Fredagen den 8 februari

EU-nämndens uppteckningar 2018/19:19

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 22 januari 2019

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 12 februari 2019

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar finansminister Magdalena Andersson och statssekreterare Leif Jakobsson med medarbetare välkomna hit. Vi börjar som vanligt med återrapporten. Finns det något att säga om detta?

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

I samband med Ekofinrådet i januari hölls återigen ett eurogruppsmöte i inkluderande format. Syftet var att följa upp eurotoppmötet den 14 december. Diskussionen handlade om arbetsprogrammet inför våren, inte minst vad gäller frågorna om gemensam insättningsgaranti, EDIS, och ett gemensamt budgetinstrument för euroländerna och länder i växelkursmekanismen ERM II. Det är också så att ett nytt eurogruppsmöte i inkluderande format kommer att äga rum på måndag. Då tror vi att det kommer att bli en fördjupad diskussion om det här budgetinstrumentet. Här finns en del ingångsvärden från eurotoppmötet. Det handlar om att instrumentet ska inriktas på att stödja konvergens och konkurrenskraft. Det ska ligga inom ramen för EU-budgeten och förhandlas inom MFF.

På mötet kommer våra utgångspunkter i vanlig ordning att vara de ståndpunkter som är förankrade i riksdagen. Av särskild relevans i det här fallet är regeringens övergripande prioriteringar vad gäller MFF-förhandlingarna, men naturligtvis också det faktum att icke-euroländer inte ska bära kostnader för åtgärder som rör stabilisering och krishantering i euroområdet.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för detta.

Vi går in på information och samråd inför mötet i rådet den 12 februari. Först har vi dagordningspunkt 3, Översyn av det europeiska systemet för finansiell tillsyn.

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Detta var, som ni kanske minns, uppe även på förra Ekofinmötet, då ordförandeskapet föreslog att man skulle dela den här akten i syfte att kunna ha separata förhandlingar med Europaparlamentet i den del som gäller stärkt mandat för Europeiska bankmyndigheten på området penningtvätt och terroristfinansiering. I den delen finns ju en allmän inriktning från rådet i december. Nu handlar det om att nå en allmän inriktning för den resterande delen av förslaget. Det handlar om styrning av, mandat för och finansiering av de europeiska tillsynsmyndigheterna, Esa-myndigheterna, samt revidering av den förordning som styr Europeiska systemrisknämnden.

Sedan förra Ekofinmötet har det varit förhandlingar på teknisk nivå. Medlemsstaterna har kunnat enas om ett kompromissförslag som Ekofin nu ska kunna ta ställning till. Det är ett omfattande förslag. Sammanfattningsvis har regeringen fått genomslag för sina viktigaste prioriteringar. Vi kan ställa oss bakom det kompromissförslag som ligger på bordet. Jag tänkte att jag skulle redogöra för de viktigaste punkterna.

Kommissionen hade ett förslag om att ge Europeiska värdepappers‑ och marknadsmyndigheten Esma nya tillsynsuppgifter, men det här har i kompromissförslaget begränsats. Sverige har fått gehör för att tillsynen av vissa kategorier av prospekt och fonder ska ligga kvar på nationell nivå. Därutöver är det så att förslaget om strategiska tillsynsplaner, som det föreslogs att de nationella myndigheterna skulle ha att förhålla sig till, har strukits ur kompromissförslaget. Det innebär att Sverige även här har fått gehör för inställningen att de föreslagna tillsynsplanerna var både oproportionerliga och administrativt betungande.

Kompromissen innebär vidare att förslaget om en självständig exekutiv styrelse stryks och att nuvarande förvaltningsstyrelse behålls. För Sverige har en viktig fråga i förhandlingarna varit att det är just de nationella tillsynsmyndigheterna som ska vara slutgiltiga beslutsfattare i Esa-myndigheterna. Därför kan vi stödja kompromissförslaget även i denna del.

Slutligen är medlemsstaterna överens om att nuvarande modell för hur Esa-myndigheterna finansieras bör behållas. Kommissionens förslag om indirekta avgifter från branschen är nu struket. Regeringen tycker att nuvarande finansieringsmodell fungerar bra och ser ingen anledning att ändra den. Vi kan därför stödja strykningen.

Vad gäller revidering av den förordning som styr Europeiska systemrisknämnden menar regeringen att kompromissförslaget på ett balanserat sätt återspeglar inrättandet av bankunionen. Man har även infört en flexibilitet för medlemsstaterna att besluta om vilken nationell myndighet som ska ha rösträtt i styrelsen. Regeringen stöder även denna del av översynen.

Sammantaget kan vi ställa oss bakom förslaget. Vi kan konstatera att de delar som Sverige har varit kritiskt till – i likhet med många andra medlemsstater och även finansutskottet i sitt motiverade yttrande – är omhändertagna. Vi lyckades nå en balanserad kompromiss som bibehåller nationell beslutanderätt i myndigheterna och en effektiv tillsyn på både nationell nivå och EU-nivå.

Anf.  5  JESSIKA ROSWALL (M):

Tack för föredragningen, och tack för sammanfattningen av kompromissförslaget! Jag har inte hunnit gå igenom de 200 sidor som kom i går. Men min tolkning av vad finansministern säger är att vi i huvudsak har fått gehör för de kritiska åsikter som vi haft om just kontrollen. Låt mig bara fråga, om det nu går att svara på den frågan: Finns det några saker som vi inte har fått gehör för och som man kanske i varje fall skulle behöva känna till?

Sedan har jag en fråga om finansieringen. Jag fick inte riktigt detta klart för mig. Är det nya pengar, eller är det fråga om omprioriteringar, som vi tidigare har förespråkat?

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Finns det något som inte är i linje med svenska prioriteringar? Nej, det finns det inte. Tvärtom är det så att vi har fått igenom våra prioriteringar. Vi har också haft stöd från många andra länder.

Nej, det är inga nya pengar.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Övriga frågor – Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag har inget att säga.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande om EU:s skattepolitik.

Anf.  10  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det beror på hur man definierar demokrati.

Den 15 januari lade kommissionen fram ett meddelande om att stegvis övergå till ordinarie lagstiftningsförfarande på skatteområdet. Det skulle innebära att beslut fattas med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet samt att Europaparlamentet blir involverat i lagstiftningsarbetet genom trilogförhandlingar, vilket inte är fallet i dag på skatteområdet.

På Ekofin nästa vecka ska kommissionen presentera sitt meddelande, och medlemsstaterna inbjuds att diskutera frågan. Bakgrunden är att kommissionen anser att EU:s skattepolitik inte når sin fulla potential, att globaliseringen och framväxten av den digitala ekonomin gör att det krävs gemensamma åtgärder för att skydda medlemsstaternas skattebaser och att det därför behövs ett snabbare och effektivare beslutsfattande på skatteområdet. Enligt kommissionen behövs detta också för att stärka den inre marknaden och för att skapa en rättvis och konkurrenskraftig beskattning i EU. Enligt kommissionen ska det förändrade beslutsfattandet ske genom att man använder den allmänna övergångsklausulen, som man kallar för passerellförfarandet och som innebär att förändringar kan göras i beslutsfattandet utan fördragsförändring.

Skatteområdet ligger nära kärnan i det nationella beslutsfattandet och den suveränitet som uttalas av de nationella parlamenten. Genom skatteintäkter har medlemsstaterna möjlighet att säkra välfärden och bestämma hur samhället ska organiseras. Regeringen stöder inte en övergång till beslutsfattande med kvalificerad majoritet på skatteområdet vare sig generellt eller i enstaka fall. Det är viktigt att respektera medlemsstaternas befogenheter på skatteområdet, liksom de nationella parlamentens roll vid beslut om skattefrågor. Enhällighet säkrar regeringens och riksdagens inflytande och befogenheter i skattefrågorna.

Anf.  11  HELENA BOUVENG (M):

Jag kunde lägga märke till att finansministern och jag tycker detsamma: Bara överskriften, namnet på det här ”demokratiska” skatteförfarandet, får en att höja på ögonbrynen.

Jag tycker att det är en väldigt bra ståndpunkt. Den är kort, koncis och tydlig. Man går inte in på meddelandets något förvirrande och motsägelsefulla påståenden vad gäller legitimitet, konkurrenskraft, demokrati och sådana saker, utan man är klar och tydlig.

Man blir nästan lite irriterad när man läser det här meddelandet. Det är hyfsat nedlåtande skrivningar om länder som motsäger sig detta. Jag kan väl tycka att Sverige, som har klarat av sina strukturer vad gäller skatteintäkter och så vidare, får stå lite i skamvrån. Det finns säkert behov av att göra strukturomvandlingar för många länder, men det kan man ju faktiskt göra på nationell nivå. Peka inte finger mot länder som sköter sig!

Som sagt tycker jag att det är en jättebra ståndpunkt. Jag hoppas att finansministern står på sig ordentligt.

Anf.  12  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Först och främst vill jag säga att jag i allra högsta grad sluter upp bakom regeringens ståndpunkt i det här fallet.

Jag har två frågor. Den första är vilka vi har som håller med oss. Vilka ”medlöpare” har vi? Det är ju befängt – om jag får använda det ordet i sammanhanget – att införa det här.

Min andra fråga gäller beslutsfattandet. Det krävs väl ändå enhällighet för att fatta ett sådant här beslut? Beslutet om att införa den här typen av lagstiftning kan väl inte fattas med något annat än enhällighet?

Anf.  13  BENGT ELIASSON (L):

Ordförande! Jag tackar finansministern för en koncis föredragning. Vi tycker från Liberalernas sida inte att man kan hantera hela skatteområdet på ett bräde. Vi anser till exempel att det så småningom behövs en gemensam koldioxidskatt för hela Europa. Då menar vi också att man i vissa fall, inom delar av lagområdet, måste kunna fatta beslut med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet. Men i princip står vi bakom regeringens ståndpunkt. Jag vill bara flagga för detta och få fört till protokollet att vi har en avvikande mening gällande vissa skatter.

Anf.  14  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Fru ordförande! Jag har egentligen samma synpunkt som Eskil Erlandsson. Även jag undrar om andra länders ställningstaganden i frågan. Annars står vi bakom regeringens ståndpunkt.

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är många andra länder som har samma uppfattning som Sverige. Det är i huvudsak några stora länder som håller med kommissionen. Många mindre länder delar den svenska ståndpunkten.

För att göra en förändring av detta krävs enighet i rådet men också att alla nationella parlament väljer att inte motsätta sig detta. Jag känner att jag har ett tydligt stöd från det svenska parlamentet. Som jag uppfattar det känner sig riksdagens ledamöter irriterade och något provocerade, vilket jag tar med mig.

Anf.  16  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Jag har en formaliafråga. Jag uppfattar det som att ministern inte vågar säga vilka länder det handlar om. Men egentligen är det inte farligt att säga det, eftersom vi har sekretess. När det är känsliga frågor gör UD svartmarkeringar och allt vad det är. Egentligen kan ju ministern säga vilka länder det är.

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag tror att det är lättare att ta det tvärtom. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Men i övrigt verkar det finnas ett stort motstånd, av varierande grad skulle jag säga, och motståndet är kanske starkare ju mindre länderna är.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Då känner vi oss inte ensamma.

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Slutsatser om rapporten om de offentliga finansernas hållbarhet för 2018.

Anf.  19  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska man anta slutsatser om kommissionens rapport om de offentliga finansernas hållbarhet för 2018. Det är en rapport som tas fram av kommissionen och som innehåller bedömningar av finanspolitikens hållbarhet på såväl kort som medellång och lång sikt. Huvudbudskapet är att även om riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet har minskat sedan den förra rapporten, som var från 2015, finns det betydande risker i flera medlemsstater. De är framför allt kopplade till höga och ökande skuldnivåer.

Sverige ligger relativt bra till jämfört med andra medlemsstater. Vi är en av de sex medlemsstater som bedöms ha låg risk när det gäller hållbara offentliga finanser på såväl kort som medellång och lång sikt. Det är en förbättring från 2015.

Rapporten används som underlag på flera områden, bland annat för arbetet med den europeiska terminen och de bedömningar som görs av offentliga finansers hållbarhet inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten.

I slutsatserna lyfter rådet bland annat fram behovet av att medlemsstaterna bedriver hållbar finanspolitik som skapar utrymme för att kunna hantera chocker. Rådet framhåller också vikten av att EU:s finanspolitiska ramverk följs.

Regeringen välkomnar rapporten och kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser.

Anf.  20  JESSIKA ROSWALL (M):

Det är ändå ganska dyster läsning. Även om det har blivit bättre pekas ett antal länder ut som har, som ni säger, höga statsskulder. Det är särskilt Cypern som pekas ut. Men det finns även stora länder, till exempel Italien och Frankrike, som kanske borde lyftas fram. Har ministern någon kommentar till det?

Jag har en annan fråga, som kanske inte riktigt hör hit. Men när vi nu ska jobba med långtidsbudgeten är det särskilt viktigt att få effektivitet i pengarna. Vi har ofta den diskussionen här.

Jag har ingen annan åsikt än regeringen. Men vad kommer ministern att ta upp? Vad kommer Sverige att säga på den här punkten?

Anf.  21  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är klart att det är bekymmersamt att flera länder inte har använt de senaste årens lite bättre ekonomiska utveckling till att se till att statsskulden minskar, så att man har större utrymme för att hantera chocker.

Det var också ett av problemen under finanskrisen 2008. Då hade alltför många europeiska länder en statsskuld som inte låg i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten, med 60-procentsnivån. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Det är bekymmersamt att det inte ser bättre ut. Precis som du pekar på har flera av de större länderna oroande statsskuldsnivåer. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Vad vi kommer att säga vet jag inte än. Vi får gå igenom taktiken inför det kommande mötet, vilka punkter som är lämpliga att gå in på och vilka punkter vi prioriterar. Jag är inte säker på att det här kommer att vara en av dem.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Rekommendation om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2017.

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska man anta en rekommendation till Europaparlamentet om kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för genomförandet av EU-budgeten för 2017. Det är en fråga som behandlas årligen och baseras på revisionsrättens årsrapport om genomförande av EU:s budget.

För 2017 uppskattar revisionsrätten att den totala felnivån för betalningarna låg på 2,4 procent. Det är en minskning jämfört med 2016, då det låg på 3,1 procent och 2015 då det låg på 3,8 procent.

Det är naturligtvis positivt att felprocenten har sjunkit. Men det är viktigt att påpeka att det fortfarande ligger över gränsen för väsentliga fel som är på 2 procent.

Revisionsrätten lämnar, i likhet med förra året, ett mer positivt uttalande om budgeten för 2017. I stället för ett uttalande om avvikande mening lämnar revisionsrätten ett uttalande med reservation vad gäller lagligheten och korrektheten i betalningarna.

Givet den mer positiva bilden från revisionsrätten och att felnivån har rört sig väsentligt i rätt riktning avser regeringen att lägga ned rösten gällande rekommendation till Europaparlamentet om ansvarsfrihet för kommissionen. Det betyder inte att regeringen är nöjd med förvaltningen av EU:s medel men däremot med att det tas ett konstruktivt steg, för att visa att Sverige, givet de förbättringar som har skett, vill arbeta med kommissionen i en positiv anda för att uppnå fortsatta reformer och förbättringar.

Hårda krav ska även fortsättningsvis ställas på kommissionen. Regeringen avser att, liksom tidigare år, som en bilaga till rådets rekommendation lägga en deklaration om behovet av att fortsätta förbättra förvaltningen av EU:s medel.

Anf.  24  JESSIKA ROSWALL (M):

Vi stöder regeringens uppfattning. Men precis som ministern säger måste man ändå påpeka att felmarginalen fortfarande ligger över målet. Men det här är ett rimligt ställningstagande i det här läget, med tanke på den förbättring som ändå har skett.

Anf.  25  CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Fru ordförande! Tack, finansministern, för föredragningen!

Sverigedemokraterna vill anmäla avvikande mening om inte regeringen ändrar sig. Det är bra att regeringen ser allvarligt på att kommissionen återigen inte har fått en revisionsförklaring utan reservation. Men vi tycker att felprocenten är oacceptabelt hög och att det borde vara självklart att hantera EU-medborgarnas skattepengar med större respekt.

Med anledning av det vill vi inte att man ger ansvarsfrihet. Vi önskar i år igen att regeringen markerar det.

Anf.  26  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Ordförande! Tack, ministern, för föredragningen!

Tidigare beviljade vi inte ansvarsfrihet. Det var vi ganska tydliga med. Jag vet också att även statsrådet uttalade tidigare att det var en oacceptabel nivå. Jag tror att man har sagt att även 2,4 procent inte är bra.

Det är klart att det fortfarande är ett allvarligt läge för felprocenten. Men vi stöder er ändå, med det tillägg som ministern tar upp om att ändå ha med någon typ av text och markering från Sveriges sida. Det är bra.

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag vill bara förtydliga: att vi lägger ned rösten innebär inte att vi röstar för ansvarsfrihet utan att vi lägger ned.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Då är vi på dagordningspunkt 8, Slutsatser om budgetriktlinjerna för 2020.

Anf.  29  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Riktlinjerna för EU:s årsbudget tas fram varje år. Det är ett inspel från rådet till kommissionens arbete med att ta fram det årliga budgetförslaget. Årsbudgeten för 2020 väntas presenteras senare i vår.

I riktlinjerna framhåller rådet att budgetdisciplin ska råda samtidigt som tillräckliga medel ska avsättas för att uppnå målen för den innevarande fleråriga budgetperioden. Rådet understryker behovet av ansvarsfull budgetering och tillräckliga marginaler i årsbudgeten.

Regeringen anser att årets budgetriktlinjer återspeglar regeringens ståndpunkt om en effektiv och restriktiv budgetpolitik inom EU. Vi avser därför att ställa oss bakom slutsatserna.

Anf.  30  HELENA BOUVENG (M):

Om man säger att det ska finnas god marginal, är det då något slags budgetutrymme man vill ha där? Det låter inte särskilt restriktivt. Men jag kanske uppfattar detta på fel sätt.

Anf.  31  CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Fru ordförande! Sverigedemokraterna vill att regeringen är tydligare med att Sverige inte kan acceptera höjd EU-avgift i någon form, oavsett om det blir en brexit eller inte. I detta fall anser vi att det finns skäl för regeringen att använda sig av vetorätten om det blir tal om att Sverige ska axla en högre EU-avgift.

Om detta inte hörsammas anmäler vi avvikande mening.

Anf.  32  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

När det gäller marginaler handlar det om att man inte ska budgetera hela vägen upp till taket, för att man ska kunna hantera oförutsedda utgifter under MFF-taken. Det är alltså inte expansivt; det är restriktivt.

I fråga om Sveriges kommande medlemsavgift i EU är det ingenting som direkt behandlas i den här frågan. Det här gäller budgeten för 2020. Avgiften behandlas i MFF-förhandlingen som kommer att pågå under det kommande året.

Anf.  33  CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Fru ordförande! Kan du förklara för mig om det innebär att jag när jag går härifrån kan känna mig trygg med att det inte kommer att bli någon ökning för oss i budgeten innevarande period?

Anf.  34  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det bestäms väsentligen i sjuårsperioder.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Jag tolkar det som att Sverigedemokraterna inte har någon avvikande mening på den här punkten, eftersom EU-avgiften inte har med detta att göra.

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt, även i detta fall.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9, Övriga frågor.

Anf.  36  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här väntas Nederländerna begära att ordförandeskapet på nästa Ekofinmöte i mars ska ta upp frågan om prissättning av flygets klimatpåverkan genom beskattning av flyget.

Givet att man begär det så här tidigt måste ordförandeskapet enligt reglerna ta upp frågan. Den kommer alltså att komma upp på marsmötet. Då återkommer vi till riksdagen och EU-nämnden om en svensk ståndpunkt i frågan. Men i det här läget tänker jag välkomna att frågan tas upp till diskussion. Det har dock ingen påverkan, eftersom den kommer att komma upp.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Vi fick också en not utskickad ganska sent i går eftermiddag. Den finns här i salen också. Om man ska snabbläsa tycker jag att man ska fokusera på de sista raderna i den vita texten. Där är det väldigt öppet vad diskussionen skulle kunna leda till eller vad de föreslår att den skulle kunna leda till.

Har ni sett den? Vill ni ha någon minut för att hämta pappret?

Vi tar alltså inte ställning till något förslag av substans. Det är bara ett förslag om att diskutera flygets utsläpp vid nästa möte. Vi kommer att ha möjlighet att diskutera vilken åsikt Sverige ska ha om detta vid ett kommande möte, inför att det kommer upp på mötet i mars.

Anf.  38  HELENA BOUVENG (M):

Finansministern kommer alltså inte att ha någon ståndpunkt, utan man välkomnar att detta kommer upp och sedan kommer vi att diskutera detta vid överläggningar? Fine – då är jag nöjd.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Vi mejlar också ut noten igen efter mötet.

Anf.  40  JOHAN HULTBERG (M):

Jag blev lite förvånad över att Nederländerna lyfter fram den här punkten eftersom vi ganska nyligen har inkluderat flyget i EU:s handel med utsläppsrätter. Därigenom har vi ju satt ett pris på utsläppen. Det är väl i så fall om de tänker sig flygskatten mer avståndsbaserad.

Vi får väl återkomma och se vad de ämnar ta upp. Men jag känner en viss förvåning.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Anf.  42  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ursäkta, jag glömde en fråga.

På eurogruppsmötet på måndag, den del som vi inte deltar i, kommer euroländerna att diskutera och besluta om utnämning av en ny direktionsmedlem i ECB. Det finns en person nominerad till posten, och det är Philip Lane som i dag är centralbankschef i Irland.

Efter att eurogruppen kommit överens kommer frågan att föras upp på Ekofindagordningen för ett formellt beslut. Det är ett beslut som fattas med kvalificerad majoritet av euroländerna. Vi kommer inte att ha rösträtt i frågan.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar också för den informationen.

Vi tackar finansministern för hennes medverkan i dag och önskar henne med medarbetare trevlig helg.

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  3  ORDFÖRANDEN

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  5  JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  7  ORDFÖRANDEN

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  9  ORDFÖRANDEN

Anf.  10  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  11  HELENA BOUVENG (M)

Anf.  12  ESKIL ERLANDSSON (C)

Anf.  13  BENGT ELIASSON (L)

Anf.  14  DÉSIRÉE PETHRUS (KD)

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  16  DÉSIRÉE PETHRUS (KD)

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  18  ORDFÖRANDEN

Anf.  19  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  20  JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  21  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  22  ORDFÖRANDEN

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  24  JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  25  CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf.  26  DÉSIRÉE PETHRUS (KD)

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  28  ORDFÖRANDEN

Anf.  29  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  30  HELENA BOUVENG (M)

Anf.  31  CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf.  32  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  33  CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf.  34  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  35  ORDFÖRANDEN

Anf.  36  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  37  ORDFÖRANDEN

Anf.  38  HELENA BOUVENG (M)

Anf.  39  ORDFÖRANDEN

Anf.  40  JOHAN HULTBERG (M)

Anf.  41  ORDFÖRANDEN

Anf.  42  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  43  ORDFÖRANDEN