Återinförande av beredskapspolis

Interpellation 2015/16:190 av Mikael Oscarsson (KD)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

Införande av gränskontroller för att kunna hantera den strida ström av människor som flyr till Sverige är den senaste händelse som aktualiserat polisens behov av mer resurser.

År 1986 beslutades att införa en beredskapspolis. Organisationens uppgifter blev till en början att hjälpa ordinarie polis att ta över civilförsvarets ordningsuppgifter. Bland annat stod bevakning av skyddsobjekt på listan över uppgifter för beredskapspolisen.

Under årens lopp har både storleken och uppgifterna för beredskapspolisen förändrats. Allteftersom behovet varierat och man sett att organisationen kan bistå ordinarie polis på olika områden har också uppgifterna justerats. Men att beredskapspolisen har spelat en viktig roll under dess aktiva år kan inte betvivlas.

Bland annat kallades beredskapspolisen in efter den 11 september 2001. Detta var andra gången en regional polismyndighet gjorde bedömningen att det fanns behov av att använda beredskapspolisen. Orsaken var hotande våldsamheter efter terrorattackerna i USA.

Även under 2005 efter stormen Gudrun aktualiserades behovet. Inledningsvis formulerades den 10 januari 2005 en skrivelse från Polismyndigheten i Kronobergs län till Rikspolisstyrelsen där läget efter stormen den 8–9 januari beskrevs som mycket allvarligt. Behov att hjälpa människor som var instängda till följd av stormen fanns. Behovet av undsättning och evakuering var stort. För utsatta och evakuerade områden krävdes en omfattande polisiär insats, bland annat för bevakning.

I och med regeringens beslut att införa gränskontroller den 12 november 2015 ökade också belastningen på polisen avsevärt. Skillnaden i dag mot när beredskapspolisen fanns tillgänglig är att det inte finns någon extra polisiär resurs att kalla in. Detta beslut bör nu omprövas efter radikalt förändrade förutsättningar.

Eftersom det fortfarande finns tämligen många som har sin utbildning som beredskapspolis relativt fräsch i minnet skulle sannolikt en kortare kurs för att uppdatera kunskaperna räcka. Detta skulle möjliggöra att med mycket kort varsel kunna stärka till exempel gränskontrollverksamheten.

Statsrådet Ygeman säger i en intervju i Ekot den 11 november att gränskontroller är en betydande belastning för polisens resurser och att risken finns för att annat polisiärt arbete kommer att bli lidande.

Att vissa polisiära uppgifter blir lidande kan i vissa fall vara ofrånkomligt, inte minst vid en särskild situation som denna. Men vi bör se till att polisen har tillräckliga verktyg i så stor utsträckning det bara är möjligt. Här kan beredskapspolisen spela en viktig roll.

Min fråga till statsrådet Anders Ygeman är därför om han har för avsikt att ta initiativ till att återigen införa beredskapspolisen.