Familjens frågor om Raoul Wallenberg
Interpellation 2017/18:466 av Mikael Oscarsson (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-04-03
- Överlämnad
- 2018-04-04
- Anmäld
- 2018-04-10
- Svarsdatum
- 2018-04-20
- Besvarad
- 2018-04-20
- Sista svarsdatum
- 2018-04-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Raoul Wallenbergs familj saknar fortfarande svar på vad som hände deras släkting. Sverige saknar fortfarande svar på vad som hände en man som i allt väsentligt kan kallas för nationalhjälte. Nu påbörjar familjen ett nytt kapitel i jakten på sanningen och har skickat en lista på 80 frågor till Ryssland. Den listan når nu också den svenska regeringen och berörda myndigheter. Detta rapporterar Expressen.
Fallet Raoul Wallenberg sätter ljuset på ett flertal saker. Hur Sverige behandlar sina diplomater, vilka konsekvenser det sovjetiska hotet fick för sanningen, vilka konsekvenser den svenska neutraliteten fick och så vidare. Familjen exemplifierar i Expressen med ett antal frågor. De bör också nå regeringen och Sveriges riksdag.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
1. Hemlighåller den svenska regeringen information om Raoul Wallenberg?
2. Har det skett på begäran av andra länder?
3. Vilka konsultationer hade Sverige med Ryssland under de senaste årtiondenas utredningar av fallet med den svenske diplomaten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:466
Webb-tv: Familjens frågor om Raoul Wallenberg
Dokument från debatten
- Fredag den 20 april 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:102
- Protokoll 2017/18:102 Fredagen den 20 aprilProtokoll 2017/18:102 Svar på interpellation 2017/18:466 om familjens frågor om Raoul Wallenberg
Protokoll från debatten
Anf. 8 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman och ärade ledamöter! Mikael Oscarsson har frågat mig om regeringen hemlighåller information om Raoul Wallenberg och om det har skett på begäran av andra länder. Mikael Oscarsson har vidare frågat mig vilka konsultationer Sverige hade med Ryssland under de senaste årtiondenas utredningar av fallet med Raoul Wallenberg.
Man måste börja med att säga att Raoul Wallenberg personifierar det svenska arbetet för mänskliga rättigheter. Hans gärning är en förebild för människor även i dag, inte minst för ungdomar. Han är en symbol och inspirationskälla för en lång svensk tradition av humanitärt arbete och engagemang.
Mycket är fortfarande oklart vad gäller Raoul Wallenbergs öde i Stalintidens Sovjetunionen. Tyvärr är omständigheterna kring Raoul Wallenbergs försvinnande fortfarande inte fullt utredda.
Alla uppgifter i ärendet rörande Raoul Wallenberg tillkomna till och med år 1970 är offentliga. Regeringen gjorde i januari 2001 en samlad bedömning av handlingar tillkomna 1971-2000. En stor majoritet av dessa handlingar gjordes då offentliga. Ett fåtal omfattades av sekretess. De uppgifter som belades med sekretess rörde dels förhållandet till andra stater, dels skyddet av svenska intressen.
Regeringen har genom åren verkat för att skapa största möjliga klarhet om Raoul Wallenbergs öde i en dialog med det som då var Sovjetunionen och i dag är Ryssland och i samarbete med andra stater. Inte minst har en mycket ingående genomlysning av den svenska statsförvaltningens agerande, inklusive dess tillkortakommanden, skett. Jag vill här särskilt framhålla två rapporter, dels den svensk-ryska arbetsgruppens redovisning från 2001, dels rapporten Ett diplomatiskt misslyckande som kom ut 2003.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen kommer att fortsätta verka för att största möjliga klarhet skapas i frågan om Raoul Wallenbergs öde. Vi gör detta bland annat i våra kontakter med Ryssland. Kontakterna med Ryssland om Raoul Wallenberg under de senaste årtiondena har haft till syfte att få ytterligare besked om utestående frågor samt få till stånd största möjliga öppenhet från rysk sida.
Anf. 9 Mikael Oscarsson (KD)
Herr talman! Tack för svaret, utrikesministern!
Det är nu över 70 år sedan Raoul Wallenberg försvann, endast 32 år gammal. Han, som gav sitt yttersta i kampen mot nazismen och för att rädda judar, kom sedan att falla offer för den andra förfärliga ideologin - kommunismen. Han tillfångatogs av Röda armén i östra Ungern, och ännu vet ingen exakt vad som hände den svenske diplomaten.
Han är hedersmedborgare runt om i världen, bland annat i länder som Israel - som faktiskt fyller 70 år i dag, så vi kan passa på att gratulera nationen Israel.
Fallet Raoul Wallenberg sätter ljuset på ett flertal saker: hur Sverige behandlat sina diplomater, vilka konsekvenser det sovjetiska hotet fick vid sanningssökandet, vilka konsekvenser den svenska neutraliteten fick och så vidare.
Raoul Wallenberg är en symbol eller förebild för så många ungdomar. Vi har instiftat Raoul Wallenbergs dag, något jag motionerade om i flera år, på hans namnsdag i augusti. Han är en förebild. Han är en människa som inte bara fick information utan gjorde någonting med den. Men vi har fortfarande en skyldighet att lära oss exakt vad som hände med Sveriges kanske mest berömde medborgare.
Ministern pekar på de olika ansträngningar som den svenska regeringen har gjort för att få klarhet i de fullständiga omständigheterna kring hans öde, däribland den tioåriga undersökningen av en bilateral svensk-rysk arbetsgrupp under 1990-talet där bland annat professor Guy von Dardel, Raoul Wallenbergs bror, ingick.
Under de senaste åren har det tyvärr blivit klart att ryska tjänstemän vid flera tillfällen undanhöll viktig information och dokumentation från denna arbetsgrupp. Det är ett djupt oroväckande faktum, särskilt eftersom det finns bevis för att undanhållandet av dokumentation gjordes med avsikt. Detta innefattar dokument som kan visa att Raoul Wallenberg levde i flera dagar efter den dag som de ryska myndigheterna hävdar är hans officiella dödsdatum, den 17 juli 1947. Det måste förtydligas vilka svenska representanter som har känt till dessa åtgärder och hur de svarade på den information som ryska tjänstemän lämnade.
Av särskilt intresse är anteckningar om en ännu icke identifierad fånge, nr 7, som blir utfrågad internt i Lubjankafängelset i mer än 16 ½ timme den 23 juli 1947. Medarbetare på arkivet från Rysslands federala säkerhetstjänst, FSB, uppgav 2009 att denne fånge med stor sannolikhet var den svenske diplomaten Raoul Wallenberg. Nio långa år har gått sedan dess, utan några ytterligare framsteg i frågan.
Med tanke på att informationen om fånge nr 7 utgör den viktigaste konkreta ledtråd i sökandet efter Wallenbergs öde som har tillkommit under de senaste 60 åren vill jag fråga: Vad gör Sverige för att få tydlighet om identiteten hos fånge nr 7? Och när var senaste gången som Utrikesdepartementet framförde en formell begäran hos den ryska regeringen om att avklassificera dokumentationen om fånge nr 7 i fångregistret för fängelset Lubjanka?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad jag förstår skedde detta senast 2012. Har det varit senare tillfällen då du eller någon annan representant för regeringen har gjort påtryckningar om detta?
Anf. 10 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Först ska jag säga att intresset av att få klarhet i vad som hände Raoul Wallenberg och att tillgängliggöra det material som finns är något som Mikael Oscarsson och jag delar. För mig är Raoul Wallenberg en stor hjälte. Det mod han visade, hans uppfinningsrikedom och det sätt han arbetade på hoppas jag ska inspirera alla diplomater framöver. Han är en mycket viktig person.
För oss på det svenska Utrikesdepartementet har Raoul Wallenbergs öde varit vårt största och långvarigaste ärende. Arbetet med det här ärendet pågår fortfarande. När vi gjorde en samlad bedömning av de handlingar som tillkommit mellan åren 1971 och 2000 gjordes ungefär 95 procent av dem offentliga. De uppgifter som fortsatt skulle anses hemliga rörde dels förhållandet till andra stater, dels skydd av svenska intressen. Just nu pågår en prövning i Regeringskansliet om utlämnande av alla handlingar om Raoul Wallenberg tillkomna efter 1971.
Som alltid när det gäller frågor om utlämning av handlingar måste man titta på sekretessaspekten. Det arbetet pågår just nu.
Mikael Oscarsson frågar också vilka konsultationer som Sverige har haft med Ryssland. Som jag nämnde har regeringen genom åren i en dialog med det som först var Sovjetunionen och sedan blev Ryssland försökt skapa största möjliga klarhet. Det fanns en svensk-rysk arbetsgrupp. Den redovisade sitt arbete 2001. Kontakterna under de senaste årtiondena har framför allt gällt att få fler besked om de frågor som hittills inte har fått något svar och att få till stånd största möjliga öppenhet från rysk sida. Det handlar ju inte om att vi inte vill utan om att det finns ett annat land här som inte har velat dela med sig av informationen, inte heller gentemot forskare som har fortsatt ansträngningarna att få klarhet i Raoul Wallenbergs öde. Vi kommer att fortsätta sträva efter att uppnå detta genom våra kontakter.
Oberoende forskning är en väldigt viktig del i detta. På UD har vi dessutom en Raoul Wallenberg-databas med en omfattande mängd handlingar som det är fritt för forskare och allmänhet att ta del av. Vi försöker göra allt material tillgängligt. Men den ryska sidans benägenhet att skapa klarhet i det här fallet verkar vara mindre nu än den var i slutet av 90-talet och i början av 2000-talet, tyvärr. Det finns ett motstånd från den sidan när det gäller att lämna ut sådant som vi menar är viktiga uppgifter.
Det är svårt att från Ryssland få svar på frågor som ställs. Men vi driver detta långsiktigt. Vi har dessutom Raoul Wallenberg-dagen och Raoul Wallenberg-föreläsningar på UD. Att allmänheten också visar uppmärksamhet för fallet är otroligt viktigt. Vi arbetar också för att svara på de 80 frågor som har skickats till oss av Raoul Wallenbergs familj.
Anf. 11 Mikael Oscarsson (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag är glad över att vi delar engagemanget för Raoul Wallenberg. På det sätt han agerade och med sin uppfinnesrikedom - med svenskpassen och svenskhusen - kunde han rädda livet på tiotusentals ungerska judar som annars var på väg mot en säker död i koncentrationslägren i Nazityskland. Därför är det så viktigt att vi går till botten med vad som hände Raoul Wallenberg. Det är för hans skull, för hans syster Nina Lagergrens skull, för hennes barnbarns och barnbarnsbarns skull men också för hela svenska folkets skull. Vad hände egentligen?
Därför skulle jag vilja fråga en gång till: När var sista gången som regeringen tryckte på den ryska regeringen om detta med informationen om fånge nr 7?
På senare tid har det framkommit att några utländska regeringar, bland annat i Israel och i Finland, år 1981 bad svenska Utrikesdepartementet att behålla specifika register avseende Raoul Wallenbergs utredningshemlighet. I ditt svar angav du att det fortfarande finns vissa delar som är hemligstämplade. Då är frågan: Vilken typ av information är så känslig att den måste förbli sekretessbelagd mer än 70 år efter det att Raoul Wallenberg försvann? Finns det andra länder som har gjort liknande arrangemang i den här frågan?
Det finns också en annan fråga som gäller vilka slags samråd svenska tjänstemän hade med sovjetiska tjänstemän innan medlemmar av Raoul Wallenbergs familj besökte Sovjetunionen i oktober 1989 på särskild inbjudan av Michail Gorbatjov. Vilka diskussioner med amerikanska företrädare föregick detta? Det var ju en speciell dossier som CIA släppte 1994.
Förra månaden lämnade Raoul Wallenbergs familj en ny förfrågan till svenska myndigheter och lade fram detaljerade frågor om forskning. Utredningen baserades på ny information och insikter som utmanar en del teorier. Även små pusselbitar kan ge värdefulla ledtrådar för fortsatt undersökning om Raoul Wallenbergs öde i Ryssland.
Sedan finns det frågetecken gällande Sverker Åström, som var kabinettssekreterare och FN-ambassadör, som bekant. Det finns misstankar om att han arbetade för sovjetiska intressen. Om det var så eller inte vet vi inte. Han spelade en ledande roll i Wallenbergutredningen i årtionden, inklusive under de avgörande åren på 1950-talet. Hans dossier i arkivet har av Säpo sekretessbelagts i 75 år.
För Raoul Wallenbergs familj är det av stort intresse om det ligger något i de misstankar som har funnits när det gäller Sverker Åström. Det vore intressant att få någon typ av kommentar också om den frågan.
Ministern pekar på en omfattande översyn av den svenska regeringens hantering av fallet Raoul Wallenberg som gjordes 2003. Det var visserligen en värdefull insats, men den fokuserade främst på åren 1945-1947. När det gäller senare år undrar jag: Hur ser regeringen på de frågor som nu har lyfts fram?
Anf. 12 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Ärade ledamöter! Jag försöker förstå vad det är Mikael Oscarsson vill med sin interpellation. Handlar det om att utröna om det finns en vilja hos svenska regeringen att verkligen ta sig an den här frågan? Då kan jag svara: Ja, det gör det.
Som jag försökte beskriva håller vi just nu på med ett arbete i syfte att göra materialet tillgängligt, också det som finns från och med 1971. Största delen har ju gjorts tillgänglig, men vi går alltså igenom materialet igen för att se om inte alltihop skulle kunna offentliggöras. Hittills har man gjort sedvanlig sekretessbedömning av materialet, men vi går nu igenom det igen för att se om allt kan lämnas ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det handlar också om att det finns en bristande vilja hos den viktigaste parten, alltså Ryssland, som har visat en ovilja att hjälpa oss att få klarhet i alla dessa frågor.
Om Mikael Oscarsson däremot vill ha svar på en rad detaljer är det omöjligt för mig att svara här. Jag kan inte här och nu säga vad som har hänt på ett särskilt datum eller med ett särskilt dokument.
Något av det som har skett på sistone är till exempel att vår ambassad i Moskva har följt den domstolsprocess som på senare tid har pågått i Moskva om den ryska säkerhetstjänsten FSB:s arkivdokument om Raoul Wallenbergs öde. Om och när dessa dokument offentliggörs kommer det definitivt att bidra till ökad klarhet i ärendet.
Ambassaden bistod också när Raoul Wallenbergs familj besökte Moskva hösten 2016. Där ordnades också ett möte med personer på säkerhetstjänsten som var ansvariga för relevanta arkiv, något som gav tillfälle för familjen och också för oberoende forskare att framföra frågor till den ryska sidan. Det arbete som bedrivs av oberoende forskare är även det någonting som jag vill peka på när det gäller att söka svar på alla de enskilda frågorna, ett arbete som fortfarande pågår.
Det är omöjligt för mig att ge Mikael Oscarsson besked om ett särskilt datum eller ett särskilt dokument, utan jag tänker mig att det Mikael Oscarsson vill veta är vad som händer och hur vi ser på det här. Vi har inget annat intresse än att verkligen se till att besvara de utestående frågorna och att också använda detta som ett tillfälle att minnas Wallenbergs gärning. Med väldigt stora doser mod, list, engagemang och lugn lyckades han utfärda dessa skyddspass som räddade tiotusentals judars liv under Förintelsen. Det är väldigt viktigt att inte glömma bort sådant civilkurage utan låta det inspirera oss fullt ut i dag.
Regeringens arbete med detta viktiga ärende fortsätter, och det är min absoluta förhoppning att vi en dag ska få veta allt om vad som hände Raoul Wallenberg.
Anf. 13 Mikael Oscarsson (KD)
Herr talman! Tack för svaret! Min förhoppning är nu att det här mynnar ut i att alla fakta som finns fram till i dag släpps upp. Det kanske är små pusselbitar, men de kan ändå hjälpa till att ge svar och en klarhet i vad som hände.
Vi har flera gånger varit inne på att Raoul Wallenberg är en fantastisk hjälte. Han är något så ovanligt som en svensk hjälte, en person som tog initiativ och gjorde så att människor kunde räddas. Sedan fördes han bort av ryssarna, och så har vi alla dessa frågetecken.
Lite av en fråga är ju om han egentligen var ett tragiskt offer för olyckliga omständigheter i en kaotisk krigstid. Vad betydde den svenska regeringens bristfälliga engagemang under efterkrigsåren och även senare? Sverige skulle ju vid olika tillfällen ha kunnat trycka på.
Det här är en chans att säga exakt när den senaste gången var som regeringen tryckte på om all information om fånge nr 7. Den informationen skulle vara väldigt värdefull att få.
Anf. 14 Utrikesminister Margot Wallström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack än en gång, Mikael Oscarsson, för den här frågan, som är ett tillfälle för mig och regeringen att säga att vi arbetar oförtrutet med detta, som är vårt längsta och kanske ett av de allra svåraste ärenden som vi har haft att hantera på Utrikesdepartementet.
Det här är ett pågående arbete. Jag har nämnt hur vi använder ambassaden i Moskva och hur kontakter sker med familjen och forskarna. Vi ger allt stöd. Arbetet pågår med att se om det vore möjligt att göra allting tillgängligt också efter 1971. Vi söker svar på alla dessa frågor, och det sker fortlöpande.
Dessutom tycker jag att både Mikael Oscarsson och jag kan rekommendera folk, särskilt unga människor - jag ser att vi har sådana på läktaren - att faktiskt läsa ett antal böcker om Raoul Wallenberg och se vilken förebild han var. Det finns utmärkt litteratur om hans öde.
Jag tycker som Mikael Oscarsson att vi alltid måste lära av historien och även av de historiska misstag som har begåtts, och jag tror att det här arbetet innebär en sådan möjlighet att dra lärdom. Mikael Oscarsson kan vara alldeles säker på att vi har en full vilja att se till att ingenting hemlighålls utan att vi faktiskt kan göra materialet tillgängligt och fortsätta söka svar på alla de utestående frågorna om vår hjälte Raoul Wallenberg.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.