Miljö, RådsPM COP21

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:424E5A

DOCX

Miljö, dp. 3

Rådspromemoria

2015-09- 03

Miljödepartementet

Klimatenheten

Gemensamberedning med Fi/BA, N/FÖF, N/SK, SB/EU, UD/MU samt Brysselrepresentationen avslutad.

Rådets möte (miljö) den 18 september 2015

Dagordningspunkt 3

Rubrik: Förberedelser inför den 21:e sessionen i partskonferensen (COP 21) för FNs ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och den 11:e sessionen i partsmötet för Kyotoprotokollet (CMP11) (Paris, Frankrike den 30 november -11 december 2015)

Antagande av rådets slutsatser

Dokument: Uppdateras

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Nej

Bakgrund

Den 21:e partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) respektive det elfte partsmötet för Kyotoprotokollet äger rum i Paris, Frankrike den 30 november -11 december 2015. Avsikten är att ett avtal för tiden efter 2020 som omfattar alla parter ska antas. Inför detta möte avser EU:s miljöråd att anta rådsslutsatser den 18 september 2015. En inledande diskussion kring inriktningen på rådsslutsatserna fördes vid miljörådsmötet den 15 juni 2015. Regeringen har i arbetet med rådsslutsatserna drivit synpunkter som ligger i linje med den diskussion som fördes i riksdagen inför miljörådsmötet den 15 juni. Tre förberedande möten har hållits i rådets arbetsgrupp WPE. Ytterligarer ett möte i WPE äger rum 8 september och den 11 september behandlas rådsslutsatserna i Coreper inför miljörådsmötet.

I det förslag till rådsslutsatser som nu föreligger har regeringen fått gehör för flera av sina synpunkter. Regeringen har bl.a. verkat för att EU ska tydliggöra behovet av att de globala utsläppen snart vänder nedåt och fått gehör för skrivningar om att ambitionen ska kunna öka över tid inom ramen för det nya avtalet. Regeringen har också fått gehör för att stärka och lyfta fram EUs position i fråga om anpassning. Anpassning och finansiering är prioriterade frågor för många utvecklingsländer och lösningar i dessa frågor är avgörande ett lyckat utfall från Paris.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Rådsslutsatser antas i samförstånd.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige välkomnar och stödjer förslaget till rådsslutsatser som ska ge EU mandat att ha en ledande och pådrivande roll i förhandlingarna om det klimatavtal som ska antas i Paris 2015 och gälla för perioden efter 2020. Rådsslutsatserna tydliggör EU:s målsättningar inför förhandlingarna ett nytt klimatavtal. Det nu liggande förslaget ligger i huvudsak i linje med svensk ståndpunkt och EUs aktuella handlingslinje.

Regeringen strävar efter att EU ska kunna vara en konstruktiv part i arbetet för ett framgångsrikt partsmöte i Paris som resulterar i ett ambitiöst långsiktigt rättsligt bindande avtal under FNs ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC. Regeringen anser att EU och andra höginkomstländer har ett särskilt ansvar för att gå före och visa ledarskap genom ambitiösa åtaganden för utsläppsminskningar som omfattar hela ekonomin.

Regeringen anser att det är centralt att synliggöra och lyfta fram de vetenskapliga slutsatserna från FNs klimatpanels (IPCCs) arbete. Regeringen har under förhandlingarna om rådsslutsatserna betonat att EU tydligare bör framhålla de vetenskapliga bevisen, exempelvis från IPCC, om de globala utsläppsminskningar som krävs på längre sikt, fram till 2050 och slutet av århundradet. Regeringen verkar för att EU i förslaget till rådsslutsatser välkomnar G7s uttalande från mötet vid Schloss Elmau som skickar en viktig signal om global ambition till de internationella förhandlingarna.

Regeringen stödjer att EU i förslaget till rådsslutsatserna föreslår att avtalet i Paris ska vara rättsligt bindande och företrädelsevis i form av ett protokoll. Regeringen anser att skrivningen om att avtalet ska träda ikraft först efter att en anseenlig del av parter som står för en ansenlig del av utsläppen är förenligt med regeringens syn att avtalet ska ha ett brett deltagande och hög ambition.

En prioriterad fråga för regeringen är att så många länder som möjligt lämnar in sina tänkta nationellt beslutade bidrag (INDCs) till FN inför eller vid partsmötet i Paris. Regeringen har verkat och fått gehör för att rådsslutsatserna ska välkomna de bidrag som inkommit hittills och uppmana dem som ännu inte lämnat sina bidrag att göra det så snart som möjligt.

Regeringen har också verkat och fått gehör för att avtalet ska vara dynamiskt för att över tid hålla den globala temperaturökningen under två grader. Det är därför positivt att EU i förslaget till rådsslutsatser tydligt förespråkar en ambitionsmekanism där länder vart femte år ser över och förnyar sina befintliga åtaganden. Ett robust regelverk för mätning, rapportering och verifiering samt ett effektivt efterlevnadssystem är en nödvändig grund för avtalet.

Regeringen har verkat, men inte fått gehör för, en paragraf som öppnar för höjd ambitionsnivå inom EU, särskilt genom användning av internationella mekanismer. Regeringen har också betonat och fått stöd för vikten av robusta och gemensamma regelverk för användning av marknadsmekanismer som säkerställer att miljöintegriteten bevaras.

Regeringen har särskilt framfört att anpassning är en central del av den nya överenskommelsen och att rådsslutsatserna tydligt bör redogöra för EUs position i frågan. Regeringen har drivit och fått gehör för att avtalet ska innehålla ett långsiktigt, kvalitativt mål om resiliens mot klimatförändringarnas effekter för att signalera politisk balans mellan utsläppsbegränsningar och klimatanpassning. I förhandlingarna har det visat sig svårt att få gehör för stärkta skrivningar om att EU fortsatt avser stödja de fattigaste och mest utsatta ländernas anpassningsåtgärder men regeringen kommer fortsätta verka för detta.

Regeringen anser att klimatfinansiering bör vara ett centralt element i ett nytt avtal och betonar vikten av att EU agerar konstruktivt. Regeringen verkar för att rådsslutsatserna ska synliggöra detta. Regeringen driver också att rådsslutsatserna ska betona att höginkomstländer och alla som har möjlighet ska bidra till ökad klimatfinansiering till utvecklingsländer.

Regeringen stödjer skrivningarna om att EU och medlemsländerna ska uppfylla sina åtaganden gemensamt och välkomnar att Norge och Island också uttryckt intresse för att delta i EUs gemensamma fullgörande.

Regeringen har varit pådrivande och fått gehör för att rådsslutsatserna på ett tydligare sätt synliggör att jämställdhet bör genomsyra klimatarbetet.

Regeringen har betonat vikten av att EU ratificerar Dohaändringen av Kyotoprotokollet i god tid innan Paris. Rådsslutsatserna anger att EU och dess medlemsländer redan tillämpar Dohaändringen av Kyotoprotokollet.

Regeringen anser att det är positivt att rådsslutsatserna uppmanar alla länder att vidta åtgärder i perioden innan 2020 och att den s.k. ”Lima Paris Action Agenda (LPAA)” lyfts fram. LPAA syftar till att stärka kompletterande åtgärder såsom åtgärder för att hantera kortlivade klimatpåverkande gaser, samt civilsamhällets och näringslivets roll i klimatarbetet.

Europaparlamentets inställning

Europaparlamentet har ingen formell roll vid antagandet av rådsslutsatser.

Förslaget

Förslaget till rådsslutsatser kommer att utgöra EUs förhandlingsmandat inför partsmötet COP21 i Paris. Det fokuserar på att förmedla budskap om EUs syn på ett globalt klimatavtal som Klimatkonventionens parter ska anta vid COP21. Förslaget till rådsslutser är uppdelat i ett antal undersektioner enligt följande:

Urgency and need for global action (para 2-3) handlar om det vetenskapliga läget och de behov av globala utsläppsminskningar som IPCC påvisar.

Paris outcome (para 4) betonar vikten av att nå ett ambitiöst och hållbart rättsligt bindande avtal under FNs ramkonvention för klimatförändringar, UNFCCC. EU anger vidare att avtalet på ett balanserat sätt ska omfatta utsläppsminskningar, anpassning, finansiering, teknik, kapacitetsutveckling och transparens. I tillägg till avtalet ska parterna fatta beslut vid COP21 som bl.a. syftar till att färdigställa regelverk till dess att avtalet träder ikraft och som stödjer ökad ambition innan 2020.

Further process in 2015 (para 5) innehåller en hakparentes för kommentera det senaste förhandlingsmötet i Bonn 31 augusti till 4 september 2015.

Intended Nationally Determined Contributions (INDCs) (para 6) välkomnar de tänkta nationellt beslutade bidragen (INDCs) som länder lämnat in till UNFCCC. Avsnittet redogör vidare för EUs bidrag om att minska utsläppen med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivå. De länder som ännu inte lämnat sina INDCs uppmanas att göra det så snart som möjligt. EU välkomnar också diskussion om den samlade nivån utsläppsminskningar från INDCs i förhållande till tvågradersmålet och betonar här vikten av UNFCCC-sekretariatets sammanställning samt det möte om INDCs som kommer att äga rum i Rabat, Marocko den 12-13 oktober 2015.

Paris Agreement (para 7-8) handlar om avtalets rättsliga form och anger att EU vill se ett rättsligt bindande avtal i form av ett protokoll samt att det ska träda i kraft först när ett ansenligt antal länder som svarar för en ansenlig mängd utsläpp har ratificerat avtalet. Para 8 föreslår även att Parisavtalet bör ge en långsiktig vision som är förenlig med tvågradersmålet och som visar på den nödvändiga omställningen till klimatresilienta ekonomier med låga utsläpp. I para 7 hänvisar EU även till kommissionens meddelande om Parisprotokollet som ett viktigt inspel till partsmötet i Paris.

Mitigation (para 9) EU anser vidare att avtalet bör omfatta ambitiösa utsläppsminskningsåtaganden från alla länder och att alla länder måste ha ett åtagande för att bli part till avtalet. Här anges vidare att avtalet ska omfatta en ambitionsmekanism där länder vart femte år ser över och uppdaterar sina åtaganden. Avtalet ska också omfatta en efterlevnadsmekanism som möjliggör effektiv implementering. Det ska finnas flexibilitet för de länder som har lägst kapacitet att uppfylla vissa krav.

Paragrafen Use of markets (10) betonar att avtalet ska tillåta användningen av internationella marknader, under förutsättning att det bl.a. finns ett robust regelverk och att dubbelräkning undviks. Syftet är att bidra till uppskalade och kostnadseffektiva åtgärder.

Rådsslutsatserna bekräftar i paragrafen Adaptation (11) att anpassning ska vara del av Parisavtalet. EU betonar att alla länder ska hantera klimatförändringarnas effekter och att detta är avgörande för en klimatresilient hållbar utveckling. Här anges också att särskilt sårbara länder ska få stöd och att ambitiösa utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder kan minska risken för skador och förluster till följd av klimatförändringarnas effekter.

Finance (para 12) bekräftar att EU och dess medlemsländer är beslutna om att bidra till målsättningen om att tillsammans med andra utvecklade länder mobilisera 100 miljarder USD per år vid 2020 från olika källor. EU betonar även att dynamik är viktigt också i förhållande till finansiering.

Transparency, accountability and use of markets (para 13-14) utvecklar EUs syn på ett robust regelbaserat avtal som omfattar transparens och bokföringsregler för alla parter. Här tydliggörs också att Parisavtalet bör omfatta ett transparent bokföringssystem för markanvändning.

I paragrafen Joint fulfilment (15) anges att EU och medlemsländerna ska uppfylla sina åtaganden gemensamt. Norge och Islands avsikt att delta i det gemensamma fullgörandet välkomnas.

Other issues (para 16) återger EUs syn på viktiga principer för det nya avtalet såsom mänskliga rättigheter och jämställdhet.

I paragrafen Implementation of the Paris Agreement (17) anger EU att parterna i Paris bör besluta om ett tekniskt arbetsprogram i perioden fram till 2017 som ska färdigställa de regelverk som behövs under avtalet.

Enhancing global pre 2020 mitigation action (para 18-20) bekräftar att EU och medlemsländerna redan tillämpar Dohaändringen av Kyotoprotokollet och att EU avser ratificera ändringen under det tredje kvartalet 2015. Här understryker EU även vikten av arbetet för ökad ambition innan 2020 och nämner de framsteg som gjorts i klimatförhandlingarna med att identifiera områden som har hög potential för att minska utsläppen såsom energieffektivisering, förnybar energi, REDD+ och kortlivade klimatpåverkande ämnen. Ökat engagemang från andra aktörer uppmuntras också inom ramen för den s.k. Lima Paris Action Agenda.

Other processes (para 21-22) betonar att IMO, ICAO och Montrealprotokollet så snart som möjligt bör reglera utsläppen från internationell sjöfart och flyg samt produktion och konsumtion av HFCs.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Ej relevant

Ekonomiska konsekvenser

Dessa rådsslutsatser bedöms inte påverka statens finanser.