Finanspolitikens effekter på bostadsmarknaden
Interpellation 2016/17:585 av Caroline Szyber (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-07-12
- Överlämnad
- 2017-07-12
- Besvarad
- 2017-08-31
- Anmäld
- 2017-08-31
- Svarsdatum
- 2017-08-31
- Sista svarsdatum
- 2017-09-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Sverige har gått från en allvarlig bostadsbrist till en akut bostadskris. Boverket konstaterar att det behöver byggas 88 000 bostäder per år fram till 2020. Trots rekordhögt bostadsbyggande är vi inte alls i närheten av den produktionen. Vidare rapporterar 255 av Sveriges 290 kommuner att de har bostadsbrist. Under den tid Kristdemokraterna ansvarade för bostadsfrågorna i alliansregeringen (2006–2014) förde vi en reformagenda för att undanröja hinder för ökat byggande. Dessa reformer har bidragit till det ökade byggandet de senaste åren, men fler reformer behövs för att skapa långsiktiga spelregler på bostadsmarknaden, vilket är viktigt för att de som bygger ska våga investera i bostadsbyggande.
Regeringen tycks sakna en reformagenda för bostadssituationen då deras huvudsakliga svar på bostadskrisen är investeringsstödet för byggandet av billiga hyresrätter. Dessa byggsubventioner har dömts ut av till exempel Konjunkturinstitutet som menar att investeringsstöd tidigare inte visat sig fungera som önskat. Även byggbranschen och flera bostadsforskare anser att subventionerna är fel sätt att angripa problemen med bostadsbristen på.
Nu riskerar regeringens ambition att begränsa möjligheten för företag att dra av räntekostnader att drabba fastighetsbolagen och bostadsmarknaden negativt. Magdalena Andersson och Per Bolund uttryckte i Dagens Industri (den 20 juni) angående förslaget Nya skatteregler för företagssektorn (Fi2017/02752/S1) att ”bolag som är högt belånade får betala mer skatt och bolag som är lågt belånade få betala mindre skatt”. Det är dock viktigt att komma ihåg att företag som bygger och hyr ut bostäder är de som lånar mest och oftast under längre tid. Många gånger tar de lån på upp till 70 procent för att kunna investera i ytterligare nyproduktion.
Den så kallade Paketeringsutredningen (SOU 2017:27) fastslog att fastighetsbranschen inte är skattemässigt gynnad, men föreslår ändå en ny lagstiftning för att motverka paketerade transaktioner. Trots rådande bostadsbrist kan branschen komma att betala upp till 17 miljarder kronor mer i skatt per år. Detta skulle inte bara leda till ökade kostnader för bostadsbyggande utan även hota den finansiella stabiliteten i samhället.
Parallellt med att bostadspriserna ökar lånar hushållen alltmer. Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen har talat om ett skuldkvotstak för hushåll på 600 procent i förhållande till disponibel inkomst. Detta skulle leda till att priserna på bostäder skulle minska samtidigt som en stor del av hushållen skulle avstå från bostadsköp. Med ett sådant tak kan man fråga sig hur nyproduktion ska finansieras.
Återigen har regeringen inte analyserat konsekvenserna för fastighetssektorn och bostadsmarknaden tillräckligt. Detta har lett till starka reaktioner från bland annat Fastighetsägarna, Svenskt Näringsliv, LRF och Sveriges Byggindustrier. Det skulle slå hårt mot bostadsmarknaden om regeringen inte lyssnade på dessa synpunkter.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Ser inte ministern en allvarlig risk i att incitamenten för byggandet av hyresrätter minskar?
- Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att mildra de effekter som beskrivs ovan?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:585
Webb-tv: Finanspolitikens effekter på bostadsmarknaden
Dokument från debatten
- Torsdag den 31 augusti 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:133
- Protokoll 2016/17:133 Torsdagen den 31 augustiProtokoll 2016/17:133 Svar på interpellation 2016/17:585 om finanspolitikens effekter på bostadsmarknaden
Protokoll från debatten
Anf. 49 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Caroline Szyber har frågat mig om jag ser en allvarlig risk i att incitamenten för byggandet av hyresrätter minskar och vilka åtgärder jag tänker vidta för att mildra detta.
Frågan är ställd mot bakgrund av två remitterade förslag på skatteområdet. Det rör sig om dels Finansdepartementets promemoria Nya skatteregler för företagssektorn, dels den så kallade Paketeringsutredningens betänkande (SOU 2017:27).
Enligt den promemoria som är på remiss ska en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn införas. Ett av syftena med förslaget är att öka den skattemässiga neutraliteten mellan olika finansieringsformer. Genom förslaget genomförs EU-direktivet mot skatteundandragande, och förslaget är i linje med OECD:s rekommendationer på området. Eftersom begränsningen av ränteavdragen innebär en skärpning av skattereglerna föreslås företagen kompenseras genom en sänkning av bolagsskattesatsen från 22 till 20 procent.
När det gäller bostadsbyggande föreslås i samma promemoria också ett primäravdrag för hyreshus. Primäravdraget möjliggör större avdrag för värdeminskning under de fem första åren från det att ett hyreshus har färdigställts. Förslaget innebär en skattemässig stimulans för nyproduktion av hyreshus.
Paketeringsutredningens förslag innebär att skatteeffekten blir densamma oavsett om en fastighet avyttras direkt eller indirekt genom så kallad paketering i ett bolag.
Regeringen arbetar intensivt med åtgärder för en bättre fungerande bostadsmarknad. Regeringen genomför just nu den största bostadspolitiska satsningen på 20 år. Som ett led i detta presenterades under 2016 en bostadspolitisk satsning med förslag på 22 åtgärder för fler bostäder. Regeringens åtgärder och kraftansträngning för att fler bostäder ska byggas har gett resultat. En kombination av en aktiv regering, ansvarstagande kommuner, en byggbransch som anstränger sig och en positiv ekonomisk konjunktur har gjort det möjligt att öka byggandet runt om i landet. År 2016 påbörjades byggandet av det högsta antalet lägenheter sedan 1990, och sedan år 2012 har antalet påbörjade bostäder tredubblats.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När remisstiden för de aktuella förslagen har gått ut kommer förslagen att beredas i Finansdepartementet. Jag vill inte föregripa den beredningen.
Anf. 50 Caroline Szyber (KD)
Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Jag känner dock att svaret utelämnar en del av verkligheten.
Sverige står inför stora utmaningar på bostadsmarknaden. Hur stora utmaningarna är framgår när 255 av Sveriges 290 kommuner rapporterar att de har bostadsbrist. Behoven är så stora att det, enligt Boverket, behöver byggas 88 000 bostäder fram till 2020. Men trots rekordhögt bostadsbyggande är vi inte alls i närheten av den produktionen. I detta krisläge behövs inte fler lagar som gör det svårare. Ändå ser vi just att flera hinder reses med bland annat Paketeringsutredningens förslag.
Utredningen har slagit fast att fastighetsbranschen inte är skattemässigt gynnad. Den säger att fastighetsbranschens sammantagna skatteuttag är på samma nivå som för övriga delar av näringslivet. Utredaren fastslår också att förslaget skulle påverka bostadsbyggandet. Likväl föreslås en ny lagstiftning för att motverka paketerade transaktioner.
Fastighetsbranschen varnar dessutom för att utredningens förslag får betydande negativa effekter för intresset av nyproduktion och renovering av hyresrätter. Eftersom förslaget med största sannolikhet kommer att leda till sjunkande fastighetsvärden kommer också kapitalinflödet till fastighetsmarknaden att minska. Detta leder till en nedåtgående spiral i termer av färre satsningar på upprustning i befintligt bestånd samt minskad villighet till risktagande i nyproduktion.
Utöver att förslagen skulle leda till ökade kostnader för bostadsbyggandet hotas även den finansiella stabiliteten i samhället. Det blir med utredningens förslag långt mindre lönsamt att sälja fastigheter, vilket sannolikt drastiskt kommer att minska transaktionsvolymen för hyresfastigheter. Av detta följer en ny typ av inlåsning på bostadsmarknaden. När ingen säljer och köper hyresfastigheter får vi en stagnation både inom nyproduktion och inom ombyggnation, eftersom det saknas kapital till investeringar.
Utan nya bostäder minskar rörligheten på bostadsmarknaden ytterligare. Redan i dag har vi betydande matchningsproblem på arbetsmarknaden som direkt kan härledas till bostadsmarknaden, med en efterföljande arbetskraftsbrist som de facto dämpar tillväxten i Sverige. Utredningens förslag borgar för en förvärrad situation.
Det råder dessutom inte enbart brist på bostäder utan också på lokaler, studentbostäder och äldreboenden. Även byggandet av dessa försvåras. Är fler subventioner lösningen också på det? Vi har skattehöjningar å ena sidan och subventioner å andra sidan. Man ger med ena handen och tar med den andra. Det här är subventioner som dessutom spär på en redan överhettad marknad.
Byggandet är rekordhögt i dag, men det handlar mest om dyra lägenheter och bostäder vid kaj. Och jag hör så många som säger att de kommer att dra i nödbromsen när det gäller byggandet snarare än att trycka på gaspedalen om det kommer ytterligare pålagor. Det är något som jag tycker att man ska vara lyhörd för.
Anf. 51 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Efter att ha lyssnat på Caroline Szyber tycker jag att det är viktigt att påpeka att det är ett utredningsförslag som hon är kritisk till. Detta är ingenting som regeringen har lagt fram, utan det här förslaget är ute på remiss. När regeringen har fått remissvaren kommer den naturligtvis att analysera både utredningen och dessa svar. Därefter kommer regeringen att ta ställning. Det här är alltså inget som regeringen ännu har tagit ställning till.
Däremot delar jag Caroline Szybers uppfattning att det behöver byggas mycket bostäder. Alliansregeringen lämnade efter sig en bostadsmarknad som inte fungerade. Framför allt hade det byggts alldeles för lite under de åtta åren.
Nu ser vi dock att det tar fart. Om det påbörjas lika många bostäder resten av året som under de två första kvartalen kommer det att ha påbörjats 78 200 bostäder i Sverige i år. Det är fantastiskt. Här har regeringen arbetat.
Caroline Szyber säger att det är viktigt att det inte blir några nya pålagor. Regeringen har tvärtom arbetat med att försöka stödja ökat byggande, både med en särskild bonus till kommuner som ser till att det byggs och med ett stöd till bolag som bygger hyresrätter. Bedömningen är nu att det kommer att påbörjas 10 000 hyresrätter tack vare regeringens investeringsstöd. Jag tror inte att bolagen behöver mer pålagor, inte heller i form av att allianspartierna drar bort investeringsstöden, som har gjort uppenbar nytta.
Anf. 52 Caroline Szyber (KD)
Herr talman! Fokus i ministerns interpellationssvar och hennes senaste inlägg har varit på Paketeringsutredningen, men som rubriken på min interpellation visar är det ett bredare perspektiv jag önskar, nämligen finanspolitikens effekter på bostadsmarknaden. Det gäller branschen som vi talar om i dag, men man bör även nämna att hushållen har fått fler pålagor.
Vi har en skuldkvot som vi bör ta på allvar, men såväl många hushåll som branschen känner ändå en brist på långsiktighet. För hushållen kan nämnas bolånetak, skuldkvotstak, amorteringskrav och tuffare KALP-kalkyler. De är alla enskilt väldigt viktiga åtgärder, men det bör sägas att de riktar sig mot och främst drabbar de yngre, medan de äldre sitter i orubbat bo.
Det som efterfrågas av såväl hushållen som branschen är en koordinering. Ingen bransch klarar hur många smockor som helst. Vi bestämde redan år 2003 om ett system som liknar hur det ser ut i vår omvärld. Då är frågan vad som är logiken i att lyfta ut en bransch när det gäller beskattning.
Många säger också att förslaget sänder felaktiga och väldigt starka signaler: Investera inte i den här branschen! Om byggandet stagnerar kraftigt leder det också till färre arbetstillfällen, vilket i sin tur leder till mindre skatteintäkter. Då kvarstår min fråga till finansministern: Är detta en bra affär för staten?
Regeringen säger att dess politik har haft effekt. Jag tycker ändå att det kanske vore lite klädsamt att påpeka att det är konjunkturen, och inte riktigt regeringens politik, som gör att det byggs på dessa nivåer.
Nu när vi har möjlighet att prata vill jag passa på att säga att jag tyckte att bostadssamtalen hade en god ansats. Det var fokus på både regelförenklingar och de finansiella frågorna. Såväl bostadspolitiska talespersoner som de finanspolitiska talespersonerna bjöds in. Den ansatsen måste fortsätta. Det behövs ett helhetsgrepp. Jag tycker också att det behöver göras en tydlig samhällspolitisk och ekonomisk analys. Alla efterfrågar långsiktighet, men jag tycker alltjämt att den fattas i regeringens politik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är när konjunkturen viker som även byggandet kommer att göra det. Hur mycket regeringen än försöker påvisa att dess politik har haft effekt genom att nämna detta i tid och otid och skicka ut pressmeddelanden är det då, när konjunkturen viker, som regeringens politik kommer att prövas, och det är då man måste ha en politik som gör att man snarare trycker på gaspedalen än drar i nödbromsen.
Jag skulle vilja sammanfatta lite av vad som ligger framför oss.
Samtidigt som kraftiga begränsningar av möjligheterna till ränteavdrag läggs fram av regeringen är Paketeringsutredningens förslag om höjd skatt på fastighetsföretag ute på remiss. Effekten av två förslag som kraftigt höjer beskattningen av fastighetsföretag är att investeringarna i såväl nyproduktion av bostäder och lokaler som renoveringar kommer att minska när det blir dyrare att låna och svårare att sälja fastigheter för att finansiera nyinvesteringar. Färre kalkyler kommer att gå ihop när finanskostnaderna stiger.
Fastighetsbranschen beskrivs ofta som en underbeskattad del av näringslivet. Det är en myt som nu kan avlivas. I en kartläggning som genomförts av Paketeringsutredningen konstateras att fastighetsbranschen betalar skatt i samma utsträckning som andra branscher och riskerar att bli överbeskattad om Paketeringsutredningens förslag genomförs. Med förslagen om kraftiga ränteavdragsbegränsningar kommer effekten att bli ännu större.
Var är då långsiktigheten? Vilken är politiken för att man ska fortsätta att trycka på gaspedalen?
Anf. 53 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Nu låter det återigen på Caroline Szyber som att de här förslagen är någonting som regeringen redan har bestämt sig för och håller på att genomföra. Så är det dock inte, utan det är förslag som nu är ute på remiss. För regeringen är det oerhört viktigt att lyssna på remissinstanserna. Det är en viktig process som vi har i Sverige att alla som vill har möjlighet att skicka in synpunkter på olika förslag. Därefter kommer regeringen att ta ställning. När vi tar ställning kommer självklart effekterna av förslagen för olika delar av näringslivet att vara någonting som regeringen väger in.
Hittills tycks den här regeringen ha fört en politik som inte riktigt haft de effekter för det svenska näringslivet som det ibland har låtit som när man har stått och debatterat här i talarstolen. Företrädare för olika allianspartier talar ofta om att regeringens politik är väldigt dålig för näringslivet, men samtidigt ser vi nu hur det blomstrar med hög tillväxt och många nya sysselsatta - 100 000 fler sysselsatta i näringslivet jämfört med när vi kom till makten.
Jag delar Caroline Szybers uppfattning att de bostadspolitiska samtalen var väldigt värdefulla och bra. Jag tyckte också att kombinationen av bostadspolitiska och ekonomisk-politiska talespersoner i samma rum var bra; den gav en möjlighet att prata om de här frågorna brett. Jag uppskattar dessutom den insats som Caroline Szyber själv gjorde i de samtalen. Däremot tyckte jag att det var tråkigt att allianspartierna valde att lämna samtalen i stället för att avsluta dem. Det är bara att beklaga. Nu blev det ändå ett bra utfall. Mycket av det som vi diskuterade i det rummet togs med i det 22-punktsprogram som regeringen nu arbetar efter. Även om ni valde att hoppa av har det alltså ändå blivit något bra av det. Men jag beklagar att ni valde att hoppa av. Jag tror att det hade varit bättre, inte minst för näringslivet, om vi hade kunnat träffa en bred och långsiktig överenskommelse. Nu blev det inte så. Det var ert val.
Anf. 54 Caroline Szyber (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tackar finansministern för möjligheten att debattera i dag.
Jag är en person som försöker se positivt på saker och ting. Av de svar som finansministern har gett drar jag slutsatsen att hon inte vill föregå remissrundan. Jag kan bara hoppas att hon sedan lyssnar in den remisskritik som redan i dag har framkommit och att regeringen innan den går vidare gör en tydligare analys av vad ränteavdragsbegränsningar och Paketeringsutredningens förslag skulle innebära för bostadsbyggandet.
Vi behöver vara långsiktiga för alla människors skull - för dem som vill bo, för dem som bor, för dem som äger och förvaltar hus, för dem som ska renovera och för dem som ska bygga. Det är viktigt att vara lyhörd. Med det tackar jag ministern för en god debatt.
Anf. 55 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Bostadsbyggandet är viktigt. Att ha ett tryggt boende där man vet att man kan ha sitt hem är något av det viktigaste i livet för väldigt många människor. Därför är det glädjande att bostadsbyggandet nu ligger på rekordnivåer och att det byggs inte bara bostadsrätter och småhus utan också många hyresrätter, så att fler ungdomar får möjlighet att få den där härliga känslan att sätta nyckeln i sitt första egna boende.
Jag är också glad för att få debattera de här frågorna med Caroline Szyber, som jag vet jobbar entusiastiskt med bostadsfrågorna. Det är viktigt att det är många politiker som gör det.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.