att förebygga antimikrobiell resistens, och har ambitionen att nå en allmän inriktning om förslagen om veterinärmedicinska produkter och läkemedel i foder. Frågor om digitalisering av kontroller kommer också behandlas under hösten.

På fiskesidan avser ordförandeskapet att i sedvanlig ordning fokusera på fastställande av fiskemöjligheter för nästkommande år. Även förvaltningsplanen för Nordsjön samt förslag om tekniska regler kan komma att beröras under hösten. Ordförandeskapet avser även påbörja diskussioner om den framtida Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) samt återuppta diskussioner om en flerårig förvaltningsplan för östersjölax.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.

Icke-lagstiftande verksamhet

5. Meddelande från kommissionen om läget avseende den gemensamma fiskeripolitiken och samrådet om fiskemöjligheterna för 2018

- Föredragning av kommissionen

Förslagets innehåll:

Kommissionen presenterar varje år ett meddelande avseende nästa års fiskemöjligheter. I meddelandet redogör kommissionen för det arbetssätt och de principer kommissionen avser tillämpa i de kommande förordningsförslagen om totalt tillåtna fångstmängder och kvoter för 2018. I meddelandet redogör också kommissionen för det fortsatta genomförandet

2 (14)

av den reformerade gemsamma fiskeripolitiken vad gäller fiskemöjligheter och tillvägagångssätt för att uppnå målsättningen om maximalt hållbar avkastning och införande av landningsskyldigheten.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen utgör grunden för besluten. Mot denna bakgrund är regeringen generellt positiv till kommissionens meddelande då det bidrar till en ökad transparens och framförhållning avseende kommande förordningsförslag om fiskemöjligheter för 2018.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.

Fortsatt behandling av ärendet:

De årliga förslagen till förordningar om totalt tillåtna fångstmängder och kvoter för 2018 kommer att presenteras under hösten 2017.

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

6. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX [förordningen om offentlig kontroll] och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007

- Bekräftelse av utfallet av trepartsmötet

Kommissionen presenterade ett nytt lagstiftningspaket om ekologisk produktion i mars 2014.

3 (14)

Den 16 juni 2015 antog rådet en allmän inriktning kring kommissionens förslag till ny förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Sverige gav stöd till den allmänna inriktningen. De svenska prioriteringarna syftade till att bidra till en ökad ekologisk produktion och underlätta för svenska jordbrukare att gå över till ekologiskt jordbruk. Vidare arbetade Sverige för att utvecklingsperspektivet i förhållande till tredje land/utvecklingsländer ska få genomslag avseende regleringen kring importregimen.

Europaparlamentet röstade i ansvarigt utskott den 12 oktober 2015. Flera trepartssamtal har hållits sedan dess. Vid mötet i den särskilda jordbrukskommittén (SJK) den 26 juni fick ordförandeskapet tillräckligt med stöd av medlemsstaterna för ett förnyat förhandlingsmandat inför ett slutligt trepartsmöte med Europaparlamentet och Kommissionen den 28 juni. Vid trepartsmötet den 28 juni nåddes en överenskommelse om en ny förordning.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen har arbetat aktivt under hela förhandlingsprocessen för att förordningen ska ta hänsyn till de produktionsförutsättningar och förhållanden som råder för den ekologiska produktionen i Sverige. Efter intensivt påverkansarbete i slutskedet fick regeringen gehör för viktiga svenska prioriteringar såsom bibehållet undantag för avhorning och ett förlängt undantag att odla i avgränsade bäddar. Därmed hade Sverige fått gehör för i stort sett alla svenska prioriteringar och kunde därför stödja rådsmandatet vid SJK den 26 juni 2017. Om Sverige inte stött mandatet hade dessa frågor kompromissats bort vid förhandlingarna med parlamentet. Regeringen avser bekräfta utfallet av trepartsmötet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför jordbruks- och fiskerådet i juni 2017. Särskild överläggning i frågan hölls i MJU i juni 2014 samt maj och juni 2015.

Fortsatt behandling av ärendet:

En överenskommelse har nåtts och ett formellt antagande av institutionerna väntas ske inom de närmaste månaderna.

Icke-lagstiftande verksamhet

4 (14)

7. Konferens om resultatet av det offentliga samrådet om modernisering och förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken

-Föredragning av kommissionen

-Diskussion

Dagordningspunkten är en uppföljning och diskussion om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, med utgångspunkt från kommissionens offentliga samråd om framtida GJP och kommissionens konferens den 7 juli.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen har analyserat hur nuvarande GJP möter de utmaningar som jordbruket och landsbygden står inför. Utifrån dessa analyser och det behov till minskad EU-budget som följer av Storbritanniens utträde ur EU har regeringen tagit fram en övergripande position för hur GJP bör förändras efter 2020.

En enklare och mer effektiv politik är nödvändig för att möta utmaningen som följer av det brittiska utträdet ur EU och behovet av betydande minskningar av budgetresurserna kommande budgetperiod. Att utveckla GJP är även nödvändigt för att möta FNs hållbarhetsmål och understödja en övergång till en biobaserad ekonomi.

Nuvarande GJP leder till höga administrativa kostnader för såväl lantbrukare som myndigheter och utgör även ett hinder för nya jordbrukare. Gällande regler för t.ex. revision behöver bli mer förutsägbara och proportionerliga.

Det krävs ett förändrat fokus i GJP från den första pelarens direktstöd till den andra pelaren med dess landsbygdsprogram. Det är också viktigt att säkerställa en fortsatt marknadsorientering av GJP. Direkstöden bör minska väsentligt och jämnas ut mellan medlemsländerna och på längre sikt bör de fasas ut. Kompletterande ersättningar som riktas mot marker med höga kultur- och miljövärden och till regioner med sämre produktionsförutsättningar kan bidra till en ökad måluppfyllelse. Som ett led i att förenkla politiken anser regeringen att det nuvarande systemet med stödrätter bör fasas ut. En högre effektivitet och miljönytta är även möjlig att nå genom att ta bort förgröningsstödet i den första pelaren och istället arbeta med riktade miljö- och klimatåtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet.

5 (14)

Det förs en diskussion på EU-nivå om införande av olika former av riskhanteringsinstrument. Regeringen anser att nuvarande frivilliga instrument som finns inom pelare två kan behöva utvecklas i kommande reform för att öka effektiviteten och flexibiliteten av dessa åtgärder. Samtidigt krävs det att man säkerställer lika konkurrensvillkor mellan jordbrukare i olika medlemsländer och en fortsatt marknadsorientering.

Regeringen anser även att systemet med tvärvillkor behöver ses över och att det bör tas bort för åtgärder i landsbygdsprogrammet. För att öka miljö- och klimatnyttan med GJP på europeisk nivå bör kravet för hur stor del av landsbygdsprogrammet som går till dessa åtgärder öka från 30 procent till minst 50 procent.

Koordineringen mellan landsbygdsprogrammet och andra europeiska fonder behöver förstärkas för att öka effektiviteten.

Regeringen anser vidare att det finns skäl att ändra på reglerna för djurvälfärdsersättning så att det blir möjligt att kompensera lantbrukare som vidtar åtgärder som sträcker sig längre än EU:s gemensamma lagstiftning oavsett om åtgärderna är ett legalt krav eller praxis i det enskilda landet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Framtida GJP var föremål för överläggning med MJU den 2 mars och för samråd med EUN den 3 mars.

Fortsatt behandling av ärendet:

Kommissionen har aviserat att man kommer att presentera ett meddelande om framtida GJP tidigast i slutet av 2017 följt av lagstiftningsförslag i mitten av 2018.

8. Förenkling: implementeringen av rådsslutsatser från maj 2015

-Lägesrapport från kommissionen

-Diskussion

Rådet antog rådsslutsatser för förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, den 11 maj 2015. Vid mötet avser kommissionen rapportera om hur rådsslutsatserna har följts upp och vilket arbete som kommer att ske framöver.

6 (14)

Rådsslutsatserna behandlar förenkling av regelverken för marknadsåtgärder, landsbygdsutveckling, direktstöd och horisontella frågor inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Rådsslutsatserna sammanfattar rådets inställning kring vilka frågor som är mest angelägna att förenkla. EU- kommissionären för jordbruk, Phil Hogan, har angett att förenklingar av den gemensamma jordbrukspolitiken är ett prioriterat område. Under 2015 och 2016 har förenkling av riktlinjer, genomförandeakter och delegerade akter diskuterats, särskilt vad gäller reglerna för direktstöd och den samlade marknadsordningen, och vissa förenklingar har genomförts.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen är positiv till verklig förenkling av GJP, under förutsättning att inte miljöhänsyn eller djurskyddet försämras. Samtidigt är det viktigt att det finns tillräckligt med tid för införande av nya regler i medlemsstaterna.

Regeringen är positiv till det förenklingsarbete som pågår och välkomnar informationen från kommissionen.

Regeringen anser att förenkling måste vara en övergripande prioritering i den kommande reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Komplexa regler medför omfattande kostnader för efterlevnad och utgör ett hinder för unga och nya lantbrukare som vill etablera sig i sektorn. Nuvarande regelverk medför också höga kostnader för administration och kontroll. Färre lager av regler bör eftersträvas och dubbelregleringar bör undvikas. Reglerna för revision av stöd måste ses över och göras mer förutsägbara och proportionerliga, så även sanktionerna.

Sverige har tillsammans med de nordiska och baltiska länderna delgett kommissionen ett stort antal förenklingsförslag, både avseende framtida och nu gällande regelverk, vilka kan utgöra ett bra underlag för fortsatta diskussioner.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i maj 2016.

Fortsatt behandling av ärendet:

Förenkling är ett prioriterat område för regeringen i reformen av den framtida gemensamma jordbrukspolitiken.

7 (14)

9. Handelsrelaterade jordbruksfrågor

-Lägesrapport från kommissionen

-Diskussion

Vid WTO-ministermötet i Nairobi i december 2015 lyckades medlemmarna enas om ett Nairobi-paket som bl.a. innebär en utfasning av exportbidrag. Diskussioner pågår nu för att förbereda nästa WTO-ministermöte som äger rum den 10-13 december 2017 i Buenos Aires, där särskilt prioriterade jordbruksfrågor är begränsningar av handelsstörande jordbruksstöd, en permanent lösning för offentlig lagerhållning för livsmedelsförsörjning, den särskilda skyddsmekanismen (SSM) för utvecklingsländer samt stöd till bomullssektorn. Kommissionen har tillsammans med Brasilien förhandlat fram ett gemensamt förslag om begränsningar av handelsstörande jordbruksstöd. Vissa medlemsstater är dock oroade för att en WTO- överenskommelse ska påverka EU:s manöverutrymme för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020.

EU:s handelsagenda omfattar också frihandelsförhandlingar med ett flertal parter. De senaste åren har förhandlingarna med USA och det s.k. TTIP- avtalet (Transatlantic Trade and Investment Partnership), rönt störst uppmärksamhet, men som för närvarande inte är aktiva. EU förhandlar också med Japan där målsättningen är att avsluta förhandlingarna under sommaren 2017 samt sedan 2016 med Indonesien och Filippinerna. Förhandlingarna med Mercosur1 har återupptagits och förhandlingar avses starta med Australien och Nya Zeeland under hösten 2017.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Det multilaterala samarbetet inom ramen för WTO kvarstår som en prioritet för regeringen. Regeringen stödjer att kommissionen är aktiv i förberedelsearbetet inför nästa WTO-ministermöte i Buenos Aires och att det förhandlingsförslag om handelsstörande jordbruksstöd som tagits fram med Brasilien presenteras i Genève. Regeringen stödjer likaså EU:s förhandlingar med olika parter om bilaterala och regionala frihandelsavtal och för fram offensiva intressen på jordbruksområdet utan att avkall görs på viktiga värden såsom människors och djurs hälsa samt miljö- och klimat.

1 Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay

8 (14)

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför jordbruks- och fiskerådet den 23 januari 2017. Det gemensamma WTO-förhandlingsförslaget med Brasilien behandlades som en övrig fråga på jordbruks- och fiskerådet den 12 juni 2017.

Fortsatt behandling av ärendet:

Kommissionen kommer fortsatt att informera om utvecklingen vad gäller handelsrelaterade jordbruksfrågor vid jordbruks- och fiskerådet enligt rådets uppmaning om transparens och öppenhet i frågorna.

10. Kommissionens delegerade förordning (EU) …/… av den 19 maj

2017 om ändring av förordning (EG) nr 607/2009 vad gäller vilka druvsortsnamn och synonymer för dessa som får förekomma i märkningen av vin

- Diskussion

Förslagets innehåll:

Syftet med den delegerade akten är att ändra kommissionens förordning (EG) nr 607/2009 för att göra det möjligt för vinproducenter i Kroatien att vid märkning av viner fortsätta använda druvsortsnamnet ”Teran”, vilket traditionellt använts i området innan Kroatien blev medlem av unionen den 1 juli 2013. Druvsortnamnet får dock endast användas för vin med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Hrvatska Istra”. Syftet är också att ange på vilka villkor druvsortsnamnet ”Teran” får användas i märkningen av produkter som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen. Ett skriftligt samråd har föregått antagandet av akten där Italien och Slovenien har inkommit med synpunkter. Den delegerade akten beslutades av Kommissionen den 19 maj 2017 men har inte trätt ikraft.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan godta tillägget gällande ”Teran” och ändringarna som föreslås i förordningen (EG) nr 607/2009.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan har tidigare inte varit föremål för behandling i MJU eller för samråd i EUN.

Fortsatt behandling av ärendet:

9 (14)

Akten träder ikraft två månader efter att den antogs av kommissionen.

Övriga frågor

11 a) En europeisk One health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens

- Information från kommissionen

Kommissionen avser presentera en ny handlingsplan för EU:s arbete mot antibiotikaresistens (AMR). Handlingsplanen är en fortsättning av befintlig handlingsplan som varit aktuell 2011-2016. Kommissionen har arbetat transparent och har i andra rådsformationer informerat om arbetets framskridande, exempelvis vid EPSCO i nov 2016. En bred samrådsprocess har föregått framtagningen av den nya handlingsplanen och det har getts tillfälle att komma med synpunkter vid flera tillfällen. Regeringen har vid dessa tillfällen lämnat synpunkter.

11 b) Afrikansk svinpest: lägesrapport

- Information från kommissionen

Kommissionen avser att rapportera om utvecklingen gällande afrikansk svinpest (ASF) i EU, samt om åtgärder som vidtas.

Under åren 2014 - 2015 påvisades ASF för första gången i Litauen, Polen, Lettland och Estland. Genom bekämpningsåtgärder i enlighet med EU:s direktiv om bekämpning av afrikansk svinpest (direktiv 2002/60/EG) har smittan fram till juni 2017 kunnat begränsas till dessa fyra länders gränsområden till Ryssland, Vitryssland respektive Ukraina.

Mellan den 27 juni och 1 juli 2017 rapporterade tjeckiska myndigheter om fynd av ASF-virus hos fyra döda vildsvin i den östra delen av landet. Fallen var oväntade eftersom inga fall rapporterats från Rumänien, Ungern eller

Slovakien. Smitta från Ukraina tycks ha ”hoppat över” Slovakien för att nå

Tjeckien. Enligt kommissionen tyder preliminära undersökningar på att smittan är ett resultat av mänsklig aktivitet, möjligen illegal transport av köttprodukter. De smittade vildsvinen påträffades i närheten av en tungt trafikerad väg i ostvästlig riktning.

10 (14)

11 c) Symposium om framtiden för livsmedel i EU (Bryssel den 27 juni 2017)

- Information den maltesiska, slovakiska och nederländska delegationen

Ordförandeskapstrion Malta, Slovakien och Nederländerna, tillsammans med kommissionens forskningscentrum (JRC), anordnade ett seminarium om framtidens mat den 27 juni i Bryssel. Seminariet utgick från en rapport från JRC om behoven av policyrespons för framtidens säkra och näringsriktiga mat. Sverige fick vid seminariet tillfälle att presentera den nationella Livsmedelsstrategin.

11 d) Konsekvenserna av den obligatoriska ursprungsmärkningen av livsmedel för den inre marknaden

- Information från den belgiska delegationen

Belgien är oroad över trenden med nationella obligatoriska ursprungsmärkningskrav och enligt gällande information vill Belgien att kommissionen och inte enbart de enskilda medlemsländerna utreder konsekvenserna av de pågående försöken ur ett inre marknadsperspektiv och ur ett konsumentperspektiv. Enligt information i media har mjölkexporten från Belgien till Frankrike minskat med mer än 16 procent sedan juli 2016 jämfört med samma tid året innan, då Frankrike nationellt införde obligatorisk ursprungsmärkning.

11 e) Möte om kvalitetsskillnader hos livsmedel (Bratislava den

30 maj 2017)

- Information från den slovakiska delegationen

Slovakien avser informera om ett möte om olika kvaliteter i samma livsmedel (se vidare punkten f). Syftet med mötet var att stödja informationsutbyte och stärka samarbetet i frågan mellan drabbade länder: Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Polen, Slovenien och Slovakien. Resultat från jämförande studier av livsmedelsprodukters kvalitet diskuterades och enligt Slovakien bekräftade data att fenomenet olika kvaliteter av samma livsmedel existerar på den inre marknaden. Länderna efterfrågar en gemensam europeisk strategi och en

11 (14)

analys av om nuvarande lagstiftning kan hantera frågan på europeisk nivå. De anser att alla EU:s medborgare har rätt att bli behandlade lika och att ha tillgång till produkter av samma kvalitet. Ett nytt möte i denna grupp är planerad till hösten och andra länder är välkomna att delta. Frågan har tidigare tagits upp i jordbruks- och fiskerådet av Tjeckien i maj 2016 och av Ungern och Slovakien i mars 2017.

11 f) Kvalitetsskillnader hos livsmedel – föredragning av den senaste undersökningen

- Information från den tjeckiska delegationen

Tjeckien avser informera om en undersökning av olika livsmedel som visar att visa livsmedel, som säljs under samma varumärke i olika medlemsstater (östra och västra Europa), kan ha olika innehåll..

Tjeckien är bekymrad över att vissa multinationella företag släpper ut livsmedel med samma varumärke och samma förpackning men med olika kvalitet, ingredienser och förpackningsstorlek i olika medlemsstater. Tjeckien menar att även om dessa livsmedel är korrekt märkta enligt gällande EU- lagstiftning så gränsar detta till vilseledande av konsumenterna. Tjeckien eftersträvar en diskussion på EU-nivå för att förbättra konsumentskyddet, och lagstiftning som förhindrar att produkter med samma varumärke men med olika kvalitet släpps ut på marknaden i framtiden. Frågan har tidigare tagits upp i jordbruks- och fiskerådet av Tjeckien i maj 2016 och av Ungern och Slovakien i mars 2017.

11 g) Möte mellan jordbruksministrarna från Visegrad-länderna samt Bulgarien, Rumänien och Slovenien (VG4+3) (Nadarzyn nära Warszawa, den 2 juni 2017)

- Information från den polska delegationen

Polen avser informera om mötet och slutsatserna från ett möte i Visegradgruppen (Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern) tillsammans med Rumänien, Bulgarien och Slovenien som hölls den 1-2 juni i Warszawa. Vid mötet antogs en gemensam deklaration om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken. Deklarationen berör också frågor om marklagstiftning, jordbruksforskning, jordbrukarens roll i livsmedelskedjan samt nya EU-

12 (14)

regler för användning av jordbruksråvaror till biodrivmedel. Deklarationen betonar vikten av en fortsatt stark GJP med tillräckliga finansiella resurser. En huvudpunkt är att stöden bör utjämnas mellan medlemsländerna.

11 h) Handelsmetoder som tillämpas av tredjeländer gentemot ansvariga EU-medlemsstater

- Information från den tjeckiska delegationen

Tjeckien avser informera om hur de upplever att tredjeländer utanför EU tillämpar internationella handelsregler om livsmedelssäkerhet för jordbruks- och livsmedelsprodukter. Tjeckien menar att tredje land använder icketariffära handelshinder, till exempel långsam ärendehantering eller icketransparenta certifieringssystem, för att begränsa handeln på ett sätt som strider mot internationella handelsregler i Världshandelsorganisationen (WTO). Tjeckien är positivt till att kommissionen hanterar dessa frågor inom ramen för bilaterala handelsförhandlingar, och uppmanar kommissionen till att fortsatt motverka diskriminerande handelspolitiska åtgärder och omotiverade handelshinder från tredje land som drabbar EU:s export.

11 i) Internationell ministerkonferens – "GMO free agriculture: a chance for rural development in Central and South Eastern Europe" (Wien den 9–10 maj 2017)

- Information från den österrikiska delegationen

Österrike avser informera om en ministerkonferens om GMO-fritt jordbruk: en chans för landsbygdsutveckling i centrala och sydöstra Europa som ägde rum i Wien den 9-10 maj, 2017. Konferensen riktade sig till ministrar med ansvar för jordbruk och landsbygdsutveckling i området. Konferensen anordnades av Österrikes jordbruks- och landsbygdsminister, ett regionalt organ för landsbygdsutveckling och organisationen Danube Soya.

11 j) Konferens mellan EU:s och AU:s jordbruksministrar – "Making Sustainable Agriculture a Future for Youth in Africa" (Rom den 2 juli 2017)

- Information från kommissionen

13 (14)

Kommissionen avser informera om mötet mellan jordbruksministrar från EU och Afrikanska Unionen, AU, som ägde rum i Rom 2 juli, i anslutning till FAO:s 40 konferens. Statssekreterare Elisabeth Backteman representerade Sverige.

Syftet med mötet var att diskutera jordbrukets och livsmedelssektorns roll för att skapa utvecklingsmöjligheter och sysselsättning för unga i Afrika. Mötet bestod av en gemensam inledande plenarsession följt av parallellsessioner under fyra teman: 1) tillgång till marknader och privat finansiering, 2) innovation och digitalisering inom jordbruket, 3) hållbart vattenbruk och vattenförvalting samt 4) matsvinn. Vid rådsmötet sker en avrapportering av mötets slutsatser. Slutsatserna ska därefter rapporteras till EU AU-toppmötet i november och utgöra vägledning för kommande arbete på området, både för EU och AU.

11 k) Torka i Portugal

- information från den portugisiska och spanska delegationen

Portugal och Spanien har drabbats av svår torka vilket har försämrat livsmedels- och fodergrödorna, som har lett till minskade inkomster och ökade utgifter för lantbrukarna. Länderna önskar därför undantag i direktstöden för 2017, dels för förskottsutbetalningarna, dels för att bryta träda.

14 (14)