90-dagarsgarantin
Interpellation 2017/18:439 av Christian Holm Barenfeld (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-03-16
- Överlämnad
- 2018-03-16
- Anmäld
- 2018-03-20
- Svarsdatum
- 2018-04-10
- Sista svarsdatum
- 2018-04-10
- Besvarad
- 2018-04-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Lovorden från regeringen om sin egen politik har framgått tydligt gällande 90-dagarsgarantin. I december 2017 berättade regeringen att garantin uppnåtts – att ingen ung människa ska behöva vänta längre än 90 dagar på ett erbjudande om jobb, utbildning eller en insats som leder till jobb.
En granskning gjord av tidningen Arbetet visar att dessa insatser kan bestå av så lite som att få träffa en socialkonsulent för samtal för att garantin ska räknas som uppfylld.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har kritiserat 90-dagarsgarantin för att dess innebörd är otydlig.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Anser ministern att 90-dagarsgarantin erbjuder rätt sorts hjälp till dem som behöver hjälpen bäst, och hur ställer sig ministern till kritiken från IFAU om att 90-dagarsgarantins innebörd anses vara otydlig?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:439
Webb-tv: 90-dagarsgarantin
Dokument från debatten
- Tisdag den 10 april 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:94
- Protokoll 2017/18:94 Tisdagen den 10 aprilProtokoll 2017/18:94 Svar på interpellation 2017/18:439 om 90-dagarsgarantin
Protokoll från debatten
Anf. 8 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Fru talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig om jag anser att 90-dagarsgarantin erbjuder rätt sorts hjälp till dem som behöver hjälpen bäst och hur jag ställer mig till kritiken från IFAU om att 90-dagarsgarantins innebörd anses vara otydlig.
Att ingen ung person skulle behöva vänta mer än 90 dagar i arbetslöshet för att få ett erbjudande om jobb, utbildning eller insats som leder till jobb var ett vallöfte. I stället för att säga till unga arbetslösa att de måste vänta i tre månader innan de får stöd sa vi precis tvärtom - man ska ha jobb eller en insats inom tre månader.
Sedan regeringen tillträdde har ungdomsarbetslösheten sjunkit till den lägsta nivån sedan 2003. Antalet ungdomar som är inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen har minskat med 30 000 sedan hösten 2014. Även antalet långtidsarbetslösa ungdomar har minskat sedan 90-dagarsgarantin infördes. Detta har skett samtidigt som ett stort antal unga har tillkommit som nyanlända inom ramen för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
90-dagarsgarantin sätter en bortre gräns för hur länge en ung person kan vara arbetslös innan hon eller han erbjuds ett arbete, en utbildning eller en insats som leder till arbete eller studier. Det är inte ett arbetsmarknadspolitiskt program. Insatserna kan vara vägledning, arbetspraktik, arbetsträning eller olika typer av specialinsatser, för att nämna några exempel.
Att bara träffa sin arbetsförmedlare vid ett tillfälle är inte en sådan insats. Som ett led i genomförandet av 90-dagarsgarantin har Arbetsförmedlingen beslutat att arbetslösa ungdomar som inte tagit del av någon insats senast efter 70 dagar ska få träffa en av Arbetsförmedlingens specialister. Det kan exempelvis vara en arbetsterapeut, en psykolog eller en socialkonsulent.
Jag litar på att Arbetsförmedlingen erbjuder rätt hjälp till de unga som de möter. 90-dagarsgarantin säkerställer att detta stöd också ges snabbt. Alla ungdomar ska få ett tidigt och individuellt anpassat stöd.
Det är samtidigt viktigt att unga inte låses in i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Unga som kan söka arbete eller matchas mot arbete ska göra det. För unga som inte avslutat sina studier bör studier vara huvudinriktningen. Det är tydligt i arbetslöshetsstatistiken att det framför allt är unga som saknar en gymnasieutbildning som har det fortsatt besvärligt på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att alla unga fullföljer sina gymnasiestudier. Regeringens mål är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning.
Då Christian Holm Barenfeld, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Jessika Roswall i stället fick delta i överläggningen.
Anf. 9 Jessika Roswall (M)
Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret! Vi kanske inte kommer att vara lika överens i denna fråga som i den förra.
Jag förstår att 90-dagarsgarantin i sig inte är en insats och att det finns olika andra delar i detta. Men arbetsmarknadsministern har vid ett flertal tillfällen slagit sig för bröstet och ofta hänvisat till 90-dagarsgarantin. Hon har gjort så ända sedan valet 2014. Då finns det anledning att ställa några frågor.
För ett tag sedan gjorde arbetsmarknadsministern tillsammans med statsministern ett utspel där båda var väldigt nöjda med att ha uppnått 90dagarsgarantin. Det är lite märkligt, eftersom vi samtidigt inte riktigt kan få klarhet i vad som ingår där och vad som menas.
Jag hör vad ministern säger: att det inte enbart innebär att man ska träffa en arbetsförmedlare. Men det är ändå så, vilket också står i interpellationen, att det har varit lite otydligt vad som ingår. Bland annat hänvisas till Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. För ett tag sedan redogjordes i tidningen Arbetet för att Arbetsförmedlingen själv säger att det ska räcka med att man träffar något slags specialist.
Det andra som jag oroas över vad gäller ungdomsarbetslösheten - och som forskare - är att man är kritisk till de insatser som arbetsmarknadsministern hänvisar till och menar att flera av dessa insatser inte träffar rätt utan i stället träffar ungdomar som ändå hade fått arbete i en högkonjunktur. Det går i stället att se en oro över att detta riskerar att försena ungas inträde på arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det handlar bland annat om utbildningskontrakt, som har visat sig inte träffa riktigt rätt målgrupp. Av deltagarna är 40 procent heltidsstudenter som förmodligen ändå hade studerat.
Vi befinner oss fortfarande i en högkonjunktur. Den sjunkande arbetslösheten har inte med regeringens politik att göra utan har att göra med den globala högkonjunkturen. Alla länder i EU - samt USA och andra länder - har haft en fallande ungdomsarbetslöshet, så vi är inte unika.
Jag var i Älvkarleby i går och pratade om bland annat ungdomsarbetslöshet och integration. Älvkarleby är en liten kommun i norra Uppsala län. De har trots högkonjunkturen en hög ungdomsarbetslöshet, 20 procent. Jag är bekymrad över att regeringen inte ser detta utan gömmer sig bakom att 90-dagarsgarantin är uppfylld.
Jag ska ge ett exempel från Älvkarleby. De har 94 unga som i dag är arbetslösa. Av dem har 58 varit arbetslösa i mer än sex månader, 40 i mer än tolv månader och 17 i mer än 24 månader.
Jag har två frågor. Den ena är: Vad händer med de här ungdomarna när konjunkturen vänder? Den andra frågan anknyter lite till det som står i interpellationen. Om jag tolkar svaret rätt delar inte arbetsmarknadsministern den kritik som finns när det gäller om 90-dagarsgarantin är uppfylld eller inte. Då blir frågan om det är tydligt nog vad som ingår i 90dagarsgarantin.
Anf. 10 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Den största skillnaden mellan nuvarande politik och den tidigare är en ambitionshöjning. Senast efter 90 dagar ska alla arbetslösa ungdomar få hjälp. Tidigare var det många som i stället fick vänta 90 dagar, och det är förödande att gå i passivitet.
Det går säkert även i dag att hitta något fall där man borde ha gjort en bättre insats för en ung person. Jag tycker ändå att det är en tydlig skillnad, både i ambitioner och i resultatet, för vi hade en rekordhög ungdomsarbetslöshet under den förra regeringen. Vi fick till och med bidrag från EU för att komma till rätta med detta samhällsproblem. Det är väldigt långt ifrån detta nu, så det har verkligen gått åt rätt håll.
Precis som arbetsmarknadsministern nämner är det inte bara ungdomsarbetslösheten som har minskat utan också långtidsarbetslösheten bland unga, som ju är det mest förödande då man riskerar att tappa mycket tid och kanske har svårt att komma tillbaka över huvud taget.
Vi kan se bra resultat, men det finns säkert möjligheter att utveckla insatserna för ungdomar. Jag tror att vi aldrig kommer att ha en situation där allt fungerar perfekt. Men man måste ändå se helheten, och helheten är att det går åt rätt håll. Även om man i en del fall borde ha gjort mer insatser för ungdomarna är det ändå bättre att de har fått den insats de har fått än ingen alls, vilket tyvärr var fallet för många tidigare.
Jag kommer ihåg när vi hade fas 3. Det var också en del ungdomar i fas 3, trots att det enligt regelverket inte skulle vara ungdomar i fas 3. Effekterna av fas 3 var att extremt få människor kom ut i jobb, att det var en stor kostnad och att många upplevde fas 3 som väldigt förnedrande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu har vi lagt om politiken, så nu är det mer fokus på utbildning. Jag tror precis som Ylva Johansson att det är en nyckelfaktor, inte minst när konjunkturen vänder, för det kommer att fortsätta finnas ett stort sug efter utbildade människor. Gymnasiekompetens är ett minimikrav på arbetsmarknaden i dag. Det är lika bra att vara ärlig med att det krävs om man ska ha jobb, speciellt långvarigt och inte bara korta jobb.
Detta är också något som verkligen gynnar ungdomar. Jag har för mig att vi i den senaste omgången satsade på 93 000 nya utbildningsplatser utöver tidigare utbildningsplatser. Jag tror att det är helt rätt inriktning med tanke på att vi har ungefär 100 000 lediga platser i Sverige i dag som arbetsgivarna inte lyckas tillsätta, eftersom de inte hittar personal med rätt kompetens. Då är utbildning helt avgörande. Inte minst ungdomarna har ju goda möjligheter att få de här jobben om de bara satsar på utbildning. Men då gäller det att vi inte låser fast dem i passiva åtgärder utan tvärtom satsar resurserna där de ger bäst resultat.
Som arbetsmarknadsministern nämner är det många ungdomar som faktiskt har goda möjligheter att få jobb nu. Då är det ju bättre att de söker och får jobb än att de får åtgärder. Det bästa är alltid att man får jobb och i brist på det utbildning eller en aktiv åtgärd för att underlätta att komma i arbete.
Det är alltid viktigt att vara självkritisk. Man gör satsningar och utvärderar dem, och sedan kan man säkert hitta sådant som behöver förbättras. Men det har skett mycket stora förbättringar jämfört med tidigare politik, så vi är definitivt på rätt spår.
Anf. 11 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Fru talman! Ja, det är viktigt att komma ihåg hur det såg ut när jag och regeringen tillträdde. Då hade vi en skyhög ungdomsarbetslöshet. Den var så hög att vi fick EU-stöd. Detta trots att den gamla regeringen satsade enormt stora resurser av skattebetalarnas pengar på en skatterabatt som skulle, som man sa, lösa ungdomsarbetslösheten men som inte gjorde det utan resulterade i allvarliga siffror. Det var både hög arbetslöshet och en väldigt hög långtidsarbetslöshet bland ungdomar.
Nu är vi i ett läge med en god arbetsmarknad och en fallande arbetslöshet. Knappt hälften av resultaten bedöms bero på konjunkturen och drygt hälften bedöms bero på regeringens politik, så det är två saker som båda bidrar i rätt riktning.
Nu har vi uppnått en situation där ingen ung människa lämnas i passivitet. Alla får en insats som är tänkt att leda till arbete. I den meningen känner jag mig trygg. Vi har en aktiv arbetsmarknadspolitik som leder till att ungdomar får insatser och inte lämnas i passivitet.
Är jag hundra procent säker på att varje insats verkligen leder till jobb? Nej, det är jag inte. Det finns säkert - det brukar det finnas - ett utrymme för att höja kvaliteten och förbättra resultaten. Det är viktigt att man inte bara får en insats utan att den också är rätt avvägd i förhållande till individens behov och att följa upp att det faktiskt leder vidare till arbete. Men med tanke på att vi har en så pass låg ungdomsarbetslöshet i dag och en dramatisk sänkning av långtidsarbetslösheten bland ungdomar ger det ett helt annat utrymme för Arbetsförmedlingen att jobba aktivt med de individer som behöver särskilt mycket stöd. Jag tycker att det är bra att man nu kan prioritera specialistinsatser för de ungdomar som på grund av psykisk ohälsa eller av andra skäl har mer komplexa svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Låt mig ta upp ett av de problem som Jessika Roswall nämner. Det finns nämligen exempel på ungdomar som har varit inskrivna mycket länge på Arbetsförmedlingen. Då kanske man undrar hur det går ihop med 90-dagarsgarantin. Det visar sig ofta, när vi tittar på de ungdomar det gäller, att det är ungdomar som är inskrivna i etableringsuppdraget. Och det är ett betydande antal. Det är en stor grupp under 25 år som är inskrivna i etableringsuppdraget. Eftersom etableringsuppdraget normalt är 24 månader och ungdomar klassas som långtidsarbetslösa redan efter 6 månader betyder det att om man är två år i etableringsuppdraget, vilket är det normala, kommer man tidigt under den tiden att klassas som långtidsarbetslös.
Det är viktigt att skilja de här frågorna från varandra. Det är inte realistiskt, tror jag, att förvänta sig att unga människor som är nya i Sverige och just har påbörjat sin etablering ska vara i arbete inom tre eller sex månader. Det kan gå i vissa fall, men för många kommer nog de två åren att krävas. Däremot har jag fokus på att de två åren ska räcka långt, så att vi får en ökande andel som faktiskt kommer i arbete efter de två åren. Om det är ungdomar som är långtidsinskrivna på grund av att de är inskrivna i etableringsuppdraget tycker jag inte att det är ett misslyckande om det tar två år i etableringen. Om det däremot är ungdomar som inte är inskrivna i etableringsuppdraget menar jag att det är ett mycket allvarligt misslyckande om de är inskrivna på Arbetsförmedlingen under så lång tid och inte kommer i arbete.
Anf. 12 Jessika Roswall (M)
Fru talman! Jag vill inte fastna i vad som ingår i ordet insats eller inte. Det är inte det viktiga, utan det viktiga är att vi ser till att ungdomar kommer i riktigt arbete.
Det som uttalades av forskargruppen och som citerades i tidningen Arbetet var just att med den insats som nu har skickats till Arbetsförmedlingen räcker det att träffa en specialist. Nu sa arbetsmarknadsministern "en specialistinsats", men det är inte riktigt det som står. Jag undrar om det går att utveckla detta, för då har man kanske inte uppnått 90-dagarsgarantin, i alla fall enligt mitt sätt att se det.
Det tråkiga med detta är också, vilket jag försökte påpeka i förra inlägget, att de insatser som görs inte träffar riktigt rätt. Gör de inte det i en högkonjunktur riskerar vi att stjälpa i stället för att hjälpa de unga nu när de skulle kunna få ett jobb. Det finns statistik som visar att trots högkonjunkturen är fler unga placerade i insatser i dag än 2014.
Man borde ha gjort mer för att sänka trösklarna för att få in fler unga på arbetsmarknaden, man borde ha gjort det mer lönsamt att arbeta och man borde ha satsat på rätt insatser.
Jag delar Hillevi Larssons uppfattning att utbildning är helt avgörande. Men tyvärr går det nog inte att bortförklara de siffror jag såg i går med att man är i etableringen. Många unga är kvar i långtidsarbetslöshet. Jag tror att vi måste satsa mer på utbildning, och vi vet att de unga som saknar gymnasieutbildning behöver mer insatser. Här finns mer att göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Åter till mitt hemlän Uppsala. Jag tog ju upp ett exempel därifrån i mitt förra inlägg. Eftersom vi har landets lägsta arbetslöshet är det extra tråkigt att ha en så hög andel unga arbetslösa som i Älvkarleby kommun. Detta tyder på att matchningen inte fungerar så bra som den borde. Jag har inte bara i Uppsala län utan på många ställen i landet stött på svårigheter och utmaningar i att hitta rätt kompetens. Vi måste därför se till att matchning och yrkesutbildning fungerar bättre så att vi kan komma till rätta med detta problem.
Anf. 13 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Som jag nämnde är utbildning viktigt, och det är vi överens om.
Det är också viktigt med individuellt anpassade åtgärder för var och en, för man har olika behov och olika lång väg för att komma ut i arbetslivet. Förutom bristande utbildning kan det handla om psykisk ohälsa eller sjukdom i största allmänhet. Även unga människor kan tyvärr ha sådana hinder på vägen. Då kan speciella insatser behövas som gör att man både mår bättre och ökar sina chanser att få ett arbete. Även om åtgärden inte ser ut som en spikrak väg till jobb är kanske den snabbaste vägen till jobb för en sådan här person att få hjälp av en specialist. Sedan kan man gå vidare till utbildning eller jobb.
Det viktiga är att man får aktiva insatser och att man när man väl har ett riktigt jobb får en riktig lön. Ett problem med fas 3 var just att man inte fick riktig lön trots att man gjorde ett riktigt jobb. Ingen förtjänar det, vare sig man är ung eller äldre, utan gör man ett jobb ska man få betalt för det.
Målet är ett riktigt jobb, inte en åtgärd. En åtgärd kan vara ett steg på vägen mot ett riktigt jobb, men när man ser att åtgärden inte fungerar måste man lära av det och omvärdera politiken. Det är detta regeringen gör; man satsar där man ser att det faktiskt leder till jobb.
Jag tror att vi bara har sett början på vad utbildningssatsningen kommer att leda till när det gäller jobb. Vi ser rätt goda resultat i skolan, trots att det är en lång väg kvar, inte minst vad gäller likvärdigheten i skolan. Men att klara grundskola och gymnasium är en grundnivå som alla ungdomar behöver, och det är detta regeringens politik handlar om.
Anf. 14 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Fru talman! Ungdomsarbetslösheten är en jätteviktig fråga. Självfallet kan vi inte vara nöjda så länge det finns arbetslösa ungdomar, även om både den starka minskning vi har sett och 90-dagarsgarantin är en framgång.
Precis som Jessika Roswall säger fungerar inte matchningen så bra som den borde på den svenska arbetsmarknaden. Ett viktigt skäl till det är att många av de arbetslösa inte har rätt kompetens för de rekordmånga lediga jobben.
Det första jag gjorde när jag tillträdde som arbetsmarknadsminister var att ta mig an just ungdomsarbetslösheten. Jag reste runt och träffade kommunledningarna i nästan alla landets kommuner. Jag erbjöd dem ett samarbete, och i princip tackade alla landets kommuner ja. Detta samarbete har nu pågått under ledning av Delegationen för unga och nyanlända i arbete och har gett mycket goda resultat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att det är precis på detta sätt vi ska fortsätta att arbeta med de utmaningar som kvarstår: ett nära samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunen tillsammans med lokala arbetsgivare och andra viktiga intressenter.
Låt oss se på de utmaningar vi har vad gäller de stora grupper av ungdomar som fortfarande har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det handlar om dem som saknar gymnasieutbildning.
När unga saknar gymnasieutbildning finns det i allmänhet ett skäl till det. Ett viktigt skäl kan vara att man inte har bott i Sverige under sin skoltid. Dessa ungdomar finns i dag till exempel i etableringen och har inte haft chans att skaffa sig en tillräckligt god grundutbildning i den svenska gymnasieskolan.
En annan grupp ungdomar har kommit till Sverige i tonåren. De kanske har gått introduktionsprogram i gymnasieskolan men inte haft tid att fullfölja en fullständig utbildning innan de fyller 20 år. Det är en stor grupp som vi måste satsa på.
Vi har också dem som har gått i svensk skola hela sin uppväxt och som ändå inte klarat skolan. Det finns i allmänhet ett skäl till det, till exempel ohälsa, funktionshinder, sociala problem eller drogproblem. Det är viktigt att vi angriper detta och hjälper dessa ungdomar att hitta individuellt anpassade vägar tillbaka till utbildning där hänsyn tas till de svårigheter som kan ha funnits.
Det är detta som görs i samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna som leds av Dua, och det har varit mycket framgångsrikt. Många gånger kan man skräddarsy en väg tillbaka till utbildning för dem som har särskilda svårigheter.
Fru talman! 90-dagarsgarantin fungerar. Som jag sa tidigare finns det säkert insatser som kan bli ännu bättre och som inte är hundraprocentiga. Jag håller för troligt att det är på det sättet, för ofta är det så. Men överlag har det varit framgångsrikt att ungdomar i dag inte lämnas i passivitet.
Låt oss fokusera på de stora utmaningar vi har.
När det gäller alla ungdomar i etableringen, hur säkerställer vi att denna viktiga framtida arbetskraft verkligen får rätt kompetens för att kunna bidra till den viktiga kompetensförsörjningen?
När det gäller alla ungdomar som i dag finns i gymnasieskolans introduktionsprogram, hur säkerställer vi att de inte bara blir inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen utan kan komma vidare och få rätt kompetens för att komma ut i arbete?
Det handlar också om ungdomar som av olika skäl kan ha särskilda svårigheter på grund av en funktionsnedsättning, en sjukdomsbild eller något annat som gör att de behöver skräddarsydda insatser både till utbildning och som en väg in till arbete. Här har vi goda erfarenheter av till exempel supported employment och liknande insatser.
Anf. 15 Jessika Roswall (M)
Fru talman! Jag hörde ett antal förklaringar till att det ser ut som det gör. Möjligtvis saknade jag den som jag fick med mig i går från norra Uppsala län, det vill säga de regionala skillnader som finns. Dem behöver man också lyfta upp och titta på, för här finns också en förklaring.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig upprepa att som jag ser det är det framför allt unga som har stått nära arbetsmarknaden som har fått jobb de senaste åren. Jag påstår att det är en naturlig följd av högkonjunkturen. Detta betyder att det är många som fortfarande står långt från arbetsmarknaden som kommer att stå ännu längre från arbetsmarknaden när lågkonjunkturen kommer.
Vi har talat mycket om utbildning. Moderaterna har föreslagit yrkesskola, som skulle vara en utbildning som just syftar till att de som saknar gymnasieutbildning snabbt får utbildning och kommer in på arbetsmarknaden.
Jag är orolig för framtiden. Jag håller med om att vi ska fokusera på det som är problemet, men jag tycker att det är olyckligt att man slår sig för bröstet och uttrycker att man är glad för att man har uppnått garantin när man inte har löst problemet. Vi behöver riktiga strukturella reformer för att komma till rätta med den tudelade arbetsmarknaden.
Jag tycker ändå att det här har varit en bra debatt. Vi hamnade inte bara i diskussioner om ordet garanti och vad som ingår i garantin eller inte. Jag tycker att debatten har fört oss framåt och vill tacka så mycket för debatten.
Anf. 16 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Fru talman! Ungdomarna är vår gemensamma framtid. Vi är alla beroende av att de ska komma i arbete så att de kan betala skatt, försörja oss och se till att Sveriges industri och välfärd fungerar. Det är viktigt för varje ung människa, men också för Sverige, att vi klarar av att ge alla unga en bra start i arbetslivet.
Det har skett fantastiskt stora framgångar i detta avseende. Det gäller bland annat sjunkande ungdomsarbetslöshet. Arbetslösheten har sjunkit mest för utrikes födda ungdomar. Där har vi den mest dramatiska minskningen. Jag är framför allt glad över den starka utvecklingen när det gäller den sjunkande långtidsarbetslösheten bland ungdomar, men mer behöver naturligtvis göras.
Fru talman! Låt mig peka på en av de saker som vi gör just nu. Det är att vi bygger lokala jobbspår runt om i Sverige. Det är ett samarbete mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen. Jag tror att det är 240-250 kommuner som är med, och man har nu gjort i ordning ungefär 600 lokala jobbspår. Man tittar lokalt på den lokala efterfrågan på arbetskraft. Det kan vara att den lokala McDonalds behöver anställa. Då gör man ett lokalt jobbspår som utbildar till precis de lediga jobben.
Det är en jätteviktig insats för de många nyanlända som kanske inte har rätt utbildningsbakgrund och för vilka den vägen ter sig lång. Men det är också en viktig väg för många av de ungdomar som kanske inte riktigt har passat in i de utbildningsvägar som hittills har erbjudits dem.
Jag hoppas mycket på att vi också den vägen ska kunna fortsätta att minska arbetslösheten generellt och därmed klara den viktiga kompetensförsörjningen.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.