UUKI, kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:490DBA

DOCX


Promemoria

2018-01-29

U2018/

00321/AI

Utbildningsdepartementet

Sekretariatet för analys och internationell verksamhet


Rådets möte (utbildning) den 15 februari 2018

Kommenterad dagordning inför samråd med EU-nämnden den 9 februari

Godkännande av dagordningen

(ev.) Godkännande av A-punktslistan

Lagstiftningsöverläggningar

Icke-lagstiftande

Halvtidsuppföljning av Erasmus+ programmet och framtida inriktning för post 2020

= Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])

5072/18

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd: Anna Ekström

Förslagets innehåll

Erasmus+ är EU:s program för internationellt samarbete och utbyte inom utbildning, ungdom och idrott. Under de senaste 30 åren har runt 9 miljoner människor dragit nytta av programmet. Under 2017 genomfördes halvtids-utvärderingar i samtliga deltagande länder. Kommissionen har sammanställt dessa och har även gjort en egen halvtidsutvärdering. Denna publicerades den 31 januari.

Det bulgariska ordförandeskapet har föreslagit att rådets riktlinjedebatt, med utgångspunkt i halvtidsöversynens slutsatser, ska fokusera på hur Erasmus+ kan utvecklas och bli än mer strategiskt och relevant inför kommande programperiod. I ordförandeskapets underlag till riktlinjedebatten formuleras ett antal frågeställningar:

Hur deltagande kan öka och inkludera fler grupper

Hur programmet kan bidra mer effektivt till att stärka den europeiska innovationskapaciteten och stimulera ”brain gain” i framtidens nyckelsektorer.

Hur synergier kan förstärkas, systematiseras och operationaliseras mellan olika program, för att bättra kunna möta ojämlikheter, inklusive den digitala uppdelningen, geografisk isolering och ojämlikheter i ekonomisk tillväxt.

Förslag till svenska ståndpunkter

Regeringen anser att mobiliteten inom utbildningsområdet är viktig men för att stärka kvalitén i utbytesverksamheten bör det ske inom ramen för institutionellt samarbete. För att inkludera så många som möjligt bör mobilitetens längd vara flexibel.

Att Erasmus+ efterföljare utvidgas så att det blir möjligt med studier och praktik även för studenter på studieförberedande program.

Regeringen avser vid diskussionen lyfta fram att lärargruppen, på alla nivåer och i alla sektorer, är en nyckelgrupp för ökad internationalisering. Det är därför av stor vikt att kommande program utformas så att lärarutbildningarna har förutsättningar att delta. Lärare är viktiga förebilder som kan stärka kvalitén i sin undervisning om internationalisering utgör en integrerad del.

Regeringen anser att förslagen inte ska innebära kostnader för EU-budgeten eller för statsbudgeten.

Policydebatt om hur utbildningsaspekterna av Europeiska rådets slutsatser från den 14 december ska tas vidare.

= Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning

[förslag från ordförandeskapet])

5073/18

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd: Anna Ekström

Förslagets innehåll

På initiativ av Europeiska rådets ordförande Donald Tusk diskuterade stats- och regeringscheferna utbildnings- och kulturfrågor vid sin gemensamma lunch vid toppmötet för tillväxt och rättvisa jobb i Göteborg den 17 november. Det Europeiska rådet följde sedan upp stats- och regeringschefernas diskussion i Göteborg vid sitt ordinarie möte den 14 december genom att anta slutsatser om utbildning.

Det bulgariska ordförandeskapet avser nu att ta arbetet vidare i rådet. Utkastet till diskussionsunderlag lyfter fram två frågeställningar inför diskussionen:

Givet Europeiska rådets slutsatser från 14 december 2017, hur ska arbetet tas vidare, hur ska man använda pågående arbete och tidigare erfarenheter som inspiration, byggstenar och modell för att hantera en eller flera av de utmaningar som lyfts fram.

Vilka specifika åtgärder ser man framför sig på nationell och europeisk nivå för att hantera utmaningar kopplade till digitalisering, cybersäkerhet, medie- och informationskunnighet och artificiell intelligens inklusive behovet av en inkluderande, livslångt lärande och innovationsdriven inställning till utbildning och lärande.

Förslag till svenska ståndpunkter

Vid diskussionen avser regeringen framföra att man delar den höjda ambitionsnivån som den uttrycks i underlaget när det gäller att ta tillvara utbildningsområdets potential som drivkraft för jobb, social rättvisa och ett aktivt medborgarskap. Samtidigt måste inte antalet studenter låsas vid ett visst mål, utan ska spegla behov och resurser. Regeringen delar även synen på att medborgarna i EU ska kunna studera, arbeta, resa och utbyta idéer utan att hindras av administrativa eller byråkratiska problem. Ett utbildningssystem som håller hög kvalitet och är inkluderande och utjämnar sociala skillnader är centralt för EU:s framtida konkurrenskraft och välfärd.

Regeringen avser att bevaka att konkreta förslag som diskuteras som uppföljning av Europeiska rådets slutsatser respekterar fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna inom utbildningsområdet samt att man inte föregriper den kommande förhandlingen om EU:s nästa fleråriga budgetram. Regeringen anser att förslagen inte ska innebära kostnader för EU-budgeten eller för statsbudgeten.

Övriga frågor