Fredagen den 28 juni 2013

EU-nämndens uppteckningar 2012/13:46

1 §  Återrapportering från Europeiska rådet

Statsminister Fredrik Reinfeldt

Återrapportering från möte i Europeiska rådet den 27–28 juni 2013

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag överlämnar ordet till statsministern för återrapport från Europeiska rådet.

Anf.  2  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Det kommer att ta en stund, för det är en del att rapportera.

Herr ordförande, ledamöter av riksdagens EU-nämnd! Europeiska rådet har träffats i Bryssel i går och i dag, och mötet har precis avslutats.

Vi har nått en överenskommelse med Europaparlamentet om EU:s flerårsbudget på grundval av de förhandlingar som det irländska ordförandeskapet har fört i rådets namn. I övrigt har diskussionerna framför allt handlat om den höga ungdomsarbetslösheten som ju plågar många länder i Europa. Vi har också diskuterat de rekommendationer som Europeiska kommissionen har lagt fram om medlemsländernas ekonomiska politik. Även den tillväxtpakt som vi fattade beslut om förra året har berörts. Likaså har vi gjort en avstämning vad gäller fördjupningsarbetet inom ramen för den ekonomiska monetära unionen. Det har också pågått en längre tid. Slutligen har frågan om öppna medlemskapsförhandlingar med Serbien stått på agendan liksom kommissionens förslag att bevilja Lettland inträde i eurosamarbetet den 1 januari 2014.

Herr ordförande! Låt mig börja med att redogöra för överenskommelsen om EU:s flerårsbudget. Överenskommelsen är i linje med uppgörelsen om EU:s långtidsbudget i Europeiska rådet i februari. Utgiftstaket för åtaganden ligger fast på 960 miljarder euro, och utgiftstaket för betalningar ligger fast på 908 miljarder euro. Även den svenska rabatten förblir oförändrad.

Överenskommelsen innebär att vi enats om att öka flexibiliteten i budgeten. Detta görs bland annat genom att outnyttjade marginaler för åtaganden och betalningar i stor utsträckning i dag kan flyttas över till nästkommande år. Detta är helt i linje med överenskommelsen vid toppmötet i februari.

Vi har också enats om en tidigareläggning av utbetalningar för det särskilda ungdomsarbetslöshetsinitiativet. Det begränsar sig till åren 2014–2015. Likaså har vi enats om en halvtidsöversyn av budgetramen där eventuella förändringar ska beslutas med enhällighet. Överenskommelsen innebär att rådet åtar sig att gå vidare med en tilläggsbudget för 2013. Dessutom har vi enats om en översyn av egnamedelsystemet som ska ligga till grund för eventuella framtida kommissionsförslag. Nu kvarstår en omröstning i Europaparlamentet nästa vecka innan överenskommelsen om EU:s nästa långtidsbudget är slutligt i hamn.

Herr ordförande! Vi har haft bra diskussioner om ungdomsarbetslösheten, en av våra svåraste utmaningar. Medlemsländerna har redogjort för sin situation och utbytt erfarenheter.

Från svensk sida har vi pekat på att det kanske allra viktigaste på nationell nivå är att skapa rätt förutsättningar för fler jobb. Strukturreformer, bättre fungerande arbetsmarknader samt ordning och reda i statsfinanserna – allt detta lägger grund för tillväxt och ökad sysselsättning.

Vi har antagit slutsatser som bekräftar att vi tidigarelägger ungdomsarbetslöshetsinitiativet på 6 miljarder euro. De börjar utbetalas första gången den 7 januari 2014. Detta innebär att insatser ska riktas till regioner med mer än 25 procents ungdomsarbetslöshet. Merparten av pengarna kommer att gå till ett fåtal länder, nämligen Storbritannien, Italien och Spanien. Men även Sverige får del av en viss del.

Slutsatserna understryker vikten av att fokusera på ungdomsarbetslösheten vid användning av strukturfonderna och den europeiska socialfonden och också på EIB-initiativ som kommer på området. Dessutom har vi beslutat att på olika sätt främja användandet av lärlingssystem och att underlätta rörligheten över gränserna för arbetssökande, bland annat genom att stärka samarbetet mellan arbetsförmedlingarna i olika länder.

I stora delar handlar arbetsmarknadsfrågorna om insatser på nationell nivå. Vi har därför enats om att länderna själva bland annat ska öka insatserna för dem som står längst från arbetsmarknaden, stärka länken mellan utbildning och arbetsliv, modernisera våra utbildningssystem och främja entreprenörskap.

Herr ordförande! Vi har allmänt ställt oss bakom de landspecifika rekommendationerna som är en del av den så kallade europeiska terminen. Rekommendationerna i kommissionens förslag till varje enskild medlemsstat avser de områden där länderna bör prioritera deras ekonomiska politik för att bidra till att EU ska uppnå målen i EU 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning.

Vi har även kommit överens om en så kallad investeringsplan där ökad finansiering till små och medelstora företag prioriteras. Delar i denna är för det första en snabb implementering av flerårsbudgeten, MFF, och de delar som särskilt rör EU 2020-strategin, innovation och konkurrenskraft, för det andra att accelerera pilotfasen med projektobligationer, för det tredje ökade EIB-utlåningar på den kapitalhöjning som har gjorts, alltså att öka utlåningen med 40 procent över tiden 2013–2014, och till sist att öka utlåningen till små och medelstora företag genom så kallade gemensamma garantiinstrument av EIB och kommissionen.

Från svensk sida har vi lyft fram den andra delen av tillväxtpakten, om att effektivisera den inre marknaden och öka den externa handeln. Vi menar att detta kanske till och med betyder mer för EU:s tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning än de lån som nu har diskuterats. Vi har fått in en bra slutsatstext om detta och ber kommissionen att särskilt rapportera om hur tjänstehandeln faktiskt fungerar inför vår diskussion om den europeiska tjänstemarknaden vid Europeiska rådets möte i oktober.

Herr ordförande! I dag har vi stämt av läget och antagit slutsatser vad gäller arbetet med fördjupning av den ekonomiska och monetära unionen. Det som står i centrum nu är bankunionen och finansministrarnas överenskommelse om krishanteringsramverket. Denna ska nu förhandlas med parlamentet och förväntas antas före årets slut.

Kommissionen kommer senare i sommar att lägga fram sitt förslag till en gemensam avvecklingsmekanism för banker i kris. Ambitionen är att den ska kunna antas före valen till Europaparlamentet nästa år.

Kommissionen kommer också i höst att lägga fram förslag om en så kallad ex antesamordning av större ekonomiska reformer. Man kommer också att arbeta vidare med de så kallade reformkontrakten och en eventuell associerad finansiell mekanism. Detta kommer enbart att gälla eurozonen men vara frivilligt för andra länder. Kommissionen kommer även att lägga fram ett meddelande om det som kallas den sociala dimensionen av EMU.

Inga beslut om dessa frågor har dock fattats vid detta toppmöte, utan vi återkommer till dessa frågor vid toppmötena i oktober och december.

Från svensk sida ser vi i detta läge inga behov av ytterligare EMU-fördjupning. Vi vill i stället fokusera på tillämpning av betydande förstärkning och det ekonomisk-politiska regelverk som redan finns, alltså det som vi kallar six pack, two pack, finanspakt.

Vi behöver en öppen debatt och gedigen analys med konsekvensbedömningar. Vill man göra förändringar i det ekonomiska samarbetet ska de i alla delar ha demokratisk förankring och ge möjlighet till ett effektivt ansvarsutkrävande. I allt detta bör också EU:s sammanhållning och den inre marknaden värnas. Frågor som berör hela EU ska diskuteras inom ramen för EU-27. Processerna bör i den mån det är möjligt dessutom samordnas med den europeiska terminen. I samband med EMU-diskussionerna välkomnas Lettlands euroansökan.

Herr ordförande! Vi har också antagit slutsatser om en rad övriga frågor. Kommissionen uppmanas att snabbt och konstruktivt bistå de länder i Centraleuropa som på senare tid drabbats av översvämningar, så att det stöd som utgår från EU:s olika fonder kan beslutas och genomföras snarast.

Beträffande utvidgningen har vi beslutat att medlemskapsförhandlingar med Serbien ska inledas. Den första konferensen ska hållas senast i januari. Innan dess ska ett förhandlingsramverk antas av rådet och bekräftas av Europeiska rådet. Samtidigt med detta beslut har vi godkänt att förhandlingar med Kosovo inleds om ett stabiliseringsavtal i syfte att knyta landet närmare EU.

Vi har också beslutat att i juni 2014 återkomma till frågan om det framtida samarbetet på det rättsliga området. Man kan säga att det är en efterföljare till det så kallade Stockholmsprogrammet.

Cypern har begärt ytterligare hjälp till följd av den ekonomiska krisen i landet. Rådet och Europaparlamentet ska nu undersöka på vilket sätt man kan gå Cypern till mötes på grundval av den utökade flexibiliteten som nu finns inom MFF.

Slutligen har vi fått en kort avrapportering från Herman Van Rompuy om de möten som nyligen ägt rum med EU:s strategiska partner.

Herr ordförande! Med detta är jag redo för nämndens kommentarer eller frågor.

Anf.  3  MARIE GRANLUND (S):

Jag vill tacka statsministern för redogörelsen.

Jag ska fatta mig kort. Självklart står vi bakom de synpunkter som vi förde fram inför Europeiska rådet. Vi har emellertid ett par synpunkter. När det gäller flerårsbudgeten förstår jag att man inte kommer längre. Det är trots allt bra att man har kommit i mål.

Vi är inte glada för detta med flexibiliteten. Vi var det inte tidigare och är det inte nu. Vi tycker inte om detta med översyn av egna medel, men jag vet att regeringen har samma uppfattning som vi om detta, och det var ändå viktigt att komma i mål.

Jag har en fråga om detta med ungdomsarbetslösheten. Det är bra att frågan lyfts fram. Sedan kan man ju tycka att det är väldigt tråkigt att Sverige har en så hög ungdomsarbetslöshet att vi behöver komma i åtnjutande av de här medlen.

Då är min fråga: Kommer regeringen nu att utarbeta en plan för att få del av de här pengarna så att man kan göra ett bra jobb för att bekämpa ungdomsarbetslösheten?

Anf.  4  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Herr ordförande! Vi är som sagt överens i de olika delar som Marie Granlund tar upp. Vi tror, som jag redogjorde för nämnden, att det kan (ohörbart) som jag redovisade. För de regioner det är tänkt att användas ska vi naturligtvis sätta upp en plan för.

Jag vill samtidigt understryka att det handlar om en fyramånadersgräns i utförandet av detta som vi i grunden tycker är alltför sent. Vi tycker att man ska få hjälp väsentligt tidigare. De resurser vi får tillgång till ska vi arbeta med i de regioner där man ha rätt att ta del av detta.

Anf.  5  GUSTAV BLIX (M):

Herr ordförande! Tack, statsministern, för återrapporten. Jag vill egentligen inte rikta någon fråga till statsministern i det här läget utan tacka för goda insatser. Jag konstaterar att jag givetvis hade velat se en ännu bättre budgetöverenskommelse. Men utifrån de givna förhandlingsramarna får vi vara nöjda med den överenskommelse vi har fått på plats. Det är skönt att vi nu har fått ett ramverk på plats för de kommande sju åren. Med det har jag egentligen inget annat att säga och tillföra.

Anf.  6  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Herr ordförande! Tack så mycket, statsministern, för återrapporten!

Jag har tre frågor. Den första gäller översynen av egna medel. Blev det några förändringar utifrån de slutsatstexter som vi hade inför EU-toppmötet? Det är en viktig fråga för oss.

Den andra frågan gäller strukturfonderna och EIB. Blev det några skrivningar som jag önskade om gröna klimatsäkra investeringar, eller blev det så vaga formuleringar som det fanns i utkast i toppmötesnoteringarna?

Den tredje frågan är om Turkiet eller Syrien diskuterades antingen på mötet eller i korridoren.

Anf.  7  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Herr ordförande! Översyn av egna medel innebär ett uppdrag åt kommissionen att återkomma om. Marie Granlund påpekade och jag vill understryka att vi har i MFF-förhandlingar hållit emot idén att expandera möjligheten till egna medel. Vi har inte ändrat uppfattning och uppfattar inte att vi har gått med på någon ny text.

EIB-formuleringarna förändrades inte. Det som är många länders utgångspunkt är att de vill vara säkra på att få större access. De nämner också väldigt ofta exempel på att de har fått nej till att få tillgång till olika medel, bara för att ge en bild av vad det är för typ av diskussion vi egentligen har fört kopplat till Europeiska investeringsbanken. Verkställande chefen Hoyer var också närvarande under mötet.

Svaret på Ulf Holms fråga är att någon sådan textjustering som Ulf Holm efterfrågade inte har gjorts.

Turkiet och kopplingen till Syrien har inte diskuterats, och faktiskt inte heller i korridoren.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Jag har några funderingar kring statsministerns redovisning, som jag för övrigt också vill tacka för.

Det är kanske på sin plats inför ett uppehåll snart i våra olika rådskonstellationer att konstatera att det ändå varit ett ganska bra år för Europeiska unionen med långtidsbudget på plats och flera delar i det som kallas bankunionen också på plats på ett sätt som har varit tillfredsställande inte minst för svensk del och samtidigt stärkt samarbetet inom unionen.

Med det sagt återkommer statsministern flera gånger till de små och medelstora företagen och betonar deras betydelse inte minst när det gäller möjligheten att skapa ny sysselsättning. Om jag inte minns fel betonades också små och medelstora företag när det gällde den investeringsplan som nu har antagits på Europeiska rådet.

Jag skulle vara intresserad av att få veta på vilket sätt som unionen nu har garanterat sig om att det verkligen är små och medelstora företag som kommer att få ökade möjligheter genom de beslut som är fattade.

Det andra, och det berörde statsministern i slutet av sitt anförande, gällde de strategiska förhandlingar som unionen nu har med utomstående parter och som Van Rompuy gav en information om. Jag misstänker att detta bland annat handlar om ett frihandelsavtal med USA. Det skulle vara intressant att få veta om de nyheter som gavs var positiva.

Anf.  9  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Herr ordförande! Jag ska anmäla att i början av mötet, och också innan talman Schulz talade, hade vi ett möte med sociala partner varav en var företrädd av svensk ordförande som talade om strukturen för små och medelstora företag i Europa. Hennes utgångspunkt var att betona bland annat access till finansiering som är direkt riktad till små och medelstora företag.

Det står också i slutsatstexterna att det ska utarbetas på ett sätt så att det kommer små och medelstora företag till del. De nämnde också att det är tusentals företag som nu får ta del av pengarna som kapitalinjektionen eller kapitaltillskottet till EIB medger.

Det är klart att det är viktigt över hela Europa. Det är kanske än viktigare i de länder där det finansiella systemet fortsatt inte är fullt ut fungerande eller bottenfruset. Det tycker jag nog att vi fick en redovisning av. Det nämns som en viktig aspekt.

Återigen ska dock nämnas – och det betonade också Hoyer – att det är en bank. Den måste hålla rätt kriterier för att inte utsätta sig för stor risk. Då kommer dess trovärdighet på marknaden att ifrågasättas.

Det gör att många kan vittna om företag och individer som inte tycker att de har fått de lån som de önskar. Men det kan vara att de faller i kreditprövningen.

När det gäller frihandelsavtalet med USA återkom jag flera gånger till detta – och det har också andra länder gjort – som en väg till jobb och ökad tillväxt för Europa. Det reflekteras också i slutsatstexterna.

Vi det här toppmötet fördjupade vi oss inte i om hur öppningen av detta gentemot USA går. Jag vet att det fortsatt försiggår diskussioner om själva mandatets räckvidd. Men vi har inte diskuterat det.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Finns det någon representant för Centerpartiet som är med på telefon? Vi har inte kunnat uppfatta det tidigare här. Det finns det inte.

Anf.  11  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Också jag vill tacka statsministern för redogörelsen. Det var intressant att få ta del av vad som hänt på mötet.

Statsministern nämner att utgiftstaken i flerårsbudgeten ligger fast och att den svenska rabatten också ligger fast. Däremot kan jag notera att den ökade flexibiliteten medför att Sveriges nettoavgift sannolikt ökar. Jag skulle inte tro att statsministern känner till i vilken grad den svenska avgiften i så fall ökar. Det bör vara ganska svårt att beräkna i det här läget.

Det är en tråkig utveckling att vi fortsatt ska vara ett av de länder som betalar allra mest för medlemskapet i unionen. Jag hade hellre sett att större delen av pengarna kunde satsas här i Sverige.

Det gäller också ungdomsarbetslösheten och ungdomsinitiativet som man har beslutat och godkänt där, precis som statsministern säger, merparten av pengarna går till Spanien, Italien och Storbritannien. Även det beslutet innebär att vår andel av EU-avgiften inskränks på så sätt att vi betalar väsentligt mer än vad andra länder gör.

Man kan tycka att vi totalt har ett mindre behov av det. Men det tycker inte jag. Svenska skattebetalarnas pengar ska i första hand utgå från de svenska skattebetalarnas behov. Vi har trots allt fortsatt väldigt höga ungdomsarbetslöshetssiffror även här i Sverige.

Sedan har vi detta med de landspecifika rekommendationerna som statsministern och regeringen ställt sig bakom. Jag vill kommentera också den saken. Statsministern har tidigare hävdat att man är tacksam för de rekommendationer man kan få och också får rekommendationer från IMF.

Jag vill bara påtala att jag aldrig hört talas om att regeringen eller statsministern åker till IMF och ställer sig bekom de specifika rekommendationer som lämnas av den.

Anf.  12  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Herr ordförande! Jag redovisade i februari om förhandlingarna att det var viktigt för oss att försöka hålla en nivå under 960 miljarder euro för sju år för åtaganden, detta sett i ljuset av att kommissionens förslag hade legat 100 miljarder högre.

Det var en betydande framgång att vi lyckades komma ned till 960 miljarder och samtidigt det vi kallar betalningar på 908. Det förutsågs att mot detta skulle vi få en utökad flexibilitet i användandet av medlen.

Jag vill understryka att vi tidigare i stället ofta har haft årliga budgetförhandlingar då denna typ av tillkommande äskanden har kommit. Med en ökad flexibilitet är det rätt att säga att man inte kan exakt veta vad den svenska avgiften blir.

Det är av det enkla skälet – och det minns jag att vi talade mycket om – att vi förhandlar mycket i åtaganden, men vår medlemsavgift betalas utifrån betalningarna. Det kopplas till hur mycket pengar man använder, helt enkelt. Även om flexibiliteten utökas ska ändå pengarna gå till olika ändamål. Det definierar sedan i sin tur den svenska avgiften.

Vår bedömning är fortsatt att vi talar om realt oförändrad eller hyggligt stabil svensk medlemsavgift i skarp kontrast till den mycket kraftiga ökning som vi prognostiserade först.

Vad sedan gäller landspecifika rekommendationer är det en ordning vi använt några gånger att vi, som det heter, markerar ett stöd för de uttryckta rekommendationerna. Men detta sker inom ramen för hur den europeiska terminen fungerar.

Vi får nationella rekommendationer som vi sedan har nationellt ansvar för och kompetens att följa upp och redovisa hur vi sedan hanterar. Det märktes också under sammanträdet. Många välkomnade en hel del synpunkter som de har fått av kommissionen men markerade att de i alla delar inte kommer att följa dessa rekommendationer. Man får kanske i stället redovisa att man gör något annat för att komma åt de samhällsproblem som har redovisats.

Anf.  13  LARS OHLY (V):

Herr ordförande! Vi står naturligtvis kvar vid alla de synpunkter vi har haft i processen inför Europeiska rådet och inte minst de vi hade i onsdags. Jag har några kommentarer.

Om jag går till den fleråriga budgetramen menar jag att det inte blev helt lyckat, men det är inte regeringens fel. Som jag bedömer det är det stora problemet att vi har en medinflytandeprocess för EU-parlamentet. Det gör att en hyfsad överenskommelse i Europeiska rådet urvattnas och blir sämre i de förhandlingar som tar vid.

Särskilt missnöjda är vi med den ökade flexibiliteten för budgeten. Jag menar att det inte är regeringens ansvar i första hand utan att det beror på att de förhandlingar som sker har lett till det.

När det gäller de landspecifika rekommendationerna sade jag i onsdags och har sagt under ett flertal tillfällen att EU inte bör syssla med det. Det är en typ av rekommendationer som länderna ändå inte behöver följa. Det är orimligt att man lägger ned arbete på den typen av rekommendationer som länderna sedan får göra vad de vill med.

Dessutom är det ett uttryck för den syn på politik som innebär att det finns någon sorts politik höjd över motsättningar. Det handlar om någon sorts politisk facit eller den enda vägens politik. Det är jag mycket starkt emot. Jag menar att det inte finns något sådant.

I övrigt när det gäller toppmötets olika delar finner jag inte någon anledning att skarpt kritisera regeringen utan ser att man på en del punkter har nått hyfsat resultat. På andra punkter har det blivit lite mindre dåligt, till exempel vad gäller stärkningen av EMU, än vad vi trodde från början, även om jag menar att det fortfarande går åt fel håll.

Anf.  14  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Egentligen vill jag bara hålla med om Lars Ohlys beskrivning. Det kan vara notabelt. Vi har ju sett den fördelning som jag tror blir ganska vanlig här. Kommissionen föreslår en expansiv budget, som rådet sedan försöker få ned och banta – allra tydligast den grupp av länder där Sverige har ingått, som inte är så väldigt många, som ni har förstått. Sedan försöker Europaparlamentet få den att bli mer expansiv igen.

Det kan vara notabelt att minnas detta för framtiden; jag tror att den rollfördelningen kommer att bestå.

Anf.  15  CAROLINE SZYBER (KD):

Herr ordförande! Tack, statsministern, för återrapporten!

Det verkar på det stora hela ha varit ett bra möte med viktiga steg som har tagits i rätt riktning, även om vi, precis som andra har varit inne på, kanske ville ha lite andra slutsatser. Men det är som sagt viktigt att detta över huvud taget kommer i mål.

Jag har en fråga, och det är om du skulle kunna berätta lite mer om vad det är för satsningar som nu görs och som även Sverige får ta del av för att motverka ungdomsarbetslöshet.

Anf.  16  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Den specifika satsningen är angiven till 6 miljarder mot ungdomsarbetslöshet, och man har talat om åren 2014–2015. I medierna hemma i Sverige har det utifrån Van Rompuys och Barrosos presskonferens beskrivits som att det snarare blir 8. Då menar man att det efter åren 2014 och 2015 är fem år till på denna budgetperiod, och man förutser att minst 2 miljarder ytterligare kommer att gå till att finansiera en sådan här ungdomsgaranti.

Den ska nu utformas, som det står i slutsatstexterna, för gruppen mellan 15 och 24 år i regioner i Europa där arbetslösheten överstiger 25 procent. Sedan redovisade jag vår preliminära bedömning – jag säger preliminära, för vi baserar oss på siffror från 2011 när vi säger detta – hur vi tror att det kommer att fördelas.

Det är väl det mest konkreta. Vi har inte nu sagt att EIB skulle få ytterligare kapital, men EIB-chefen Hoyer sade i och för sig: Ja, fast med den förstärkning ni har gjort och med de hävstänger man jobbar med i en finansiell institution finns det nu fullgoda möjligheter att agera på kreditmarknaden – med de restriktioner som följer av att det måste ske på ett sätt att man behåller trovärdigheten på marknaden om man minns att det är en bank vi talar om. Där måste man helt enkelt kvalificera sig för att få ta del av deras resurser.

Det är väl det i resurshänseende mest påtagliga.

Sedan vill jag understryka, vilket jag har sagt flera gånger, att vi tror att det är andra saker som är mer avgörande för vart sysselsättningen tar vägen, alltså hur inre marknaden fungerar, tjänstehandeln, digitaliseringsagendan, frihandelsavtalen. Men det är, för att i de här första delarna ändå försöka vara konkret om det slutsatserna gäller, just de här siffrorna.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Innan vi fortsätter noterar vi att Gunnar Andrén, Folkpartiet, nu också finns i vår sammanträdessal.

Anf.  18  BÖRJE VESTLUND (S):

Herr ordförande! Tack, statsministern, för återrapporten!

Jag har ett par frågor kring framför allt investering i små och medelstora företag. Konkret, vad skulle det kunna innebära? Det låter ju bra på papperet, men vad skulle det kunna innebära konkret?

Vad är det för skillnad på att underlätta finansieringen av små och medelstora företag och investeringar i små och medelstora företag? Jag tycker att det är väldigt oklart i den delen.

Slutligen skulle jag också vilja fråga: Är det statsministerns uppfattning att få fart på den inre marknaden, att få en bättre ordning på den inre marknaden, skulle kunna lösa den ungdomsarbetslöshet som finns akut just nu?

Anf.  19  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

I den delen menar jag att en fullt ut fungerande inre marknad skulle vara väldigt jobbskapande. Vi har skrivningar som handlar om att bredda Erasmusprogram och uppmuntra till rörlighet. Det handlar ofta om unga människor. Frihandelsavtal, som skulle göra att vi handlar mer mellan USA och Europa, tror jag också skulle skapa grund för fler jobb.

Sedan är inte det automatiskt samma sak som att just ungdomar får jobb, utan då måste man också jobba med anställbarhet och att sänka trösklar. I det sammanhanget kanske man ska se just den här typen av åtgärder där man även jobbar med garantier riktade till yngre. Det är väl flera saker man måste göra. Då har jag ändå inte nämnt allt vi behöver göra i utbildningssystemet, lärlingsutbildningar och länkar in i arbetslivet.

När det gäller EIB har vi angivit en tillkommande summa, 10 miljarder, som då kan användas. Men själva programmeringen av detta återkommer sedan EIB till. Det står i slutsatstexterna att vi välkomnar att det riktas mot små och medelstora företag. Då ska man komma ihåg: Varför finns då Europeiska investeringsbanken? Ja, som ett komplement till finansiella marknader, som ju fungerar olika bra. I länder där man har en fungerande kreditgivning, även av befintliga kommersiella finansiella institutioner och banker, finns det ett mindre behov av detta. Det märks också när vi diskuterar EIB att i delar av Europa är det EIB som är möjligheten, för annars finns det inte att tillgå. Men framför allt i norra delen av Europa har vi mer av ett eget kreditsystem, som fungerar utan EIB:s närvaro.

Det går inte att säga att det här har ett konkret svenskt utfall. Det går snarare att säga att det finns annat i Sverige som ger access till krediter och till riskvilligt kapital i en utsträckning som Sverige har och som finns mindre i andra länder.

Anf.  20  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Det fanns mycket jag skulle vilja kommentera kring det som har beslutats och som har diskuterats vid toppmötet, men jag inser att jag har begränsat med tid. Det är i alla fall några saker jag vill kommentera ytterligare.

Det är avgiften till unionen. Jag vet att det redan är beslutat och klart, men jag vill ändå kommentera det. Vikten av att hålla nere det totala utgiftstaket nämnde statsministern, men då måste jag påtala – det har jag gjort flera gånger tidigare också – att vi faktiskt hade vetorätt. Vi har fortfarande vetorätt, som tur är, när det kommer till ytterligare förhandlingar i den här frågan. Jag håller inte med om att vi inte hade kunnat göra mer – definitivt kan man göra mer i den frågan. Jag vill bara beklaga att vi nu även fortsatt kommer att vara ett av EU:s absolut största nettobidragsgivarländer.

Sedan vill jag kommentera detta med den demokratiska förankringen i det vidare samarbetet inom den ekonomiska politiken som statsministern nämnde i sitt anförande. Vad innebär demokratisk förankring för regeringen? Jag har aldrig riktigt förstått vilken syn regeringen har på demokrati. Jag har insett att det inte är samma syn som jag har, för jag vill ha en större folkmakt än vad regeringen tycks vilja ha. Hur ska jag tolka det utspelet? Ska jag tolka det som att om man vill gå vidare med fördjupningen, framför allt inom den ekonomiska politiken, kommer regeringen att utlysa en folkomröstning? Eller hur ska man i så fall förankra demokratin? Hur ser man på demokratibegreppet i den här frågan?

Det finns mer jag skulle vilja kommentera, men jag får begränsa mig till detta så länge.

Anf.  21  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Herr ordförande! Uppfattningen att vi inte skulle ha varit budgetkärva är Johnny Skalin ganska ensam om. Den samlade uppfattningen runt om i Europa och inom EU:s institutioner är att en liten grupp av länder, Sverige och några till, har haft en oerhört restriktiv linje och, tycker många, alldeles för stora framgångar i att hålla tillbaka utgiftsexpansion och att strida för en stram linje. Jag tror att den uppfattningen är ganska spridd över Europa.

Det har jag försvarat, och det har jag dessutom förankrat inför EU-nämnden. Jag tycker att detta är (ohörbart) ska redovisa en budgetomslutning som realt minskar och håller medlemsavgifter på oförändrad nivå i stället för att gå mot kraftig expansion, vilket låg väldigt nära till hands och vilket många andra tycker.

Detta med demokrati kan vi föra många diskussioner om. Jag tror på den representativa demokratin och vill påpeka att vi bland annat ägnar oss åt det just nu. Det vill säga: Som av riksdagen vald statsminister återförankrar jag nu vad vi har gjort på ett europeiskt råd där jag representerar Sverige och där jag har ett mandat från riksdagen med en majoritet i EU-nämnden till stöd för de positioner jag har varit med och tagit eller framfört här. För mig är detta demokrati i arbete. Om vi alltid ska misstänkliggöra de folkvalda representanterna blir det ingenting kvar för mig av demokratin. Då blir det folkvälde utan några representanter.

Jag tycker definitivt att detta är demokratiskt förankrat. För övrigt har vi varit med och beställt väldigt mycket av det vi har diskuterat. Sedan innebär inte det att vi är med om allting eller att vi i slutändan ens röstar för allting. Det är också demokrati.

Jag har inte heller inför EU-nämnden sagt att vi har stora förslag på ytterligare förändringar. Snarare är det så att det som kallas EMU-processen har bantats ned ganska kraftigt jämfört med vad som sades förra sommaren, och Sverige har bidragit till det. Det gör att jag inte ser någon som helst grund för att behöva gå till någon annan och fråga om en vidareutveckling av detta än att försöka förankra det i EU-nämnden.

Som jag tror att jag nämnde kommer vi att (ohörbart) blir rent konkret, och vi väntar att detta kommer att vara föremål för både överläggningar på toppmötet i oktober och december.

Anf.  22  BÖRJE VESTLUND (S):

Ursäkta, statsministern, men jag glömde en fråga, och det är den fråga som jag tycker kanske är viktigast av allt när vi diskuterar arbetslösheten: den gemensamma arbetsmarknad som vi har i Europa, den fria rörligheten för arbetskraft att röra sig över gränserna. Det fanns någon liten skrivning om detta, men var inte det någonting som man egentligen skulle ha fördjupat sig i lite mer för att på olika sätt stimulera att i detta fall ungdomar åker till andra delar av unionen och arbetar där det faktiskt finns jobb? Det är inte så att ungdomar väldigt gärna och alltid vill stanna i sitt eget land, utan man vill gärna göra en liten sejour ute i Europa, ibland till och med ute i världen och kanske väldigt långt bort.

Jag tycker att det här vore det mest naturliga att diskutera och att det inspelet kanske skulle ha kommit redan när vi hade vår överläggning inför det här. Men jag hade inte de sunda tankarna just då. Jag frågar därför statsministern.

Anf.  23  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Det finns reflekterat i slutsatserna detta med att jobbsökande kan ske gränsöverskridande. Jag vet att Angela Merkel ska ha ett möte i Berlin i mitten av nästa vecka som sammanfaller med den dag då jag ska tala i Almedalen, så jag har själv inte möjlighet att närvara. Man ska bland annat tala om just denna aspekt. Det är till och med så att vi uppmuntrar våra arbetsförmedlingar att ibland jobba med perspektivet ”kan man få jobb någon annanstans”, givet att vi har till att börja med en nordisk men sedan också en europeisk arbetsmarknad.

Jag har konstaterat att vi tycker att det är väldigt bra att våra ungdomar kan röra sig till andra länder, som till Norge. Den estländske premiärministern sade till mig att många estländska ungdomar kommer till Sverige. Det sker alltså redan i dag. Vi vet att det finns många i södra Europa som just nu, framför allt (ohörbart) där arbetsmarknaden är svårare (ohörbart).

Börje Vestlund har en bra poäng här. Det är en viktig del av möjligheten att möta arbetslöshet att man, framför allt som ung då det kanske är enklare med tanke på hur livssituationen ser ut, har möjlighet att söka jobb någon annanstans.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Då återstår det bara för oss här i Stockholm att tacka statsministern för hans närvaro per telefon under mötet och tacka även dem som har deltagit i mötet på olika sätt.

Innehållsförteckning

1 §  Återrapportering från Europeiska rådet1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN1

Anf.  2  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)1

Anf.  3  MARIE GRANLUND (S)4

Anf.  4  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)4

Anf.  5  GUSTAV BLIX (M)4

Anf.  6  Andre vice talman ULF HOLM (MP)4

Anf.  7  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)5

Anf.  8  ORDFÖRANDEN5

Anf.  9  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)5

Anf.  10  ORDFÖRANDEN6

Anf.  11  JOHNNY SKALIN (SD)6

Anf.  12  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)7

Anf.  13  LARS OHLY (V)7

Anf.  14  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)8

Anf.  15  CAROLINE SZYBER (KD)8

Anf.  16  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)8

Anf.  17  ORDFÖRANDEN9

Anf.  18  BÖRJE VESTLUND (S)9

Anf.  19  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)9

Anf.  20  JOHNNY SKALIN (SD)10

Anf.  21  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)10

Anf.  22  BÖRJE VESTLUND (S)11

Anf.  23  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)11

Anf.  24  ORDFÖRANDEN12