Förändringar på riksväg 50
Interpellation 2017/18:311 av Lars Beckman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-01-10
- Överlämnad
- 2018-01-10
- Anmäld
- 2018-01-16
- Sista svarsdatum
- 2018-01-24
- Svarsdatum
- 2018-02-02
- Besvarad
- 2018-02-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Under sommaren 2018 kommer Trafikverket att genomföra stora förändringar på riksväg 50 mellan Söderhamn och Glössbo. Förändringarna görs främst i syfte att höja säkerheten på vägsträckan.
Regionens lantbrukare, likt de allra flesta, välkomnar att säkerheten på riksväg 50 mellan Söderhamn och Glössbo höjs. Vad som dock är oroväckande är de konsekvenser som den planerade avsmalningen av riksväg 50 medför, liksom en sänkning av hastigheten på den aktuella vägen. Trafikverkets plan innehåller en förändring av bredden på riksväg 50 – en avsmalning från 14 till 9 meter. Vägsträckan mellan Söderhamn och Glössbo trafikeras intensivt av transporter från omnejdens bönder. Dessa transporter är ofta breda och tunga och kör ytterst försiktigt och långsamt.
För bönderna, som fortsättningsvis kommer att trafikera vägen, innebär förändringarna av vägbredden inte nödvändigtvis några större problem. Regionens bönder är dock medvetna om vilka problem vägförändringen kommer att innebära för övriga trafikanter. Trafikstockningar kommer att bli allt vanligare och orsaka stora problem för pendlare, bussar och utryckningsfordon när möjligheten till omkörning försämras betydligt. Säkerheten på våra vägar är av hög prioritet, men den här typen av förändringar av våra vägnät innebär enbart en försämring av framkomligheten på våra vägar.
Farhågorna hos bönderna som trafikerar sträckan mellan Söderhamn och Glössbo är att de kommer att pekas ut som en belastning av övriga bilister som nyttjar vägen eftersom de inser att deras transporter kommer att orsaka trafikproblem. Det här är även något som har fått fler lantbrukare i landet att bli oroliga för vilka vägförändringar som väntar dem om det här blir en allt vanligare förändring av Sveriges vägnät. I Trafikverkets nationella plan pekar myndigheten på att det kommer att både vägunderhåll och vägar kommer att bli sämre om inte regeringen skjuter till resurser eller gör omprioriteringar mellan de olika trafikslagen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:
- Anser statsrådet att den här typen av förändringar av Sveriges vägnät är önskvärd?
- Vad har statsrådet för besked till alla de lantbrukare och övriga trafikanter som känner oro inför försämrad framkomlighet på våra vägar på grund av smalare vägar?
- Alla de som pendlar mellan Söderhamn och Bollnäs riskerar såväl sämre trafiksäkerhet som längre pendlingstid med en smalare väg. Vad anser statsrådet om att pendlingstiderna blir längre inom viktiga arbetsmarknadsregioner?
- Anser statsrådet att det är rimligt att Hälsingland i många avseenden har fått väsentligt sämre vägar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:311
Webb-tv: Förändringar på riksväg 50
Dokument från debatten
- Fredag den 2 februari 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:66
- Protokoll 2017/18:66 Fredagen den 2 februariProtokoll 2017/18:66 Svar på interpellation 2017/18:311 om förändringar på riksväg 50
Protokoll från debatten
Anf. 38 Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Herr talman! Lars Beckman har ställt en rad frågor till mig om de förändringar på riksväg 50 som Trafikverket kommer att genomföra främst i syfte att höja trafiksäkerheten på vägsträckan mellan Söderhamn och Glössbo.
Prioriteringar av åtgärder på väg 50 på aktuell vägsträcka är en fråga för Region Gävleborg, som i egenskap av länsplaneupprättare har uppdraget att arbeta fram förslag till en länstransportplan för den regionala transportinfrastrukturen. Åtgärder på väg 50 mellan Söderhamn och Glössbo ingår i Region Gävleborgs förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur för perioden 2018-2029.
Regionen har valt att prioritera detta objekt då man bedömt att vägen är ett viktigt arbetspendlingstråk. Syftet med de föreslagna åtgärderna är dels att säkerställa hög trafiksäkerhet, användbarhet och framkomlighet för trafikanterna, dels att göra vägsträckan mer tillgänglig för kollektivtrafikresenärer.
Regeringen avser att fastställa ekonomiska ramar för länsplanerna under våren 2018. Respektive län ska sedan fastställa länsplanen efter det att regeringen beslutat om de definitiva ekonomiska ramarna för länsplanerna. Jag kan därför i dag inte uttala mig om enskilda objekt.
Anf. 39 Lars Beckman (M)
Herr talman! Det verkar som att regeringens myndighet Trafikverket starkt ogillar framför allt dem som bor i Hälsingland. Vi har sett hur man släcker ned gatubelysning. Vi har debatterat hur dåligt vinterväghållningen fungerar. Bland det senaste är alltså att man ska smalna av en väldigt viktig pendlingssträcka mellan Söderhamn och Bollnäs. Anledningen sägs vara att man vill öka trafiksäkerheten genom att göra en bred väg smal. Om så vore fallet skulle naturligtvis regeringen se till att alla vägar smalnas av i Sverige. Om det vore bra för trafiksäkerheten i Sverige skulle man naturligtvis ta bort Essingeledens dubbla filer och bara göra en fil.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad säger då de som bor i Hälsingland om den avsmalning av vägen som man avser att göra? En tidigare expert på statliga Transportstyrelsen säger att det är dummaste han någonsin hört. En annan viktig aktör, räddningstjänsten i Hälsingland, säger: Vi ser väg 50 som en pulsåder. Vi är mycket starkt kritiska till att man smalnar av vägen. Räddningstjänsten måste ju komma fram snabbt. Men och i och med att man gör det svårare att köra på riksväg 50, som är en så viktig pulsåder mellan Edsbyn, Bollnäs och Söderhamn, kommer det att ta längre tid, vilket kan få ödesdigra konsekvenser.
Det är en bred fin väg i dag som ska göras till en smal väg. Om räddningstjänsten ligger bakom ett långsamtgående fordon och det är mötestrafik kan man inte köra om. Men statsrådet säger i sitt svar att det blir säkrare vägar. Men han får gärna korrigera det.
Jordbrukarna som kör på riksväg 50 var nästan först ut med att säga att det här är ett riktigt stolleprov. Vi har i dag en fin bred väg som ska bli smal. När jordbrukarna med sina traktorer åker ut på den kommer det att bli långa trafikköer.
Moderaterna i Söderhamn reagerade kraftigt och tillskrev kommunstyrelsen, och man diskuterade detta i de politiska församlingarna. Nu har Eva Lindberg, som är socialdemokrat och partivän till statsrådet, inkommit med en skrivelse som lyder: I remissyttrandet till nationell plan för transportsystemet framgår att Region Gävleborg är kritisk till såväl planerade vägavsmalningar som hastighetssänkningar på länets vägnät.
Det framgår bland annat att Region Gävleborg välkomnar de tankar och förslag som finns om särskilda satsningar på mötesseparerad väg inom det regionala vägnätet men att man är djupt kritisk till avsmalning av väg.
Man skriver vidare: Inte heller kan vi se att den faktiska trafiksäkerhetsrisken kan motivera de planerade insatserna.
Det finns alltså en bred politisk enighet i Gävleborg om stolligheten och dårskapen att göra breda fina vägar smalare.
Regeringen säger att vi ska ha större arbetsmarknadsregioner. Det är 14 000 arbetslösa i Gävleborgs län. Det säger sig självt att man måste kunna ta sig fram med alla transportslag.
Som jag sa i den förra interpellationsdebatten är det otroligt viktigt med en möjlighet till en hög trafiksäkerhet. Att göra breda vägar smalare är riktigt, riktigt dumt, precis som många säger i Hälsingland.
Anf. 40 Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Herr talman! Låt mig först göra en reflektion. Jag är förvånad över att en ledamot i Sveriges riksdag kallar statliga tjänstemän eller andra företrädare för stolliga och dumma eller vid andra invektiv. Vi borde ha ett lite mer vårdat språk i riksdagen. Det handlar om myndigheter och tjänstemän som arbetar å hela Sveriges vägnar, och de gör det utifrån sina förutsättningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag trodde också att Lars Beckman hade klart för sig hur ansvarsfördelningen ser ut. Det är Region Gävleborg som tillsammans med Trafikverket prioriterar vilka projekt de vill ha i länsplanen. Regeringen fastställer bara ramen och objekten och går inte in och ser på vägavsmalningar, hastighetssänkningar eller andra åtgärder. Detta är något som ni själva får hantera.
Om regionen har en annan uppfattning än vad man har skickat in till regeringen när det gäller nuvarande länsplan är man välkommen att återkomma till regeringen med korrigeringar. Det kan innebära förändringar och förseningar, vilket naturligtvis också jag inser. Men det är regionen som själv avgör prioriteringarna. Vad regeringen har gjort är att öka länsplaneanslaget med 5 procent så att regionen får mer resurser än tidigare för att kunna arbetsmarknadsförstora eller förbättra tillgängligheten.
Jag är väl bekant med hur viktigt det är med fungerande pendlingsstråk. Det är viktigt att man förbättrar framkomligheten på vägarna så att människor kan pendla till arbetet. Samtidigt måste man hitta sätt att bygga ut kollektivtrafik eller regionförstora.
Ansvaret i frågan om utformningen på väg 50 ligger dock i dialogen mellan regionen och Trafikverket. Finns det en dialog där? Jag informerade mig själv i går genom att tala med Hälsingerådets ordförande och har förstått att det finns en opinion som vill förändra förutsättningarna. Ni är välkomna att göra det. Det är inte regeringens sak. Regeringen fastställer den slutgiltiga länsplan som ni i Gävleborg väljer att prioritera. Hur utformningen av den ser ut är något som ni får hantera i dialog med Trafikverket.
Lars Beckman och övriga politiska representanter i regionen är välkomna att återkomma. Vi fastställer inte länsplanen än. Det gör vi inte förrän under våren. Ni är alltså välkomna att lämna in korrigeringar efter dialog med Trafikverket.
Anf. 41 Lars Beckman (M)
Herr talman! Det är möjligt att jag var otydlig, men jag repeterar gärna igen. Rubriken "Det är det dummaste jag någonsin hört" var ett citat från en tidningsartikel i Hela Hälsingland.
Det är bra att infrastrukturministern nu säger att om man inte vill göra vägar smalare behöver man inte göra det. Det intressanta är dock att i en annan interpellationsdebatt som jag har haft med statsrådet konstaterade vi att trafiksäkerhet i Sverige är viktigt och att riksdagen har satt upp en nollvision. Det vore därför intressant att höra statsrådets problematisering och om han delar uppfattningen att vi får ökad trafiksäkerhet i Sverige om vi går från breda fina vägar med vägren till att vi gör vägarna smalare och tar bort vägrenen.
Innebär det att risken för trafikolyckor ökar eller minskar om en bilist står på en väg utan vägren när han eller hon exempelvis får punktering och måste byta däck vid vägen? Kommer risken att öka eller minska när räddningstjänsten ska rycka ut om utryckningstiderna blir längre? Den principiella frågan måste statsrådet naturligtvis kunna ha en uppfattning om.
Delar statsrådet uppfattningen att trafiksäkerheten i Sverige ökar om vi gör stora, fina och breda vägar smalare? Detta förväntar sig nog medborgarna att få höra.
Anf. 42 Statsrådet Tomas Eneroth (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag noterar att Lars Beckman nu byter inriktning och inte längre vill diskutera förändringarna på riksväg 50, som interpellationen faktiskt handlar om. När det gäller förändringar för riksväg 50 har jag inga bekymmer med det om regionen vill göra andra prioriteringar. De är välkomna att göra det.
Den generella debatten är intressant, inte minst med tanke på att det i diskussionen om den nationella planens utformning finns en pågående dialog om hastighetsförändringar, trafiksäkerhetshöjande åtgärder och mitträckesplaceringar.
Jag vet att Lars Beckman precis som jag är djupt engagerad i trafiksäkerheten. Ibland förekommer målkonflikter mellan framkomlighet och trafiksäkerhet. Det råder ingen tvekan om det. Det säger också trafikforskningen. Därför måste den målkonflikten kunna bemötas när man gör prioriteringar i de olika projekt som finns framöver.
I detta fall handlar det återigen om en dialog som ni i Gävleborg måste ha med Trafikverket. Ni är som sagt välkomna att återkomma. Regeringen tänker inte fastställa några förändringar på riksväg 50 förrän i vår när vi fattar beslut om den nationella planen.
Där lägger vi 100 miljarder mer på infrastrukturen än vad alliansregeringen gjorde så att vi kan lägga 47 procent mer på järnvägsunderhåll och öka tillgängligheten och säkerheten på vägarna. Vi kan både upprätthålla kvaliteten på den infrastruktur vi har och faktiskt också göra nya infrastruktursatsningar, vilket är välkommet för att öka framkomligheten.
Lars Beckman, liksom hela Gävleborg, är välkommen att återkomma i frågan så småningom.
Anf. 43 Lars Beckman (M)
Herr talman! Tyvärr var den Rutrapport klar till i dag som handlar om hur mycket mer pengar Moderaterna avsätter till vägar än vad den miljöpartistiska och socialdemokratiska regeringen gör. Det finns säkert anledning att återkomma till det.
Det handlar som sagt om riksväg 50, där Trafikverket tycker att trafiksäkerheten höjs genom att man gör vägen smalare. Företrädare för det statliga verket har i medierna sagt och tycker uppenbarligen att trafiksäkerheten ökar om man gör riksväg 50 smalare. Man gör en stor, fin och bred väg smalare.
Jag vill ändå veta om statsrådet delar uppfattningen att trafiksäkerheten blir bättre om vi gör vägar smalare. Är det den principen som gäller? Kommer regeringen att gå vidare med detta på fler vägar om det skulle gå så olyckligt att statsrådet får fortsätta under nästa mandatperiod? Är det detta vi ser framför oss: de stora, fina och breda vägar vi har i Sverige ska göras smalare?
Svara gärna också på frågan om riksväg 50! Tror statsrådet att trafiksäkerheten ökar eller minskar om man gör en bred och fin väg smalare?
Anf. 44 Statsrådet Tomas Eneroth (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tänker inte svara på frågor om enskilda objekt. Jag anar att det första som skulle hända är att Lars Beckman eller någon annan partikamrat då KU-anmäler mig på grund av ministerstyre. Jag aktar mig noggrant för att göra det. Det är inte min sak att som statsråd uttala mig om enskilda objekt eller som i detta fall hur Trafikverket i detalj ska göra förändringar på riksväg 50.
Här hör dessutom ansvaret till Lars Beckman och alla andra som finns i Region Gävleborg att tillsammans med Trafikverket utforma förändringarna på riksväg 50 på bästa sätt. Man kan också avgöra om man på annat sätt vill disponera den 5-procentiga ökning av länsvägsanslagen som vi nu gör i den nationella planen.
Detta ansvar tycker jag ska ligga regionalt eftersom det är där man har bäst förutsättningar för att kunna göra bedömningar av vad som är bäst utifrån trafiksäkerhetssynpunkt eller framkomlighetssynpunkt.
Jag inser att arbetspendlingen är viktig i Region Gävleborg, precis som den är i många andra regioner. Det gäller inte minst nu när arbetslösheten sjunker, sysselsättningen ökar och det går bra för Sverige, till skillnad från den tid då Lars Beckmans parti styrde landet. Nu är det fullt ös inom industri- och tjänstesektorn. Fler pendlar till jobbet och fler behöver ta sig fram till jobbet.
Det här ställer naturligtvis ökade krav på infrastrukturen. Därför lägger vi 100 miljarder mer, men det kommer att behöva göras än mer för att Sverige fortsatt ska kunna utvecklas som stark industrination på en exportberoende marknad och kunna slå omvärlden med häpnad.
Jag ser fram emot fortsatta diskussioner med Lars Beckman om detta.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.