Antalet vargar i Sverige

Interpellation 2017/18:83

av Lars Beckman (M)

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

 

Ska vi ha en vargstam i Sverige, vilket Sveriges riksdag har beslutat om, är det viktigt att vi har en rovdjurspolitik som har en folklig acceptans och ett brett stöd, även utanför Stockholm och framför allt i de län som berörs av frågan. Den tilldelning som länsstyrelsen beslutat om för vargjakt i Gävleborg motverkar målet om folklig acceptans.

I den proposition som antogs av Sveriges riksdag under alliansregeringen står det följande:

Det övergripande och långsiktiga målet för rovdjurspolitiken är att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i Sverige ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus. En trovärdig rovdjurspolitik kräver också en aktiv förvaltning som stärker förtroendet för rovdjurspolitiken och bidrar till en bättre samexistens mellan människor och stora rovdjur. Regeringen gör i propositionen bedömningen att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i Sverige har gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. Därför slår regeringen fast, i enlighet med de riktlinjer som EU-kommissionen har tagit fram för hur de stora rovdjuren ska förvaltas, att en aktiv förvaltning ska genomföras. Det innebär även att socioekonomisk hänsyn ska tas och att tamdjurshållning inte påtagligt försvåras. Sverige har i modern tid aldrig haft så stora rovdjursstammar som i dag. Föresatsen att bevara rovdjuren har alltså lyckats. Det innebär också nya utmaningar att utforma en politik som möjliggör en god förvaltning av stora rovdjur, som tillgodoser en bra balans mellan målet att uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus för stammarna och samtidigt tar hänsyn till de människor som lever och verkar i rovdjurstäta områden. En aktiv förvaltning med en palett av olika åtgärder behövs för att människa och stora rovdjur ska kunna leva sida vid sida utan alltför stora konflikter. Det svenska landskapet är i det närmaste alltigenom människopåverkat. Även de till synes orörda områdena i norra Sverige har en lång kulturtradition genom den renskötsel som bedrivs där. Ingenstans i landet finns områden där människor kommer att stå helt opåverkade av förekomst av rovdjuren. Det är därför mycket viktigt att de människor som påverkas av stora rovdjur ges möjlighet att finna en delaktighet i förvaltningen. I den här propositionen presenteras en utvecklad rovdjursförvaltning där redskap finns att förvalta rovdjuren adaptivt i enlighet med ekosystemansatsen. 

Sveriges riksdag har fattat ett tydligt beslut rörande varg. Målen för vargstammen i Sverige är att vargens referensvärde för gynnsam bevarandestatus när det gäller populationen i Sverige, med utgångspunkt i Skandulvs redovisning av minsta livskraftiga population om 100 individer, ska vara 170–270 individer, att vargens referensvärde för gynnsam bevarandestatus när det gäller utbredningsområdet i Sverige ska vara hela Sverige förutom den alpina regionen och Gotlands län, att vargstammens koncentration ska minskas där den är som tätast, att vargens förekomst i renskötselområdet i huvudsak ska begränsas till de områden där den gör minst skada och att vargens förekomst i län med fäbodbruk, intensiv fårskötsel eller skärgårdar i huvudsak ska begränsas till de områden där den gör minst skada.

Riksdagen har alltså beslutat om att utbredningsområdet för varg ska vara hela Sverige förutom den alpina regionen och Gotland. Trots detta har sannolikt inte förekomsten av varg och andra rovdjur minskat i Gävleborg, Dalarna och Värmland, där antalet vargar är som störst. Det är otillfredsställande att riksdagens mål inte följs, och det framstår som helt orimligt med en tilldelning på endast två vargar i Gävleborg. En nyligen gjord inventering pekar på att antalet vargar i Sverige kan vara över 400 stycken, och då är man långt från målet om 270 vargar. Det skulle innebära att det borde vara väsentligt fler vargar som ska minskas i Sverige genom vargjakt och att länsstyrelsernas beslut går emot riksdagens beslut. 

Mina frågor till miljöminister Karolina Skog är:

 

1. Vad avser miljöministern att vidta för åtgärder så att riksdagens intentioner om antalet vargar i Sverige följs?

2. Riksdagen har fattat ett beslut om att intentionerna är att ha 170–270 vargar i Sverige – men i ett skriftligt svar skriver miljöministern att man nu arbetar med målet minst 300 vargar. Varför har inte ministern återkommit till riksdagen med ett nytt beslut?

3. Vilka konkreta åtgärder har ministern vidtagit för att vargstammen i Sverige ska ha en större koncentration än Gävleborg, Dalarna och Värmland?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2017-10-27 Överlämnad: 2017-10-30 Anmäld: 2017-11-07 Svarsdatum: 2017-11-14
Debatt (14 anföranden)