Högskoleprovet

Interpellation 2018/19:197 av Kristina Axén Olin (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-04-17
Överlämnad
2019-04-18
Anmäld
2019-04-23
Svarsdatum
2019-05-06
Besvarad
2019-05-06
Sista svarsdatum
2019-05-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

 

I april skrev över 67 000 personer högskoleprovet. En möjlighet som har funnits sedan 1977 och som ger många människor ännu en chans att läsa vidare vid en högskola.

Tyvärr förekommer fusk på högskoleprovet, vilket inte är något nytt. Numera finns både avancerade upplägg, med trådlösa hörsnäckor, vilket uppmärksammats i medierna. Men det finns också upplägg med en så kallad spökskrivare som genomför provet i någon annans namn.

Fusk är inte tillåtet och ska aldrig accepteras.

I en debattartikel publicerad den 6 april skriver ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans (S): ”De som fuskar på högskoleprovet fuskar inte bara på ett prov – de stjäl någon annans plats på en utbildning och någon annans chans till en bättre framtid. Om vi inte helt får bukt på de här problemen måste vi se över om vi ens kan ha kvar högskoleprovet.”

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Matilda Ernkrans:

 

Avser statsrådet att verka för ett avskaffande av högskoleprovet om fusk fortsätter?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2018/19:197, Högskoleprovet

Interpellationsdebatt 2018/19:197

Webb-tv: Högskoleprovet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 8 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Kristina Axén Olin har frågat mig om jag avser att verka för ett avskaffande av högskoleprovet om fusk fortsätter.

Det har under senare år uppdagats att det förekommer organiserat fusk vid högskoleprovet. Fusket är ett hot mot högskoleprovets legitimitet som urvalsinstrument till högskoleutbildning. Det faktum att personer genom fusk på högskoleprovet kan ha fått tillträde till attraktiva utbildningar hotar i förlängningen också förtroendet för universitet och högskolor. Därför är fler åtgärder för att förhindra fusk på högskoleprovet nödvändiga.

Regeringen införde år 2016 en möjlighet för Universitets- och högskolerådet att fatta beslut om avstängning från provet under två år för den som använt otillåtna hjälpmedel. Myndigheten bemyndigades också att meddela ytterligare föreskrifter för provet. Universitets- och högskolerådet har från och med provtillfället hösten 2016 infört krav på att provdeltagare ska lämna en försäkran om att de inte har använt otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt har försökt att vilseleda vid provet.

Om en provdeltagare i strid med sin försäkran ändå har vilselett och lämnat osann uppgift vid provet kan denne ha gjort sig skyldig till brottet osann försäkran (15 kap. 10 § brottsbalken). Även den som främjar brottet utan att själv ha utfört gärningen kan under vissa omständigheter dömas för medhjälp till osann försäkran. Universitets- och högskolerådet har även vidtagit åtgärder som avser provens utformning.

Regeringen tillsatte i augusti 2018 en särskild utredare som fick i uppdrag att bedöma om vissa ytterligare åtgärder bör vidtas i syfte att förhindra fusk vid högskoleprovet. Det handlar bland annat om att ta ställning till om huruvida ett krav på kroppsvisitation vid högskoleprovet i syfte att förhindra användningen av otillåtna hjälpmedel kan utgöra en godtagbar begränsning av regeringsformens skydd mot kroppsvisitation.

Den 11 april 2019 fattade regeringen beslut om ett tilläggsdirektiv. Utredningen ska också utreda om fusk vid antagning till högre utbildning som leder till ett återkallat antagningsbeslut ska innebära att ett eventuellt godkänt betyg på en högskolekurs tas tillbaka.

Regeringen har således vidtagit åtgärder mot fusk vid högskoleprovet. Genom uppdragen till den särskilda utredaren har vi också visat att vi är beredda att vidta ännu fler. Högskoleprovet fyller en viktig samhällsfunktion som urvalsinstrument vid tillträde till högre utbildning. Regeringen anser att det är angeläget att det finns flera vägar in i högskolan, och högskoleprovet ska även fortsättningsvis vara en sådan väg till en andra chans. Det är därför avgörande att fusket stoppas så att förtroendet för högskoleprovets legitimitet som urvalsinstrument inte urholkas.


Anf. 9 Kristina Axén Olin (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Jag vill att alla människor ska kunna lyckas nå sina drömmar, vare sig man är ung eller gammal. Det kan handla om att förverkliga drömmar om ett yrke som man inte har betyg till. Därför är högskoleprovet otroligt viktigt - för att alla ska få fler chanser att nå sina drömmars mål.

I april var det över 67 000 personer som skrev högskoleprovet. Det är ett unikt tillfälle som har funnits i mer än 40 år och som ger många människor ytterligare en chans att komma in på den utbildning de drömmer om.

Tyvärr förekommer det fusk. Det har det förmodligen gjort i alla tider. Men med den nya tekniken finns nu raffinerade upplägg med trådlösa hörsnäckor och andra tekniska hjälpmedel, vid sidan om spökskrivare och annat, för att det ska se ut som att det är jag som har lyckats på provet.

Självklart ska vi inte tillåta fusk. Vi ska aldrig acceptera att någon person genom fusk tar en annans möjlighet att nå sina drömmars mål.

Det som gör mig orolig är att ministern för högre utbildning har skrivit en debattartikel, publicerad den 6 april, där hon säger: "Om vi inte helt får bukt på de här problemen måste vi se över om vi ens kan ha kvar högskoleprovet." Då undrar jag i min interpellation: Vill ministern avskaffa högskoleprovet om fusk fortsätter, och vad ska vi i så fall ha i stället?


Anf. 10 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Fusk på högskoleprovet är helt oacceptabelt. Det ska inte vara möjligt att fuska sig förbi och dessutom ta platsen från någon annan som har studerat hårt för att kunna komma in på en utbildning.

Högskoleprovet har funnits sedan 1977. Jag och regeringen anser att det är ett viktigt instrument för att vi ska kunna ha en breddad rekrytering och för att fler ska få en andra chans, en mer jämlik möjlighet att ta sig in på de extra attraktiva utbildningar där man behöver använda urval. Jag står väldigt fast vid att högskoleprovet är ett viktigt urvalsinstrument. Det ska vi vara mycket rädda om och värna i Sverige.

Men det måste också vara så att vi får bukt med fusket på högskoleprovet. Annars undergräver vi legitimiteten inte bara för provet utan också för våra universitet och högskolor. Därför är jag mycket engagerad i att se till att fusket stoppas, att vidta åtgärd på åtgärd för att se till att vi helt och hållet får bort fusket från högskoleprovet. Så viktigt är högskoleprovet för mig och regeringen.

Jag skulle också vilja ställa en fråga tillbaka till den moderata riksdagsledamoten Kristina Axén Olin. Jag uppskattar verkligen att Kristina Axén Olin är tydlig i debatten med att Moderaterna också står upp för högskoleprovet. Men ni gick ju faktiskt till val på att ni vill ge större möjligheter till universitet och högskolor att utforma sina egna antagningsprocesser. Då är min oro: Är inte det att elitisera universitet och högskolor lite bakvägen? Om alla får göra lite som de vill, är då inte risken stor att den andra chans som högskoleprovet utgör - ett sjyst högskoleprov som människor genomför utan att fuska - blir någonting som tappas bort och försvinner i Moderaternas politik för högre utbildning?


Anf. 11 Kristina Axén Olin (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag diskuterar väldigt gärna vid ett annat tillfälle hur vi ska se på våra högskolor i framtiden. Där finns det mycket att göra. Vi ser högskolor i Sverige som brister i kvalitet. Ett exempel är den utvärdering vi fick nu senast av lärarhögskolorna runt om i Sverige, där inte ens hälften av utbildningarna når den kvalitet som man önskar.

Vi behöver definitivt diskutera detta: Hur ökar vi kvaliteten? Hur ökar vi nivån på utbildningarna? Hur ser vi till att fler tar examen? Hur får vi fler högskolor som speglar de önskemål som arbetsmarknaden har?

Min interpellation handlar dock om högskoleprovet. I den diskussionen tror jag att vi är helt överens - vi verkar i alla fall vara det - om att högskoleprovet är en fantastisk möjlighet. Vi är också helt och hållet överens om att fusk är helt oacceptabelt.

Men jag får fortfarande inte svar på min fråga varför Matilda Ernkrans då i en egenförfattad debattartikel säger att om vi inte får bukt med de här problemen måste vi se över om vi ens kan ha kvar högskoleprovet, och vad vi i så fall ska ha. Om ministern inte står bakom de ord hon skrivit i debattartikeln är det bättre att be om ursäkt och säga att hon tar tillbaka och att det inte var så hon menade än att säga sådana här saker och inte mena dem. Eller menar ministern att man allvarligt överväger att lägga ned högskoleprovet? Och vad ska vi i så fall ha i stället?


Anf. 12 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Jag menar att fusk på högskoleprovet är så oansvarigt, så ansvarslöst och så illa för alla oss som står upp för att vi behöver ha ett sjyst högskoleprov som en riktig möjlighet in till högre utbildning när man konkurrerar om platser som det är fler sökande till än vad det finns platser att jag verkligen vill inskärpa allvaret: Om vi inte gemensamt får ordning på detta så att fusket försvinner från högskoleprovet är risken stor att vi inte klarar att hålla uppe legitimiteten.

Det är anledningen till att jag inskärper allvaret i den här debatten. Fusk på högskoleprovet är helt oacceptabelt. Att fuska sig in ska aldrig någonsin vara ett sätt för en individ att ta sig fram inom högre utbildning. Det hoppas jag att också Moderaterna kan ställa upp bakom. Att få bort fusket på högskoleprovet är så viktigt att vi gör allt vi någonsin kan för att stoppa fusket.

Den här regeringen har vidtagit åtgärder. Numera är det möjligt för Universitets- och högskolerådet att stänga av personer. Om det har uppmärksammats att du kan ha fuskat på provet får du inte skriva om provet på två år. Du kan också avskiljas från din utbildning. Det är lärosätena som tar de besluten. Universitets- och högskolerådet kan också bestämma sig för att polisanmäla - och det gör man nu i alla fall man hittar. Du kan också, när rättsprocessen haft sin gång, dömas för osann försäkran. Det visar hur viktigt regeringen tycker att det är att vi får stopp på fusket.

Det sitter också en utredning, vars betänkande jag tar emot i juni, som tittar vidare på detta. Kan vi till exempel göra mer när det gäller kroppsvisitation för att stoppa fusket? Jag har själv tagit initiativ till ett tilläggsdirektiv till utredningen: Om man nu har blivit påkommen med fusk och blivit av med sin plats men ändå har tagit poäng under sin tid på utbildningen, hur ska vi då se på dessa poäng? Hur kan vi titta på detta rättssäkert? Ska man få behålla poängen eller inte?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill vara väldigt tydlig i den här debatten med att jag känner ett enormt engagemang i detta. Jag tänker fortsätta se till så att fusket på högskoleprovet försvinner. Det är en garant för att vi kan ha kvar högskoleprovet. Det är viktigt att inskärpa allvaret i detta. Fusket måste bort för att högskoleprovet ska kunna vara kvar. Och jag vill ha kvar högskoleprovet. Regeringen vill ha kvar högskoleprovet. Det är en viktig andra chans. Det är en bra, jämlikare möjlighet att ta sig in på de mest attraktiva utbildningarna. Jag vill ha kvar högskoleprovet och tänker göra allt jag kan för att behålla den legitimiteten.


Anf. 13 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Jag tror att jag och ministern är helt överens om att fusket är oacceptabelt. Jag välkomnar alla åtgärder som regeringen har vidtagit och den utredning som kanske kommer att kunna belysa ytterligare möjligheter att stävja fusket. Vi ska som sagt aldrig tillåta att någon fuskar sig till en plats som egentligen skulle ha gått till någon annan.

Men jag blir ändå lite styrkt i min oro när Matilda Ernkrans vidmakthåller uppfattningen i debattartikeln om att man måste överväga att inte ha kvar högskoleprovet om fusket fortsätter.

Jag ställer min fråga igen och igen: Vad ska vi ha i så fall? Och vilken gräns tänker ministern sätta för fusket: ett, två eller fem år? Om vi ser att det fortfarande finns fusk om fem år, ska vi då upphöra med högskoleprovet? Vad menar ministern egentligen? Och vad ska vi i så fall ha i stället?


Anf. 14 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Fusk på högskoleprovet är helt oacceptabelt. Jag har velat inskärpa allvaret i att det inte ska vara möjligt att fuska sig förbi och dessutom ta platsen från någon som har studerat hårt för att komma in på en utbildning. Jag kommer att fortsätta inskärpa att vi måste få bort fusket på högskoleprovet. Om ingen har förstått allvaret i detta måste man ibland ta till en extra allvarsam ton och säga att om vi inte lyckas riskerar vi hela högskoleprovets legitimitet.

Jag tänker inte vara den som tar bort högskoleprovet. Jag tänker vara den som ser till att vi får bort fusket på högskoleprovet så att vi kan behålla det som den viktiga andra chansen och det viktiga mer jämlika sättet att få en breddad rekrytering också till de mest attraktiva utbildningarna för dem som har studerat hårdast och kan riktigt mycket.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.