Redogörelse till riksdagen1988/89:10

Framställning / redogörelse 1988/89:10

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse till riksdagen
1988/89:10

Riksdagens revisorers berättelse över granskningen

av riksgäldskontorets verksamhet under budgetåret i^s/89-10

1987/88

Enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m.m. skall
riksdagens revisorer för varje avslutat räkenskapsår granska riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning. Över revisionen skall en berättelse
avges till riksdagen. Berättelsen skall belysa omfattningen och inriktningen
av revisorernas granskning och utmynna i ett uttalande huruvida revisorerna
anser att ansvarsfrihet bör beviljas riksgäldsfullmäktige.

Riksdagens revisorer anmäler härmed sin granskning av riksgäldskontorets
verksamhet under budgetåret 1987/88.

Genomförd granskning

Vid granskningen av riksgäldskontorets räkenskaper och förvaltning för
budgetåret 1987/88 harvi liksom tidigare år biträtts av Bohlins Revisionsbyrå
AB. Auktoriserade revisorn Per Melin har därvid varit huvudansvarig för
granskningen. Resultatet av den har delgetts oss i två rapporter, nämligen en
granskningsrapport och en särskild rapport avseende bokslutsgranskningen.
Av rapporterna framgår vilken inriktning och omfattning som granskningen
haft och de iakttagelser som gjorts {bilaga). Vi har också tagit del av
fullmäktiges i riksgäldskontoret förvaltningsberättelse för budgetåret 1987/
88 samt en rapport över granskningen av riksgäldskontorets bokslut som
avgetts av revisionsenheten vid riksgäldskontoret.

På grundval av föreliggande material kan vi konstatera att riksgäldskontorets
bokslut för budgetåret 1987/88 visar en klar kvalitativ förbättring jämfört
med tidigare års bokslut. Vid föregående granskning uppmärksammade vi
bl.a. problem avseende avstämningar av riksgäldskontorets förskott till
banker. Fortfarande föreligger stora differenser mellan de saldobelopp som
ingår i riksgäldskontorets bokslut och de saldon som uppgetts av bankerna
vid saldoförfrågningar. Genom ändrade rutiner och förstärkt kontroll har det
emellertid blivit möjligt både att göra en mer fullständig avstämning av
differenserna och att förklara orsakerna.

Även när det gäller rutiner i övrigt för avstämning och kontroll förutsätter
vi att pågående och planerat arbete med avstämning av konton i redovisningen
bedrivs skyndsamt, så att vad som nu brister kommer att vara åtgärdat
inför bokslutet för budgetåret 1988/89.

Iakttagelser av mer principiell karaktär som redovisats i granskningsrapporterna
förutsätter vi kommer att övervägas inom riksgäldskontoret.

Avslutningsvis vill vi notera att de av oss tidigare påtalade problemen med

1 Riksdagen 1988/89.2 sami. Nr 10

oredovisade reseförskott nu fullständigt klarats upp.

I övrigt har granskningen inte gett oss anledning att göra några särskilda
uttalanden.

Förslag

Under hänvisning till det anförda får vi såsom externrevisorer avseende
riksgäldskontorets verksamhet tillstyrka

att riksdagen beviljar fullmäktige i riksgäldskontoret ansvarsfrihet
för riksgäldskontorets förvaltning under budgetåret 1987/88.

Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum. I beslutet har deltagit
revisorerna Arne Gadd (s), Alf Wennerfors (m), Kjell Nilsson (s), Anita
Johansson (s), Anders G Högmark (m), Bengt Silfverstrand (s), Rune
Jonsson (s), Per Stenmarck (m), Maja Bäckström (s), Ulla Orring (fp),
Lennart Brunander (c) och Bengt Kronblad (s).

Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit kanslichefen Göran
Hagbergh, byråchefen Bo Willart och revisionsdirektören Britt-Marie
Holmgren (föredragande).

Stockholm den 24 november 1988

På riksdagens revisorers vägnar

Arne Gadd

Britt-Marie Holmgren

Redog. 1988/89:10

2

BOHLINS AUKTORISERADE REVISORER

Redog. 1988/89:10

Bilaga

Till Riksdagens revisorer

Granskningsrapport för riksgäldskontoret budgetåret 1987/88

Riksdagens revisorer har utsett Bohlins Revisionsbyrå AB att såsom
utomstående sakkunnig på externrevisionens område biträda vid granskningen
av riksdagsförvaltningen i enlighet med bankoutskottets av riksdagen
godkända utlåtande nr 63 år 1967.

Vi får härmed avge följande rapport över vår granskning av riksgäldskontorets
räkenskaper och förvaltning för budgetåret 1987/88.

Vi har tagit del av riksgäldsfullmäktiges protokoll och riksgäldskontorets
årsbokslut för budgetåret 1987/88. Vi har vidare tagit del av revisionsavdelningens
granskningsrapporter samt i övrigt bildat oss en uppfattning om de av
internrevisionen vidtagna granskningsåtgärderna avseende löpande redovisning
och bokslut.

En sammanställning av internrevisionens anteckningar från granskningen
av bokslutet har tillställts riksdagens revisorer i separat rapport.

Den av oss utförda granskningen har icke givit anledning till anmärkning.

Stockholm den 11 november 1988

BOHLINS REVISIONSBYRÅ AB

Per Melin
Auktoriserad revisor

3

BOHLINS AUKTORISERADE REVISORER

Redog. 1988/89:10

Underbilaga

Rapport avseende granskning av riksgäldskontorets bokslut
budgetåret 1987-07-01-1988-06-30

1 Inledning

Granskningen av riksgäldskontorets bokslut avseende budgetåret 1987/88
har till övervägande del utförts av riksgäldskontorets internrevisionsavdelning
i samråd med och med assistans av Bohlins Revisionsbyrå.

Föreliggande rapport grundar sig i huvudsak på den granskningsrapport
som avgivits av riksgäldskontorets internrevisionsavdelning.

De i rapporten nämnda beloppen avser genomgående miljoner kronor,
Mkr, där ej annat uttryckligen anges. Belopp inom parentes avser motsvarande
belopp föregående budgetår.

Företrädesvis kommenteras endast avvikelser.

2 Bokslutshandlingar

Bokslut har upprättats enligt SFS 1979:1212, 13 § och består av balansräkning,
anslagsredovisning, ekonomisk verksamhetsberättelse samt notapparat.
Bokslutsposterna har stämts av mot huvudbok och reskontrabokföring.

Vid avstämningen har noterats vissa differenser för utfallet i kontoklass 2.
Dessa beror på att kontoplanen har ändrats utan att motsvarande automatkonteringar
ändrats.

Rekommendation

Vi rekommenderar att inneliggande automatkonteringar gås igenom och
justeras. Vid ändringar i kontoplanen bör rutinmässigt även automatkonteringen
ändras.

3 Balansräkningen

3.1 Kassa och bank 14 Mkr (68)

Checkräkning i riksbanken

9,6

(5)

Postgirokonton

1,6

(60)

Kassörernas förskott

3,2

121

14,4

(68)

Samtliga konton har stämts av per balansdagen mot kontoutdrag och andra
underlag utan anmärkning.

Det bör undersökas om kassörernas förskott, som består av buntade och
lösa sedlar, är av optimal storlek. Det synes oss som om kassahållningen är
något för stor, vilket kan medföra ökade räntekostnader.

4

Rekommendation

Vi rekommenderar att lämplig storlek på kassörernas förskott studeras.

3.2 Statsverkets checkräkning 594 050 Mkr (602 749)

Avstämningsrutinen för statsverkets checkräkning med tillhörande postgirokonton
har varit ur funktion under del av budgetåret. Detta beror enligt
uppgift på att den tjänsteman som ansvarat för avstämning varit tjänstledig.

Rekommendation

Vi rekommenderar att gällande avstämningsrutin ses över samt att dokumenterade
avstämningar utförs månadsvis.

3.3 Kortfristiga lån 3 665 Mkr (3 185)

Rörliga krediter 2 009 (2 195)

Löpande krediter 1 656 (990)

3 665 (3 185)

Beloppen har kontrollerats genom saldoförfrågan hos respektive berörd
myndighet. De differenser som förelegat har till övervägande del kunnat
förklaras.

Differenserna synes i huvudsak bero av två faktorer:

1 Riksgäldskontoret bokför krediterna i det s.k. RE-systemet. I detta system
saknas möjlighet till retroaktiva bokningar av redovisningar som inkommit
efter balansdagen.

2 Berörda myndigheter vet ej vilket belopp som är rätt belopp förrän de
upprättat bokslut. När beloppet fastställts översänds motsvarande redovisning
till riksgäldskontoret. Detta kan dröja ända intill mitten av oktober
månad.

I något fall har ren felbokföring noterats.

Rekommendation

Vi rekommenderar dels att RE-systemet ses över så att en retroaktiv
bokföring blir möjlig, dels att någon form av löpande avstämning upprättas
mellan berörda myndigheter och riksgäldskontoret.

3.4 Övriga fordringar 4,7 Mkr (4 085)

Uppköpta obligationer
Diverse oredovisade medel
Oredovisade premieobligationer
Särskilda utgifter 1986:1
Övrigt

0,1

(4 089)

3,4

(-13)

-

(7)

1,2

(1)

01)

0)

4,7

(4 085)

Redog. 1988/89:10

Underbilaga

5

Uppköpta obligationer med förfallodag senare än ett år redovisas i detta
bokslut under långfristiga fordringar.

Diverse oredovisade medel består av outredda felbetalningar från 1984
och framåt och berör i huvudsak allemansspar. Den utredning som påbörjades
under hösten 1987 har ännu ej slutförts.

Särskilda utgifter för 1986:1 avser kostnader i samband med förfalskade
obligationer. Slutreglering med Tumba Bruk har ännu ej skett.

3.5 Förskott2 001 Mkr(2 885)

Bankförskott 1 846 (1 413)

Sparobligationsmedel 153 (1 472)

Allemansspar 2 (-)

2 001 (2 885)

Den stora ökningen av bankförskott beror på inlösen av 1983 års premielån,
som påbörjades under maj månad 1988.

Minskningen av förskott avseende sparobligationsmedel är en följd av den
rutinförändring som riksgäldskontoret genomfört under budgetåret.

I likhet med föregående år har förskotten kontrollerats genom saldoförfrågningar.
De differenser som förelegat har utretts av riksgäldskontoret.
Bland orsakerna till differenserna kan nämnas:

- Tidsmässiga skillnader mellan redovisningar dels inom respektive bank,
dels mellan banken och riksgäldskontoret.

- Felbokföringar mellan olika reskontror inom riksgäldskontoret bland
annat på grund av att bankerna lämnat för knapphändiga uppgifter vid
rekvirering respektive redovisning av förskott.

- Felaktiga saldon har lämnats av bankerna.

Kvarstående outredda differenser per oktober månad uppgår till ca 69 Mkr.
Rekommendation

Vi rekommenderar att redovisningen av bankförskott ändras så att varje
månads förskott dels bokförs på separat konto, dels att bankerna redovisar
dessa förskott för sig. Dessutom bör fasta redovisningsdatum genomföras.

3.6 Infriade garantier 4 Mkr (4)

Fordran på garantitagare 1 965 (1 903)

Skuld till statsverket - 1 961 (- 1 899)

4 (4)

Garantifrågor handläggs av garanti- och rättsenheten. Utbetalningar respektive
återbetalningar av garantimedel bokförs på respektive garantitagares
konto till den vid betalningstidpunkten gällande valutakursen. Dessutom
bokförs även eventuella dröjsmålsräntor på dessa konton. Saldot på
respektive konto återspeglar därför inte riksgäldskontorets verkliga fordran
på respektive garantitagare.

Redog. 1988/89:10

Underbilaga

6

Rekommendation

Vi rekommenderar att redovisningsprinciperna för infriade garantier ses
över samt att rådande arbetsfördelning mellan ekonomi- respektive garantioch
rättsenheten preciseras.

3.7 Långfristiga fordringar3 757Mkr(l 177)

1471 (-)

161 (133)

2 089 (1 008)

27 (27)

8 (8)

1 01

3 757 (1 177)

Bland posten uppköpta obligationer ingår en post på 1 444 Mkr, som avser

obligationer i depå utomlands. För denna post saknas bekräftelse på

innehavet.

Uppköpta obligationer betraktas hos riksgäldskontoret som en fordran.
Det bör utredas om inte dessa obligationer skall räknas av från statsskulden.

Fordringar och skulder avseende skuldbytesavtal är bokförda till de kurser
som gällde då avtalen tecknades. Saldot är därför inte aktuellt om hänsyn tas
till gällande valutakurs.

Garantimedel Österrike kommer att kostnadsföras under innevarande
budgetår.

Uppköpta obligationer

Fordran skuldbytesavtal 34 937

Skulder ” -34 776

Investeringslån till affärsverken

Förlag till statsverket

Förlagslån till Swedair AB

Garantimedel Österrike

Rekommendation

Vi rekommenderar att riksgäldskontoret utreder redovisningsprinciperna
för skuldbytesavtalen. Dessutom rekommenderar vi att uppköpta obligationer,
som inte är avsedda för omsättning, avräknas från statsskulden.
Värdepapper i annans förvar skall bekräftas med förvaringsbevis.

3.8 Övriga kortfristiga skulder 5 815 Mkr (4 848)

Förfallna vinster 955 (1 775)

obligationer 2 656 (755)

Ramackord Zenith 728 (728)

Uddevalla Shipping 1 477 (1 538)

Diverse - 1 (52)

5 815 (4 848)

Beträffande förfallna vinster föreligger det differenser mellan riksgäldskontorets
redovisning och den redovisning som finns hos premiegruppen.

Förfallna obligationer innehåller belopp som är hänförliga till obligationer
som har preskriberats.

Redog. 1988/89:10

Underbilaga

7

Rekommendation

Redog. 1988/89:10

Underbilaga

Vi rekommenderar att redovisningsprinciperna avseende förfallna vinster
och obligationer ses över samt att redovisningsprinciperna samordnas mellan
respektive berörd enhet.

3.9 Valutakurser

Riksgäldskontorets bokslut har, i likhet med tidigare år, upprättats på
grundval av de valutakurser som gäller vid transaktionstillfället.

4 Sammanfattning

Årets bokslut är kvalitativt klart bättre jämfört med föregående års bokslut.
Inom följande områden bör dock förändringar övervägas:

1 Avstämningsrutiner för samtliga större konton.

Enligt uppgift pågår ett sådant arbete inom riksgäldskontoret. Arbetet bör
slutföras skyndsamt.

2 Valutakursproblematiken bör utredas på nytt.

Samma principer bör råda för alla bokföringstransaktioner där främmande
valuta ingår. Vi föreslår att alla fordringar och skulder redovisas till
balansdagskurs. Detta anser vi vara en förutsättning för att bokslutet skall
ge en mer rättvisande bild.

3 Övergång till redovisning enligt bokföringsmässiga principer.

Den s.k. kassabokföringsprincipen leder ofta till sämre precision i
redovisningen. Ovanstående förändring medför att t.ex. RE-systemet
måste ändras så att retroaktiv bokföring till viss del blir möjlig.

Stockholm den 8 november 1988

BOHLINS REVISIONSBYRÅ AB

Per Melin

Nils-Erik Hagsten

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

gotab Stockholm 1988 16185

8