Fredagen den 12 juni 2015

EU-nämndens uppteckningar 2014/15:38

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 12 maj 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 19 juni 2015

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar mötet öppnat. Vi hälsar finansministern och medarbetare välkomna hit.

Vi har en väldigt lång dagordning i dag. Jag har pratat med regeringen, och man har i möjligaste mån försökt att hitta lagom koncisa, bra ståndpunkter och även muntliga yttranden.

Vi har väldigt många ärenden, så vi måste allihop försöka hjälpa till så att det här mötet blir så effektivt som möjligt.

Finns det någon muntlig återrapportering från mötet den 12 maj som ni vill tillägga utöver det skriftliga materialet?

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Då går vi direkt in på behandling av dagordningspunkt 3, Behandlingen av vouchrar.

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är en lång dagordning även på Ekofinmötet på midsommarafton som vi alla ser mycket fram emot.

Den första punkten på den långa dagordningen handlar om kommis­sionens förslag till momshantering av vouchrar, alltså värdebevis. Det kan till exempel vara kontantkort för telefoni, presentkort och rabattkuponger.

Kommissionens förslag innebär att man vill ha gemensamma regler för hur man hanterar vouchrar momsmässigt. Syftet är att undvika både dubbelbeskattning och icke-beskattning som i dag kan bli fallet när det handlar om vouchrar.

Många medlemsstater är i princip positiva till detta, men det är ett komplicerat område, så det har varit lite svårt att finna lösningar. Nu har man riktat in sig på att hitta en lösning i de allra mest centrala delarna av förslaget. Det rör sig om till exempel kontantkort för telefoni.

Det handlar om att få fram gemensamma definitioner och en gemensam syn på vid vilken tidpunkt, alltså när, man ska göra beskattningen. Det är just tidpunkten som är viktig, att man är överens om när beskattning ska ske, antingen när vouchern löses in eller när man köper den.

Frågan är nu uppe för lösning. Det lettiska ordförandeskapet har ett förslag till kompromiss. Tanken är att man ska kunna nå en politisk överenskommelse.

Kommissionens förslag innehöll även andra delar, men de finns inte med i förslaget. De har inte prioriterats.

Skatteutskottet fick information i går om den svenska ståndpunkten. Vi från regeringen är positiva till förslaget och till att man kan nå en politisk överenskommelse. Vi tycker att det är angeläget att företag kan konkurrera på lika villkor och att man på det här sättet kan undvika både dubbelbeskattning och icke-beskattning.

Det viktiga skatteuttaget ska vara stabilt, effektivt och förutsägbart när man har tydliga regler för företagen.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Då får vi hoppas att förhandlingarna inte låser sig så att finansministern måste bryta dödläget med svenska midsommartraditioner.

Anf.  6  JOHNNY SKALIN (SD):

Det kan finnas för- och nackdelar med förslaget, men jag kan tycka att den övervägande nackdelen är att vi överlåter beslutsmakt på skatteområdet till EU och Bryssel. Jag tycker inte att det är lämpligt.

Om detta är korrekt uppfattat anmäler jag i så fall avvikande mening.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Då fattar vi beslut. Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Då går vi över till dagordningspunkt 4, Standardiserad mervärdes­skattedeklaration.

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Den här punkten finns med på den preliminära dagordningen, och vi tror att den kommer att tas bort. Men eftersom den fortfarande är med på den preliminära dagordningen tar jag upp frågan här och nu.

Det planeras en riktlinjedebatt om kommissionens förslag om standardiserad momsdeklaration. Syftet är att förenkla för företag inom EU genom att momsdeklarationer ska se likadana ut i hela EU. Det är naturligtvis i grunden någonting som är positivt.

Förhandlingsläget i den här frågan har dock varit komplicerad. Momsdeklarationsblanketterna ser annorlunda ut i de olika länderna. I Sverige har vi en enkel och standardiserad momsdeklaration med 25 olika rutor som ska kryssas i. I andra länder kan det vara uppemot 600 rutor att kryssa i.

Det är klart att det har förts en del diskussioner. Vissa länder motsätter sig att systemet ska vara frivilligt och vill ha ytterligare harmonisering medan andra medlemsstater vill ha maximal flexibilitet.

Vi från regeringen har varit positiva till att man försöker att förenkla redovisningen för företagen. Samtidigt är det angeläget att undvika förändringar som innebär en ökad administrativ börda för företagen eller som försämrar kontrollmöjligheterna.

Från svensk sida vill vi ha ett tämligen enkelt system för redovisning. Vi vill inte att det ska bli krångligare i framtiden.

Anf.  9  ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Tack för föredragningen, finansministern!

I den skriftliga ståndpunkten nämns det att regeringen slår vakt om styrkan i den svenska modellen för hantering av mervärdesskattdek­lara­tion och den tidpunkt för avlämnade av en sådan deklaration som gäller i Sverige.

I dag har vi en ordning där man lämnar självdeklaration och momsdeklaration samtidigt, om man inte är storföretagare. Är det någon som ifrågasätter detta förfarande i EU?

Anf.  10  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Glädjande nog är svaret på den frågan nej.

Anf.  11  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag förstår ärligt talat inte varför vi måste harmonisera våra regelverk med EU:s. Man kan ju fundera på vad nästa steg blir.

Problemet är att vi i Sverige upprätthåller ett deklarationssystem som är anpassat till svenska förhållanden.

Som ministern själv säger är det stor skillnad i Europa när det gäller antalet rutor i deklarationen som man ska fylla i. Det tyder på att det finns stora olikheter i EU. Ändå ska det svenska EU-medlemskapet leda till att vi hela tiden ska vara mainstream, det vill säga att alla ska ha samma regelverk, fast förutsättningarna ser så olika ut i respektive medlemsstat.

Jag har ingenting emot att man diskuterar på mellanstatlig nivå och att man kommer överens om saker och ting. Det gäller till exempel det föregående ärendet om behandlingen av vouchrar.

Jag har däremot problem med att man fattar beslut på EU-nivå. Bara för att EU levererar ett förslag om att harmonisera mervärdesskattedeklarationer eller deklarationer måste vi ta ställning till det. Vi måste också gång på gång rösta för olika förslag.

Jag tycker att regeringen kan ta med våra synpunkter och tänka till lite. Finner man verkligen att det är nödvändigt att vi harmoniserar regelverket i alla dessa avseenden? Jag tycker inte det.

Anf.  12  FREDRIK SCHULTE (M):

Det är precis den här typen av frågor där vi ska harmonisera lagstiftningen. Det är positivt att den här regeringen slår in på samma linje som den tidigare regeringen hade. Jag har egentligen bara en liten kommentar.

Jag noterar att det är nästan exakt samma förslag till regeringens ståndpunkt som den tidigare alliansregeringen lade fram 2013 med ett litet undantag, och det är att de två första meningarna i den tidigare regeringens ståndpunkt är borttagna. Det är följande meningar:

Regeringen delar kommissionens uppfattning att det är viktigt att aktivt arbeta för att främja en gränsöverskridande handel och samtidigt skapa förutsättningar för en effektivare och mer bedrägerisäker mervärdesskatt. Sverige har i jämförelse med…

Men vänta nu. Förlåt, jag läste upp fel stycke. Det här stycket ska det vara:

Förändringen av mervärdesskattedirektivet som medför en ökning av de administrativa bördorna för företag eller att effektivisera deklarationshanteringen bör i möjligaste mån undvikas.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Det står på ett annat ställe numera.

Anf.  14  FREDRIK SCHULTE (M):

Förlåt, jag har blandat ihop texterna. Men om det står där är det positivt. Jag ber om ursäkt.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Det gör ingenting. Då verkar det som att vi är överens.

Anf.  16  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är naturligt att det är samma ståndpunkt som alliansregeringen hade, eftersom den förankrade alla sina ståndpunkter hos Socialdemokraterna under den förra mandatperioden. Vi hade ett mycket nära och för Sverige bra samarbete kring de ståndpunkter som den tidigare regeringen framförde i EU. Det är det som har varit så bra när den nya regeringen har kunnat ta över, att vi har kunnat fortsätta att driva samma linje i EU. Det har varit en styrka för Sverige som litet land.

Poängen med det här är att det gynnar de mindre företagen. Det blir krångligare med över 20 olika former av momsdeklarationer än om man kunde ha en gemensam momsdeklaration. Det är klart att det skulle underlätta, inte minst för de mindre företagen som bedriver gränsöverskridande handel inom EU.

Samtidigt är det viktigt att vi från svensk sida framhåller att man inte ska ge en ökad administrativa börda. Det går bra att ha en enkel momsdeklaration, det visar även våra 25 rutor i deklarationen.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Vi får hoppas att det i en EU-deklaration inte blir 600 rutor att fylla i.

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Jag tolkar det mer som ett medskick från Sverigedemokraterna.

Då går vi över på dagordningspunkt 5, Administrativt samarbete.

Anf.  18  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det här är en lägesrapport där ordförandeskapet väntas informera om de förhandlingar som nu pågår i rådsarbetsgruppen.

Kommissionen kom ju med sitt förslag den 18 mars i år. Förslaget innebär att behöriga myndigheter i en medlemsstat genom automatiskt informationsutbyte ska kunna få information om förhandsbesked i gräns­överskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning.

Poängen med det här förslaget är att man ska skapa öppenhet och få information om en medlemsstat erbjuder ett enskilt företag förmånliga skattevillkor eller mer förmånliga skattevillkor än i andra medlemsstater. Man ska alltså öka informationen om hur skatter hanteras i andra EU-länder.

Med anledning av kommissionens förslag har det lettiska ordförandeskapet lagt till ett antal ändringsförslag, i huvudsak fyra. Det ena är att den period bakåt i tiden som informationsutbytet ska gälla ska minskas från tio till fem år. Det andra är att tidpunkten för antagande av ändringar ändras till tolv månader efter ikraftträdandet. Det tredje är att sekretess avseende affärshemligheter kan åberopas i större utsträckning, och det fjärde är att det bara ska avse bindande förhandsbesked.

Regeringen stöder arbete som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens. Vi ställer oss bakom syftet med och inriktningen på de föreslagna bestämmelserna. Men vi tycker samtidigt att det förslag som nu ligger på bordet är för långtgående och att det finns anledning att ställa sig frågande till en del saker som vi tycker behöver analyseras närmare.

Det är mycket arbete som pågår och som kommer att fortsätta. Det är bland annat rådsarbetsgruppsmöten inplanerade i juli. Den här frågan kommer naturligtvis att fortsätta att diskuteras under det kommande ordförandeskapet som Luxemburg leder.

Anf.  19  ARON MODIG (KD):

Vi från Alliansen står bakom regeringens ståndpunkt i den här frågan, och vi är också positiva till de förändringar som ordförandeskapet har gjort i förslaget.

Vid skatteutskottets överläggning den 28 april och vid informationstillfället i går gjorde vi från Alliansen ett antal medskick till regeringen. Jag vill gärna få det antecknat till protokollet, så jag läser upp dem:

Vi anser att förslaget inte är godtagbart i sin nuvarande form. Vi ser sekretessfrågan som ett problem avseende affärshemligheter, företagshemligheter, yrkeshemligheter och personuppgifter. Skyddet för dessa uppgifter bör säkerställas. Det bör finnas en garanti mot att lämnade uppgifter används för annat syfte än beskattning eller lämnas till tredjeland. Innebörden av begreppet förhandsbesked skiljer sig mellan olika medlemsstater. Detta bör analyseras närmare och en klar definition utarbetas. Annars finns det risk för att en onödig överskottsinformation lämnas ut.

Skyldigheten att underrätta bör begränsas till de medlemsstater som berörs av ett förhandsbesked. Det finns inget behov av att lämna underrättelser till samtliga medlemsstater och till kommissionen. Vi motsätter oss en central databas. Effekter och konsekvenser för enskilda företag bör analyseras. Dataskyddet bör undersökas.

Omfattningen av retroaktiviteten är inte godtagbar. Förutsägbarheten saknas. Förslaget är inte i proportion till nyttan. Förslaget medför en ökad administration hos myndigheterna och därmed ökade kostnader.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Och detta var en allianssynpunkt? Fint.

Anf.  21  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vi känner väl till Alliansens ståndpunkter, och de ligger helt i linje med det som är regeringens förslag till ståndpunkt i den här frågan.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Dessutom verkar det gå i linje med vad ordförandeskapet föreslår.

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi kan då gå vidare till dagordningspunkt 6, Direktivet om räntor och royaltyer.

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här har det lettiska ordförandeskapet lämnat förslag till omarbetning av ränte- och royaltydirektivet. Detta var också något som man hade överläggning om i skatteutskottet i går.

Ordförandeskapet har föreslagit att det ska införas ett villkor enligt vilket frihet från källskatt på ränte- och royaltybetalningar bara ska gälla om betalningen faktiskt beskattas i mottagarstaten. Man vill också att direktivets tillämpningsområde ska vidgas. Sedan har ordförandeskapet föreslagit att det ska införas en allmän anti-missbruksklausul liknande den som införts i moder- och dotterbolagsdirektivet.

Det har varit diskussion om de här förslagen, och medlemsstaterna har inte kunnat enas om frågorna. Därför har ordförandeskapet nu föreslagit en uppdelning av frågorna och att man går före om en allmän missbruksklausul i ett första steg. Regeringen har tänkt att man kan ställa sig bakom ordförandeskapets kompromissförslag, som alltså innebär att man går vidare med anti-missbruksklausulen.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Då kommer vi till vår favorit i repris, dagordningspunkt 7, Investeringsplanen för Europa.

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det här har varit en långkörare under våren. Ordförandeskapet har pressat på i förhandlingarna om Efsi. Den 29 maj nåddes en uppgörelse med Europaparlamentet. Tanken är att förordningen ska kunna träda i kraft vid halvårsskiftet. Coreper behandlade frågan den 9 juni, och Ekofinrådet informeras den 19 juni. Europaparlamentet planerar att anta detta på sin session den 24 juni. Därefter ska förordningen antas av rådet i en skriftlig procedur.

I Coreper i tisdags fanns det ett mycket stort och brett stöd för uppgörelsen. Alla länder utom Sverige och >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <>accepterade kompromissförslaget utan förbehåll. Sverige framhöll att vi behöver avvakta ett slutligt ställningstagande, som ju behöver förankras i riksdagen, alltså här och nu >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen .

Vi har haft uppe den här frågan både i finansutskottet och här i nämnden vid ett flertal tillfällen. Statssekreteraren Karolina Ekholm var i finansutskottet den 9 juni.

De kritiska synpunkter som framkom vid den överläggningen delar vi från regeringens sida. Nämnden har också fått en reviderad kommenterad dagordning som tydliggör regeringens ståndpunkt.

Jag tänkte att jag skulle säga något om vad uppgörelsen med Europa­parlamentet går ut på. Det var alltså Efsi som var den del i Junckerplanen som det var diskussion om. Hur man ska finansiera fonden var en diskus­sionspunkt. Det andra var vilket inflytande Europaparlamentet ska ha över verksamheten. Det tredje var livslängden för Efsi, och det fjärde var frågan om öronmärkning. Den uppgörelse som nu har nåtts speglar att det har varit ganska tuffa diskussioner mellan rådet och Europaparlamentet.

Från regeringens sida tycker vi att Ekofins lösning på finansieringen av fonden var den bästa. Men det är klart att när man har diskussioner med en annan part, som Europaparlamentet, har man varit tvungen att kompromissa för att nå en lösning, och det är detta man har gjort.

Uppgörelsen innebär att en del av de resurser som man har tagit från Horizon 2020 och Connecting Europe Facility, alltså satsningar på forskning och infrastruktur, delvis har fredats genom att man har dragit ned på hur mycket omfördelning man gör från de programmen. Både Horizon 2020 och Connecting Europe Facility, fonden för ett sammanlänkat Europa, minskas med ungefär 500 miljoner euro vardera jämfört med det som vi hade förslag på från rådet. Sedan ökar i stället finansieringen från marginalen med 1 miljard euro jämfört med det tidigare förslaget. En annan skillnad är att garantifonden byggs ut fullt till 2022 snarare än till 2020, som var det ursprungliga förslaget.

Därutöver har parlamentet haft långtgående krav på inflytande över Efsis verksamhet. Vi har tyckt att det varit viktigt att värna EIB:s centrala roll i detta och att förslag om vilka som ska få ta del av garantin beslutas på objektiva kriterier. Det tycker jag att ordförandeskapet har lyckats bra med. Vidare kommer en tredje part inte att kunna köpa sig inflytande i styrkommittén, vilket är välkommet. När det gäller styrningen innebär detta att Europaparlamentet har visst inflytande när man ska godkänna vd och vice vd för Efsi.

Några andra saker som Europaparlamentet har fått igenom är att man ska ha en resultattavla över de effekter man får av Efsis verksamhet, och det är naturligtvis positivt. Sedan vill Europaparlamentet göra Efsi permanent, men nu slås det fast, vilket vi tycker är bra, att en oberoende utvärdering ska göras efter tre år, och ska man sedan fortsätta med fonden ska det krävas ett aktivt beslut.

Ser man till kompromissen som helhet finns det naturligtvis både för- och nackdelar. En fördel är att forskning, utveckling och infrastruktur nu fredas något mer. Det är något som har varit uppe här i nämnden också. Vi har inte tyckt att det varit optimalt när man har tagit resurser därifrån, även om vi har kunnat acceptera det. Nu tar man mindre resurser därifrån.

Något annat som har varit bra är att man har en stabil finansieringslösning i stället för förhandlingar varje år om hur man ska fylla fonden, vilket var något som Europaparlamentet ursprungligen krävde. Det hade kunnat bli mycket kostsamt.

En fördel är också att EIB:s roll i detta är fredad. EIB kommer att fortsätta ha en väldigt stark roll när det gäller vilka projekt som kommer att finansieras. Det är oerhört centralt.

Nackdelarna är naturligtvis att man tar ytterligare medel från marginalen och inte omprioriterar i så hög utsträckning som ursprungligen var tänkt. Det riskerar att skapa ett ökat tryck på EU-budgeten om andra i dag oförutsedda händelser inträffar.

Ändå kvarstår huvuddelen av det ursprungliga förslaget vad gäller finansieringen. 5 miljarder i stället för 6 miljarder finansieras genom omprioriteringar, även om vi är skeptiska till den omfördelning som har gjorts. Här har vi från Sveriges sida tydligt tänkt markera på Ekofin att vi hade föredragit rådets lösning, som byggde på mindre marginalfinansiering och mer av omprioritering. Sedan kommer vi naturligtvis att fortsätta driva de ståndpunkter som har redovisats för riksdagen och nämnden om att värna statsfinanserna. Det kommer bland annat att drivas inom ramen för den årliga budgetprocessen. Vi kommer då också att verka för att det ska finnas tillräckliga marginaler och att finansiering av eventuella andra tillkommande utgifter ska ske genom omprioriteringar.

Om man gör en samlad bedömning av detta som en helhet tycker vi ändå att ordförandeskapets kompromiss är acceptabel, inte minst mot bakgrund av att samtliga andra länder, inklusive vanligtvis våra likasinnade vänner i Europa, väntas stödja uppgörelsen.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Tack för redogörelsen! Innan vi börjar diskussionen vill jag påpeka att för att ha rätt papper framför er ska ni ha det där det står: Regeringens ståndpunkt, reviderad för FiU den 9 juni. Det är s. 8 i det senast utskickade föredragnings-pm:et.

Anf.  27  FREDRIK SCHULTE (M):

Herr ordförande! Detta är som sagt en fråga som har tröskats igenom länge. Från Alliansens sida välkomnar vi den ståndpunkt som vi har fått ta del av i EU-nämnden i dag, som ju är reviderad i förhållande till finansutskottets samråd i tisdags. Vi är precis som regeringen skeptiska till förslaget men anser att det inte är en konflikt som är värd att ta med våra naturliga strategiska allianspartner i EU.

Däremot har jag en liten fråga. Nu får jag vara ödmjuk om det är jag som har läst fel eller missat något. Men när jag har koordinerat detta med våra Europaparlamentariker i Bryssel har det kommit fram att kapitalinsatser och garantier som medlemsstater gör inom ramen för Efsi inte kommer att räknas med i det strukturella underskott som man ska beräkna när man ska avgöra huruvida länderna har följt stabilitetspakten eller inte.

Jag satt i går och försökte gå igenom alla tidigare faktapromemorior, pm och ståndpunkter som vi har haft uppe i EU-nämnden, men jag kunde inte se att denna fråga hade berörts alls. Jag skulle därför vilja fråga ministern hur det står till med den här frågan.

Anf.  28  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Den här frågan har som sagt varit uppe i nämnden ett antal gånger tidigare. För tids vinnande vill jag anmäla avvikande mening med hänvisning till det som vi i Sverigedemokraterna framförde vid överläggningen den 8 maj, där vi bland annat lyfte fram att vi anser att detta är ett luftslott. Vi ställer oss kritiska till att Europeiska investeringsbanken ges den framträdande roll som den får i det här förslaget. Inte minst saknar EIB transparens och har fått återkommande, svidande kritik för det. Vi är också kritiska till att kommissionen ges detta mandat. Kommissionen saknar ur vår synvinkel demokratisk legitimitet. Avslutningsvis menar vi att investeringsplanen och Efsi kommer att kräva alltmer skattepengar, vilket kommer att påverka de svenska skattebetalarna ytterligare, vilket vi är mycket kritiska till.

Med hänvisning till det vi sa i maj och de argument som jag nu i korthet redogjorde för anmäler jag alltså avvikande mening.

Anf.  29  JENS HOLM (V):

Man får hoppas att investeringsfonden får den omfattning som före­speglas. Vi är ju ganska många som har en del funderingar över detta. Men jag skulle vilja ta upp frågan var investeringarna kommer att hamna någon­stans. Tidigare har regeringen lovat att det ska vara hållbara investeringar, och man har också fått någon form av löfte om att det ska vara sådana investeringar.

Jag ställer därför den frågan igen: Hur kommer regeringen att verka för att detta blir investeringar som inte ökar utsläppen och att det inte blir investeringar i kolkraftverk, stora motorvägar, flygplatser eller sådant? Tycker finansministern att man kan känna sig trygg, såsom förslaget nu ser ut, med att investeringarna går åt rätt håll, särskilt utifrån ett hållbarhetsperspektiv?

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Jag vill påminna om att ordförandeskapet har en särskild punkt på miljörådets agenda där man berättar hur man försöker styra så många projekt som möjligt till att bli miljöprojekt. Vi återkommer till detta när vi diskuterar miljörådet.

Anf.  31  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Stabilitets- och tillväxtpakten ger kommissionen möjligheten att vara flexibel i sin syn. Kommissionen har uttalat att man avser att se flexibelt på länder som avsätter resurser som ska användas inom Efsifonden. Det kommer naturligtvis att synas i statistiken – det kommer alltså att synas i statistiken vilket offentligt finansiellt underskott olika länder har – men kommissionen säger att man inom den flexibilitet som finns i pakten avser att se flexibelt på resurser som avsätts för Efsifonden. Det är kommis­sionen själv som har detta mandat genom stabilitets- och tillväxtpakten.

Låt mig ta upp detta med miljövänliga investeringar. EIB kommer att vara central i detta. EIB har miljöriktlinjer när det gäller vilka investeringar man ska ge resurser till och inte. Det är bra. De projekt som finns i Efsi kommer då att lyda under samma riktlinjer som EIB har.

Sverige finns representerade i EIB, och där kan vi också driva på för att det ska vara projekt som gagnar långsiktig hållbar utveckling snarare än någonting annat. Det är någonting som jag har tagit upp när vi har diskuterat denna fråga i rådet vid flera tillfällen.

Anf.  32  FREDRIK SCHULTE (M):

Det var skönt att jag läste rätt den här gången i alla fall.

Detta föranleder som sagt inte att vi gör något annat ställningstagande. Men vi konstaterar ändå att det är tråkigt att denna fråga inte har belysts i de faktapromemorior som regeringen har producerat. Vi tycker att det är en ganska avgörande fråga att det inte läggs in mekanismer som gör att det går att så att säga koka böckerna och underminera stabiliteten i de offentliga finanserna i EU. Men vi står bakom förslaget.

Anf.  33  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag vill bara understryka att det inte är någon ny mekanism i detta, utan det är den mekanism som redan finns inom stabilitets- och tillväxtpakten. Det är alltså inget nytt i och med Efsi som skapas, utan kommissionen har denna mekanism inom den pakt som finns. Men man har också sagt att detta är en sådan fråga där man kommer att använda den flexibilitet som finns.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Om jag har förstått det rätt är det mer en deklaration från kommis­sionen hur de tänker tolka sådana insättningar som egentligen inte är en del av det faktiska beslutet. Men det kan vara bra information att ha. Tack för att du tog upp frågan.

Anf.  35  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag delar helt ordförandens uppfattning i den frågan.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning samt att det finns en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till punkt 8, Bankstrukturreformer.

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Förslaget om strukturreformer i banksektorn kommer att behandlas i Ekofin för att man ska nå en allmän inriktning. Det är en fråga som har diskuterats under en lång tidsperiod. Jag tror att nämnden informerades redan för ett år sedan. Sedan dess har det hänt en hel del, och finansmarknadsministern har varit i finansutskottet och informerat om detta senast i mars.

Initialt var vi tillsammans med många andra medlemsstater tveksamt inställda till flera av de förslag som diskuterades. Samtidigt kan naturligtvis strukturreformer inom banksektorn vara ett komplement till andra åtgärder som man har vidtagit för att minska riskerna i de finansiella systemen.

Det har varit stora motsättningar under dessa förhandlingar. Men nu har det rört på sig, och det verkar som att det lettiska ordförandeskapet ser att man kan nå en allmän inriktning vid mötet i Ekofin i nästa vecka.

Förhandlingarna har rört sig i rätt riktning i frågor som har varit viktiga för Sverige. Men det pågår fortfarande förhandlingar, och detta ska behandlas i Coreper först i nästa vecka.

Det finns flera utestående frågor. En viktig fråga är till exempel hur man ska se på Storbritannien. De har en egen lagstiftning i samma syfte, även om den ser helt annorlunda ut än den som finns i detta förslag. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <>Det är en fråga som man kommer att behöva fortsätta diskutera.

En annan viktig fråga är hur man utformar vilka banker som ska placeras i olika grupper. Det ska finnas två grupper – Tier 1 och Tier 2. Då är frågan vilka som ska placeras i Tier 2-gruppen. Vilka ska placeras i den grupp där det kan bli lite mer långtgående åtgärder för bankerna?

I det förslag som finns nu ska detta helt baseras på bankernas storlek utifrån vilken handelsverksamhet de har. I det förslag som diskuteras finns nu ett gränsvärde på 100 miljarder euro i handelsverksamhet.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Från regeringens sida tycker vi att det är acceptabelt att man har denna uppdelning utifrån storlek. Poängen är att det blir mycket tydligt och transparent vilka banker som hamnar i de olika grupperna.

Men i de fortsatta diskussionerna om hur man ska se på dessa olika grupper, tycker vi att man ska basera bedömningen över en period på fem år. Nu diskuterar man det över en period på tre år. Det är klart att en sådan handelsportfölj kan variera i storlek över en konjunkturcykel, där tillgångarna har olika värde i olika delar av konjunkturcykeln.

Dessutom bör denna 100 miljardersgräns inte ligga fast utan kunna justeras uppåt över tiden, så att det inte bara helt automatiskt blir fler och fler banker som hamnar i denna Tier 2-mekanismen.

En annan viktig fråga har varit att separation av riskfylld handelsverksamhet inte ska ske per automatik. Så ser förslaget inte ut nu.

Själva egenhandeln ska placeras i ett separat dotterbolag. Men när det gäller övrig handelsverksamhet sker separationen inte med automatik utan utifrån vilken risk som finns i detta. Ibland kan det åtgärdas på andra sätt än genom en separation, till exempel genom högre kapitaltäckningskrav. Det har varit en viktig fråga för Sverige.

En annan viktig fråga är att en banks funktion som marknadsgarant inte ska ses som handelsverksamhet. Market making ska alltså inte ses som handelsverksamhet. Den ska även i fortsättningen vara tillåten inom bankens kärnverksamhet.

Det är viktigt att ett eventuellt undantag för Storbritannien utformas på ett sätt som har rättsligt stöd.

Men sammantaget ser vi att den kompromiss som nu diskuteras är godtagbar. Vi har varit mycket aktiva i dessa förhandlingar, och det har gått i rätt riktning i viktiga frågor. Men i det fortsatta lagstiftningsarbetet är det viktigt att vi fortsätter att bevaka att villkoren för marknadsgaranter inte försämras och att man inte har någon automatisk separation för den övriga handelsverksamheten. Detta är viktiga frågor för Sverige.

Anf.  38  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Vad jag förstår har Coreper ännu inte behandlat denna fråga. Därav min undran om det verkligen finns något kompromissförslag. Jag förstår att det egentligen inte finns. Då är mitt förslag till lösning på beslutsfattandet i denna del att vi tackar för informationen. Jag tror inte att det är några stora problem att få igenom detta. Men av formaliaskäl, så att vi alla har en chans att titta på detta, föreslår jag att vi har ett skriftligt samråd om detta när det finns en kompromisstext på bordet.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Kan finansministern bekräfta att det inte finns en sådan text?

Anf.  40  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det finns ingen sådan text i dag, och vi kan absolut ha ett skriftligt samråd när en sådan finns.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Jag tackar för detta förslag, och då behandlar vi detta som en informa­tionspunkt. Vi återkommer till ett skriftligt samråd när det finns ett under­lag som det går att ha ett skriftligt samråd om. Jag finner att vi är överens om det.

Det finns inga övriga frågor i denna del av dagordningen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11, Genomförande av bank­unio­nen.

Anf.  42  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är andra gången under denna vår som ordförandeskapet ska informera hur arbetet med bankunionen fortskrider. Framför allt ska det, vad vi har förstått, handla om medlemsstaternas genomförande av krishanteringsdirektivet som ligger till grund för den gemensamma resolutionsmekanismen. Det är ett direktiv som även Sverige ska implementera. Där lämnade regeringen i slutet av maj en lagrådsremiss. Tanken är att lagstiftningen ska kunna vara på plats den 1 januari 2016.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Kommer detta att vara en informationspunkt, eller förväntar sig finansministern en diskussion?

Anf.  44  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det blir en lägesrapport och en diskussionspunkt.

Anf.  45  FREDRIK SCHULTE (M):

Detta är mycket komplicerade frågor. Vi har från Alliansens sida varit kritiska till bankunionen och det arbete som bedrivs inom EU. Samtidigt står vi på ungefär samma fot här som regeringen.

Den enda oro som vi har, där jag skulle vilja ha lite klargörande från ministern var regeringen står, är att Sverige kommer att ge efter när det gäller frågan om separation mellan investment och retail banking. Jag skulle vilja höra hur diskussionerna går där och var regeringen står. Har det hänt någonting särskilt under tiden som arbetet har pågått?

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Jag tror att du kanske refererar till den förra frågan.

Anf.  47  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jo, jag tror att Fredrik Schulte refererar till den förra frågan. Nu kommer diskussionen att handla om krishanteringsdirektivet.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Men du kan kanske svara på frågan ändå.

Det handlar om bankseparering, investment och retail banking.

Anf.  49  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det var precis det jag talade om. Det som är poängen med detta förslag, och som vi ser som en fördel med detta förslag, är att det som är den direkta egenhandeln kommer att separeras. Det har vi inte sett några problem med, till exempel att på armlängds avstånd ha ett separat detterbolag. Men när det gäller övrig handelsverksamhet kommer det inte att ske någon automatisk separation, inte ens om man är i Tier 2. Det har varit viktigt från svensk sida. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Däremot ska man se på vilka risker som finns och vara uppmärksam på dem. Men det kommer att finnas andra åtgärder än separation som den nationella övervakningsmyndigheten kan vidta till exempel i form av kapitaltäckningskrav.

Market making ses då som en naturlig del av bankens verksamhet.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Ena halvan är alltså utlyft från ursprungsförslaget jämfört med hur det var förut. Men det är alltså den förra dagordningspunkten, och vi får möjlighet till skriftligt samråd när det gäller den. Vi kom ju överens om att vi skulle återkomma med det.

Det finns inga övriga frågor när det gäller bankunionen.

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till punkt 12, Kapitalmarknadsunionen.

Anf.  51  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska man anta slutsatser om kapitalmarknadsunionen. Sedan ska man ge rådets syn på vad kapitalmarknadsunionen bör innehålla.

Här är utkastet till slutsatser inte heller färdigt, utan det kommer att delas till EU-nämnden före Ekofins möte.

Den 18 februari i år presenterade kommissionen en grönbok om kapitalmarknadsunionen som innehåller ett tjugotal olika initiativ för att förbättra och effektivisera kapitalmarknaden.

Man har lyft fram fem områden som särskilt prioriterade. Det är värdepapperisering, revidering av prospektdirektivet, ökad tillgång till kreditinformation beträffande företag, stödjande av initiativ av privata placeringar samt underlättande av investeringar i europeiska långsiktiga investeringsfonder.

Här kommer det att vara slutsatser. Men efter sommaren kommer kommissionen att presentera en handlingsplan om kapitalmarknadsunionen. Vi kommer naturligtvis att återkomma till riksdagen när det finns konkreta förslag.

Generellt sett har regeringen välkomnat arbetet med kapitalmarknadsunionen. Det är viktigt att undanröja hinder för gränsöverskridande investeringar, men också en möjlighet att diversifiera företags finansieringskällor som vi tycker är positivt. Det kan naturligtvis främja tillväxt och jobb samt stärka den inre marknaden och som helhet göra den europeiska ekonomin mer motståndskraftig.

Jag tycker att det är positivt om man kan få diversifieringar av finansieringskällor som kan komplettera bankfinansiering. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att man fortsätter att jobba med att stärka den europeiska banksektorn.

Det är också viktigt när man diskuterar detta att ha med sig att vi behö­ver värna den finansiella stabiliteten och att det finns ett starkt investerar­skydd, men naturligtvis också principen om subsidiaritet och propor­tionalitet.

Här kommer vi att återkomma till nämnden med ett skriftligt samråd när det finns förslag till slutsatser i nästa vecka.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Vi behandlar det enligt liknande logik som punkt 8.

Anf.  53  JENS HOLM (V):

Jag skulle vilja lyfta fram den avvikande mening som vi framförde i finansutskottet för några veckor sedan om värdepapperisering, som vi ser som en av orsakerna till finanskrisen. Som vi ser detta förslag leder det till ökat utnyttjande av värdepapperisering, och det är ett steg som vi inte vill ta.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det i dagsläget finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en avvikande mening anmäld av Vänsterpartiet. Men det kommer att ske ett skriftligt samråd när papperen är klara, vilket Jens Holm får tänka på.

Vi går vidare till punkt 13, Ekofinrådets rapport till Europeiska rådet om skattefrågor.

Anf.  55  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är en rapport om de skattefrågor som har behandlats under det lettiska ordförandeskapet under våren 2015. Den ska godkännas av Ekofinrådet för att sedan överlämnas till Europeiska rådet den 25–26 juni. Vi tror inte att det kommer att bli någon diskussion om detta och bedömer att vi från svensk sida kan ställa oss bakom rapporten.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Och att det antagligen blir en A-punkt av det hela dessutom?

Anf.  57  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ja.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 14, Rapport från finansministrarna om skattefrågor inom ramen för europluspakten.

Anf.  59  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej, jag skulle prata om uppförandekod vid företagsbeskattning. Är den punkten borttagen?

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Enligt min dagordning kommer rapporten före.

Anf.  61  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Förlåt! Ordföranden har helt rätt.

Den här punkten handlar om att godkänna en rapport om skattefrågor som behandlas inom ramen för europluspakten. Liksom den förra rapporten ska den här överlämnas till Europeiska rådet. Jag tror inte heller här att det kommer att bli en diskussion, och vi kommer att kunna ställa oss bakom rapporten.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Även den här punkten verkar omvandlas till en A-punkt?

Anf.  63  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ja.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 15. Nu, äntligen, är det dags för uppförandekoden.

Anf.  65  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är fråga om slutsatser om rapporten som behandlar arbetet om uppförandekoden för företagsbeskattning och vad som har skett under det lettiska ordförandeskapet. Uppförandekoden har funnits länge, och arbetsgruppen har funnits en längre tid. Varje halvår ska de redovisa sitt arbete till Ekofinrådet. Jag tror inte att det blir någon diskussion här heller utan vi kommer att kunna ställa oss bakom rapporten och slutsatserna. Däremot har vi inte fått slutsatserna än, utan vi skickar dem naturligtvis till nämnden så fort de har kommit.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Även här verkar det bli en A-punkt.

Anf.  67  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ja.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Anf.  69  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Ska vi inte återkomma till punkten i skriftlig form?

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Det blir en A-punkt. Du får en chans att ha synpunkter när det blir en A-punkt så som vi brukar göra när vi hanterar A-punkter. Du har all chans att återkomma då.

Anf.  71  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Då kan vi inte ställa oss bakom punkten?

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Jag förstår vad du menar. Det kan hända när vi ser papperen att vi blir förskräckta och i frustration, irritation och av sakliga skäl vill ändra dem.

Vi går vidare till dagordningspunkt 16 a, Den europeiska planeringsterminen 2015.

Anf.  73  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska vi ställa oss bakom de landspecifika rekommendationerna avseende den ekonomiska politiken. Det sker inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Efter Ekofinrådets behandling ska de godkännas av Europeiska rådet och därefter slutgiltigt antas av rådet i juli.

Vad gäller de medlemsstater som är med i eurosamarbetet får de även en gemensam rekommendation.

Den europeiska planeringsterminen introducerades 2011. Poängen med den var att man ville ha ett ramverk för att upptäcka makroekonomiska obalanser i medlemsländerna. Där kommer det att bli ett ramverk för att följa och granska EU-ländernas ekonomiska politik. Samtidigt är det viktigt att det är ett system som tydliggör medlemsstaternas egna ansvar för att föra en ansvarsfull ekonomisk politik.

Generellt sett har kommissionen minskat antalet rekommendationer. De flesta länder har fått färre rekommendationer i år. Sverige fick en rekommendation, som vi känner till sedan tidigare, även från andra inter­nationella organ, nämligen åtgärder för att komma till rätta med hushållens skuldsättning samt åtgärder för att öka utbudet av bostäder. Även rege­ringen ser att det finns viktiga utmaningar inom områdena.

Här är det värt att påminna om att rekommendationerna inte är bindande utan det är parlamenten i varje medlemsstat som ytterst har ansvar för att besluta om utformningen av den nationella ekonomiska politiken. Vi har haft frågan uppe i nämnden flera gånger, och vi har en samsyn om hur vi ser på de nationella rekommendationerna.

Mot den bakgrunden föreslår jag att vi på rådsmötet kan ställa oss bakom de landspecifika rekommendationerna.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Jag vill påminna nämnden om att huvuddiskussionen om den europeiska planeringsterminen i dag är under Epsco. Nu begränsar vi oss till finansministerns ansvarsområden.

Anf.  75  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Som är bekant för nämnden brukar vi anmäla avvikande mening vad gäller de landspecifika rekommendationerna. Vi tycker inte heller i dag att denna punkt ska godkännas. Vi anmäler avvikande mening också i dag.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Jag funderar över om vi ska fatta ett särskilt beslut i punkten ii. Nej. Det räcker med ett beslut.

Vi går vidare till dagordningspunkt 16 b, Rapporten om förberedande av de kommande stegen för en bättre ekonomisk styrning inom euroområdet.

Anf.  77  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är fråga om en rapport som ska tas fram av kommissionens ordförande Juncker i nära samarbete med ordförandena för eurotoppmötena, ECB och eurogruppen. Ekofin ska få möjlighet att diskutera rapporten.

Vi har ännu inte fått information om rapportens innehåll eftersom den ännu inte har kommit. Men den generella svenska ståndpunkten om detta har förankrats i riksdagen tidigare. Det innebär att vi från svensk sida först och främst har ett starkt intresse av ett väl fungerande EMU. Samtidigt är det viktigt att värna sammanhållningen inom hela EU-28. Den huvudsakliga prioriteten bör vara att effektivt genomföra det nyligen förstärkta ramverket för ekonomisk-politisk samordning i EU.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 17, Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Anf.  79  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska man behandla uppdaterade ekonomiska riktlinjer för att rapportera dem till Europeiska rådet. Kommissionen kom med nya förslag på ekonomiska riktlinjer som publicerades i mars. Parallellt med att Ekofinrådet gör detta ska Epscorådet anta en allmän inriktning för sysselsättningsriktlinjerna. I den frågan kommer arbetsmarknadsministerns statssekreterare hit senare i dag.

Tillsammans utgör de två riktlinjerna det som kallas integrerade riktlinjer som ligger till grund för den ekonomisk-politiska samordningen på EU-nivå, inklusive Europa 2020-strategin.

Det är samma innehåll och fokus för de ekonomiska riktlinjerna som i den årliga tillväxtöversikten för 2014. Där antog Ekofinrådet slutsatser i början av året. De täcker viktiga områden för Europa 2020-strategin. Vi tycker att det är bra att riktlinjerna är något mindre detaljerade än riktlinjerna har varit tidigare. Mot den bakgrunden föreslår jag att vi ställer oss bakom dem.

Anf.  80  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Vi ställer oss inte heller bakom de ekonomiska riktlinjerna och inte heller bakom Europa 2020 som helhet eftersom de syftar till att förstärka den så kallade integrationen i EU och federalisera Europa.

Jag anmäler avvikande mening.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt samt en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi kommer till dagordningspunkt 18, Genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten.

Anf.  82  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här väntas Ekofinrådet anta rekommendationer och beslut inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del. Kommissionen före­slår att två länder tas ur processen med alltför stora underskott, vilket na­turligtvis är glädjande. Det gäller både Malta och Polen, som i kommis­sionens senaste prognos bedöms ha underskott som blir lägre än referens­värdet på minus 3 procent av bnp. Då kan processen upphävas för dem.

Sedan föreslår kommissionen att Storbritannien får en förlängd tidsfrist för korrigering av underskotten. Här har Storbritannien dessutom ett undantag så att de inte är bundna på samma sätt som andra länder.

Regeringen kan godkänna rekommendationerna till Polen och Storbritannien. Vad gäller Malta är det bara euroländerna som deltar i beslutet.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Malta får klara sig utan svenska röster.

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Jag frågar finansministern slutligen om hon har några övriga frågor som är aktuella att ta upp.

Anf.  84  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag skulle säga något ord om Grekland och situationen mellan Grekland och deras långivare.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Den hypotes som alla arbetar utifrån, euroländerna och Grekland, är att man ska komma överens. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Anf.  86  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag tackar för informationen, som är oerhört väsentlig. Vi kommer att få återkomma till diskussionen.

Kan finansministern säga något mer om de eventuella indirekta effekterna?

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Jag vill också påminna om att det finns individperspektiv. Jag är själv bekant med en peson som jobbar på dagis. De var tre lärare på 23 elever innan krisen, och tjänade 1 200 euro. Nu får hon 800 euro och är ensam lärare på 23 elever. Även på individnivå finns tunga uppoffringar i Grekland.

Anf.  88  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det handlar naturligtvis om vad som händer. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Vi på Finansdepartementet följer utvecklingen noggrant, och vi kommer naturligtvis att ha beredskap för att följa utvecklingen även under sommarmånaderna.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Även EU-nämnden kommer att jobba ett antal gånger under sommaren. Vi får se om vi behöver återkomma.

Då är vi klara med dagordningen. Tack, finansministern, för den effektiva redogörelsen.

§ 2  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (hälsa)

Statsrådet Gabriel Wikström

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 1 december 2014

Återrapport från informellt ministermöte den 20–21 april 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 18–19 juni 2015

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statsrådet Wikström. Om jag har förstått det rätt är det fråga om dagordningspunkterna 11, 12, 10 a, d och e.

Finns det några muntliga kommentarer om återrapporteringen från den 1 december och det informella rådet den 20–21 april utöver det vi har fått skriftligt? Finns det något att tillägga?

Anf.  91  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Jag hade tänkt att lägga till några saker. Det var det formella Epsco­rådet som hölls den 1 december 2014 i Bryssel. Det var jag som deltog på mötet. Det hölls en riktlinjedebatt om översynen av Europa 2020-strategin. Hälsosektorns betydelse för hållbar tillväxt och sysselsättning framhölls, men det var flera medlemsstater som var skeptiska till att inkludera hälsa som ett nytt mål i strategin.

Ordförandeskapet presenterade även en framstegsrapport om förhandlingen av medicintekniska produkter. Det är en fråga som vi återkommer till på mötet i juni. Dessutom antogs slutsatser om vaccinationer, patientsäkerhet och innovation i läkemedelssektorn. Kommissionär Andriukaitis redogjorde för sin resa till de länder i Västafrika som är värst drabbade av ebola.

Vid det informella Epscomötet som hölls den 20–21 april var det statssekreterare Agneta Karlsson som deltog från vår sida. Det som diskuterades under mötet var behovet av en uppdaterad strategi på EU-nivå för att bemöta skadlig alkoholkonsumtion. Detta fanns det stor efterfrågan på från många medlemsstater. Men ordföranden och kommissionen gav svävande besked i frågan. Det är därför som den följs upp på mötet i juni.

Man diskuterade också behovet av ett europeiskt policyramverk för nutritionsområdet, och man hade en informell lunchdiskussion om prioriterade frågor inom EU-samarbetet på just hälsoområdet.

Anf.  92  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi gå vidare till dagordningspunkt 11, Förslag till rådets förordning om medicintekniska produkter.

Anf.  93  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Det här mötet kommer att hållas i Luxemburg nästa fredag. Vid det här mötet ska det förhoppningsvis vara möjligt att besluta just om allmän inriktning för förslagen till förordning om medicinteknik.

Det här är ett förslag som har behandlats här i EU-nämnden ett antal gånger redan, senast den 28 november förra året, och överläggning skedde med socialutskottet den 20 november 2012 första gången. Socialutskottet har också informerats löpande om frågan, och det skedde senast den 4 juni.

De här förhandlingarna har rört sig långsamt framåt under flera ordförandeskap, men de har accelererat under det lettiska ordförandeskapet.

Förslagen presenterades av kommissionen redan i slutet av september 2012, och det är fråga om två förslag till förordningar inom det medicintekniska området: ett förslag som täcker medicintekniska produkter generellt och ett förslag om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.

Det som är värt att understryka, och som också har framförts i EU-nämnden tidigare, är att regeringen i huvudsak ställer sig positiv till inriktningen i kommissionens förslag. Det är viktigt att de nya förordningarna uppfyller syftet att skydda folkhälsan och samtidigt främja innovation och konkurrenskraft, precis som syftet är med dem, och vi behöver också nya medicintekniska produkter snabbt och säkert.

Det man behöver vara uppmärksam på är att vi inte skapar betungande administrativa processer för såväl företag som myndigheter, och detta är någonting som Sverige har framfört i förhandlingarna.

Från svensk sida har vi också bevakat tryck- och yttrandefriheten och att offentlighetsprincipen inte inskränks. Det återspeglas också i texterna. Vi har varit drivande kring miljöfrågor och bidragit till att produkter som innehåller en viss mängd av vissa substanser tydligt ska märkas för att underlätta för hälsopersonal att fatta informerade beslut och om möjligt kunna välja en annan produkt.

Sverige har också varit emot att tillåta rekonditionering av engångsprodukter, alltså att engångsprodukter ska kunna användas flera gånger. Därför har vi nu säkerställt att detta ska vara möjligt att förbjuda nationellt.

Vi har också varit emot att införa något som liknar en godkännandeprocess för vissa av de här produkterna. I stället har vi sagt att kriterierna för CE-märkning ska vara centrala. Dock är det så att majoriteten av rådet önskar just en sådan här förhandsgranskning för dessa produkter, och vi har därför verkat för att så mycket som möjligt begränsa omfattningen av de produkter som ska förhandsgranskas.

Den fråga som har diskuterats tidigare med er är den om estetiska produkter ska omfattas av förordningens tillämpningsområde eller inte. Där kan vi bara konstatera att en majoritet av medlemsländerna är för att tillämpningsområdet för regelverken vidgas till att omfatta även estetiska produkter. Med tanke på förhandlingsläget avser regeringen att ställa sig bakom att så sker också.

Anf.  94  AMIR ADAN (M):

Jag har en fråga om förslaget till svensk ståndpunkt. När statssekreterare Agneta Karlsson var i utskottet den 4 juni hade vi förslaget, alltså det som står tidigare och som nu är understruket. Jag undrar bara om det har hänt någonting sedan dess som har gjort att vi har ändrat ståndpunkt. Finns det något kompromissförslag på bordet i dag?

Anf.  95  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Vi har sluttexterna nu, så det är ett annat läge än när socialutskottet hade sitt sammanträde. Men i övrigt är ju förslaget att ni ska ställa er bakom regeringens ståndpunkt. Nu har man kommit så långt man kan i de här förhandlingarna.

Anf.  96  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och fattar beslut om att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12, Övriga frågor. Vill statsrådet yttra sig om någon av dessa muntligt?

Anf.  97  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Jag kan bara nämna det som jag nämnde i återrapporterna från tidigare möten, och det är just diskussionerna om alkoholpolicyramverket.

Där finns som sagt ett starkt intresse från många medlemsstater att EU ska förnya sin alkoholstrategi. Hittills har som sagt kommissionen varit kallsinnig, men man får lov att konstatera att det finns en önskan om detta från flera olika intressegrupper.

Vi borde därför kunna komma framåt i detta, för det är en viktig fråga för EU som helhet. Det ska vara en sådan diskussion.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Särskilt med tanke på att den gamla kommissionen lovade att återkomma i frågan, så det är ju viktigt att göra det nu.

Vi tackar för informationen!

Då får vi rulla tillbaka lite grann, för det fanns några dagordningspunkter också kring punkt 10 som var under statsrådets ansvarsområde – 10 a, d och e. Finns det något muntligt att tillägga på dessa punkter, lettiska ordförandeskapsprogrammet eller kommande ordförandeskapsprogram? Nej.

Då tackar vi så mycket.

§ 3  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (socialpolitik)

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 9 mars 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 18–19 juni 2015

Anf.  99  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statsrådet Strandhäll med medarbetare till EU-nämnden.

Först vill jag fråga om det finns någon muntlig redovisning utöver den skriftliga från återrapporteringen den 9 mars.

Då kan vi gå rakt in på dagordningspunkt 4 om jämställdhet i styrelser.

Anf.  100  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Det handlar som sagt var om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade bolag. Jag har blivit omnämnd att redogöra för den här punkten i och med att Åsa Regnér själv inte kunde vara här i dag.

Förslaget till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöterna i börsnoterade bolag förhandlas alltjämt. Vid Epscorådets möte den 18 juni planerar det lettiska ordförandeskapet att lämna en lägesrapport från de här diskussionerna i rådsarbetsgruppen som har ägt rum under våren. Vi tror att Luxemburg, som blir ordförandeland i juli, förväntas driva den här frågan med hög prioritet.

Kommissionen presenterade förslaget i november 2012, och det innehåller i huvudsak en reglering av hur styrelseledamöter ska tillsättas. Målet är att uppnå en viss andel kvinnliga styrelseledamöter.

Det kompromissförslag som förhandlades fram i höstas men som ännu inte har antagits ger medlemsstaterna en stor frihet att också välja tillvägagångssätt för att uppnå det här målet. Målet i direktivförslaget har i praktiken också sänkts från 40 procent till 25 procent kvinnor i styrelserna.

Under våren har två kortare möten hållits om förslaget. Det är fortfarande oklart hur vissa medlemsstater ställer sig. Flera har också antagit eller övervägt nationell lagstiftning, vilket också kan tänkas påverka deras positioner framöver.

Regeringen ser att förslaget fungerar som en positiv signal på jämställdhetsområdet och att det är ett bra verktyg för att uppmuntra framsteg och utveckling också vad gäller kvinnor på höga positioner.

Som ni vet har regeringen också föreslagit att Sverige ska stödja direktivet men inte fått riksdagens stöd för detta. Sverige anser alltså alltjämt att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Där är vi just nu.

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Positionen som EU-nämnden hade den 5 december 2014 gäller fortfarande, och den fortsätter att gälla tills nämnden fattar ett annat beslut. Det här är en informationspunkt i dag.

Anf.  102  JESSIKA ROSWALL (M):

Tack för informationen! Det var väldigt tydligt, och vi har även fått information i civilutskottet. Det var lite mer kortfattat den gången, så tack för informationen här.

Det är som ordföranden sa tydligt vad den svenska ståndpunkten är. Men jag har ändå en fråga kring det som också står här i texten som vi har tills i dag. Som statsrådet var inne på har ju regeringen en annan uppfattning i den här frågan.

Det är alltså en fråga om tolkningen. Hur kan man tolka det som regeringen skriver här och som statsrådet säger i dag? Hur agerar regeringen de facto i frågan? Det jag vill förvissa mig om är att regeringen aktivt driver den svenska ståndpunkten i förhandlingarna. Det är svårt att tolka.

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Det finns återrapportering och mötesprotokoll där man kan verifiera att regeringen gör som EU-nämnden har velat.

Anf.  104  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Naturligtvis agerar inte regeringen emot den ståndpunkt som vi har antagit i den här frågan, utan det är den linjen som gäller till dess att annat beslut i så fall fattats.

Det är det korta svar jag kan ge på frågan.

Anf.  105  JESSIKA ROSWALL (M):

Jag skulle bara vilja följa upp det. Det som gör mig lite orolig möjligtvis är ändå att både i texten och i det som framförs i dag är det fortfarande så att man säger som statsrådet sa, att det här är ett bra förslag.

Det kan man ju tycka, men den svenska ståndpunkten är fortfarande väldigt tydlig och klar, så jag vill bara tala om att vi naturligtvis kommer att fortsätta att följa upp de rapporter som kommer i frågan.

Anf.  106  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Självklart. Det förstår jag.

Anf.  107  ORDFÖRANDEN:

Som sagt: Förslaget ändras ju, och vi får väl ta ställning till ett förändrat förslag och vad vi anser när det kommer till EU-nämnden nästa gång.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6 b, Bedömning av landspecifika rekommendationerna.

Anf.  108  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Jag vet att statssekreterare Irene Wennemo kommer att redogöra för punkt 6 i sin helhet, men jag kommer nu kort att prata om de delar som faller inom mitt ansvarsområde.

Vad gäller dokumenten under denna punkt har nämnden inte fått del av några dokument. Dessa behandlades för första gången i kommittéerna i tisdags och kommer att gå till Coreper först i nästa vecka.

Jag kommer därför att delge er regeringens preliminära ståndpunkt muntligen i dag, och om så önskas kompletterar vi naturligtvis gärna med ståndpunkten skriftligen tillsammans med dokumenten under nästa vecka efter Coreper.

Dagordningspunkt 6 b består av två yttranden som dels innehåller en övergripande bedömning av kommissionens förslag till landspecifika rekommendationer, dels genomförandet av förra årets rekommendationer. Det ena yttrandet har utarbetats av sysselsättningskommittén och det andra av kommittén för social trygghet. Jag kommer därför att redogöra för yttrandet från kommittén för social trygghet.

Det innehåller som sagt en övergripande sammanfattning av kommitténs granskning av kommissionens förslag till rekommendationer för 2015 samt vilka åtgärder medlemsstaterna har vidtagit mot bakgrund av förra årets rekommendationer.

I yttrandets första del konstateras att mycket reformarbete pågår i medlemsstaterna inom det socialpolitiska området. I yttrandets andra del noteras att kommissionen i år har valt att minska antalet rekommendationer kraftigt för att också få till en tydligare prioritering. Det konstateras därför att färre rekommendationer än tidigare rör fattigdomsbekämpning, trots att vi vet att risken för fattigdom har ökat i många medlemsstater.

Vidare kan vi också notera att flest rekommendationer som ges inom det socialpolitiska området rör pensionssystemen. Kommittén kom­mente­rar här att medlemsstaterna i sina pensionsreformer behöver till­försäkra att pensionssystemen är både hållbara och tillräckliga. Kommittén kommen­terar också att formerna för att uppnå detta behöver anpassas efter situa­tionen i respektive medlemsstat, vilket ju är klokt.

På hälsoområdet konstateras att rekommendationerna främst rör kostnadseffektivitet. Kommittén kommenterar här att detta inte bör ses som en separat fråga utan naturligtvis också måste balanseras med bland annat tillgänglighet och kvalitet.

I yttrandets tredje del välkomnas de förbättringar som har skett i processen kring rekommendationerna, särskilt avseende bättre samarbete mellan berörda kommittéer, vilket ju är välkommet.

Mitt förslag är därför att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom godkännande av yttrandet.

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Vi får nog fatta beslut om det i form av skriftligt samråd eftersom dokumenten inte är tillgängliga i dag. Vi tar det här som en informationspunkt i dag.

Anf.  110  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Ordförande! Det är bra att ministern nu redogjorde muntligen för den preliminära ståndpunkten.

Jag vill skicka med att det vore ohyggligt bra om vi kan få även en preliminär ståndpunkt i skriftlig form framöver. Det framkommer nämligen information som vi kanske vill kunna verifiera. Och vi kanske vill diskutera med andra partier om hur de ser på det. Att lägga fram regeringens ståndpunkt, eller i detta fall preliminära ståndpunkt, på sittande möte är under all kritik. Jag kräver att det sker en förändring på den punkten i framtiden.

Anf.  111  ORDFÖRANDEN:

Jag kan meddela att jag hade kontakt med samordningen i går om att det fanns ett antal ärenden där det förväntades muntliga ståndpunkter. Jag bad om att vi skulle få dem skriftligt i förväg. Det verkar inte ha skett i det här fallet. Men jag påpekade det för samordningen redan i går.

Anf.  112  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

I det här läget, när vi får detta på bordet nu, skulle vi behöva en ajournering för att kunna samordna mellan partierna, även om det gäller en preliminär ståndpunkt. Nu kommer det att återkomma i skriftlig form. Därför kommer vi inte att göra det nu. Men jag vill vara tydlig med att det måste hanteras på ett betydligt bättre sätt i framtiden.

Det här är inte demokratiskt, och det är inte rättssäkert. Det är under all kritik.

Anf.  113  ORDFÖRANDEN:

Men just nu är det en informationspunkt. Jag har dock framfört det här till regeringen, och vi kommer att ha ett skriftligt samråd i detta fall. Just i detta fall klarar vi alltså av att hantera det. Men jag håller med om att vi måste ha underlag när det finns tillgängligt.

Anf.  114  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Vi tar naturligtvis till oss det. Ordföranden har redan agerat i frågan, och vi kommer att tillse att det blir på det sättet framöver.

Anf.  115  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går vidare till den intressanta dagordningspunkten 9 om skillnader i pension mellan kvinnor och män.

Jag blev mycket förvånad när jag läste om dessa enorma skillnader. Sverige ligger över det europeiska genomsnittet när det gäller pensionsskillnader, med hela 41 procent i inkomstskillnad i pensioner mellan kvinnor och män.

Anf.  116  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Rådsslutsatser om könsskillnader i pensioner känns som sagt som en viktig punkt. Rådsslutsatserna har tagits fram av det lettiska ordförandeskapet. Förslaget har behandlats i rådsarbetsgruppen vid tre tillfällen under våren. Det råder nu konsensus om innehållet.

Slutsatserna tar sin utgångspunkt i att den genomsnittliga skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner i EU:s medlemsstater, enligt siffror från 2012, var runt 38 procent. Skillnaden i lön var runt 16 procent i genomsnitt. Det är alltså betydligt mer.

Slutsatserna har en bred ansats för vilka åtgärder som krävs för att minska könsskillnaderna när det gäller pensionerna. Dessa är bland annat arbetsförhållanden, utbildning, att kunna förena familjeliv och privatliv, socialförsäkringssystemen och tillgång till övrigt stöd i samhället.

I slutsatserna betonas vikten av nationell kompetens och att åtgärder därav kan se olika ut i olika medlemsstater.

Regeringen välkomnar rådsslutsatserna. Vi har i förhandlingarna verkat för skrivningar som betonar de huvudsakliga lösningarna för att minska ojämställdhet gällande pensioner. Lösningarna måste sökas där de uppstår, det vill säga under yrkeslivet. Detta utesluter inte att även pensionssystemet bör innehålla fördelningspolitiska inslag för att mildra effekterna av ett ojämställt arbetsliv.

Pensionssystemet bör också konstrueras så att det inte förstärker de ekonomiska ojämställdheter som härrör från arbetslivet.

Vi uppfattar att dokumentet på ett nyanserat sätt tar upp vikten av att arbeta för ökad jämställdhet i arbetslivet för att könsskillnaderna gällande pensioner och löneskillnaderna ska minska och på sikt försvinna. Vi anser därför att vi bör kunna ställa oss bakom förslaget, som det ser ut nu efter förhandlingarna i rådsarbetsgruppen.

Anf.  117  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Sverigedemokraterna håller med regeringen om att det är viktiga frågor som behöver belysas och som vi behöver komma till rätta med. Men vi har en principiell kritik vad gäller mycket av det som vi behandlar här i nämnden. Det gäller även socialpolitiken. Vi anser att det här området bör vara en fråga för varje medlemsstat i första hand och inte en EU-fråga. Det är i och för sig inte helt klargjort vad strategin innebär för varje medlemsstat, om man åläggs några åtaganden.

Vi anser som sagt att det är en fråga som bör avgöras på nationell nivå och att EU inte bör ägna sig åt den problematiken. Därmed anmäler vi avvikande mening.

Anf.  118  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Slutsatserna betonar vikten av nationell kompetens och att åtgärderna därav kan se olika ut i olika medlemsstater.

Jag noterar detta.

Anf.  119  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna men att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Nu återkommer vi till de övriga frågorna. Det finns inga muntliga kommentarer om dessa. Det finns inte heller några frågor när det gäller övriga frågor.

Vi tackar statsrådet så mycket.

§ 4  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (socialpolitik)

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 11 december 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 18–19 juni 2015

Anf.  120  ORDFÖRANDEN:

Vi kan fortsätta mötet och går först vidare med att fråga om det finns någon muntlig återrapportering från mötet den 11 december, utöver den skriftliga som vi redan har fått.

Anf.  121  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Tack för att jag får komma hit! Ja, det finns en muntlig återrapportering.

Vid Epscorådets möte den 11 december 2014 hölls en riktlinjediskus­sion om förslaget till direktivet om likabehandling av personer, oavsett re­ligion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. En majoritet av medlemsstaterna gav förslaget till direktiv sitt stöd i stort, men påpekade samtidigt att ytterligare arbete krävs innan direktivet kan antas. Ingen medlemsstat uttalade stöd för att gå vidare med ett fördjupat samarbete på området.

Anf.  122  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att vi inte har några frågor angående återrapporteringen.

Vi kan gå vidare till dagordningspunkt 5, vilken är just direktiv om principen om likabehandling.

Anf.  123  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Vid rådsmötet kommer ordförandeskapet att presentera en lägesrapport om kommissionens förslag till direktiv om skydd mot diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.

Arbetsmarknadsutskottet informerades den 2 juni.

Direktivet har förhandlats sedan 2008. För att förslaget ska kunna antas måste alla medlemsstater vara överens. Det krävs enhällighet i rådet.

Den nya kommissionen har gett arbetet för ett antagande av direktivet hög prioritet. Problemet kvarstår dock att åtminstone ett land fortfarande är emot förslaget i sin helhet. Förhandlingarna fortsätter trots detta. I förhandlingen under det lettiska ordförandeskapet har Sverige fått gehör för ett förtydligande om att hänsyn måste tas till andra rättigheter, såsom tryck- och yttrandefriheten, vilket vi är glada för.

På rådsmötet den 18 juni kommer det lettiska ordförandeskapet att presentera en lägesrapport. Av den framgår att ytterligare framsteg har gjorts för att tydliggöra direktivet, främst vad gäller avgränsningen av tillämpningsområdet och behörighetsfördelningen, men att det krävs mer arbete med förslaget.

Regeringen är fortfarande positiv och har samma inställning till direktivet som Sverige har haft hela tiden sedan förslaget presenterades 2008: Det är angeläget att i EU säkerställa en gemensam miniminivå av skydd mot diskriminering, oavsett diskrimineringsgrund. Sverige verkar därför fortsättningsvis för ett antagande av direktivet.

Regeringen föreslår att Sverige tar del av lägesrapporten.

Anf.  124  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Jag har all respekt för att detta är en informationspunkt och en lägesrapport men vill ändå hänvisa till det som Sverigedemokraterna framförde vid överläggningen i EU-nämnden den 5 december. Vi ställde oss kritiska till EU-reglering på området i fråga om likabehandling och menar att medlemsstaterna själva ska besluta om det.

Samtliga medlemsstater är anslutna till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Där ges skydd mot diskriminering i artikel 14. Vi anser därför att förslaget är överflödigt.

Eftersom det här som sagt är en informationspunkt anmäler jag inte avvikande mening. Men jag vill ha det som ett medskick till regeringen och hoppas att regeringen ändrar sin uppfattning.

Anf.  125  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag vill tacka statsrådet för informationen.

Det är egentligen beklagligt att vi behöver anta ytterligare direktiv på detta område. Men det är den krassa verkligheten.

Det här är ett mycket bra initiativ. Vi står självklart bakom det. Men jag undrar om statsrådet kan berätta lite mer om motståndet. Statsrådet nämnde att ett land sätter sig emot direktivet i sin helhet. Jag antar att det finns andra länder som sätter sig emot delar av direktivet. Jag kan se flera länder som kanske ställer sig frågande till att det ska vara likabehandling för olika sexuell läggning, vilket vi står upp för.

Jag vill veta lite mer om motståndet och vilka risker det finns för att delar plockas ut så att det blir en försvagning jämfört med Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Anf.  126  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Tack för frågan och inlägget!

Det finns ett land som har tydliggjort att de ännu inte ställer sig bakom direktivet. Det är Tyskland. Det är något oklart varför. De har hävdat subsidiaritetsprincipen, som det lettiska ordförandeskapet också har mött.

Jag får lämna över om det finns ytterligare att säga. Men det är det tydliga som man har sett.

Anf.  127  Departementssekreterare ANNA SCHÖLIN:

Många länder har frågor om behörighetsfördelningen mellan EU och medlemsländerna. Det är det som diskussionerna har gällt under den här terminen. Men vi vet inget land, mer än Tyskland, som är emot på det sättet.

Just behörighetsfördelning när det gäller socialt skydd och utbildning är mycket stora frågor. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är en annan stor fråga som diskuteras.

Anf.  128  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare och frågar om det finns någon punkt när det gäller dagordningspunkt 10, Övriga frågor, inom statsrådets ansvarsområde som ni vill ta upp muntligt.

Anf.  129  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Ja, jag vill ta upp att arbetet med genomförandet av medlemsstaternas nationella strategi för romsk inkludering fortsätter. Kommissionen har aviserat att den årliga uppföljningsrapporten kommer att komma under juni månad. Kommissionen kommer att informera om detta i den kommande rapporten på Epscorådet.

Anf.  130  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det inte är någon som vill ta till orda. Vi tackar statsrådet med medarbetare för närvaron.

§ 5  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättning)

Statssekreterare Irene Wennemo

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 9 mars 2015

Återrapport från informellt ministermöte den 21–22 april 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 18–19 juni 2015

Anf.  131  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statssekreterare Wennemo. Finns det någon muntlig återrapport utöver den skriftliga angående mötena den 9 mars eller 21–22 april?

Anf.  132  Statssekreterare IRENE WENNEMO:

Den 9 mars var det Ylva Johansson och statssekreterare Pernilla Baralt som var med på Epscomötet. Då antogs rådsslutsatser om inkluderande arbetsmarknader och EU:s strategiska ram för hälsa och säkerhet i arbetslivet. Man ändrade också mandatet för sysselsättningskommittén Emco.

Det var en riktlinjedebatt som ett bidrag till Europeiska rådets möte i mars. Det handlade mest om utbildning, livslångt lärande i arbetslivet, en aktiv arbetsmarknadspolitik och om en smidigare övergång mellan skola och yrkesliv. Sverige lyfte framför allt fram frågan om att bekämpa ungdomsarbetslösheten genom att investera i utbildning. Vi tog också upp den dialog med kommunerna som har förts under våren.

På det informella ministermötet i Riga den 21–22 april fokuserade man framför allt på den sociala dialogen. Statsrådet Ylva Johansson deltog i plenarsessioner om den sociala dialogens roll för inkluderande tillväxt mot en sann och ansvarstagande social dialog.

Anf.  133  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till dagordningspunkt 6 som är uppdelad i a, b och c. Vi har delvis hanterat b under Strandhälls ansvarsområde. Ska vi ta allt i en grupp, eller vill statssekreteraren ta fråga för fråga?

Anf.  134  Statssekreterare IRENE WENNEMO:

Vi hade tänkt börja med delpunkterna för att sedan avsluta med punkt 6.

Punkt 6 a handlar om att godkänna sysselsättningsdelarna i de landspecifika rekommendationerna.

Jag har hört att finansminister Magdalena Andersson var här och redogjorde för de ekonomisk-politiska aspekterna av rekommendationerna. Besluten på Epsco som vi ska ta rör enbart aspekterna av sysselsättning.

Förslagen på sysselsättningsområdet bygger på granskningen av ländernas nationella reformprogram. De har behandlats i kommittéer under både Epsco- och Ekofinrådet. Tanken är att man ska ställa sig bakom dessa i Europeiska rådet den 25–26 juni. I och med detta är den europeiska planeringsterminen avslutad.

När det gäller Sverige har kommissionen inte föreslagit någon rekommendation över huvud taget på sysselsättningsområdet, vilket är första gången på länge. Det bygger delvis på att kommissionen har valt att ha färre rekommendationer.

Rekommendationerna är en uppmaning att agera efter dem på nationell nivå, men vi tycker att det är nationerna själva som ska besluta vad de ska göra med anledning av rekommendationerna.

Vårt förslag är att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom godkännandet av sysselsättningsdelarna i utkastet till rådets rekommendationer till varje medlemsstat och det tillhörande utkastet till förklarande not.

Anf.  135  ORDFÖRANDEN:

Om jag förstått saken rätt finns inte själva dokumenten tillgängliga under vare sig a eller c. Kan vi då behandla dessa som informationspunkter och återkomma med ett skriftligt samråd från nämnden?

Anf.  136  Statssekreterare IRENE WENNEMO:

Ja, det kan vi göra.

Anf.  137  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6 b, Bedömning av de landspecifika rekommendationerna för 2014.

Anf.  138  Statssekreterare IRENE WENNEMO:

Det är delvis den punkt som Annika Strandhäll tog upp tidigare.

Det finns ett yttrande från sysselsättningskommittén där man lyfter fram en rad reformer som har vidtagits men också flera utmaningar som kvarstår, till exempel vad gäller frågor om utbildning, kvinnors arbetskraftsdeltagande och aktiv arbetsmarknadspolitik.

I yttrandets andra del välkomnar man att kommissionen har valt att föreslå mer fokuserade rekommendationer. Samtidigt finns det en viss kritik mot att orelaterade frågor ibland slås samman.

Jag föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom godkännandet av yttrandet från sysselsättningskommittén.

Anf.  139  ORDFÖRANDEN:

Jag vill ta upp en diskussion som jag hade med EU-samordningen i går, och som även Ulrika Karlsson tog upp med statsrådet Strandhäll. I det fall det finns ett underlag klart i förväg och ni förväntas göra en muntlig framställning här vill vi gärna ha det skriftliga underlaget så att vi kan förbereda oss på bästa möjliga sätt. Även om ståndpunkten är preliminär och redovisas här är det bra om vi kan få den skriftligt i förväg. Då har vi mycket bättre möjligheter att hantera den. Det är en önskan från EU-nämnden att vi hanterar det på det sättet.

Anf.  140  Statssekreterare IRENE WENNEMO:

Det har varit på ett annat sätt tidigare, men vi tar till oss synpunkten. Problemet är att Corepermötet har legat väldigt sent, så vi har inget justerat underlag.

Anf.  141  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag vill upprepa det som jag sa till socialförsäkringsministern tidigare så att även statssekretaren hör detta. Det är under all kritik när vi inte får skriftliga ståndpunkter i förväg så att vi kan förbereda oss och vet vad regeringen har för inriktning. Vi lägger ju ned ett arbete innan vi kommer in i det här rummet utifrån regeringens ståndpunkt. Att få ståndpunkter vid sittande möte är under all kritik.

Egentligen skulle jag begära en ajournering nu så att vi skulle kunna gå tillbaka och se hur vi kan förhålla oss till regeringens ståndpunkt. Nu kommer jag inte att göra det. Men inför framtiden får vi hantera det på ett annat sätt. Jag tycker att det måste ske en bättring och förändring här så att det blir demokratiskt och rättssäkert.

Anf.  142  Statssekreterare IRENE WENNEMO:

Självklart förstår jag att ni vill ha ett skriftligt underlag. Men det har varit ett extremt tajt tidsschema fram till Epscomötet och Corepermötet. Vi har försökt hantera detta på bästa sätt utifrån vad som har varit möjligt.

Anf.  143  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6 c, Verktyg för bedömning av sysselsättningssituationen och riktmärken.

Anf.  144  Statssekreterare IRENE WENNEMO:

Det gäller en rapport som försöker ge en översiktsbild av de viktigaste utmaningarna. Man kan säga att det inte rört sig om något direkt nytt. Det är en årlig produkt som uppdateras med den senaste statistiken inför Epscos möte i juni. Precis som i tidigare versioner faller Sverige relativt väl ut. Vi ligger i topp på flera områden jämfört med övriga EU-länder, framför allt vad gäller sysselsättningsgraden för kvinnor, för 55–64-åringar samt för personer med medelhög utbildning.

Regeringen välkomnar att rådet tar del av rapporten och föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom ett godkännande av rapporten.

Anf.  145  ORDFÖRANDEN:

Även denna fråga kommer vi att hantera i form av ett skriftligt samråd, och vi behandlar den som en informationspunkt i dag.

Anf.  146  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag vill ha noterat i protokollet att det inte heller här föreligger några skriftliga ståndpunkter inför dagens möte.

Anf.  147  ORDFÖRANDEN:

Då går vi tillbaka till huvudpunkten 6, Den europeiska planeringsterminen 2015.

Anf.  148  Statssekreterare IRENE WENNEMO:

Det är en allmän diskussionspunkt. På den punkten har statsrådet framför allt tänkt betona vikten av att rörligheten måste främjas inom EU men att det måste ske med goda villkor. Frågorna om social dumpning och sätt att förhindra att vi får dåliga villkor på arbetsmarknaden är oerhört viktiga för att vi ska få en rörlighet och en acceptans för rörlighet.

Hon tänker också lyfta fram frågan om hur vi tar vara på nyanländas kompetens. Det är den andra stora frågan som hon kommer att ta upp i diskussionen.

Anf.  149  ORDFÖRANDEN:

Jag vill återigen upprepa det som vi har haft uppe ett antal gånger med olika ministrar. Även om regeringen är för ett förslag eller välkomnar en diskussion är det väldigt bra om det står lite grann om ingångarna från regeringen så att nämnden har lättare att förbereda sina beslut – ett påpekande också i denna fråga.

Anf.  150  TINA ACKETOFT (FP):

Det är egentligen bara en formsak och detsamma som min kollega Ulrika Karlsson varit inne på tidigare. När det står att regeringen välkomnar denna diskussion låter det käckt och glatt, men det säger ju inte oss någonting. Det är samma problem igen. Även om det är vänligt och trevligt formulerade skrivningar är det noll och inget som underlag för EU-nämnden.

Anf.  151  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Även vi från Sverigedemokraterna vill instämma i klagokören. Det är väldigt svårhanterligt när vi inte fått några handlingar och skriftligt redovisade ståndpunkter från regeringen utan får ta del av informationen först i dag på ett väldigt långt sammanträde i EU-nämnden där det är mycket att hålla koll på. Vi hoppas verkligen att samordningen och regeringen tar till sig de här synpunkterna och att det sker en kraftig förbättring till kommande sammanträden.

Till sakfrågan hör att vi har ställt oss väldigt kritiska till den europeiska planeringsterminen vid åtskilliga tillfällen i nämnden, och vi gör så även denna gång. Därmed anmäler jag avvikande mening med hänvisning till det som vi tidigare anfört gällande EPT.

Anf.  152  Statssekreterare IRENE WENNEMO:

Vi har presenterat det vi ska säga i arbetsmarknadsutskottet. De har fått en mer fullödig information och fått chans att ställa frågor om de punkter som tas upp. Det är alltså inte första chansen.

Anf.  153  ORDFÖRANDEN:

Ja, men nämndens påpekande kvarstår. Om regeringen redovisar en tydlig position är det lättare för nämnden att förbereda sig. Men känn er inte utpekade! Detta har vi tagit upp med samtliga ministrar och statssekreterare som har varit här och som inte har gjort så. Det är alltså inget personligt som gäller bara för er, utan det gäller alla i hela regeringen.

Anf.  154  Statssekreterare IRENE WENNEMO:

Jag har förstått det.

Anf.  155  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning, men avvikande mening från Sverigedemokraterna är anmäld och tagen till protokollet.

Vi går nu vidare till dagordningspunkt 7, Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik.

Anf.  156  Statssekreterare IRENE WENNEMO:

Statsrådet överlade om regeringens ståndpunkt den 24 mars och informerade AU den 2 juni.

Riktlinjerna ligger till grund för EU:s jobb- och tillväxtstrategi. I våras presenterade kommissionen förslag till nya riktlinjer. De är uppdelade i en ekonomisk del och en sysselsättningsdel. Om den ekonomiska delen samrådde finansminister Magdalena Andersson tidigare i dag. På rådsmötet handlar det om sysselsättningsdelen.

Riktlinjerna anger på ett övergripande plan vad vi gemensamt i EU anser att medlemsstaterna bör fokusera på i sin nationella sysselsättningspolitik.

Sverige välkomnar i stort kommissionens förslag till sysselsättningsriktlinjer, och vi har fått bra gehör för våra synpunkter. Bland annat har riktlinjernas jämställdhetsdimension stärkts. I behandlingen har inga radikala förändringar gjorts i förhållande till kommissionens förslag.

Jag föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom den allmänna inriktningen.

Anf.  157  ORDFÖRANDEN:

I våra handlingar står det att den inte ännu finns tillgänglig. Stämmer det?

Anf.  158  Statssekreterare IRENE WENNEMO:

Ja, så är det.

Anf.  159  ORDFÖRANDEN:

Då får vi hantera även denna fråga i form av skriftligt samråd när det finns en riktlinje som vi kan ta ställning till. Det blir alltså skriftligt samråd om denna fråga och en informationspunkt på dagens möte.

Anf.  160  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Det är en bra hantering, eftersom vi inte har alla dokument på bordet. Inte heller i det här fallet är regeringens ståndpunkt presenterad innan. Jag ser att den finns i kanslikommentarerna, och jag vet inte riktigt hur den har hamnat där. Men det finns i vart fall inte någon ståndpunkt i den kommenterade dagordningen och i de dokument som vi har fått från regeringen.

Jag vill bara ha noterat i protokollet att vi inte har fått någon ståndpunkt från regeringen.

Anf.  161  ORDFÖRANDEN:

Sysselsättningsriktlinjerna finns med men inte den allmänna inriktningen som man ska ta beslut om. Det är det som är skillnaden och det som sekretariatet hade kunnat arbeta vidare på.

Anf.  162  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Ja, jag förstår det, Carl. Det är därför jag vill ha det sagt, för kansliet mäktade med att göra det men inte regeringen – punkt.

Anf.  163  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Nu blir även det här en informationspunkt.

Jag vill återigen lyfta fram att vi är kritiska till både EPT och Europa 2020. När det blir ett skriftligt samråd om detta, som jag förstod att det kommer att bli, kommer vi att anmäla avvikande mening.

Anf.  164  ORDFÖRANDEN:

Nu får vi med spänning hålla utkik i mejlboxen efter detta skriftliga samråd.

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Ungdomssysselsättning.

Anf.  165  Statssekreterare IRENE WENNEMO:

Denna dagordningspunkt med underpunkterna a och b behandlar ungdomssysselsättning.

Under dagordningspunkt 8 a ska ministrarna anta utkast till rådsslutsatser med anledning av att Europeiska revisionsrätten har kommit med sin rapport om EU:s ungdomsgaranti. Första stegen har tagits, men det finns risker med genomförandet. Statsrådet Ylva Johansson informerade AU i denna fråga den 2 juni.

Rådet tar alltid fram slutsatser om revisionsrättens specialrapporter. Syftet är att säkerställa att rättens slutsatser uppmärksammas av rådet.

I utkastet till rådets slutsatser tas bland annat betydelsen av att tillräckliga resurser avsätts och att det finns en helhetsbild över hela resurser i ungdomsgarantin upp.

Vidare tas behovet av ett pragmatiskt och resultatorienterat förhållningssätt vid definitionen av vad som är ett kvalitativt erbjudande om arbete upp.

Här tas också behovet av flexibilitet i utformningen och genomföran­det av insatser med hänvisning till respektive medlemsstats behov och prioriteringar upp.

Även utvecklingsarbetet kring uppföljning av ungdomsgarantin och att rådet ser fram emot resultatet av arbetet tas upp.

Det är viktigt för regeringen att slutsatserna är välbalanserade och speglar revisionsrättens slutsatser, och det tycker vi att de gör. Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom utkastet till rådets slutsatser.

Anf.  166  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8 b, Lägesrapport om genomförande av EU:s åtgärder.

Anf.  167  Statssekreterare IRENE WENNEMO:

Det är en lägesrapport från kommissionen om genomförandet av EU:s åtgärder för ungas sysselsättning. Kommissionens presentation sker mot bakgrund av att ungdomsgarantier nu genomförs i alla medlemsstater.

Regeringen anser att det är viktigt att informera om de olika initiativ som genomförs i medlemsstaterna. Det handlar framför allt om att stödja ömsesidigt lärande om ungas sysselsättning.

Det kommer att bli värdefullt att få information om arbetet med dessa frågor, och regeringen välkomnar informationen från kommissionen.

Anf.  168  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går till dagordningspunkt 10, Övriga frågor. Finns det något som statssekreteraren vill lyfta upp muntligt? Nej. Då tackar vi statssekreteraren för i dag.

§ 6  Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Anders Ygeman

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 12–13 mars 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 15–16 juni 2015

Anf.  169  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statsrådet Ygeman till mötet. Finns det någon muntlig återrapportering från mötet den 12–13 mars utöver den skriftliga som vi redan har fått?

Anf.  170  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Nej, herr ordförande.

Anf.  171  ORDFÖRANDEN:

Då går vi rakt in på dagordningspunkt 5 om inrättandet, eller icke-inrättandet, av Europeiska åklagarmyndigheten.

Anf.  172  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Låt mig informera EU-nämnden om att det är sol ute och att det ska bli 24 grader varmt i dag. Men låt inte det påverka era frågor!

Rådet ska diskutera Eppo. Jag har talat om Eppo både här och i justitie­utskottet många gånger. Det finns en bred samsyn i kritiken mot Eppo på ett antal olika punkter.

De första 16 artiklarna är förhandlade. Vi är mycket nöjda med det resultatet, och det är ganska oproblematiskt. Det gör i sig inte att vi tar ställning vare sig för eller mot Eppo, utan vår ställning är fortfarande att vi är djupt skeptiska till Eppo men att vi så länge det bara går ska försöka vara en del av förhandlingarna om Eppo. Så fort vi säger nej till Eppo riskerar vi nämligen att de andra länderna går vidare på egen hand, och då har vi inget inflytande över det.

Detta är den strategi jag har föredragit för nämnden flera gånger förut.

Anf.  173  KRISTER HAMMARBERGH (M):

De svenska slutsatserna har förändrats i takt med att vi har haft utskottssammanträden, och det är tacknämligt. Vi kan ställa oss bakom ståndpunkten men inte med någon större förtjusning – i likhet med regeringen, hoppas jag.

Det har inte riktigt gått Sveriges väg, men det är viktigt att vi håller ut i förhandlingarna och inte släpper något utan fortsätter att titta på varenda detalj. Inget är klart förrän det är klart.

Jag säger lycka till och hoppas att ni kan dra ut på detta.

Anf.  174  TINA ACKETOFT (FP):

Herr ordförande! Det är föga överraskande att Folkpartiet går stick i stäv med både herr ordförandens och den svenska regeringens hållning. Vill därför åter få vår avvikande mening förd till protokollet:

Det är positivt att regeringens förslag till en svensk ståndpunkt rör sig i en mer konstruktiv riktning vad avser Eppo. Folkpartiet liberalerna stöder inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet. Vi ser också positivt på att den europeiska åklagarmyndigheten längre fram får befogenheter att arbeta mot också andra former av allvarlig och gränsöverskridande brottslighet.

I det nuvarande förhandlingsläget anser Folkpartiet att förslaget till svensk position är godtagbart vad gäller de flesta delfrågor som regeringen lyfter fram. Vad gäller straffprocessuella tvångsmedel behövs en analys av huruvida det är EU-rättsligt möjligt att tillämpningen av transactions inte blir obligatorisk. De alternativa lösningar som skulle kunna innebära att tillämpningen av transactions inte blir obligatorisk bör dock övervägas i konstruktiv anda.

Det ligger inte i Sveriges intresse att EU-samarbetet splittras genom att samarbetet på allt fler områden sker genom fördjupat samarbete mellan vissa medlemsstater. Detta skulle leda till att Sverige tappar inflytande och att Sveriges roll försvagas i EU-samarbetet. De frågor som regeringen vill belysa ska därför inte användas som skäl för att i slutändan fälla förslaget.

Folkpartiet kan därför inte ställa sig bakom regeringens förslag till svensk ståndpunkt.

Anf.  175  ESKIL ERLANDSSON (C):

Jag vill meddela att jag ställer mig bakom Krister Hammarberghs inlägg, så att det inte råder någon missuppfattning om det.

Anf.  176  JENS HOLM (V):

Ordförande! Det är bra att det finns en bred kritik i det svenska parlamentet, med undantag för ett parti. Vänsterpartiet ser detta som en del av byggandet av en federal stat. Vi har tidigare varit överens om att det också strider mot subsidiaritetsprincipen.

Jag är orolig för att Sverige kommer att kokas långsamt i denna fråga. Någon gång måste vi sätta ned foten och klart och tydligt säga nej.

Den förhandlingsstrategi som ministern har redogjort för har kanske hittills varit klok. När det tas beslut med kvalificerad majoritet är det viktigt att vara med och påverka förhandlingarna. Men detta beslut tas med enhällighet, vilket innebär att Sverige skulle kunna stoppa inrättande av en europeisk åklagarmyndighet. Jag tycker att det är dags att vi seriöst överväger den möjligheten så att vi kan få bort denna fråga från dagordningen en gång för alla.

Anf.  177  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Även Sverigedemokraterna är djupt kritiska till förslaget om Eppo. Vi anser att regeringen inte är tillräckligt tydlig i sitt avståndstagande, inte minst givet den förhandlingslinje man driver. Vi anser att man ska döda denna fråga. Det ska inte bli någon europeisk åklagarmyndighet.

I och med detta förslag uppenbaras verkligen Europas förenta stater. Man vill på ett vidlyftigt sätt ta bort nationellt självbestämmande och federalisera Europa. Det kan vi aldrig acceptera.

Med all respekt för att regeringen säger sig vara kritisk till detta menar vi att man måste vara ännu mer kritisk och att Sverige måste samarbeta med länder som tycker likadant i denna fråga för att begrava den, för det vore förödande om förslaget gick igenom.

Skulle det på fullaste allvar diskuteras att det ska gå igenom menar vi att det i så fall ska föregås av en folkomröstning.

Låt mig även understryka att ett sådant här förslag skulle innebära stora kostnader. För svenska skattebetalare, som redan är tyngda av Sveriges nettoavgift, skulle det inte vara någon glädjande nyhet.

Herr ordförande! Med detta sagt hoppas jag att regeringen driver på för att denna fråga ska avfärdas helt och att regeringen är ännu mer kritisk vid överläggningen.

Anf.  178  ORDFÖRANDEN:

Jag har erfarenhet från EU-parlamentet där det finns ett massivt stöd för denna fråga, så det är skönt att tillhöra ett parlament som delar min åsikt i frågan. Men finns det någon chans i rådet att stoppa detta i slutändan?

Anf.  179  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag tror att vi alla, med undantag från Folkpartiet, har djupa invändningar och är skarpt kritiska mot Eppoförslaget som det ser ut nu. Det behöver vi inte bråka om.

Vad vi kanske måste diskutera är vilken strategi som är mest effektiv för att föra fram vår kritik och hur vi kan få mest genomslag.

Det stämmer att det är enhällighet som gäller, så vi skulle i teorin kunna sätta ned foten så som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vill och säga nej. Men vad händer då? Jo, de andra länderna kommer att gå vidare med ett fördjupat samarbete så att vi ändå får Eppo. Då riskerar vi att principer som vi i hög grad vänder oss mot blir vägledande på andra samarbetsområden.

Regeringens strategi är därför att vara djupt kritisk men ändå vara med vid förhandlingsbordet och påverka varje del i så positiv riktning det bara går. Det är den bästa strategin för att det i alla fall inom kort inte ska bli verklighet, för att vi inte ska påverkas av det på andra områden och för att vi inte ska få de negativa påverkanskrafterna om Eppo blir verklighet genom ett fördjupat samarbete och vi inte är med.

Dessa tre skäl är avgörande för regeringens och den breda riksdagsmajoritetens strategi. Låt mig understryka att det inte handlar om hur kritisk man är.

Anf.  180  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Jag förstår ministerns ingång, ståndpunkter, argumentation och resonemang, men så här är det: Antingen går vi vidare med ett federalt Europa eller så går vi vidare med ett Tvåstegseuropa eller så lämnar vi Europeiska unionen som den ser ut i dag med en överstatlighet som hela tiden utvecklas.

Vi kan välja två vägar här. Antingen låter vi övriga medlemsstater gå vidare eller så kompromissar vi och går med på ännu en halvdan lösning.

Vi har fortfarande makt att påverka EU, men den är liten jämfört med när vi gick med i EU. EU ser väldigt annorlunda ut i dag jämfört med när vi gick med för drygt 20 år sedan.

På ett antal områden har vi dock fortfarande vetorätt. Med denna vetorätt kan vi utöva påtryckningar på EU också inom andra områden. På dessa områden vi skulle kunna kompromissa i utbyte mot att vi får fördelar på andra områden.

Regeringens sätt att resonera vid dessa typer av kompromisser – att vi ska vara med och diskutera och inte vara kritiska – är inte gångbart eftersom vi fortfarande har verktyg att använda oss av.

Jag vill därför uppmana regeringen att använda sig av de verktyg vi fortfarande har så att vi någon gång kan bromsa denna utveckling – om regeringen menar allvar med att man är så kritisk som man säger att man är i detta ärende.

Anf.  181  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Till skillnad från föregående talare vill jag snarare uppmana regeringen att fortsätta problematisera detta och skicka in fler svåra frågeställningar till arbetsgrupperna, speciellt i slutet på ett ordförandeskap.

Anf.  182  ORDFÖRANDEN:

Det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande mening anmäld från Folkpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12, Utkast till rådets slutsatser om den förnyade strategin för inre säkerhet.

Anf.  183  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det är inga konstigheter. Det är rådsslutsatserna om den förnyade strategin för inre säkerhet. Vi välkomnar att vi har fått tydligt genomslag för den svenska linjen om respekt för de mänskliga rättigheterna. Vi välkomnar den tydliga roll medlemsstaterna kommer att få i det kommande arbetet med att formulera, genomföra och uppfölja åtgärder inom den ständiga kommittén för inre säkerhet, Cosi.

Anf.  184  ORDFÖRANDEN:

Det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 13, Terrorismbekämpning.

Anf.  185  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr ordförande! Även detta är punkter som vi diskuterat många gånger tidigare i EU-nämnden och i justitieutskottet. Det är uppföljande av genomförande av insatser för att stärka EU:s kontraterrorismsamarbete som lanserades efter terrorattentaten i Paris. Vår ståndpunkt är välkänd. Vi välkomnar att vi går från ord till handling. Särskilt driver vi frågorna om åtgärder mot illegala skjutvapen, där vi menar att EU behöver skärpa sina insatser.

Anf.  186  ORDFÖRANDEN:

Personligen vill jag betona vikten av att vi håller fast vid att försvara grundlagens yttrandefrihetskriterier, och då särskilt med tanke på internet och hantering av hemsidor där. Det vet jag redan är regeringens ståndpunkt. Jag vill bara betona hur viktigt det är.

Anf.  187  ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Jag vill bara i all enkelhet upprepa det avvikande mening som redovisades vid vårt förra sammanträde. Den handlar om PNR och den integritet som vi värnar.

Anf.  188  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Även vi från Sverigedemokraterna vill hänvisa till vad vi tidigare har sagt när frågan har varit upp i nämnden, där vi har anmält avvikande mening. Det gäller inte minst hemvändande terrorister, eller utländska stridande. Det bör få konsekvenser om man har deltagit i krigföring utomlands, vilket den svenska lagstiftningen inte riktigt tillgodoser i dagsläget.

Vi hade en återrapportering med statsministern tidigare vad gäller den här frågan. Då hänvisade statsministern till, vilket regeringen ofta gör i den här frågan, att man bör ta det förebyggande arbetet på allvar. Där menar vi att regeringen lägger alldeles för mycket fokus på det.

Statsministern hänvisade bland annat till bridgeklubbar som ett effektivt instrument för att få bukt med de ungdomar som radikaliseras. Vi menar att det krävs betydligt kraftigare åtgärder än bridgeklubbar. Inte minst vill vi ge större befogenheter till polisen och Säkerhetspolisen, och det gäller även dem som återvänder från krigshärdarna.

Vi hoppas att regeringen kommer att ta frågan på större allvar i framtiden. Med det sagt anmäler jag avvikande mening med i huvudsak det som vi har anfört tidigare i nämnden.

Anf.  189  JENS HOLM (V):

Jag upprepar vår tidigare avvikande mening som rör PNR-direktivet.

Anf.  190  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Jag välkomnar att regeringen i ståndpunkten lyfter upp särskilda åtgärder mot illegala skjutvapen. Riksdagen har för ett par veckor sedan gett regeringen ett par tillkännagivanden just när det gäller illegala vapen och inte minst vad gäller att få en ökad spårbarhet inom Europeiska unionen mot bakgrund av att den svenska exportmärkningen försvinner inom Europeiska unionen.

Min första fråga till regeringen är: På vilket sätt kommer man att lyfta frågan inom Europeiska unionen att få fram en ökad spårbarhet efter riksdagens beslut? Även frågan om deaktiverade vapen lyfts upp, och det återkommer även i Sverige. Även det lyftes upp i samma alliansmotion. Det var inte ett tillkännagivande, men frågan kommer att väckas skarpt till hösten. Min fråga är där vilka initiativ regeringen tar.

Jag skulle vilja utvidga frågan inte bara till deaktiverade vapen utan även konverterade vapen. Det är enklare vapen, till exempel gasdrivna vapen, som mycket enkelt kan konverteras. De är tillståndspliktiga i Sverige men inte i andra delar av unionen, och där har vi inte gemensamma regler. Det är min fråga om det paketet vad gäller vapen. Regering välkomnar uppenbarligen åtgärder. Men vad kommer regeringen själv att driva i den typen av förhandlingar, eftersom det är viktigt för Sverige?

Min andra fråga gäller den del som handlar om långsiktigt förebyggande. Vi har talat om det under många slutsatser under ett antal möten. Men vad innebär det konkret? Börjar det konkretiseras nu på något sätt? Jag stannar där så länge. Börjar det förebyggande arbetet att konkretiseras?

Anf.  191  CAROLINE SZYBER (KD):

Herr ordförande! Jag är inne lite på det som även Krister Hammarbergh berör här på slutet. Regeringen välkomnar utpekade åtgärder. Det kan vara bra för oss att få veta lite mer vad som avses och vad de innebär konkret. Det är en ganska kort svenskt ståndpunkt.

Det vi känner en viss oro för är att det blir lite för fluffigt, om jag ska använda ett sådant ord. Det som behövs när vi ändå kommer till åtgärder mot radikalisering är nog ibland lite mer tydligare krafttag. Jag skulle vilja veta lite mer konkret. Det enda som nämns tydligt är det förebyggande.

Anf.  192  ORDFÖRANDEN:

Kan vi undvika fluff, kan vi få sju sang och vinna hem det? Eller blir det mer komplicerat än så?

Anf.  193  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Här var det många olika frågor. Jag börjar med Sverigedemokraterna och bridgeklubbarna. Jag tror att vi ska akta oss för att göra EU-nämnden till en bridgeklubb. Vi får försöka sortera ut det som ska diskuteras i EU och det som vi ska göra hemma.

När det gäller kriminaliseringen av terrorkrigsresor gav regeringen direktiv till en snabbutredning den 19 december förra året. Lars Werkström, som utsågs till utredare, kommer med sitt förslag den 17 juni. I fem hela dagar till får Sverigedemokraterna ge sig till tåls. Det kommer däremot inte att diskuteras på EU-mötet.

Centern och Vänsterpartiet tog upp PNR. Vi har inte rört oss framåt i den frågan sedan sist vi träffades i EU-nämnden. Parlamentet har 800 ändringsförslag som det ska försöka få ihop till en position. Det har inte kommit med den än.

Det är svårt i dag att göra en bra prognos om hur den diskussionen kommer att utvecklas. Sannolikt kommer PNR att utvecklas i en riktning som Vänsterpartiet och Centerpartiet borde uppskatta. Det kan man se av var tyngdpunkten i de 800 ändringsförslagen ligger. Även om ni i dag ger en avvikande mening hoppas jag att ni ser på de positioner som EU-parla­mentet har i fortsättning.

Moderaterna tog upp spårbarhet, deaktiverade vapen och konverterade vapen. När det gäller spårbarhet och deaktivering tänker jag inte ta upp det på själva EU-ministerrådsmötet. Jag tänker ta upp det på vad vi kallar för EU-9-frukosten. Det är där de länder som är mest intresserade av terrorbekämpning och som har haft mest problem med utländska stridande träffas.

Sverige har där ett initiativ om deaktiverade vapen. För er som inte känner till det är bakgrunden att flera länder i EU har alldeles för dålig lagstiftning. Du kan i praktiken köpa en Kalasjnikov som är rätt klent deaktiverad i en vanlig affär. Den kan exporteras till Sverige och här reaktiveras, det vill säga bli fullt brukbar.

Vi har sagt två saker i den svenska ståndpunkten. Det första är att vi måste kraftigt höja nivån för vad ett deaktiverat vapen är. Det ska egentligen inte vara möjligt att kunna reaktivera det. Sedan vill vi ha den svenska principen Once a weapon, Always a weapon, det vill säga att det ska vara licensbelagt.

När det gäller de konverterade vapnen är det ett något mindre problem, eftersom de konverterade vapnens kvalitet är betydligt sämre. Det handlar ofta om gasvapen eller motsvarande luftvapen som man sedan kan använda med konventionell ammunition. Men det är samma resonemang som gäller. Vi måste höja lägsta nivån, och det ska vara förbjudet att konvertera det.

Kristdemokraternas fråga var om förebyggande versus fluff. Det är ganska viktigt att hålla minst två tankar i huvudet samtidigt. Det är extremt viktigt att vi har en stark lagstiftning som kriminaliserar det som vi inte vill se, oavsett som det är stämpling till grovt vapenbrott, terrorkrigsresor, eller finansiering, organisering eller rekrytering till de terrorkrigsresorna. Där ska vi ha lagföring.

Men det får inte hindra oss från att utöva det förebyggande arbetet. När den tidigare regeringens strategi mot terrorism skrevs hade vi tiotalet bekräftade utländska stridande. I dag har vi 154. Hindrar vi inte nyrekryteringen kommer vi till slut att ha ett problem som varken polis eller säkerhetspolis kommer att kunna hantera utan våldsamma resurser.

Polisen och Säkerhetspolisen står för de repressiva åtgärderna. De säger entydigt att de förebyggande insatserna nu är det viktigaste. Klarar vi inte dem riskerar problemet att bli ohanterbart. Vi måste orka att göra både det förebyggande mot radikalisering och rekrytering och de repressiva åtgärderna.

Man ska inte kalla det för fluff. Det är egentligen min poäng. Det kommer en speciell handlingsplan mot radikalisering från demokrati- och kulturministern. I den nya nationella strategin mot terrorism som regeringen kommer att presentera i augusti kommer en avgörande del att handla om de förebyggande insatserna just för att de togs upp så lite i den tidigare strategin. Jag tror att jag har svarat på de flesta frågorna.

Anf.  194  FREDRIK SCHULTE (M):

På temat två tankar i huvudet samtidigt delar jag helt ministerns inställning i den frågan. Man måste klara av att både arbeta förebyggande och arbeta repressivt.

Jag reagerar lite mot att återkommande i regeringens ståndpunkt när de här frågorna är uppe berör man det förebyggande arbetet men inte perspektivet att Sverige ska driva på också på EU-nivå för att få bukt med terrorresor och lyfta fram det repressiva perspektivet.

Det är jättebra att vi är överens om att ha två tankar i huvudet samtidigt. Men varför står det inte uttryckt i ståndpunkten?

Anf.  195  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Jag vill kort gå tillbaka till vapnen. Konverterade vapen är ännu i vart fall inte samma problem. Men vad vi kan se utifrån polisens och tullens indikationer under det senaste regeringsuppdraget som lämnades är det ett växande problem. Därför är det väl värt att ta upp det. När man stänger en ventil öppnas en annan.

Med tanke på riksdagens ställningstagande kanske det är dags att väcka diskussionen i den större kretsen och inte bara vänta i den mindre kretsen, det vill säga att lyfta upp det för samtliga EU:s medlemsstater. Vi har skilda regelverk. Men jag skulle tro att de flesta medlemsstater nu inser problemet och vidden av detta. Vi måste få upp diskussionen brett i hela Europeiska unionen i synnerhet eftersom vi vet varifrån vapnen kommer.

Anf.  196  ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara betona att det inte bara är Centerpartiets och Vänsterpartiets utan hela nämndens samlade åsikt om riktningen för PNR med de förstärkta dataskyddsgarantier som parlamentet arbetar för.

Anf.  197  CAROLINE SZYBER (KD):

Herr ordförande! För mig är inte det förebyggande fluff. Däremot kunde det i den svenska ståndpunkten ha varit lite mer tydligt. Det är en fördel att vi lyfter upp vissa åtgärder på EU-nivå för att komma till rätta med terrorresor. Där är finansiering ett konkret exempel på en fråga som jag tror att man vinner på att lyfta upp på EU-nivå. Det var vad jag efterfrågade mer konkret.

Jag sa inte att jag tyckte att det förebyggande arbetet var fluff. Det tycker jag är bra. Det görs ett stort arbete ute i kommunerna men också av regeringens utredare. Men vi behöver titta på just lagstiftningsdelen och det repressiva. Vilka frågor vinner vi på att lagstifta och ta hand om själva, och vilka frågor vinner vi på att lyfta upp en nivå? Jag ser definitivt finansiering som en sådan fråga. Men det finns säkert fler.

Det var där jag ville få lite mer bakgrund. Vilka fler frågor avser ministern att lyfta fram, och vilka frågor lyfts fram av andra EU-länder? Det kan vara bra för oss att veta så att vi själva känner: Här går en gräns för oss; detta ska vara en svensk angelägenhet att lagstifta om. Jag skulle vilja veta: Hur låter det lite från de andra länderna?

Anf.  198  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Självklart är det viktigt med förebyggande åtgärder. Det har vi aldrig förnekat. Vi har vid ett flertal tillfällen lyft fram att regeringen uppehåller sig väldigt mycket vid de förebyggande åtgärderna.

I den extremt korta svenska ståndpunkten som redovisas i de skriftliga handlingarna här lyfter man bland annat fram satsningar på utbildning. Vi har tidigare hört från företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet att man talar om satsningar på jobb och bostäder, även om man under galgen har fått dra tillbaka vissa av de förslagen, till exempel i Stockholms stad.

Regeringens egna nationella samordnare mot våldsbejakande extremism har själv lyft fram sådana förslag. Där menar vi att man har helt och hållet fel fokus.

Fokus borde ligga på de repressiva åtgärderna, dels vad vi ska göra nationellt, det vill säga värna om våra egna medborgare och vår egen natio­nella säkerhet men också föregå med gott exempel, dels vad vi ska lyfta fram på EU-nivå.

Det är väldigt fluffigt och luddigt vad regeringen egentligen vill lyfta fram på EU-nivå, till exempel när det gäller terrorresorna, rekryteringen till dessa, att man genomför dem och när man väl återvänder. Vad tänker regeringen och statsrådet egentligen lyfta fram på rådsmötet gällande detta? Det vill jag jättegärna höra.

Ett flertal EU-länder har redan en väldigt repressiv lagstiftning när det gäller terrorresor. Sverige har inte det. Med all respekt för att det kommer en utredning snart har regeringen inte lyft fram det repressiva perspektivet särskilt mycket, utan fokus ligger på det förebyggande arbetet.

Det som Anders Ygeman framför till EU-nämnden är inte något som statsministern har lyft fram särskilt mycket eller som redovisas särskilt mycket i de skriftliga ståndpunkterna från regeringen, utan det är något som Anders Ygeman nu sitter här i nämnden och framför. Det vore klädsamt om regeringen i sin helhet stod för den linjen.

Jag vill återigen anmäla avvikande mening, herr ordförande, med hänvisning till det vi tidigare har sagt i frågan.

Anf.  199  ORDFÖRANDEN:

Jag vill påpeka att vi själva ska undvika att vara fluffiga och luddiga och i stället försöka fokusera på vad regeringen ska ha för åsikt på mötet.

Anf.  200  LAWEN REDAR (S):

Herr ordförande! Jag vill understryka att vi under gårdagens möte i justitieutskottet hade frågan på dagordningen. Alla partier hade möjlighet att komma med synpunkter och ställningstaganden, och det var ett ganska smärtfritt möte.

Några av de allianspartier som var närvarande lyfte fram samma synpunkter i dag, vilket välkomnas. Det är alltid bra med diskussion. Men det är viktigt att komma ihåg att man har sina företrädare på plats i justitieutskottet och att man har möjlighet att lyfta fram sina ställningstaganden där och inte lyfta upp nya ställningstaganden eller ståndpunkter här på plats. Jag ville bara påminna om den ordningen.

Anf.  201  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr ordförande! Får jag bara i all ödmjukhet påpeka att det här är en återrapportering av rådsslutsatser, så att vi inte tänker oss att vi ska ha en generaldebatt om vilka åtgärder vi ska vidta mot terrorismen.

Vi har redovisat hela vår samlade politik mot terrorismen ett antal gånger, såväl på EU-nivå och i Sverige som i justitieutskottet och EU-nämnden. Ni behöver inte känna någon oro över att vi har övergett någon av de tidigare ståndpunkter som vi har föredragit i EU-nämnden eller justitieutskottet bara för att talepunkten inför den här återrapporteringen är kortfattad, bara så att vi är klara över det så att vi inte tror att vi måste ha med allting här av någon anledning.

Fredrik Schulte från Moderaterna ställde frågan om vi inte borde ha haft mer repressiva åtgärder. Det kan man ju tycka, men skälet är att exempelvis säkerhetstjänsternas samarbete inte ingår i EU:s kompetens utan är en parallell struktur. Många av de åtgärder vi pratar om är nationella. Om man pratar om implementeringen av 2178, som även Pavel Gamov var inne på, så är det en FN-resolution där vi möjligtvis kan kolla hur den implementeras.

Jag delar dock Sverigedemokraternas syn att Sverige nog snarare ligger i den senare delen av att implementera 2178 än i den tidigare delen. Det beror dock kanske inte bara på den här regeringens insatser.

Jag ber om ursäkt om jag lade fluff i Carolines mun. Det var inte min mening. Jag konstaterar bara att vi har en samsyn när det gäller vikten av både förebyggande och repressiva åtgärder.

För er andra vill jag understryka att vi kan ha hur mycket repression som helst, men det kommer inte att förebygga eller förhindra terrorattentat. Det är vad som händer efter att något har hänt som gör detta. Om man vill skydda svenska medborgare och svenska intressen måste tyngdpunkten ligga på förhindrastadiet, inte på det som kommer efter. Det tror jag är viktigt att ha med sig.

Det står Krister Hammarbergh här på mitt papper, så han har uppenbarligen ställt en fråga. Den har dock försvunnit från mina anteckningar. Kan Krister kort få säga vad det var, så att han får ett svar?

Anf.  202  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Jag ska hjälpa ministern genom att upprepa frågan igen. Ministern nämnde att han skulle ta upp detta på frukostmötet. Är det inte, med tanke på riksdagens rätt tydliga ställningstagande och frågans allvar, dags att ta upp detta i hela kretsen av EU-länder, inte minst eftersom vi vet varifrån vapnen kommer?

Anf.  203  FREDRIK SCHULTE (M):

När det gäller terrorresor vill jag avslutningsvis säga att vi inte har något behov av att anmäla avvikande mening, men det vore önskvärt om det perspektivet tas upp även i framtiden på samma sätt som det förebyggande. Jag hade egentligen bara det informella medskicket.

Anf.  204  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr ordförande! Till Krister vill jag först säga att jag under de två senaste ministerrådsmötena självfallet tog upp frågan om aktivering och deaktivering av vapen. Det ingår i det som är starkt prioriterat av Sverige. Vi behöver dock få med oss en kritisk massa av kärnan av länder. Det är därför vi tar upp detta på frukostmötet med EU-9 och har ett eget initiativ i den gruppen för att kunna få upp det andra. Men jag har lyft upp detta två gånger redan i mina tal på det stora ministerrådsmötet.

Till Fredrik vill jag säga: Absolut!

Jag glömde finansieringsfrågan, som Caroline tog upp. Det är självfallet en viktig fråga som vi driver, inte främst i återrapporteringen. Det är centralt att komma åt finansieringen för att kunna slå mot terrorismen. Vi ska slå mot den på varje enskild punkt när vi kan.

Anf.  205  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Deaktiverade vapen är viktigt när det gäller spårbarheten.

Anf.  206  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr ordförande! Ja, vi ska ta upp den frågan inom EU-9. Vi ska också, utifrån riksdagens tillkännagivande, fundera på hur vi bäst ska driva den. EU har exklusiv rätt när det gäller märkning av vapen och har haft det i ett antal år.

Det finns ett litet glapp i och med att vi nu har implementerat detta i svensk lagstiftning. Det glappet gäller export av äldre, omärkta vapen från ett annat EU-land till Sverige, som inte blir märkta i dag. Vi vill driva denna fråga så att de blir det och hitta ett bra sätt att göra det på. Detta är inte ett enormt problem, eftersom den stora mängden vapen som förekommer i brottmålsutredningar är illegala och nyare vapen. Men vi ska absolut göra vad vi kan för att lyssna på riksdagen och täppa till luckan.

Anf.  207  ORDFÖRANDEN:

Innan vi fattar beslut vill jag relatera till det som Lawen Redar sa. Självfallet får vem som helst här ta upp det de behöver för ärendets skull. Jag har dock upprepade gånger påpekat för olika utskottsordförande och andra att det bästa och mest effektiva sättet att sköta allting på är att en fråga hanteras enligt samma procedur som här när den behandlas i ett utskott.

Jag har framfört ett önskemål om detta, så att positioner i möjligaste mån kan förberedas i utskottet och vi därmed kan få ett så effektivt möte som möjligt här, särskilt när mötena är långa. Men självfallet har man rätt att ta upp nya frågor här om man anser att det är nödvändigt.

Anf.  208  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Det är väl bra. Jag vill bara poängtera att denna fråga och inriktningen att ha både repressiva och förebyggande åtgärder på intet sätt är något nytt. Det är sedan tidigare en svensk linje. Inför Europeiska rådet förra sommaren, då statsministern hette Fredrik Reinfeldt, lyfte jag personligen fram för statsministern att finns ett särskilt ansvar för Sverige att driva på för att ta fram effektiva åtgärder för att stoppa inflödet av terrorister. Vi talade då konkret om finansiering och inflödet av stridande i Syrien och Irak och även om humanitära insatser, så det är på intet sätt något nytt.

Det gläder mig att ministern återkommer till och pratar också om de informella delarna. Jag tolkar det som att Sverige även fortsättningsvis har ett ansvar för att hålla lite i taktpinnen så att vi kommer framåt i de här delarna. De borde redan vara på plats – vi borde redan vara där. Det finns en stark desperation hos oss alla när vi ser hur både äldre och yngre kvinnor och män från väst – Sverige, England, Frankrike, Kanada och andra länder – fortsätter att åka och strida i Syrien och Irak med IS, Daesh eller Isil eller vad vi nu kallar dem.

Det finns all anledning att komma framåt i denna fråga, och jag utgår ifrån att ministern också gör det. Jag skulle även välkomna fler samtal om gränsfrågor med länder i regionen, såsom Turkiet.

Jag önskar ministern lycka till och ser fram emot att vi får en rapport framöver om vad som händer och sker och när de konkreta åtgärderna finns på plats.

Anf.  209  ORDFÖRANDEN:

Nu ger jag ordet till mig själv. Jag vill ta upp ett mer filosofiskt perspektiv. Om man läser Hanna Arendts bok om totalitära rörelser och deras historia ser man att det finns ett ganska tydligt mönster som Isil nu ägnar sig åt, nämligen att man använder extrem brutalitet som avviker från normala normer och etik som ett medel för att skapa dels en grupptillhörighet, dels ett slags distansering från det normala samhället som gör att man kan skapa en totalitär regim.

Denna typ av extremt våld har historiskt använts i liknande rörelser, och risken att den utvecklar sig till en mer totalitär rörelse som försöker skaffa sig spridning är stor. Att kombinera det förebyggande med ett aktivt bekämpande av själva det fysiska våldet men också den ideologi som inkluderar en extrem våldsanvändning som avviker från normerna, det vill säga att angripa det från båda sidor, är viktigt. Vi måste ta tag i både det förebyggande och det praktiska när det gäller det som händer där nere just nu.

Anf.  210  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag vill avslutningsvis säga att jag instämmer i allt som Ulrika Karlsson sa. Det förs en aktiv dialog med Turkiet. Till Turkiets fördel ska sägas att vi har ett ganska bra samarbete. Turkiet vänder ganska många av dem som åker iväg åt oss och skickar hem dem igen. Vi har alltså ett aktivt samarbete. Jag hade ett frukostmöte med EU:s samordnare mot terrorism, Gilles de Kerchove, i fredags i förra veckan. Han har varit där ett antal gånger och har fler resor på gång. Det finns även ett antal frågor som vi funderar på att ta med Turkiet bilateralt, men det är nog mer en fråga för justitieutskottet än för EU-nämnden.

Jag vill påminna om att vi redan inom ramen för dagens repressiva lagstiftning har gripit och häktat ett antal människor för förberedelse, utbildning och rekrytering av terrorister. Inom ramen för dagens lagstiftning har vi också gett tillstånd för åtal för brott som har begåtts i Syrien, bara så att ni är medvetna om det. Det är inte något blankt papper när den nya lagstiftningen kommer på plats.

Med de orden, herr ordförande, vill jag passa på att tacka EU-nämnden för ett gott samarbete hittills och önska er en riktigt trevlig sommar.

Anf.  211  ORDFÖRANDEN:

Innan statsrådet får smita härifrån ska vi formellt fatta ett beslut. Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. En avvikande mening har anmälts av Sverigedemokraterna. En oliklydande avvikande mening har anmälts av Centerpartiet. En avvikande mening som är relativt lik Centerpartiets har anmälts av Vänsterpartiet.

Vi tackar statsrådet och önskar en trevlig helg.

§ 7  Rättsliga och inrikes frågor

Statssekreterare Lars Westbratt

Statssekreterare Catharina Espmark

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 12–13 mars 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 15–16 juni 2015

Anf.  212  ORDFÖRANDEN:

Finns det några muntliga tillägg avseende återrapporteringen från rådets möte den 12–13 mars?

Anf.  213  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK:

Nej, jag hänvisar till den skriftliga rapporteringen.

Anf.  214  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 3, som gäller förordningen om behandling av personuppgifter, dataskyddsförordningen.

Anf.  215  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK:

Denna punkt rör kommissionens förslag till allmän dataskyddsförordning. Jag skulle gärna vilja börja med att understryka vikten av att modernisera EU:s dataskyddsreglering. Inte minst har såklart den tekniska utvecklingen under de senaste årtiondena verkligen gjort att det finns ett behov av anpassning och utveckling av regelverket. Det behövs för ett balanserat och effektivt skydd för den personliga integriteten. Det är därför glädjande att förhandlingarna om förslaget till förordning, vilka har pågått i drygt tre år, nu ser ut att närma sig ett slut.

Ordförandeskapet planerar för en generell och allmän inriktning avseende hela förslaget till förordning nu på RIF-rådet nästa vecka. Förslaget är resultatet av en kompromiss. Det har varit mycket arbete under lång tid, och detta har varit uppe på nästan vartenda rådsmöte i flera år, vad jag förstår. Alla 28 medlemsstater har fått både ge och ta i det här arbetet.

För svensk del har det allra viktigaste i förhandlingsarbetet varit att verka för att den här regleringen inte ska komma i konflikt med våra grundlagar. Det handlar framför allt om att säkerställa att såväl offentlighetsprincipen som tryckfriheten och yttrandefriheten inte inskränks. Sverige har varit starkt drivande i båda de här frågorna, och arbetet har också gett resultat. Det är även så att det här förslaget till förordning på svenskt initiativ innehåller just en uttrycklig bestämmelse om offentlighetsprincipen. Det är en nyhet i förhållande till den gamla regleringen från 1995, som ni vet.

Förslaget innehåller också en bestämmelse om informations- och yttrandefriheten. Den ser i stort sett ut som den som gäller i dag. Vad som är bra här är att den ger oss möjlighet att lagstifta nationellt på tryck- och yttrandefrihetens område. Fastän förslaget har formen av en förordning ges ändå ett sådant utrymme.

Sverige har också verkat för att få en balanserad reglering som även tar hänsyn till de väldigt berättigade behov som finns hos myndigheter, företag, privatpersoner, föreningar och inte minst forskarsamhället och det intresse de har av att behandla personuppgifter. Det fanns en ursprunglig ambition att få till stånd en mer renodlad missbruksmodell. Den har vi fått ge upp under förhandlingarnas gång. Vi kan ändå nöja oss med och vara glada över att medlemsstaterna nu har enats om att hitta en lösning som innebär att det är strängare krav på behandling som är riskfylld ur integritetssynpunkt och mindre stränga krav när det är mindre riskfyllt ur integritetssynpunkt, när det är en mer vardaglig behandling. Denna riskbaserade ansats, som man kan kalla det, går som en röd tråd genom hela förslaget till förordning och uppfyller enligt regeringens bedömning i stort syftet med den missbruksmodell som man arbetade för först.

En annan viktig fråga har varit att verka för att regleringen inte görs tillämplig på rent vardaglig och privat behandling av personuppgifter, såsom när enskilda personer använder internet eller interagerar på sociala medier. Här tycker vi att förslaget innehåller bra och tydliga skrivningar som avgränsar aktens tillämpningsområde för det rent privata bruket.

Ytterligare en svensk prioritering i de här förhandlingarna har varit att säkerställa en tillräcklig flexibilitet för att reglera behandlingen av personuppgifter i offentlig sektor. Den har varit väldigt viktig för Sverige. Vid sidan av personuppgiftslagen finns som ni vet ett stort antal registerförfattningar – till exempel patientdatalagen – som närmare preciserar vad en myndighet får göra och inte får göra med elektronisk information om enskilda. Sverige är månt om att så långt som möjligt behålla de här författningarna, för möjligheten till särreglering skapar förutsättningar för att ha en skräddarsydd modell för bättre integritetsskydd i offentlig verksamhet.

För att säkerställa flexibiliteten har Sverige drivit linjen att den här rättsakten skulle ha formen av ett direktiv i stället för en förordning. Men det fanns svagt stöd på den resan. Det var också så att man träffade en överenskommelse i december förra året. Här hittade man ändå en flexibilitet för medlemsländerna att nationellt kunna få precisera hur den offentliga sektorns behandling av personuppgifter skulle se ut. Med det bedömde regeringen att man kunde godta förordningsformen, när man fick det här utrymmet att särreglera. Konstitutionsutskottet har också efter överläggning med regeringen i mars i år ställt sig bakom den bedömningen.

Sverige har också verkat för att de bemyndiganden som det fanns förslag om – kommissionen skulle få bemyndiganden att meddela vad man kallar för delegerade akter och genomförandeakter – ska begränsas så mycket som möjligt. Och huvuddelen av de bemyndiganden som varit uppe har försvunnit. Det som finns kvar är mest av väldigt teknisk art.

Avslutningsvis skulle jag vilja nämna att det här förslaget som vi ser det innehåller ett bra och tydligt angivet utrymme för nationella bestämmelser om bland annat arkiv, statistik och forskning.

För att sammanfatta skulle jag säga att bedömningen är att förslaget inte kommer i konflikt med grundlagarna, att man med den här regleringen får en bra balans mellan olika intressen som företag, myndigheter, enskilda föreningar och forskarsamhället kan ha samt att förslaget ger medlemsstaterna tillräckligt stort svängrum att nationellt reglera den offentliga sektorn och annan viktig verksamhet som sker i allmänintresse, såsom forskning och arkivering. Därför föreslår också regeringen att Sverige röstar för en generell och allmän inriktning i linje med det här förslaget.

Anf.  216  ORDFÖRANDEN:

Nämnden har ett antal gånger fört en diskussion om att det är för kortfattade ståndpunkter i det skriftliga underlaget från regeringen. Det kan ni definitivt inte anklagas för i detta ärende.

Anf.  217  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Jag tackar för redovisningen. Som sagt var den väldigt omfattande, vilket är glädjande.

Från Sverigedemokraternas sida vill vi anmäla avvikande mening. Först gäller det frågan om delegerade akter. Även om regeringen har drivit på för att detta ska begränsas är det ändå obegränsad behörighet vad gäller den frågan. Vi ställer oss kritiska till att kommissionen ska ha de befogenheterna att meddela om delegerade akter.

Vad gäller själva sakfrågan menar vi att det inte är klarlagt vad förslaget kommer att få för konsekvenser för svensk lagstiftning och vad gäller kostnader. Det verkar klart att till exempel PUL, personuppgiftslagen, kommer att upphävas och att ett nytt regelverk behöver tas fram. Men vad får det i övrigt för implikationer på svensk lagstiftning?

Principiellt ställer vi oss också kritiska till EU-harmoniseringar på det här området. Detta är någonting som man bör fatta besluta om i varje medlemsstat och inte på europeisk nivå.

Med det sagt anmäler vi avvikande mening.

Anf.  218  JENS HOLM (V):

Som sagt har vi diskuterat den här frågan många gånger. Det vi gör i den här nämnden är att förhålla oss till den svenska ståndpunkten, inte till förslaget i sig. Jag tycker att den svenska ståndpunkten är bra. Man försöker nämligen se till att medlemsländerna och i det här fallet Sverige får så stor flexibilitet som möjligt. Det är dock olyckligt att det nuvarande direktivet omvandlas till en förordning, för det försvårar trots allt flexibiliteten. Det ska bli intressant att se hur vi kan upprätthålla flexibiliteten inom ramen för en förordning. Det blir ett konststycke i sig, tror jag. Men som sagt tycker jag att den svenska positionen drar åt helt rätt håll.

Det är bra att ni motsätter er de här delegerade akterna, men som sagt finns detta på en del områden. Du säger att det mest är av teknisk karaktär. Ja, det är det man brukar säga. Men djävulen finns som bekant i detaljerna. Kan du utveckla lite mer på vilka områden som man kommer att kunna använda sig av delegerade akter?

Anf.  219  ORDFÖRANDEN:

Jag vill också ta till orda själv. Jag tycker att den svenska debatten om detta mest har handlat om problemen, svårigheterna och oron. Men som jag har sett det har det också funnits en bra och viktig chans att uppdatera europeiska medborgares och konsumenters möjligheter att utnyttja data för egna syften.

I parlamentets arbete fanns det flera saker som jag tyckte var positiva. Nu undrar jag hur mycket som finns kvar av dessa i lagstiftningen. Då tänker jag på rätten att bli glömd, rätten att lätt kunna flytta data och det här med en förenklad symbol eller förenklad information som skulle ge konsumenten en snabb överblick över om en applikation eller liknande kommer att sälja vidare data, om man delar data med tredje part, om man tillämpar ett säkert dataskydd och så vidare. Finns parlamentets förslag om förenklingar och förbättringar ur konsumentperspektiv kvar i slutprodukten i någon mån?

Anf.  220  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK:

Jag kommer att lämna över till Frida Persson, som kommer att utveckla det närmare. Detta med delegerade akter är verkligen denna gång av teknisk art. Det handlar om standarder för genomförandet. Men jag tror att Frida bättre kan utveckla både den frågan och ordförandens fråga.

Anf.  221  Ämnessakkunniga FRIDA PERSSON:

Jag börjar med att säga något kort om delegerade akter och genom­förandeakter, vilket Catharina Espmark fick två frågor om. Jag har inte de exakta siffrorna, men det var åtminstone ett trettiotal bemyndiganden, kanske 35, i kommissionens ursprungliga förslag, och det är inte mer än en handfull kvar. Vi har verkligen lyckats förhandla bort det.

Det som finns kvar handlar, precis som det står i råds-pm:et, om att kommissionen ges befogenhet att utfärda tekniska standarder, som det kallas. Det handlar om i vilket format det elektroniska informationsutbytet ska ske. Syftet är egentligen helt enkelt att man inte ska ha olika format och därmed försvåra informationsutbytet. Det är på den nivån.

De delegerade akterna innebär som ni känner till en rätt för kommis­sionen att anta kompletterande akter i syfte att precisera vissa delar. Men det får inte vara väsentliga delar i lagstiftningsakten. Man kallar det för vissa icke-väsentliga delar.

Som ett exempel har vi i den här förordningen en certifierings­meka­nism. Det är inte något krav eller åläggande för medlemsstaterna, men det uppmuntras att man inför ett visst certifieringssystem. Som företag kan man ansluta sig till detta för att bli kvalitetssäkrad och visa att man upp­fyller de krav som finns. Som sagt är det inget krav, men det finns en sådan möjlighet. För det fall man inför ett sådant certifieringssystem har vi en delegerad akt som säger att kommissionen ges rätt att precisera vilka kriterier som ska gälla för att man ska få en certifiering.

Det finns såvitt vi vet inget som är höljt i dunkel. Alla 28 medlemsstater har velat minimera de här akterna. Det har varit en rungande majoritet för det, och de finns i stort sett inte kvar. Det som jag nyss nämnde är sådant som regeringen har bedömt att vi kan godta.

Jag går över till ordförandens fråga. Allmänt sett skulle vi väl sammanfattningsvis kunna säga att man i det regelverk som rådet nu har kommit överens om har höjt integritetsskyddet för den enskilde. Till exempel ställs ökade krav på den information som företag måste ge. Det ska vara väldigt tydligt. Man ska veta precis vad som kommer att hända med ens personuppgifter. Ur integritetsperspektiv är det väldigt bra. Sedan är det förstås möjligt att det inverkar på användarvänligheten, till exempel om man går in och surfar på SVT Play. Då behövs ännu mer information. Men ur ett integritetsperspektiv höjs skyddet. Det ställs lite högre krav på dem som behandlar personuppgifter i vissa avseenden.

Rätten att bli glömd reglerar vi också nu. Det finns ju en rätt att bli raderad eller en rätt att bli glömd. Det finns en sådan bestämmelse i förordningen nu. Man har försökt om inte kodifiera så i alla fall titta på EU-domen som kom förra sommaren.

Det ska bli lättare för en enskild att vända sig till sökmotorer som Google och Bing och begära att bli bortplockad. Bedömningen man gör är att det är ett större integritetsintrång att jag kan skriva in mitt namn i en sökmotor och få samlad information om mig själv som individ än att jag finns i en artikel på till exempel DN.se. Man ska ta hänsyn till den här sammanställningen vid avvägningen.

Självklart ska man också väga in rätten till information och yttrandefrihet och ställa detta mot den enskildes rätt. Exakt hur man ska göra det kommer att bli någonting man får lära sig och som domstolarna till slut får säga sitt om. Men rätten finns, en avvägning ska göras och man har rätt att klaga på ett beslut att inte bli bortplockad om man vill bli det. Sedan får domstolen säga sitt.

Anf.  222  ORDFÖRANDEN:

Hur är det med rätten att flytta data om man vill byta från Facebook till något liknande? Finns den inskriven på ett bra sätt?

Anf.  223  Ämnessakkunniga FRIDA PERSSON:

Dataportabiliteten – ni kanske tänker på den bestämmelsen? Man kan säga att du som registrerad har rätt att få dina egna personuppgifter elektroniskt överförda till dig från den som har dem – i ett maskinläsbart format, som det heter. Du ska också ha rätt att överföra de här uppgifterna till en annan registeransvarig. Det finns alltså.

Anf.  224  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK:

Jag vill bara kort påminna om att tanken är att trilogerna med Europaparlamentet börjar efter det här rådsmötet. Då blir det naturligtvis vidare diskussioner om punkterna som ordföranden tar upp.

Anf.  225  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vidhåller Sverigedemokraterna en avvikande mening?

Anf.  226  PAVEL GAMOV (SD):

Ja.

Anf.  227  ORDFÖRANDEN:

Då för vi även det till protokollet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om främjande av medborgares och företags fria rörlighet genom förenkling av godtagandet av vissa officiella handlingar.

Det är tydligen väldigt komplicerat att förenkla det här, så för dem som har lust att lära sig detta i detalj finns det en rad bilagor.

Anf.  228  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK:

Jag kommer att försöka fatta mig lite kortare. Det handlar egentligen om att det ska bli lättare att använda sig av svenska handlingar i andra medlemsstater. Men det är en komplicerad rubrik.

På RIF-rådet i mars i år kom man överens om en partiell allmän inriktning för större delen av den här förordningens artiklar. Nu vill man komma överens om en allmän inriktning rörande förslaget i dess helhet och därefter fortsätta förhandlingarna med Europaparlamentet.

Vad går då det här ut på? Jo, det här förslaget till förordning betyder att en medlemsstats officiella handlingar om en medborgares rättsliga förhållanden när det gäller till exempel namn, äktenskap eller registrerat partnerskap ska man kunna åberopa i en annan medlemsstat utan administrativa formaliteter.

I anslutning till detta föreslås det också att man ska ha ett administrativt samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter. Myndigheterna ska med hjälp av ett elektroniskt system enkelt kunna kontrollera om en utländsk officiell handling eller en kopia av en sådan är äkta. Det föreslås också flerspråkiga standardformulär som man ska kunna använda för att på ett enkelt sätt kunna arbeta med de här handlingarna.

Från svensk sida är vi allmänt sett positiva till förslag som syftar till att förenkla medborgares fria rörlighet inom EU, som det här ju ytterst handlar om. Som jag sa tidigare innebär det här helt enkelt att det blir enklare att använda sig av svenska handlingar i andra medlemsstater, och det välkomnar vi.

Därför menar regeringen att vi kan ställa oss bakom det förslag till allmän inriktning som kommer upp på rådet.

Anf.  229  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Även om Sverige har kommit ganska långt när det gäller förenklingsarbetet blir man som politiker ibland lite trött. När olika verksjurister väl har satt tänderna i förenklingsarbetet brukar det krävas en utbildning för att kunna fylla i de ”förenklade” uppgifterna. Det finns alltid en risk att det här sker också ute i Europa.

Nu står det i ståndpunkterna: ”Det är dock viktigt att den föreslagna regleringen i praktiken verkligen innebär en förenkling.” Det ska alltså inte krävas en utbildning i efterhand för att kunna fylla i uppgifterna. Ser ni indikationer på att det inte ser ut att bli på det sättet?

Anf.  230  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK:

Nej, Krister Hammarbergh, men det ligger naturligtvis någonting i din fråga. Det har varit problematiskt.

Nu ser vi att det finns vinster och att det blir en förenkling i det här. Jag vågar inte säga om det ska behövas en utbildning av en myndighet eller inte; det vågar jag inte ta gift på. Däremot kan jag säga att poängen är att man ska slippa vända sig till exempelvis en översättare. Man ska kunna använda ett enkelt formulär för att hantera det här födelsebeviset eller äktenskapsbeviset i hela EU och i fler länder.

Som vi ser det har det faktiskt blivit en förenkling. Men naturligtvis ska alla också genomföra den.

Anf.  231  ORDFÖRANDEN:

Ja, det är ju ett återkommande problem i EU.

Jag finner ändå att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Då kommer vi till dagordningspunkt 6, Övriga frågor.

Anf.  232  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK:

Det är en informationspunkt om läget rörande aktuella lagstiftningsförslag från ordförandeskapet.

Vi har fått veta att ordförandeskapet har för avsikt att informera om just dataskyddsfrågor, dataskyddsdirektivet, revideringen av småmålsförordningen, förslag om processuella rättigheter och direktivet som handlar om skydd av EU:s finansiella intressen.

Anf.  233  ORDFÖRANDEN:

Då kommer vi till Icke lagstiftande verksamhet och dagordningspunkt 8, RIF-ministermötet mellan EU och USA. Finns det någonting att informera om där?

Anf.  234  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK:

Jag har ingenting att tillägga i den delen utan hänvisar till materialet.

Anf.  235  ORDFÖRANDEN:

Då går vi till dagordningspunkt 9, Föredragning av Luxemburg om det tillträdande ordförandeskapets program. Någonting att tillägga där?

Anf.  236  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK:

Nej, ingenting i sak, mer än att vi får reda på mer där. Vi har inte fått veta någonting mer i sak om vad det kommer att innehålla.

Anf.  237  ORDFÖRANDEN:

Då kommer vi till Inrikes frågor och dagordningspunkt 10, Övriga frågor. Finns det någonting att rapportera där?

Anf.  238  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK:

Det är en informationspunkt om aktuella lagstiftningsförslag på inrikesområdet.

Vi har fått veta att ordförandeskapet där har för avsikt att informera om förhandlingarna som rör polisakademin Cepol, Europol och student- och forskardirektivet.

Anf.  239  ORDFÖRANDEN:

Då får vi hoppas att polisakademin får en positiv ansvarsförklaring nästa år. De har misslyckats med det förut.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 11, Frågor med anknytning till gemensamma kommittén. Finns det någonting att nämna där?

Anf.  240  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK:

Nej, vad jag har förstått är det här en ny typ av punkt, som alltså inte har funnits tidigare. Den är processinriktad, som jag uppfattar det, och handlar om frågor som diskuteras i den gemensamma kommittén som formellt sett inte är RIF-rådet. Av formella skål måste de ha en punkt på RIF-rådsdagordningen för att kunna noteras.

Anf.  241  ORDFÖRANDEN:

Då undrar jag om det under dagordningspunkt 14, Övriga frågor, finns någonting att rapportera om.

Anf.  242  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK:

Nej, tack. Det handlar om olika ministerkonferenser, och det finns skriftlig information om detta som har kommit nämnden till kännedom.

Anf.  243  ORDFÖRANDEN:

Då är vi klara med den biten av denna dagordning.

Vi går över till Mötet i gemensamma kommittén och dagordningspunkt 1, Migrationsfrågor. Då är det statssekreterare Westbratt som tar över, misstänker jag. Dagordningspunkt 1 a, Uppföljning av Europeiska rådets extra möte den 23 april 2015.

Anf.  244  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

Det här är som sagt en uppföljning av Europeiska rådets extra möte den 23 april 2015. Under denna dagordningspunkt kommer vi att få informa­tion av ordförandeskapet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om uppföljningen av Europeiska rådets extramöte, som alltså hölls den 23 april.

Migrationsfrågorna har ju fått stort fokus på sig under våren med anledning av de tragiska båtolyckor som inträffat på Medelhavet, inte minst den stora olyckan i mitten av april som gjorde att EU:s stats- och regeringschefer sammankallades till ett extraordinärt toppmöte.

Man enades om ett uttalande som i huvudsak handlade om möjligheten att rädda människor till havs, att stärka insatserna mot kriminella nätverk som sysslar med människosmuggling och att förstärka solidariteten mellan EU:s medlemsländer.

Den 13 maj presenterade kommissionen sitt meddelande om en europeisk migrationsagenda, som blir föremål för diskussion på RIF-rådets möte nästa vecka. EU:s höga representant för utrikesfrågor gavs i uppdrag att planera för en eventuell insats inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

På utrikesministrarnas råd den 18 maj inrättades den militära insatsen EU Navfor Med för att bekämpa människosmugglare i södra Medelhavet. Under de kommande veckorna ska ett operativt ramverk för den insatsen utarbetas.

Europeiska rådet avser att återkomma till migrationsfrågan under sitt möte den 25 och 26 juni.

Frågan ligger också högt upp på det inkommande luxemburgska ordförandeskapets dagordning. Här planerar man att fortsätta diskussionerna i olika spår under juli månad, bland annat på det informella RIF-minister­mötet den 9 och 10 juli och på jumbomötet RIF FAC den 20 juli.

Anf.  245  ORDFÖRANDEN:

Jag noterar att statssekreteraren har tagit upp både 1 a och 1 b här. Då kan vi diskutera båda frågorna samtidigt.

Kom ihåg och notera dock att vi har fått utskick 3 med den kompletterade ståndpunkten, så förhåll er till rätt dokument!

Anf.  246  CAROLINE SZYBER (KD):

Då vill jag följa upp Kristdemokraternas tidigare avvikande mening. Vi tycker att det fortfarande är väldigt otydligt när det gäller lagligare vägar in till unionen. Bland annat utrikesministern har sagt såväl i kammaren som här i EU-nämnden att hon inte tycker att det är bra. Vi vill att man tittar vidare på de möjligheterna.

Anf.  247  TINA ACKETOFT (FP):

Tack så mycket för föredragningen! Vi har ju haft det här ärendet uppe ett antal gånger, och vi fortsätter bevaka att regeringen verkligen trycker på att vi ska få fler lagliga vägar, även om vi är fullt medvetna om att resten av Europa och EU kanske inte är inne på den linjen. Det är oerhört viktigt.

Jag har lite frågor om människosmugglingsdelen som jag undrar om jag kan få lite svar på.

Anf.  248  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

Herr ordförande! Förlåt mig, men punkt 1 a var ju egentligen bara en informationspunkt om vad som kommer att hända. Punkt 1 b kommer jag att redogöra lite mer noggrant för.

Anf.  249  ORDFÖRANDEN:

Jaha, jag tolkade det som att ni började gå in på 1 b. Har vi några kommentarer till informationspunkt 1 a? Nej.

Vill du ge en mer fullödig redogörelse av punkt 1 b?

Anf.  250  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

Ja, precis. Vi kan återkomma till de här frågorna. Ni kanske får ta dem igen. Jag blev lite ställd, men vi kör det en gång till.

Då har vi punkt 1 b inför den riktlinjedebatt som kommer att hållas på RIF-mötet den 15 och 16 juni. Det kommer att vara en riktlinjedebatt men också en diskussion om återvändande och återtagande. Det kommer alltså att finnas två diskussioner.

Meddelandet om en europeisk migrationsagenda presenterades av kommissionen den 13 maj 2015. Den har varit planerad sedan länge som en del i prioriteringarna för mandatperioden. Med anledning av den senare tidens utveckling med flertalet stora båtolyckor på Medelhavet tidigarelades antagandet av meddelandet. Stort fokus i texten har därmed lagts på omedelbar hantering av krisläget.

Migrationsagendan följer därför i många delar det uttalande som antogs av det extrainsatta Europeiska rådet i april och Europaparlamentets resolution samma månad.

På RIF-rådet den 15 och 16 juni ska ministrarna för första gången diskutera migrationsagendan, som är kommissionens inspel i debatten. Det kommer inte att fattas några beslut på det mötet, utan det kommer som sagt att vara en riktlinjedebatt.

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande. Migrationsagendan har en bred ansats, vilket är av stor betydelse för det framtida arbetet inom migrationsområdet. Kommissionen fångar i sin text relevanta prioriteringar för EU:s arbete på området på kort, medellång och lång sikt. Det gäller i synnerhet förslagen som syftar till att öka unionens ansvar att bereda skydd åt människor på flykt.

Migrationsagendan återspeglar i stora delar regeringens ambition på migrationsområdet, och det förtjänar att sägas – och tryckas på – att utgångspunkten är att asylrätten ska värnas och respekteras samt att migra­tion och människors rörlighet över gränser innebär positiva effekter för tillväxt, handel, utveckling och kulturellt utbyte.

När det gäller den aktuella situationen på Medelhavet är den enskilda åtgärd som är mest prioriterad på både kort och medellång sikt de livräddande insatserna. En annan prioriterad fråga för regeringen är den interna EU-solidariteten. Den gemensamma migrationspolitiken bör utvecklas på ett sätt som innebär en jämnare fördelning av asylsökande inom EU genom att alla länder tar sitt ansvar och därmed ger skydd åt människor som är i behov av det.

Ansvarstagandet omfattar dels konkret aktivitet från medlemsstaternas sida genom till exempel deltagande i UNHCR:s vidarebosättningsarbete, dels efterlevnad av det gemensamma regelverket på asylområdet. Regeringen hade gärna sett att kommissionen indikerade i migrationsagendan att man har för avsikt att utreda frågan om realistiska alternativ för fler lagliga vägar att söka asyl i EU. En sådan fråga vi tycker bör ligga i det här paketet är att utreda humanitära visum.

Det är även viktigt att öka samarbetet med både ursprungsländer och transitländer för att skapa en institutionell kapacitet att hantera migration. Dessutom krävs givetvis åtgärder i ursprungsländerna för att motverka orsaker till att människor flyr eller tvingas migrera, såsom att främja hållbar utveckling, respekt för mänskliga rättigheter och ett allmänt gott samhällsstyre.

Regeringen delar även kommissionens bedömning att migration vid sidan av andra åtgärder kan bidra till att möta den ökade efterfrågan på kompetens. Det är bra att EU arbetar för att öka unionens attraktionskraft för arbetstagare. När det gäller arbetskraftsinvandring är det även viktigt att förhindra att personer som kommer till EU utnyttjas.

När det gäller förslagen på lång sikt är det angeläget att understryka vikten av en ökad harmonisering mot en gemensam europeisk asylpolitik i syfte att genom högt ställda krav på asylförfarandet uppnå ett likvärdigt skydd inom hela EU. Det är samtidigt viktigt att enskilda medlemsstater får ha en mer generös inställning i förhållande till den asylsökande än vad EU som helhet har.

Vår förhoppning är att diskussionen om migrationsagendan kommer att leda till mer konkreta och konstruktiva lösningar på området. Det är inte omöjligt att det inkommande luxemburgska ordförandeskapet väljer att anta rådsslutsatser för att fastställa medlemsstaternas prioriteringar. Det skulle i så fall bli aktuellt inför nästa RIF-rådsmöte, som hålls i oktober.

I sammanhanget ska också tilläggas att kommissionen den 27 maj presenterade fyra nya förslag som en uppföljning till migrationsagendan. Förslagen är

  • ett rådsbeslut om intern omfördelning av asylsökande

  • en rekommendation om ett europeiskt vidarebosättningsprogram

  • en handlingsplan mot människosmuggling

  • riktlinjer om tillämpning av Eurodacförordningen när det gäller upptagande av fingeravtryck.

Alla dessa fyra förslag har nu i ett sent skede lagts med i detta diskussionsunderlag på RIF-området. Därför finns inga detaljerade ståndpunkter i detta läge.

Överlag kan sägas att samtliga förslag välkomnas. Såväl förslaget om en tillfällig intern omfördelning som förslaget om ett europeiskt vidarebosättningsprogram skulle kunna innebära en form av solidaritet mellan EU:s medlemsländer. Ett korrekt genomförande av det gemensamma asylsystemet är också en mycket viktig form av solidaritet, och riktlinjerna till Eurodacförordningen är ett stöd till en enhetlig hantering. Det är viktigt att framhålla respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter i sammanhanget.

Handlingsplanen mot människosmuggling konkretiserar de åtgärder mot människosmuggling som berörs i migrationsagendan och i EU:s säkerhetsstrategi. Det är viktigt att lyfta fram att rätten att söka asyl och respekten för non-refoulement alltid måste beaktas i alla åtgärder som föreslås eller vidtas.

Även om de fyra förslagen nu har lagts till dagordningen för RIF-rådet är vår utgångspunkt fortfarande att det ska hållas en första, övergripande diskussion om själva migrationsagendan. Vi bedömer inte att riktlinjedebatten kommer att gå in djupare på de enskilda förslag som finns.

Det var det som gällde riktlinjedebatten, men jag kan väl gå vidare och ta det här med återvändande i samma punkt. Återvändande och återtagande kommer att diskuteras, och det gäller alltså den andra punkten under b. Här har ordförandeskapet avsatt utrymme under rådsmötet för en särskild diskussion om återvändande och återtagande. Frågor om återvändande och återtagande tas också upp i kommissionens meddelanden.

Regeringen ställer sig bakom den i meddelandet uttalade ambitionen att få till stånd ett bättre samarbete med tredjeländer i syfte att kunna genomföra återvändanden och återtaganden. Återtagandeavtalet får inte påverka medlemsländernas skyldighet att respektera principen om non-refoulement eller andra skyldigheter som följer av internationell rätt och som syftar till att värna grundläggande mänskliga rättigheter och erbjuda skydd mot förföljelse.

Ett effektivt återvändande och en i detta avseende väl fungerande ordning bidrar till att bygga förtroende och långsiktigt stöd för det gemensamma europeiska asylsystemet. Regeringen delar även kommissionens uppfattning att man bör säkerställa att det redan gällande regelverket inom EU genomförs på ett korrekt sätt i alla medlemsstaterna.

Anf.  251  ORDFÖRANDEN:

Innan jag ger ordet vidare vill jag bara göra en återrapportering. Inför Cosacmötet, det vill säga de europeiska parlamentens möte, hade vi samordnat. Den svenska delegationen lade fram ett yrkande, som faktiskt fick stöd och då blev en del av slutsatserna. Jag tänkte berätta för nämnden vad vi fick igenom, vilket var följande:

Cosac takes note of the European Council statement that the EU’s immediate priority is to prevent more people from dying at sea and emphasizes EU’s duty to protect and save lives. In this context, Cosac underlines the importance of legal roots to access asylum in the EU. Cosac notes the joint responsibility to receive and accept people in need.

Det var alltså vad den svenska delegationen fick, faktiskt enhälligt, stöd för på Cosacmötet. Det kan vara bra för er att känna till om det är några länder som kraftigt motsätter sig våra förslag här.

Anf.  252  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr ordförande! Tack så mycket för den fylliga redogörelsen av regeringens ståndpunkt, statssekreteraren!

Vi välkomnar verkligen att vi vidmakthåller vår ståndpunkt när det gäller vikten av att värna och respektera asylrätten, och vi välkomnar också att Sverige betonar de positiva sidorna med migration. Statssekreteraren var inne på att det är en positiv effekt för tillväxt, handel, utveckling och kulturellt utbyte, och det är viktigt att någon lyfter fram det perspektivet och att vi har en syn på människor som tillgångar, förmågor och resurser snarare än problem och kostnader. Det välkomnar vi alltså.

Jag har några frågor och kommentarer om själva innehållet. Det här är en väldigt vid diskussion, och det är mycket som ligger inom denna diskussionspunkt i riktlinjedebatten.

Jag börjar med frågan om fler legala vägar, där statssekreteraren nu specificerade att det handlar om att söka asyl inom EU och att det var det regeringen skulle vilja att kommissionen utredde – om jag uppfattade statssekreteraren rätt.

Vi vill gärna vidga detta till att Sverige företräder den svenska modellen med arbetskraftsinvandring och att vi tydligare öppnar för fler legala vägar. Nu står arbetskraftsinvandring med i slutsatsen, men inte i den positiva bemärkelsen att det skulle vara en punkt Sverige driver för att fler länder ska öppna för mer arbetskraftsinvandring inom Europa enligt den svenska modellen. Det handlar om att öppna för fler legala vägar. Det är den ena punkten, och vi har tidigare anmält avvikande mening angående detta i EU-nämnden.

Den andra punkten som kommer att komma upp är diskussionen om kvotflyktingar. Där finns det ju en rekommendation om att länderna ska ta emot ytterligare 20 000 kvotflyktingar, om jag har förstått det rätt.

Det är alltså bara en rekommendation, och jag skulle vilja att stats­sekreteraren nämnde något om hur diskussionen går och vad utsikten är för att kanske knyta sanktioner till detta så att det sker en förändring. Rekommendationen att ta emot eller ställa upp för kvotflyktingar har nämligen funnits tidigare, och det har ju inte förverkligats; det är i princip Sverige som tar sitt ansvar i den bemärkelsen. Jag vill alltså ha någonting om sanktioner också.

En annan viktig diskussion som kommer att äga rum handlar om den interna omfördelningen av de, som jag har förstått det, 40 000 personer som i dag befinner sig i Grekland och Italien. Det handlar om det nödsystem som skissas upp, och jag skulle vilja att statssekreteraren nämnde någonting om den fördelningsnyckel som finns.

En av parametrarna i fördelningsnyckeln är andelen flyktingar man har tagit emot tidigare. Den prioriteras dock väldigt lågt, så jag skulle vilja säga att risken är att inte fler länder tar ansvar utan att det blir Sverige, Frankrike och Tyskland som fortsätter att ta emot. Då öppnar vi ju inte för att fler länder tar ett större ansvar för att integrera och se till att människor får en start i Europa i stället för att fastna i väntan i Italien och Grekland.

Jag vill alltså gärna att statssekreteraren nämner någonting om fördelningsnyckeln och att det ska få högre prioritet att man har tagit emot tidigare, så att fler länder faktiskt tar sitt ansvar.

Anf.  253  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! För tids vinnande vill jag endast hänvisa till det vi från Sverigedemokraternas sida har sagt tidigare när vi har haft ärendet uppe till diskussion. Vi har haft en starkt avvikande mening, och jag anmäler avvikande mening även här. Jag hänvisar som sagt till det som har sagts tidigare.

Anf.  254  CAROLINE SZYBER (KD):

Herr ordförande! Tack för föredragningen, statssekreteraren! Även om det har blivit väsentligt bättre inför den viktiga riktlinjedebatten kvarstår även vi tills vidare vid vår avvikande mening gällande nödvisum.

Anf.  255  TINA ACKETOFT (FP):

För tids vinnande vill jag säga att jag håller med om och understryker det min kollega från Moderaterna yttrade vad gäller frågeställningar och allmänna reflektioner.

Jag har lite konkreta frågor vad gäller just människosmugglingsdelen. Jag vet inte om svaren på de frågorna finns, så det kanske snarare blir ett medskick om att vi hemskt gärna skulle vilja ha svaren med oss hit så små­ningom. Man säger att allt naturligtvis ska ske enligt gällande internatio­nell lagstiftning och så vidare samt att fokus måste vara att inte utsätta personer för fara – vare sig de som är ombord på båtarna eller vår egen personal, som kommer att utsättas för fara. Det är vi fullt medvetna om också. Det handlar alltså om dem som ska borda fartygen i så fall.

Frågan är dock även om man ska få landsätta folk över huvud taget. Hur ser den frågeställningen ut? Hur nära Libyens kust får man lov att gå? Hur ser vårt skydd av vår egen personal ut, det vill säga säkerheten för EU:s personal? Det är frågor jag vet att ni nog inte har svar på nu, men jag vill gärna skicka med att vi gärna vill ha de svaren för att få en tydligare bild av vad insatsen mot människosmuggling egentligen konkret kommer att innebära.

Jag är också glad att se i texten att det är de livräddande insatserna som främst ska stå på dagordningen när det gäller de kortsiktiga lösningarna. Detsamma gäller att svaret på problemet inte enbart är att komma åt människosmugglarna utan att komma åt roten till problemet. Precis som vi har pratat om tidigare är det naturligtvis fler legala vägar som måste till – men också en samsyn inom EU och att vi får en gemensam, sammanhållen asylpolitik. Det är någonting Sverige har drivit länge, men min fråga är: Vad gör Sverige rent konkret för att vi verkligen ska få like-mindedness och gå ihop och utöka den kretsen så att vi kan få en sammanhållen asylpolitik?

Sedan kan jag inte heller låta bli att reflektera lite över just det min kollega från Moderaterna tog upp när det gäller arbetskraftsinvandring. Det finns nämligen ett litet stycke här om att regeringen delar kommis­sionens bedömning att migration vid sidan av andra åtgärder kan bidra till att möta efterfrågan på kompetens, men sedan står det i själva verket ingenting positivt om arbetskraftsinvandring över huvud taget.

För mig är det väl ett tydligt tecken på att regeringen kanske är ganska kluven när det gäller om man är positiv eller negativ till det, eftersom det står att det när det gäller arbetskraftsinvandring även är viktigt att förhindra att personer som kommer till EU utnyttjas. Naturligtvis är det viktigt, men det hade ju varit trevligt att ha någon positiv skrivning i detta där vi verkligen välkomnar och vill öppna för arbetskraftsinvandring – och där vi ser att resten av EU-länderna gör detsamma.

Anf.  256  JENS HOLM (V):

Vi har tidigare tagit upp att vi vill se en storskalig, livräddande insats lik den som fanns tidigare, Mare Nostrum. Det är svårt att genomföra något sådant inom ramen för Triton, som inte har samma uppdrag. Jag tycker att det vi har hört från den svenska positionen är att man drar åt det hållet, och det tycker jag är bra.

Jag vill lyfta de tidigare avvikande meningar som vi har haft i socialförsäkringsutskottet och även här i EU-nämnden som handlar om livräddande insatser och att Sverige borde motsätta sig militära insatser, för det står helt i motsats till att rädda liv.

Jag skulle vilja ha en kommenterar om det, ifall ni kommer att lyfta upp den frågan.

Från Vänsterpartiet välkomnar vi att regeringen lyfter upp frågan om humanitära visum. Driv den frågan verkligen hårt! Det är en viktig fråga.

Anf.  257  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! För tids vinnande vill jag instämma i mycket av vad mina kollegor har sagt och lyfta upp ytterligare en fråga. Den är jätteviktig för min del och föranleder mig – om vi inte kan enas nu eller vid kommande tillfälle om att komplettera regeringens ståndpunkt – att anmäla en avvikande mening.

Det rör en entydig uttolkning av folkrätten och den internationella rätt som måste respekteras i de här sammanhangen, i all synnerhet som vi nu använder oss av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Jag tycker att det är mer än viktigt och vill understryka att om det är någon som ska värna den internationella rätten och folkrätten måste det vara Sverige.

Raseras inte detta i regeringens ståndpunkter? Det beklagar jag, och jag hoppas verkligen att vi kan enas om att komplettera dem, alternativt göra det när toppmötet äger rum efter midsommar. I annat fall är jag beredd att anmäla en avvikande mening i den delen.

Anf.  258  ORDFÖRANDEN:

Om vi tittar i uppteckningarna från mötet med utrikesministern ser vi att hon var mycket tydlig på den punkten om det folkrättsliga.

Jag delar dessutom åsikten rent personligen.

Anf.  259  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

Jag får många frågor om detta med GSFP och insatsen där. Jag kan börja med att säga detta.

Diskussionen om GSFP och de militära insatserna kommer inte riktigt att hållas här utan köras i ett annat spår. Det kommer att vara en fråga för utrikesutskottet som också kommer upp i EU-nämnden och på FAC-mötet framöver.

Det är mycket riktigt som ordföranden har sagt: Regeringen har understrukit vikten av den folkrättsliga grunden i insatsen och respekten för mänskliga rättigheter. Men det kommer att köras i ett annat spår, så jag lämnar den frågan tills vidare.

När det gäller människosmuggling: Det kom fyra frågor som skickades in och som ni har fått underlag för. Det kommer att ligga som något slags referensmaterial för den diskussion som kommer att hållas på RIF-mötet, som egentligen kommer att handla om själva agendan.

Men bara för att säga något om handlingsplanen mot människosmuggling: Den kommer att innehålla förstärkta åtgärder av polis och rättsliga myndigheter, förbättrat informationsutbyte, förbättring av det förebyggande arbetet och förstärkt skydd till utsatta migranter samt förstärkt samarbete med tredjeländer.

Även här trycker vi på att det egentligen rör europeiska myndigheters hantering av individer, att deras rättigheter måste respekteras och att alla åtgärder som vidtas måste innehålla ett tydligt rättssäkerhetsperspektiv. Man kan inte heller bara möta människosmuggling med repressiva åtgärder, utan för att klara detta och försvaga människosmugglarnas marknad och motverka att människor riskerar livet för att ta sig till Europa är det, precis som kommissionen lyfter fram i meddelandet, viktigt att skapa fler säkra lagliga vägar in i EU.

När det gäller lagliga vägar har vi sagt – och det kommer vi att trycka på också fortsättningsvis – att det är viktigt att kommissionen utreder fler lagliga vägar in i EU för att söka asyl.

Arbetskraftsinvandring har vi en positiv syn på – jag vill bara påpeka det. Det är bra med arbetskraftsinvandring utifrån olika aspekter. Det stärker enskilda individers möjligheter och kompetens. Det stärker även Sveriges företags möjligheter att få in kompetens. Det är bra för tillväxten i landet. Det är bra för enskilda individers möjligheter att utvecklas. Jag tycker att regeringen har en positiv del när det gäller arbetskraftsinvandring.

När det gäller de andra förslagen, kvotflyktingar och intern omfördelning, kommer det att föras en diskussion framöver om hur detta egentligen ska se ut. Jag tror att det kommer att finnas många synpunkter på detaljer i de olika förslagen. Det första mötet, RIF-rådsmötet, är en mer övergripande diskussion om själva agendan, så det är lite farligt att föregripa vad som kommer att hända framöver när man tittar på alla detaljförslag.

Kvotförslaget är på 20 000. Det bygger på frivillighet. Då blir det också svårt med sanktioner, när det i grunden bygger på frivillighet. Vi tycker naturligtvis att alla länder ska delta. I dag är det väl bara 14 av 28 länder som har vidarebosättning. Det är viktigt att alla länder deltar, och vi kommer att trycka på det framöver.

Den interna omfördelningen skulle röra 40 000. Jag tror att det är 26 000 i förslaget från Italien och 14 000 från Grekland. Det förslag som finns har en fördelningsnyckel där 40 procent är bnp, 40 procent antal invånare, 10 procent arbetslöshet och 10 procent tidigare gjorda insatser. Den fördelningsnyckeln kommer också att diskuteras på olika sätt. Det kommer en sådan diskussion framöver. Förslaget om intern omfördelning kommer antagligen att kräva någon sorts lagstiftande förändring. Då kommer detta att tröskas i arbetsgrupper, och där kommer man att diskutera frågorna i deras helhet.

Jag kan också lite grann känna: Det finns anledning att titta på fördelningsnycklarna, hur detta egentligen ska slå. Men vi återkommer till den frågan framöver.

Sammanhållen migrationspolitik fick jag en fråga om. Det är en fråga som vi tycker är oerhört viktig, att vi har en gemensam asylpolitik i hela EU. Alla medlemsländer ska ta ett ansvar när det gäller de här frågorna. För att få det till stånd tror jag att det krävs någon form av tvingande åtgärd, som den här omfördelningen, så att man får igång ett system med något slags fördelningsnyckel. Men jag tror också att det handlar om att andra länder måste bygga upp en kapacitet inom sina länder för att kunna ta emot asylsökande. Det handlar om man har institutioner som liknar Migrationsverket, så att de kan ta emot, men också att man har ett system för integration i fortsättningen. Det räcker inte att bara ha en lagstiftning på papper som man genomför, utan det gäller också att bygga upp kapaciteten i länderna, så att människor stannar kvar och har hyggliga förhållanden där.

Jag hoppas att jag har svarat på det mesta.

Anf.  260  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag tackar för svaret. Jag vill återkomma till kvotflyktingar. Vi har förstått att det är ett system som bygger på frivillighet. Men när den interna omfördelningen skulle vara tvingande förstår vi inte varför åtagandet att ta sig an ytterligare kvotflyktingar skulle vara frivilligt. Vi ställer oss tveksamma till det och skulle gärna vilja se en liten vassare formulering om att det faktiskt skulle vara förknippar med sanktioner, så att fler länder tog sitt ansvar.

Om alla länder i Europa tog lika stort ansvar som Sverige gör när det gäller kvotflyktingar skulle det kunna leda till att 100 000 människor skulle kunna finna en fristad i Europa. Det finns all anledning att titta på den frågan. Jag vill bara skicka med det till diskussionen, för det är en riktlinjedebatt nu.

Jag vill vara tydlig med att det är positivt att regeringen ser positivt på arbetskraftsinvandring, och jag förväntar mig och hoppas att regeringen driver det i Europa. Fler länder måste uppenbarligen öppna för arbetskraftsinvandring, om vi ska öppna för fler legala vägar. Många av dem som i dag flyr över Medelhavet är faktiskt ekonomiska flyktingar.

Jag förväntar mig och hoppas att regeringen driver den frågan. Vi har anmält en avvikande mening i det avseende tidigare. Jag vet inte om det finns anledning att göra det nu, eller om det är regeringens ståndpunkt att driva frågan om arbetskraftsinvandring.

Anf.  261  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

Jag ska återkomma till den frågan alldeles strax. Jag vill först säga något om omfördelning kontra kvotflyktingar eller vidarebosättning. Omfördelningsförslaget bygger på en mekanism som finns i dag i fördraget. Därvidlag kan man göra det tvingande på det sättet. När det gäller vidarebosättning finns det ingen möjlighet enligt EU-fördrag att tvinga staterna. Då blir det också svårt att kräva någon sanktion i den delen.

Jag håller med om att alla länder ska ta emot även när det gäller vidarebosättning. Det kommer regeringen att fortsätta driva i EU, för att öka trycket på de andra länderna. Det är inte okej att det är bara 14 av 28 som har ett vidarebosättningsprogram. Men det gäller att hitta ett stöd för det också, och det finns det inte riktigt i dag när det gäller vidarebosättning.

Som jag sa förut är vi positiva till arbetskraftsinvandring, och arbetskraftsinvandring finns också med som en del i agendan, att det är en viktig del i möjligheterna att få en ökad rörlighet, att även kunna ge ett skydd. Vi stöder de delar som har framförts i agendan.

Anf.  262  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna och oliklydande avvikande mening anmäld från Kristdemokraterna, men den är i sin tur nästan likalydande med Vänsterpartiets avvikande mening.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 2, Övriga frågor.

Anf.  263  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag är en informationspunkt om lagstiftningsförslag på inrikesområdet. Även här kommer ordförandeskapet att informera om förhandlingen som rör Cepol och Europol samt student- och forskardirektivet.

Statssekreteraren Catharina Espmark tog nog upp den här frågan förut, men upprepning är ju all kunskaps moder.

Anf.  264  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för det.

§ 8  Miljö

Statssekreterare Yvonne Ruwaida

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för miljö den 6 mars 2015

Återrapport från informellt ministermöte den 14-16 april 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för miljö den 15 juni 2015

Anf.  265  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statssekreterare Ruwaida hit. Vi har gått över till miljörådets agenda, och jag beklagar förseningen. Det finns en del frågor som har engagerat nämnden i dag.

Först vill jag höra om vi har någon muntlig återrapport från den 6 mars eller den 14–16 april utöver det skriftliga vi har fått.

Anf.  266  Statssekreterare YVONNE RUWAIDA:

Ni har fått en skriftlig rapport.

Anf.  267  ORDFÖRANDEN:

Har vi några frågor på detta? Jag finner inte att så är fallet.

Då kan vi gå direkt till dagordningspunkt 4 om nationella utsläpp av luftföroreningar.

Anf.  268  Statssekreterare YVONNE RUWAIDA:

Kommissionen presenterade i december 2013 ett luftvårdspaket som bland annat innehåller ett förslag till reviderat takdirektiv med bindande mål till 2030. Det är ett förslag som vi har väntat och som Sverige har varit pådrivande för att det ska presenteras.

Förslaget till direktiv har blivit starkt ifrågasatt av vissa medlemsstater, och förhandlingarna har gått långsamt framåt. Vid miljörådet den 15 juni har ordförandeskapet därför bjudit in till en orienteringsdebatt. Utgångs­punkten för diskussionen är att identifiera hinder men framför allt att fo­kusera på de lösningar och möjligheter som finns med ett reviderat tak­direktiv.

Varje år dör 400 000 européer en för tidig död på grund av luft­föroreningar. Europa behöver en stark och ambitiös luftvårdspolitik. I Sverige dör över 5 000 personer varje år en för tidig död på grund av luft­föroreningar, och hjärt- och kärlsjukdomar och andningsbesvär som orsakas av luftföroreningar kostar samhället 42 miljarder kronor årligen. Om vi ska komma till rätta med de miljö- och hälsorelaterade problemen som luftföroreningarna medför i Sverige måste utsläppen minska även i andra länder.

För att möta detta har kommissionen presenterat ett luftvårdspaket som bland annat innehåller ett förslag till reviderat takdirektiv med bindande mål till 2030.

Enligt kommissionens förslag ska gapet mellan vad som nås med dagens existerande lagstiftning och vad som maximalt kan nås med i dag kända tekniska åtgärder till 2030 minskas med 67 procent. Om detta genomförs uppskattas en halvering av den förtida dödligheten på grund av luftföroreningarna i Europa.

Vi befinner oss nu i ett läge där det handlar om att lösa upp de låsningar som finns och att komma vidare i förhandlingarna. Regeringen avser att fortsätta att verka för att förhandlingarna om ett reviderat takdirektiv kan slutföras så snart som möjligt så att EU kan börja fokusera på de åtgärder som behövs för att nå hälsomålet.

Regeringen stöder därför kommissionens ambitionsnivå fullt ut.

Anf.  269  JENS HOLM (V):

Jag vill ansluta mig till den avvikande meningen som vi hade i överläggningen den 11 juni, där vi bland annat vill ha fler och bindande delmål fram till 2030.

Vi vill ha mer av en sektorsvis uppställning där olika sektorer som sjöfart, transport, jordbruk och så vidare kan läggas in. Vi vill även att kvicksilver ska omfattas av takdirektivet.

Vi välkomnar att Sverige numera driver att det ska vara bindande mål fram till 2030.

Anf.  270  JOHAN HULTBERG (M):

Herr ordförande! Tack, statssekreteraren, för redogörelsen! Det är precis som statssekreteraren säger: Här krävs det verkligen internationell lagstiftning och internationell reglering.

Det här är ju ett exempel på varför EU i någon mening är vår viktigaste miljöorganisation. Vi har ett uppdrag i Miljömålsberedningen att titta på luftkvalitetsfrågorna, och i det arbetet är det alldeles uppenbart för oss i beredningen att det krävs mer av gränsöverskridande lagstiftning och att mycket av de bekymmer som vi har i Sverige är just relaterade till utsläpp i andra medlemsländer. Det här är alltså en väldigt viktig fråga.

Jag skulle vilja fråga hur Sverige agerar för att lösa upp de här låsningarna som statssekreteraren relaterade till och vilken bedömning statssekreteraren och regeringen gör när det gäller att kunna slutföra de här förhandlingarna. Tidigare har den svenska förhoppningen varit att vi ska kunna fatta ett beslut nästa år. Tror statssekreteraren att den förhoppningen fortfarande är realistisk, eller vilken prognos gör regeringen nu?

Anf.  271  Statssekreterare YVONNE RUWAIDA:

När det gäller frågorna från Jens Holm är det så att det här är en orienteringsdebatt som lite grann handlar om takdirektivets vara eller inte vara och inte en debatt om hur innehållet ska formuleras. Det är liksom det vi har kommit till nämnden för att få mandat för.

Det är lite av ett svar även på den andra frågan: Vi måste visa på möjligheterna med takdirektivet och visa att det finns ett stöd och att det också är positivt för ekonomi, hälsa och miljö att vi kommer vidare med den här frågan.

Det är alltså den typen av diskussion som kommer att föras under orienteringsdebatten. Vi bedömer att om man går in och pratar om att man ska göra mer eller går in och pratar om de frågor som Jens Holm tar upp så skulle det snarare bidra till att vi kan komma att sänka takdirektivet.

Nu handlar det om att se till att det blir fortsatta förhandlingar. Det är ett väldigt viktigt läge ur det perspektivet, och jag tror att vi kan vara klara med det om den här orienteringsdebatten landar positivt.

Anf.  272  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning, med en avvikande mening från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5 om klimatkonferensen.

Anf.  273  Statssekreterare YVONNE RUWAIDA:

På miljörådet den 15 juni, på måndag, ska en diskussion föras utifrån kommissionens meddelande om Parisprotokollet, om förhandlingsläget efter de tjänstemannaförhandlingar som precis avslutats i Bonn. Jag vill betona till EU-nämnden att förhandlingsläget utvecklas kontinuerligt under året inför COP 21 och att vi kommer att få anledning att återkomma till er, till exempel inför att rådsslutsatserna ska antas i september.

Ett brett deltagande och en hög ambition säkerställs bäst genom ett rättsligt bindande avtal, helst ett protokoll. Viktigt blir att avtalet har tydliga och rättsligt bindande bestämmelser om regelverk för mätning, rapportering och verifiering av utsläpp samt för efterlevnad.

De nationellt bestämda bidragen om utsläppsminskningar – INDC – bör omvandlas till bindande åtaganden. Frågan om åtagandenas rättsliga förankring är en av de svåraste frågorna att nå en överenskommelse om.

En förutsättning för att bli part till 2015-överenskommelsen ska vara att en part till kommissionen tar på sig ett åtagande för utsläppsbegränsningar. En önskvärd lösning vore att avtalet, i likhet med Kyotoprotokollet, träder i kraft när det har ratificerats av tillräckligt många parter till kommissionen och att dessa parter också står för en tillräckligt stor andel av världens utsläpp.

EU bör verka för att avtalet innehåller ett långsiktigt, vetenskapligt grundat mål för utsläppsminskningar som komplement till målet att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader.

Målet bör sända en tydlig signal om att vi är på väg mot ett samhälle utan utsläpp av växthusgaser. EU bör också ha en öppenhet för mål som pekar på vikten av förnybar energi och energieffektivisering.

För att signalera politisk balans mellan utsläppsbegränsningar och klimatanpassning verkar regeringen för att avtalet ska innehålla ett långsiktigt kvalitativt mål om resiliens mot klimatförändringarnas effekter.

Jag vill betona att vi ser klimatanpassning som en central pusselbit i ett nytt klimatavtal och avgörande för ett framgångsrikt klimatarbete.

Avtalet bör också omfatta en mekanism för bedömning och översyn av den samlade nivån av åtaganden för utsläppsbegränsningar som driver på parterna att höja sina åtaganden. En översyn bör ske vart femte år, och alla parter bör sträva mot femåriga åtagandeperioder och förbinda sig att alltid ha ett åtagande från 2020 och framåt. Nya åtaganden ska inte vara mindre ambitiösa än tidigare, utan nya åtaganden ska vara mer ambitiösa.

Regeringen anser att klimatfinansiering bör vara ett centralt element i 2015-överenskommelsen och betonar vikten av att EU agerar konstruktivt. Långsiktighet, dynamik och ökad förutsägbarhet behövs för klimatfinansiering samt teknikspridning och kapacitetsutbyggnad, utveckling av marknadsmekanismer och styrmedel för att stödja genomförandet av mål för utsläppsbegränsningar och anpassning.

I det sammanhanget är det viktigt med ett robust, gemensamt regelverk för användning av marknadsmekanismer som säkerställer att miljöintegriteten i avtalet bevaras.

I god tid innan Paris behöver EU både tydliggöra och kommunicera sina ställningstaganden i dessa frågor. Det är viktigt inte minst för att skapa allianser med de länder som är mest utsatta för klimatförändringarnas effekter.

Anf.  274  JENS HOLM (V):

Jag lyfter fram den avvikande mening som vi hade vid miljö- och jordbruksutskottet den 2 juni.

Vi vill att Sverige ska presentera ett eget klimatbidrag inför FN:s stora klimatkonferens i Paris, en så kallad INDC. I dagsläget har bara EU presenterat en sådan, men Sverige borde kunna presentera ett eget klimatbidrag som kompletterar och går utöver EU:s bidrag.

Där skulle Sverige kunna lyfta fram att EU:s utsläpp borde minskas med 60 procent, inte bara 40 procent, och att det här ska göras utan uppköp av osäkra krediter i andra länder. I ett sådant bidrag skulle Sverige också kunna lyfta fram de viktiga frågorna kring anpassning, tekniköverföring och finansiering med nya och additionella medel.

Sedan tycker jag att det är positivt och väldigt intressant med det resiliensmål som Sverige vill spela in i de här förhandlingarna, och vi från Vänsterpartiet förutsätter att vi får se mer konkreta förslag kring detta.

Anf.  275  JOHAN HULTBERG (M):

Herr ordförande! Till att börja med är det bra att vi vid överläggningar i miljö- och jordbruksutskottet i går kunde komma överens om att skärpa den svenska ståndpunkten en smula så att det nu står ”ska” när det gäller att en part till kommissionen ska ta på sig ett åtagande för utsläppsbegränsningar.

Det tycker jag är en väldigt viktigt förändring, även om den kan tyckas liten. Det är viktigt att det är tydligt att om man ska vara en del av kommissionen så krävs det också att man faktiskt genomför utsläppsminskningar. Det är ju det som krävs. Om vi de facto ska klara att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader räcker det inte att några få vidtar åtgärder för att sänka sina utsläpp, utan det krävs att många gör det.

Sedan vill jag också, herr ordförande, upprepa den avvikande mening som lämnades av allianspartierna i miljö- och jordbruksutskottet i går och som handlar om att vi ser det som viktigt att Parisavtalet utformas på ett sådant sätt att ambitionsnivån över tid kan höjas. I det sammanhanget tror vi att det är viktigt att Parisavtalet också innehåller flexibla mekanismer såsom dagens CDM och att det kan vara ett verktyg just för att på sikt också höja ambitionsnivån.

Anf.  276  ORDFÖRANDEN:

Var det å allianspartiernas vägnar? Eskil Erlandsson? Ja.

Anf.  277  LARS TYSKLIND (FP):

Då kan väl jag börja med att för Folkpartiets del, och jag tror för övriga allianspartier också, instämma med Hultberg.

Det är viktigt att konstatera att vi är väldigt eniga i Sveriges riksdag i sammanhangen om att vi ska få till så ambitiösa och bindande mål som möjligt. Men vi tycker ändå att det är viktigt att man från regeringens sida tar lite notis om vår avvikande mening, för det är ett konstruktivt sätt att försöka hitta en framkomlig väg att kunna höja ambitionen och se till att den vägen är tydligt öppen hela tiden.

Anf.  278  Statssekreterare YVONNE RUWAIDA:

När det gäller frågan om resiliensmål driver Sverige att det ska vara kvalitativt, att vi ska signalera minskad sårbarhet och ökad resiliens, men att det är viktigt nu att lyssna på vad de fattiga och sårbara länderna vill. Vi kommer därför att återkomma till EU-nämnden och även till utskottet när den diskussionen kommit lite längre. Men det är de principiella ingångarna.

När det gäller frågan om hur vi agerar i förhandlingarna utifrån att Sverige skulle lägga fram ett eget klimatmål är det ju så att EU agerar gemensamt i förhandlingarna. Det är EU som agerar som en enhet. Däremot driver Sverige på att vi ska ha höjda ambitioner genom att olika länder tar initiativ och visar att vi har mer klimatpolitik i närhet och att man skärper sina egna ambitioner i närtid.

Där är vi väldigt drivande. Vi ser till att Sverige har ökade ambitioner, och vi ser också till att pusha på andra länder så att de ska ha mer klimatarbete i närtid. Det arbetet pågår ju hela tiden. Men just i förhandlingarna talar EU gemensamt.

När det gäller frågan om marknadsmekanismer är vi överens om att den ska finnas med i Paris. Det är viktigt att det finns ett regelverk för dessa. Däremot kommer man inte att diskutera det i Paris. EU driver ju att det ska finnas en krok så att man kan diskutera det framöver. Vi vet att olika länder använder sig av olika mekanismer, och då måste det säkerställas att de utformas på ett sätt med bland annat bra miljöintegritet. Det är viktigt att det finns ett tydligt regelverk i framtiden.

Däremot kommer man inte i sak att diskutera i Paris hur regelverk ska se ut. Men det har jag även tagit upp här.

Har jag misslyckats med att svara på frågorna får ni återkomma.

Anf.  279  ORDFÖRANDEN:

Det kommer nog snart att märkas, men ingen begär ordet.

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Men det finns en avvikande mening från Vänsterpartiet samt en oliklydande avvikande mening från Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 6, Övriga frågor.

Anf.  280  Statssekreterare YVONNE RUWAIDA:

Det gäller marknadsstabilitetsreserven. Ordförandeskapet kommer vid en övrig punkt att informera om trilogöverenskommelsen mellan Europaparlamentet och rådet om marknadsstabilitetsreserven för EU ETS. Vi från regeringen välkomnar verkligen trilogöverenskommelsen. Viktiga frågor under förhandlingarna har varit: När ska reserven införas? Hur ska man behandla de 900 miljoner utsläppsrätter som redan undanhållits marknaden genom så kallad backloading?

Överenskommelsen mellan Europaparlamentet och rådet skapar förutsättningar för att minska överskottet redan innan 2020 och öka förutsättningarna för ett stärkt EU ETS. Vi tycker att det är positivt, och vi kommer tillsammans med andra likasinnade länder att välkomna denna överenskommelse på mötet.

Anf.  281  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi statssekreteraren med medarbetare för närvaron och önskar dem trevlig helg.

§ 9  Jordbruk och fiske

Statssekreterare Elisabeth Backteman

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 11 maj 2015

Återrapport från informellt möte ministermöte den 2 juni 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 16 juni 2015

Anf.  282  ORDFÖRANDEN:

Då vill jag börja med att beklaga förseningen. Det har varit många intressanta och viktiga ärenden för nämnden att behandla i dag.

Vi går direkt över till återrapporteringen från mötena den 11 maj och 2 juni. Finns det några muntliga tillägg utöver de skriftliga?

Anf.  283  Statssekreterare ELISABEH BACKTEMAN:

Nej.

Anf.  284  ORDFÖRANDEN:

Då går vi in på förordningen om ekologiska produkter, som vi har behandlat flera gånger här i nämnden.

Anf.  285  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Vid ministerrådsmötet i nästa vecka den 16 juni har det lettiska ordförandeskapet som målsättning att anta en allmän inriktning avseende förordningen om ekologisk produktion.

Det gjordes ett försök att nå en överenskommelse vid majrådet, men det misslyckades. Medlemsstaterna kunde inte enas i frågan om gränsvärden för otillåtna ämnen och kontroll. Därmed sköt man fram frågan till junirådet.

Nu har ordförandeskapet presenterat ett kompromissförslag för oss att ta ställning till. Det dokumentet har skickats över till riksdagen.

Låt mig inledningsvis upprepa det som ministern har sagt till er vid flera tidigare tillfällen. Frågan är viktig för regeringen då den har höga ambitioner för att öka den ekologiska produktionen och konsumtionen. Vi behöver regler som gynnar den ekologiska produktionen och marknaden och som kan bidra till en fortsatt positiv utveckling.

Som tidigare har nämnts har förhandlingarna gått i rätt riktning. Vi har fått gehör för de mest prioriterade svenska frågorna såsom till exempel att behålla undantagen i gällande lagstiftning för ekologisk produktion. Det kan gälla möjligheten att använda konventionellt utsäde och möjligheten till avhorning av nötkreatur.

Regeringen kommer att fortsätta att verka för att importreglerna inte ska missgynna u-länder eller försvåra handel med tredjeland.

Vidare kommer regeringen att verka för att gränsvärden inte införs, eftersom gränsvärden skulle innebära en belastning för sektorn.

Regeringen anser dock att det kan vara en fördel att ha en viss harmonisering av hanteringen vid förekomsten av otillåtna ämnen och är positiv till att detta utvecklas.

Avslutningsvis kommer regeringen även att verka för en riskbaserad kontroll och att de krav som ställs på detaljhandelsledet ska vara pro­portionerliga.

Regeringen avser att aktivt verka för att i fortsättningen få gehör för den svenska linjen i de prioriterade frågor som jag har redogjort för, både i rådet och i kommande förhandlingar med Europaparlamentet.

Efter överläggningarna i miljö- och jordbruksutskottet i går gjorde regeringen ett förtydligande i sin ståndpunkt med innebörden att om regeringen inte får gehör för sina prioriteringar bör den allmänna inriktningen inte stödjas, och kommissionen bör då uppmanas att dra tillbaka sitt förslag.

Regeringens bedömning är att den kompromiss som har presenterats av ordförandeskapet svarar väl mot de svenska prioriteringarna.

Anf.  286  JOHAN HULTBERG (M):

Det här är ju, som statssekreteraren sa, en fråga som vi har levt med under lång tid, både här i nämnden och i utskottet. Även regeringen har naturligtvis levt med den.

Det har rört sig i rätt riktning, men förslaget har i grunden varit väldigt hårt kritiserat över parti- och blockgränserna, från miljörörelsen, från lantbrukarna själva och från praktiskt taget alla håll och kanter.

Det var bra att vi i går inte bara fick till ett förtydligande i den svenska positionen utan även en skärpning om att Sverige och den svenska regeringen inte ska stödja ett förslag som inte främjar den svenska ekologiska produktionen. Regeringen ska helt enkelt verka för att kommissionen drar tillbaka förslaget om vi inte får gehör för de svenska prioriteringarna.

Det var viktigt att vi från oppositionen lyckades driva igenom den skärpningen av den svenska positionen. Det var välkommet. Det är viktigt att säga att det har gjorts en skärpning och inte bara ett förtydligande.

Anf.  287  ORDFÖRANDEN:

Förhoppningsvis kommer det förtydligandet aldrig att behöva realiseras i praktiken. Vi är framgångsrika när vi förhandlar, men det får vi återkomma till.

Anf.  288  JENS HOLM (V):

Jag vill understryka skärpningen av den svenska positionen. Den innebär också att Sverige verkligen måste slå näven i bordet, om det behövs, vid förhandlingarna nästa vecka, så att vi får ha kvar våra undantag. Svensk ekologisk produktion ska inte hotas av EU:s detaljkrav. Vi ska kunna fortsätta att bedriva ekologisk produktion såsom vi har gjort.

Det grundläggande problemet är att vi i Sverige har en ordning där det är branschen, producenterna och handeln som kommer överens om vad man ska ha för riktlinjer och kriterier för ekologisk odling. Här ville EU lägga sig i och detaljstyra, men om Sverige nu får gehör för de undantag som har redovisats här ser jag det då som att svensk ekologisk produktion inte är hotad.

Med den här skärpningen kan ni åka ned till förhandlingarna med lite mer råg i ryggen och stå upp för den svenska ekoproduktionen.

Anf.  289  LARS TYSKLIND (FP):

Jag vill också lyfta fram den här skärpningen som gjordes i går.

Till att börja med kan vi konstatera att det säkert finns argument för att vi måste landa detta på något sätt. Det gäller bland annat Lissabonfördraget.

När man tar del av de synpunkter som kommer från svenska branscher och miljöorganisationer visar det sig att det inte finns något uppenbart behov i Sverige av det här.

Det är viktigt att regeringen har konstaterat att med den här skärpningen avböjer vi detta och ber kommissionen att dra tillbaka förslaget. Det borde man kanske ha gjort tidigare.

Ett av argumenten för att man inte säger nej direkt hade vi en bra diskussion om i miljö- och jordbruksutskottet i går. Det var att Sverige skulle vara förhandlingsbart, och det har vi också diskuterat i andra sammanhang, även om det kanske inte alltid har fått gehör här i EU-nämnden. Vi kan ändå hävda dessa prioriteringar som vi ändå har hunnit så här långt med.

Jag vill lyfta fram en av dessa prioriteringar som vi från Folkpartiet tycker är oerhört viktig. Det är importreglerna från tredjeland. Vi bör se till att man med ett EU-system inte hindrar utvecklingsländerna att kunna utvecklas.

Anf.  290  ORDFÖRANDEN:

Då kommer jag till mig själv på talarlistan.

Den rimliga kompromissen, om det är något land som insisterar på något krav som många skulle tycka vara orimligt, är att det här ju är samma krav som gäller för EU-blomman. Om ett nationellt frivilligt märkningssystem vill ha hårdare krav på något område är de fria att ha det. Till exempel vill Krav i Sverige inte ha nitrit i sina köttberedningar medan EU-blomman tillåter det. Så det är en logisk kompromiss att man i så fall har ett frivilligt nationellt system.

Anf.  291  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Jag har egentligen inte något att tillägga eller några kommentarer. Man kan så klart orda länge om detta, men det finns i dag en förordning – det kan vi påminna oss om – på EU-nivå, så det finns redan en harmonisering på det här området. Förändringarna är också påkallade av justeringar som behöver göras av Lissabonfördraget. Det är bakgrunden till det hela.

Anf.  292  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns en samsyn i denna fråga och stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 5, Meddelande från kommis­sionen till rådet om ett samråd om fiskemöjligheter för 2016.

Anf.  293  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Kommissionen lämnar årligen ett meddelande till rådet om fiskemöjligheter för nästkommande år. Tanken med meddelandet är att underlätta förhandlingarna om kvoter och att göra processen mer transparent.

Själva förslagen om fiskemöjligheter kommer att presenteras i höst. I meddelandet presenterar kommissionen en tidsplan för när de olika förslagen kommer.

Regeringen är positiv till kommissionens framförhållning och tror att det har bidragit till ökad transparens och förutsägbarhet i kvotförhandlingarna.

Regeringen instämmer också i kommissionens målsättning att MSY ska vara det övergripande målet vid fastställande av fiskemöjligheter.

Anf.  294  ORDFÖRANDEN:

Förväntar sig statssekreteraren att det kommer att bli en diskussion på denna punkt?

Anf.  295  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Det kommer säkert att lämnas kommentarer. Det är väl bedömningen.

Anf.  296  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Då kommer vi till dagordningspunkt 6, Övriga frågor. Jag kan meddela att dagordningspunkterna a och b om djurhälsa och GMO är strukna, enligt den information som jag har fått.

Anf.  297  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Inte Djurhälsan såvitt vi känner till, men

GMO är struken, enligt uppgifter till oss.

Anf.  298  ORDFÖRANDEN:

Finns det några kommentarer från statssekreteraren i dessa frågor?

Anf.  299  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Nej. Jag svarar gärna på frågor.

Anf.  300  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor.

Då tackar vi för tålamodet, för redogörelsen och önskar en god helg.

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  JOHNNY SKALIN (SD) 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 2

Anf.  9  ESKIL ERLANDSSON (C) 3

Anf.  10  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 3

Anf.  11  JOHNNY SKALIN (SD) 3

Anf.  12  FREDRIK SCHULTE (M) 3

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  14  FREDRIK SCHULTE (M) 4

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  16  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  18  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  19  ARON MODIG (KD) 5

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  21  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  27  FREDRIK SCHULTE (M) 8

Anf.  28  PAVEL GAMOV (SD) 8

Anf.  29  JENS HOLM (V) 9

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  31  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 9

Anf.  32  FREDRIK SCHULTE (M) 10

Anf.  33  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  35  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  38  ESKIL ERLANDSSON (C) 11

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  40  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 12

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  42  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 12

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  44  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 12

Anf.  45  FREDRIK SCHULTE (M) 12

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  47  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 13

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  49  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 13

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  51  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 13

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  53  JENS HOLM (V) 14

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  55  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 14

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  57  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 14

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  59  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 15

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  61  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 15

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  63  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 15

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  65  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 15

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  67  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 15

Anf.  68  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  69  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 15

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  71  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 16

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  73  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 16

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  75  JOHNNY SKALIN (SD) 16

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  77  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 17

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  79  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 17

Anf.  80  JOHNNY SKALIN (SD) 17

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  82  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 18

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  84  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 18

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  86  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 18

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  88  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 19

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 19

§ 2  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (hälsa) 20

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  91  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 20

Anf.  92  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  93  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 20

Anf.  94  AMIR ADAN (M) 21

Anf.  95  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 21

Anf.  96  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  97  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 22

Anf.  98  ORDFÖRANDEN 22

§ 3  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (socialpolitik) 23

Anf.  99  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  100  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 23

Anf.  101  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  102  JESSIKA ROSWALL (M) 24

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  104  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 24

Anf.  105  JESSIKA ROSWALL (M) 24

Anf.  106  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 24

Anf.  107  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  108  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 24

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  110  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 25

Anf.  111  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  112  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 26

Anf.  113  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  114  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 26

Anf.  115  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  116  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 26

Anf.  117  PAVEL GAMOV (SD) 27

Anf.  118  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 27

Anf.  119  ORDFÖRANDEN 27

§ 4  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (socialpolitik) 28

Anf.  120  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  121  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 28

Anf.  122  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  123  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 28

Anf.  124  PAVEL GAMOV (SD) 29

Anf.  125  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 29

Anf.  126  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 29

Anf.  127  Departementssekreterare ANNA SCHÖLIN 29

Anf.  128  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  129  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 30

Anf.  130  ORDFÖRANDEN 30

§ 5  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättning) 31

Anf.  131  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  132  Statssekreterare IRENE WENNEMO 31

Anf.  133  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  134  Statssekreterare IRENE WENNEMO 31

Anf.  135  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  136  Statssekreterare IRENE WENNEMO 32

Anf.  137  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  138  Statssekreterare IRENE WENNEMO 32

Anf.  139  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  140  Statssekreterare IRENE WENNEMO 32

Anf.  141  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 33

Anf.  142  Statssekreterare IRENE WENNEMO 33

Anf.  143  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  144  Statssekreterare IRENE WENNEMO 33

Anf.  145  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  146  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 33

Anf.  147  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  148  Statssekreterare IRENE WENNEMO 33

Anf.  149  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  150  TINA ACKETOFT (FP) 34

Anf.  151  PAVEL GAMOV (SD) 34

Anf.  152  Statssekreterare IRENE WENNEMO 34

Anf.  153  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  154  Statssekreterare IRENE WENNEMO 34

Anf.  155  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  156  Statssekreterare IRENE WENNEMO 35

Anf.  157  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  158  Statssekreterare IRENE WENNEMO 35

Anf.  159  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  160  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 35

Anf.  161  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  162  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 36

Anf.  163  PAVEL GAMOV (SD) 36

Anf.  164  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  165  Statssekreterare IRENE WENNEMO 36

Anf.  166  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  167  Statssekreterare IRENE WENNEMO 37

Anf.  168  ORDFÖRANDEN 37

§ 6  Rättsliga och inrikes frågor 38

Anf.  169  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  170  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 38

Anf.  171  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  172  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 38

Anf.  173  KRISTER HAMMARBERGH (M) 38

Anf.  174  TINA ACKETOFT (FP) 38

Anf.  175  ESKIL ERLANDSSON (C) 39

Anf.  176  JENS HOLM (V) 39

Anf.  177  PAVEL GAMOV (SD) 39

Anf.  178  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  179  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 40

Anf.  180  JOHNNY SKALIN (SD) 40

Anf.  181  KRISTER HAMMARBERGH (M) 41

Anf.  182  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  183  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 41

Anf.  184  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  185  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 41

Anf.  186  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  187  ESKIL ERLANDSSON (C) 42

Anf.  188  PAVEL GAMOV (SD) 42

Anf.  189  JENS HOLM (V) 42

Anf.  190  KRISTER HAMMARBERGH (M) 42

Anf.  191  CAROLINE SZYBER (KD) 43

Anf.  192  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  193  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 43

Anf.  194  FREDRIK SCHULTE (M) 44

Anf.  195  KRISTER HAMMARBERGH (M) 44

Anf.  196  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  197  CAROLINE SZYBER (KD) 45

Anf.  198  PAVEL GAMOV (SD) 45

Anf.  199  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  200  LAWEN REDAR (S) 46

Anf.  201  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 46

Anf.  202  KRISTER HAMMARBERGH (M) 47

Anf.  203  FREDRIK SCHULTE (M) 47

Anf.  204  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 47

Anf.  205  KRISTER HAMMARBERGH (M) 47

Anf.  206  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 47

Anf.  207  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  208  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 48

Anf.  209  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  210  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 49

Anf.  211  ORDFÖRANDEN 49

§ 7  Rättsliga och inrikes frågor 50

Anf.  212  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  213  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK 50

Anf.  214  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  215  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK 50

Anf.  216  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  217  PAVEL GAMOV (SD) 52

Anf.  218  JENS HOLM (V) 52

Anf.  219  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  220  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK 53

Anf.  221  Ämnessakkunniga FRIDA PERSSON 53

Anf.  222  ORDFÖRANDEN 54

Anf.  223  Ämnessakkunniga FRIDA PERSSON 54

Anf.  224  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK 54

Anf.  225  ORDFÖRANDEN 54

Anf.  226  PAVEL GAMOV (SD) 54

Anf.  227  ORDFÖRANDEN 54

Anf.  228  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK 54

Anf.  229  KRISTER HAMMARBERGH (M) 55

Anf.  230  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK 55

Anf.  231  ORDFÖRANDEN 55

Anf.  232  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK 56

Anf.  233  ORDFÖRANDEN 56

Anf.  234  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK 56

Anf.  235  ORDFÖRANDEN 56

Anf.  236  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK 56

Anf.  237  ORDFÖRANDEN 56

Anf.  238  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK 56

Anf.  239  ORDFÖRANDEN 56

Anf.  240  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK 56

Anf.  241  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  242  Statssekreterare CATHARINA ESPMARK 57

Anf.  243  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  244  Statssekreterare LARS WESTBRATT 57

Anf.  245  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  246  CAROLINE SZYBER (KD) 58

Anf.  247  TINA ACKETOFT (FP) 58

Anf.  248  Statssekreterare LARS WESTBRATT 58

Anf.  249  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  250  Statssekreterare LARS WESTBRATT 58

Anf.  251  ORDFÖRANDEN 60

Anf.  252  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 61

Anf.  253  PAVEL GAMOV (SD) 62

Anf.  254  CAROLINE SZYBER (KD) 62

Anf.  255  TINA ACKETOFT (FP) 62

Anf.  256  JENS HOLM (V) 63

Anf.  257  ESKIL ERLANDSSON (C) 63

Anf.  258  ORDFÖRANDEN 63

Anf.  259  Statssekreterare LARS WESTBRATT 63

Anf.  260  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 65

Anf.  261  Statssekreterare LARS WESTBRATT 65

Anf.  262  ORDFÖRANDEN 66

Anf.  263  Statssekreterare LARS WESTBRATT 66

Anf.  264  ORDFÖRANDEN 66

§ 8  Miljö 67

Anf.  265  ORDFÖRANDEN 67

Anf.  266  Statssekreterare YVONNE RUWAIDA 67

Anf.  267  ORDFÖRANDEN 67

Anf.  268  Statssekreterare YVONNE RUWAIDA 67

Anf.  269  JENS HOLM (V) 68

Anf.  270  JOHAN HULTBERG (M) 68

Anf.  271  Statssekreterare YVONNE RUWAIDA 68

Anf.  272  ORDFÖRANDEN 69

Anf.  273  Statssekreterare YVONNE RUWAIDA 69

Anf.  274  JENS HOLM (V) 70

Anf.  275  JOHAN HULTBERG (M) 70

Anf.  276  ORDFÖRANDEN 70

Anf.  277  LARS TYSKLIND (FP) 70

Anf.  278  Statssekreterare YVONNE RUWAIDA 71

Anf.  279  ORDFÖRANDEN 71

Anf.  280  Statssekreterare YVONNE RUWAIDA 71

Anf.  281  ORDFÖRANDEN 72

§ 9  Jordbruk och fiske 73

Anf.  282  ORDFÖRANDEN 73

Anf.  283  Statssekreterare ELISABEH BACKTEMAN 73

Anf.  284  ORDFÖRANDEN 73

Anf.  285  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN 73

Anf.  286  JOHAN HULTBERG (M) 74

Anf.  287  ORDFÖRANDEN 74

Anf.  288  JENS HOLM (V) 74

Anf.  289  LARS TYSKLIND (FP) 75

Anf.  290  ORDFÖRANDEN 75

Anf.  291  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN 75

Anf.  292  ORDFÖRANDEN 75

Anf.  293  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN 75

Anf.  294  ORDFÖRANDEN 76

Anf.  295  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN 76

Anf.  296  ORDFÖRANDEN 76

Anf.  297  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN 76

Anf.  298  ORDFÖRANDEN 76

Anf.  299  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN 76

Anf.  300  ORDFÖRANDEN 76