Antalet undersköterskor i äldreomsorgen
Interpellation 2017/18:123 av Katarina Brännström (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-09
- Överlämnad
- 2017-11-10
- Anmäld
- 2017-11-14
- Svarsdatum
- 2017-11-24
- Sista svarsdatum
- 2017-11-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Både statsministern och statsrådet Åsa Regnér lovade i början av mandatperioden att investera i fler sjuk- och undersköterskor. Statsministern sa i den första partiledardebatten att det blir över 4 000 fler i äldreomsorgen och 20 000 extratjänster. Statsrådet Regnér lovade ”att de 7 miljarder som nu satsas kommer leda till 4 500 nya undersköterskejobb i landet”.
I Socialstyrelsens sammanställning står att endast sex av tio av de knappt 5 000 årsarbetare som finansierats har gått till undersköterskor. Detta innebär i bästa fall 3 000 undersköterskor, men här ingår både nyanställningar och ökad arbetstid för befintlig personal. Troligt är därför att 3 000 är en överskattning av hur många nya som faktiskt tillkommit.
Sedan dessa uttalanden har Sveriges befolkning vuxit snabbt, vårdköerna har fördubblats och det pågår en personalflykt på grund av dåliga arbetsvillkor hos landsting och kommuner. Extratjänsterna är en stor flopp. Varannan undersköterska funderar på att sluta i den kommunala äldreomsorgen, enligt Nationellt Kompetenscentrum.
SKL larmade i våras att över hälften av Sveriges kommuner har svårt att få tag i undersköterskor. Det har aldrig varit så svårt få tag i kompetent personal. Bristen på utbildad personal sätter vårdkvaliteten på spel – framför allt på landets äldreboenden.
Mot bakgrund av ovanstående och den demografiska utvecklingen vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att säkra att löftena infrias och att äldreomsorgen får den kompetenta personal som krävs?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:123
Webb-tv: Antalet undersköterskor i äldreomsorgen
Dokument från debatten
- Fredag den 24 november 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:37
- Protokoll 2017/18:37 Fredagen den 24 novemberProtokoll 2017/18:37 Svar på interpellation 2017/18:123 om antalet undersköterskor i äldreomsorgen
Protokoll från debatten
Anf. 8 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Katarina Brännström har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att säkra att löften om investering i fler sjuk- och undersköterskor infrias och att äldreomsorgen får den kompetenta personal som krävs.
Personalen är den viktigaste resursen i äldreomsorgen. Det är tack vare den kompetenta och hårt arbetande personalen som svensk äldreomsorg är så bra som den är. Allra oftast är det kvinnor - nio av tio som arbetar i äldreomsorgen är kvinnor.
Eftersom vi har förstått frågans allvar har regeringen gjort stora satsningar på detta område.
Den redan genomförda investeringen i välfärden på 10 miljarder kronor till kommuner och landsting byggs nu ut med ytterligare 5 miljarder. Det ska gå bland annat till fler undersköterskor och kortare vårdtider. Utöver detta stärks vården med 5 ½ miljard 2018 jämfört med tillskottet i budgetpropositionen för 2017. Det är den största sjukvårdssatsningen i modern tid.
Regeringen satsar 7 miljarder för ökad bemanning inom äldreomsorgen under perioden 2015-2017. Under 2016 har 97 procent av medlen använts, och samtliga kommuner har tagit del av pengarna. Bemanningssatsningen har bidragit till 5 000 årsarbetare. Bättre arbetsmiljö och ökad kvalitet för den enskilde är några av de effekter som Socialstyrelsen rapporterar om. Satsningarna på bemanning i äldreomsorgen är satsningar på jämställdhet och kvinnors arbetsmiljö.
Medlen får bara användas till personal som arbetar nära de äldre, vilket skapar ytterligare förutsättningar för att anställa kompetent personal. Dessutom fanns i slutet av oktober fler än 6 500 extratjänster i kommunerna som ett tillskott till det viktiga arbete som kommunerna bedriver.
Undersköterskorna, som Katarina Brännström frågade om, är Sveriges största yrkesgrupp. De har avgörande betydelse för den vård och omsorg som äldre får. För att tydliggöra undersköterskornas viktiga yrkesroll och för att långsiktigt trygga kompetensen i välfärdens verksamheter har regeringen tillsatt en utredning. Den ska lämna förslag till hur yrket undersköterska kan tydliggöras och regleras.
För att främja en bättre arbetsmiljö har regeringen gett Arbetsmiljöverket ett uppdrag att genomföra en nationell tillsyn av äldreomsorgen. Syftet är att bidra till en minskning av den höga sjukfrånvaron, antalet arbetssjukdomar, belastningsskador och olyckor som är utmärkande för denna bransch.
Det råder brist på arbetskraft i stora yrkesgrupper som till exempel undersköterskor. För att motverka denna brist har regeringen gjort en utbildningssatsning för personer med tidsbegränsade anställningar inom äldreomsorgen och inom hälso- och sjukvården. Regeringen har även ökat satsningarna på ett stadigvarande kunskapslyft med fler permanenta utbildningsplatser inom yrkesvux. Genom dessa satsningar kommer fler att kunna få en yrkesutbildning bland annat för arbete inom äldreomsorgen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Dessa åtgärder utgör tillsammans ett kraftfullt paket för att förbättra tillgången på kompetent personal i äldreomsorgen.
Anf. 9 Katarina Brännström (M)
Herr talman! Jag ska be att få tacka för svaret.
Detta är en angelägen fråga, det vet vi. Den kommer säkert att vara aktuell länge. I denna yrkesgrupp finns, som ministern säger, flest kvinnor, och den betyder mycket för svensk välfärd.
Tyvärr kan jag inte läsa ut svaret på den fråga som jag ställde, nämligen hur många undersköterskor det faktiskt blev inom äldreomsorgen. Det utställdes kraftfulla löften av både statsministern och statsrådet om de miljarder som satsades och som skulle leda till 4 500 undersköterskor.
Statsrådet redovisar det som regeringen gör inom vården och äldreomsorgen, och mycket av detta är bra. Men det är helt nödvändigt, för vi har fått ett nytt Sverige. Det är en ganska snabb utveckling av hur många medborgare vi är. Med den ökande demografiska utvecklingen börjar det bli en obalans med allt fler äldre. Det är svårt att få tag i personal, både kompetent personal och annan personal. Det är också stora pensionsavgångar på gång inom just detta område.
Jag skulle därför vilja betona att varje regering hade varit tvungen att göra detta, oavsett partifärg. När befolkningen växer måste vi bygga ut välfärden. Vi måste också få fler utbildningsplatser för att få fram de undersköterskor som krävs.
Det låter ibland nästan lite skrytsamt när man talar om hur mycket man satsar. Men jag skulle se det mer som något som är absolut nödvändigt och som tyvärr också kanske kan visa sig vara otillräckligt, eftersom vi alla vet att det råder stor brist på arbetskraft inom många yrkesgrupper i välfärden. Det handlar om sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, poliser, lärare, psykologer och en rad andra.
Jag tror att vi måste börja se över hela välfärdsområdet med en nykter syn. Vi kan inte bli nöjda. Vi måste se långsiktigt på detta, eftersom många blir allt äldre. Även om vi alla numera är friskare långt upp i åren behöver vi ändå ganska mycket vård och omsorg under den sista tiden.
I Socialstyrelsens sammanställning står det att sex av tio av de knappt 5 000 årsarbetare som statsrådet nämner i sitt svar är undersköterskor. När de räknade om detta handlade det i bästa fall om ca 3 000 årsarbetare. Vi har alltså ett underskott. Jag tror att statsrådet vet det och kanske inte heller är nöjd med verkligheten.
Vi vet att det pågår en personalflykt, och vi alla borde kanske fundera över de dåliga arbetsvillkoren och hur lite som man kan påverka sitt arbete. Lönerna är inte heller alltför höga. Det innebär att vårdköerna fördubblas och att de som jobbar kvar får en mycket tung börda.
Det är intressant att höra hur regeringen ska lösa denna fråga. Oavsett valet nästa år tror jag att vi alla måste fundera över hur vi ska klara av välfärden och de ökade krav som kommer att ställas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det utlovades 20 000 extratjänster. Nu, ett år före valet, är de 6 500. Det visar också hur svårt det är att faktiskt göra denna satsning så att det blir ett resultat.
Jag skulle gärna vilja få veta hur man ser på detta lite långsiktigt, inte bara vad som blir av dessa miljarder. Hur tänker man sig att satsa på välfärden framöver?
Anf. 10 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Jag tror att vi har ganska mycket samsyn när det gäller problemet och att detta måste vara en stark sektor för dem som behöver omsorgen, det vill säga de äldre, och att personer som arbetar där ska ha så bra villkor som det bara går, som de förtjänar och som gör att de vill arbeta där och kan vara stolta över jobbet. Jag tycker att det är bra att vi har denna samsyn, eftersom detta verkligen är en stor samhällsfråga, som Katarina Brännström säger.
Man kan ju hoppas att alla regeringar skulle göra dessa satsningar. Men vi har gjort dem därför att vi tar frågan på allvar. Jag, som också är jämställdhetsminister, ser mycket stora jämställdhetsfrågor i detta sammanhang. Om man ska vara ärlig kanske våra partier på kommunal nivå inte alltid har gjort tillräckligt. Eftersom varken du eller jag ska bestämma om villkor kan man fråga sig varför dessa stora yrkesgrupper ändå har dessa ganska dåliga arbetsvillkor. Nu jobbar man alltmer med det. Antalet heltider ökar, man försöker också se till att komma åt problemet med delade turer och så vidare. Men det finns någonting här som har med kön att göra. Åtminstone ser jag det så. Det gör inte problemet mindre.
Vad man behöver göra förutom att satsa resurser - det är nödvändigt - är att se de personer som invandrar till Sverige som de stora resurser som de är, utan att säga att just här ska kvinnor med utländsk bakgrund jobba. Jag tycker att de ska få välja det själva, precis som jag får välja det själv. Men det är trots allt så att om man vill utbilda sig till någonting där man sannolikt har möjlighet att jobba tryggt och med allt bättre villkor, för det tror jag, då är äldreomsorgen ett bra alternativ.
På samma sätt tycker jag att män borde tävla med kvinnor om dessa framtidsjobb. Där tror jag att man både på nationell och på kommunal nivå kan göra mer för att dessa framtidsyrken på riktigt ska attrahera män.
Jag tycker naturligtvis att extratjänsterna är mycket viktiga som ett sätt att väcka intresse för dessa jobb. Det faktum att vi ser över frågan om legitimation är också en del i att öka kunskapen om vad just undersköterskor gör och därmed också öka statusen.
Katarina Brännström säger att det är skryt, och man kan tycka att politiken emellanåt är en ganska skrytsam bransch. Jag menar dock att det är mycket viktigt att tala om att äldreomsorgen är någonting som vi vill satsa på. Om man står i begrepp att söka en utbildning måste man nämligen känna att det är fler än man själv som tycker att detta är viktigt.
Ibland i debatten fokuserar vi, med rätta, på de brister som finns. Men vi hoppar över det faktum att till exempel Öppna jämförelser visar att äldre personer, både de som får hemtjänst och de som bor på äldreboenden, ofta är mycket nöjda med den omsorg som de får. Så var det också under er tid. Det faktum att vi kanske inte nämner det så ofta, ibland av rädsla för att vi inte skulle förstå problemen, gör kanske att ännu fler blir avskräckta. Det finns väldigt mycket som fungerar i äldreomsorgen. Framför allt beror detta på alla dessa kunniga och flitiga människor som inte vill någonting annat än att serva de äldre som de faktiskt är till för.
Anf. 11 Katarina Brännström (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag håller med om mycket av det som statsrådet säger. Jag tror att det är viktigt att vi lyfter fram dessa frågor, därför att vi måste få bättre villkor för denna grupp. Jag håller med om att kommunerna inte gör riktigt så mycket som de skulle kunna göra.
Jag tycker att regeringen har gjort en hel del bra saker. Men det lär inte vara tillräckligt. Vi står inför en mycket stor utmaning inom denna sektor.
Vi kan konstatera att undersköterskeyrket inte är särskilt attraktivt. Man har en liten möjlighet att påverka sitt jobb. Man tvingas jobba helger, och det är tuffa arbetsscheman.
Jag och många med mig tror att det behövs fler yrkesgrupper inom vård och omsorg. En gång i tiden när jag jobbade inom landstinget en kort tid fanns det sjukvårdsbiträden som gjorde många uppgifter. Jag tror att många av dem som har kommit till Sverige under senare år skulle kunna ta sådana jobb där språkkunskaperna inte är så avgörande. Då skulle också statusen höjas både för undersköterskor och för sjuksköterskor. Jag tror att man måste börja tänka lite bredare.
Samtidigt är det på det sättet att SKL larmar om att över hälften av landets kommuner har svårt att få tag i undersköterskor. Det har aldrig varit så svårt att få tag i kompetent personal. Detta riskerar att sätta hela vårdkvaliteten ur spel, och det tror jag ingen av oss vill. Därför brådskar det.
När jag gör studiebesök på äldreboenden i min kommun säger man till mig att det är jättesvårt att hitta kompetent personal. Då blir det mycket stor omsättning på personalen, och sjuktalen är också mycket höga. Sjuktalen är högst i offentlig sektor. Jag kan därför störa mig på att denna regering nu, genom Reepalus märkliga förslag om vinststopp, hotar den privata sektorn där det bedrivs omsorg för äldre. Risken finns att vi står där med ett ännu större problem om dessa företag inte finns kvar. Det visar sig nämligen också att trivseln hos undersköterskor är större i den privata sektorn, och omsorgstagarna är mer nöjda i den sektorn. Då tycker jag att regeringen borde tänka om och se att detta utgör en stor faktor för dem som ska jobba i välfärden och för hela välfärden. Det borde finnas fler aktörer och inte färre. Vi måste få attraktiva arbetsplatser, så att undersköterskor vill jobba där. Det måste bli en sektor som ger en god framtid för yngre människor, så att de vill utbilda sig för den.
Jag tror att det finns ett stort område som vi måste ta tag i på alla sätt. Vi i den här kammaren kan inte påverka löner och villkor. Men jag tror att det måste ske ett lyft här; annars kommer vi att halka efter.
Människor i min generation och de som kommer efter kommer inte att nöja sig utan kommer att ställa ganska stora krav. Det kommer att kräva att det finns duktiga och kompetenta människor i äldreomsorgen och i vården. Detta tror jag att vi är helt överens om. Men då måste regeringen ta detta på stort allvar och faktiskt inte motarbeta de krafter som fungerar väl inom denna välfärdssektor.
Anf. 12 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Att det är viktigt att komma till rätta med villkoren i den här branschen men att det inte är vi som ska göra det håller jag verkligen med om. Däremot kan vi debattera, och det har ett stort värde i sig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag beställde ett underlag om kvalitet i äldreomsorgen. Jag avser att lägga fram en plan för hur vi kan höja den, och där är rekryteringsfrågor och framtida kompetensförsörjning en stor bit. I studien kunde man dessvärre läsa att Sverige skiljer sig från de andra nordiska länderna i många avseenden, till exempel när det gäller hur många man är chef över i äldreomsorgen. Det handlar också om större förekomst av delade turer och annat liknande. Det finns en hel del vi som land behöver ta tag i på de olika nivåer vi har ansvar för.
Vi har talat om detta förut; jag är inte emot privata alternativ i vård och omsorg eller på socialtjänstens område. Jag är dock för att man ska tävla om att, som i det här fallet, ge de äldre den absolut bästa kvaliteten. Jag hade önskat att man också tävlade om personalens villkor, men vi kan inte se att det sker. Det är inte stora skillnader. I vissa avseenden är de offentliga arbetsgivarna i äldreomsorgen bättre, och i vissa fall är de privata bättre. Vi har dock inte fått ett stort tryck uppåt i och med att de privata alternativen har kommit in, och jag hade gärna önskat att det var så.
Det är därför jag väldigt tydligt ser detta som en jämställdhetsfråga. Det handlar om att branschen är kvinnodominerad, och det har inte särskilt mycket med Reepalu att göra. Däremot tycker jag förstås att de skattemedel vi avsätter, och som vi arbetar hårt för, ska användas till angelägna områden som äldreomsorg och inte till väldigt stora vinster. Jag ser dock gärna privata alternativ även i den här branschen.
Jag kommer att lägga fram kvalitetsplanen. När det gäller kompetensförsörjning vet vi redan att även yrkesutbildning och vuxenutbildning är viktigt för att väcka intresse för att jobba i äldreomsorgen. Det satsar vi på, och det behöver vi nog göra ännu mer.
Anf. 13 Katarina Brännström (M)
Herr talman! Vi är överens om mycket rörande både behoven och den kris vi faktiskt kan se inom välfärden och äldreomsorgen. Att vi behöver fler undersköterskor är vi helt överens om.
Jag kan dock fortfarande inte förstå varför man hotar den privata sektorn. Det är ju så att det kommer att bli en ännu större kris om förslaget går igenom, och det kommer inte att ge oss fler undersköterskor. Det kommer inte heller att lösa vare sig jämställdhetsfrågor eller annat. Vi behöver fler utförare och fler arbetsgivare. Vi behöver många fler av olika slag, för jag tror att det är först då vi kan få en attraktion inom hela det här yrket.
Det visar sig nu att den offentliga sektorn krackelerar inom många områden, och människor söker sig därifrån. Människor vill inte jobba som till exempel lärare i den grad vi nu kräver. Det är klart att många vill jobba där, men vi behöver ett stort inflöde och ser inte att det kommer. Det görs ju inte jättestora vinster på det här området, och om det är problemet får vi lösa det på annat sätt än att förbjuda eller ta bort en stor del av de utförare som finns i sektorn.
Jag håller med om att vi behöver många fler män i den här branschen, för då tror jag också att vi skulle få upp lönerna. Tyvärr är det ju så illa att vi tvingas konstatera det. Men det är så att det finns stora brister. Det är svårt att få tag i personal, och SKL larmar. Jag tror att den här regeringen och nästa regering måste lyfta upp frågan, för den är så viktig och avgörande för hur äldrevården kommer att se ut framöver.
Anf. 14 Statsrådet Åsa Regnér (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Vi har satsat stora medel på den här branschen just för att vi ser behoven av mer personal både på kort sikt och på lång sikt, och man ska veta att vi kommer att fortsätta med det. Det är en pusselbit.
Sedan gäller det dock att även höja statusen på dessa jobb och höja statusen på det kvinnor redan gör. Jag vill också gärna att män konkurrerar om dessa framtidsjobb och att det är den känslan man har. Då gäller det, tror jag, att beskriva ännu bättre vad det är man faktiskt gör i den här sektorn. Vilka möten är det man har?
När jag är ute och besöker verksamheter i äldreomsorgen, vilket jag ofta är, brukar de äldre dels be mig ta hand om personalen och inte om dem. De tycker nämligen att de är omhändertagna. De pratar ganska mycket om existentiella frågor. Du sa att även jag kommer att ställa höga krav när jag behöver äldreomsorg, Katarina Brännström. Redan i dag för man in ett perspektiv som man kanske inte traditionellt sett förväntas ta hand om eller ha så mycket för tid för i äldreomsorgen, nämligen meningsfullhet.
Det är inte helt lätt att säga vad politiken ska ha för svar när det gäller meningsfullhet, men sannolikt handlar det ganska mycket om att se individerna. Vem är du? Vad behöver just du? Hur kan jag se till att du kan träffa andra som du skulle ha utbyte av? Hur kan jag ge mig tid för dina stora, existentiella frågor? Jag tror på allt detta. Vi behöver satsa på det vi traditionellt har gjort - vi har ansvar för rekrytering, utbildningsplatser, medel till de här sektorerna på kommunal nivå och villkoren - men det kommer att handla ännu mer om kvalitet som sådan, tror jag.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.