Höjda skatter på bensin och diesel
Interpellation 2014/15:743 av Aron Modig (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-07-27
- Överlämnad
- 2015-07-28
- Anmäld
- 2015-08-27
- Sista svarsdatum
- 2015-09-09
- Svarsdatum
- 2015-09-22
- Besvarad
- 2015-09-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Inför valet förra året var Socialdemokraterna tydliga med att man inte avsåg att höja skatten på bensin (exempelvis i Ekonomidebatten i SVT den 17 augusti). Efter valet svängde emellertid partiet och driver nu en linje som går i rakt motsatt riktning.
Inför höstens budget föreslår den socialdemokratiskt ledda regeringen nämligen att energiskatten på fossil bensin och fossilt dieselbränsle ska höjas med 44 öre respektive 48 öre per liter från och med nästa år. Den föreslår även att energi- och koldioxidskattesatserna för fossila bränslen ska räknas upp i en snabbare takt än i dag genom en årlig indexering med start från och med 2017.
Till dessa summor ska också moms läggas, i de fall bränsleköparen är en privatperson. Sammantaget höjs därför priset vid pump nästa år med 55 öre per liter bensin och med 60 öre per liter diesel. Från och med 2017 kommer prishöjningarna att vara ännu större.
Det är i sig problematiskt att politiska partier säger en sak före ett val men en helt annan sak efter valet, inte minst eftersom det skadar förtroendet för politiker i allmänhet.
Men de här mycket kraftiga höjningarna av skatterna på bensin och diesel är också minst sagt bekymmersamma av andra skäl: de slår hårt mot både företag och vanligt folk.
Näringar som drabbas är av naturliga skäl åkerinäringen men också – indirekt – alla de sektorer som är beroende av vägtransporter. Därutöver får alla de enskilda människor och familjer som är direkt beroende av bilen det tuffare att klara av vardagen. Det blir dyrare att ta sig till jobbet, dyrare att köra barnen till träningen och dyrare att hälsa på mor- och farföräldrar samt vänner och bekanta.
Hårdast slår skattehöjningarna mot dem som bor och verkar på landsbygden.
I promemorian ”Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016” presenterar regeringen en analys av de konsekvenser som den ser att de höjda skatterna på bensin och diesel kommer att föra med sig. Konsekvensanalysen är dock tunn och har när det kommer till effekterna för hushållen och företagen helt bortsett från det långsiktiga perspektivet. Detta gör att transparensen kring regeringens skatteförslag är betydligt sämre än vad den borde vara.
Jag vill därför ställa följande frågor till finansminister Magdalena Andersson:
- Varför väljer finansministern och regeringen att i sin konsekvensanalys inte visa den långsiktiga effekten för hushållen och företagen av den nya modellen för årsvis uppräkning av energi- och koldioxidskattesatserna för fossil bensin och fossilt diesel?
- I konsekvensanalysen anger regeringen att de aktuella skatteförslagen innebär högre kostnader för hushållen, och den presenterar en beräkning för 2016. Men varför gör finansministern och regeringen inte samma beräkning av de högre kostnader som bilberoende hushåll drabbas av åren därefter, när skatterna höjs ytterligare?
Debatt
(14 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:743
Webb-tv: Höjda skatter på bensin och diesel
Dokument från debatten
- Tisdag den 22 september 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:6
Protokoll från debatten
Anf. 47 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Aron Modig har frågat mig varför regeringen i sin konsekvensanalys väljer att inte visa den långsiktiga effekten för hushållen och företagen av den nya modellen för årsvis uppräkning av energi- och koldioxidskatterna för fossil bensin och dieselbränsle. Aron Modig frågar också varför inte kostnaderna som bilberoende hushåll drabbas av efter år 2016 redovisas likt kostnaderna för 2016 då skatterna höjs ytterligare.
Vidare har Maria Malmer Stenergard frågat mig dels om var regeringen drar gränsen för hur dyrt det får bli för människor att kunna ta sig till sina arbeten eller hämta barnen efter fotbollsträningen, dels vad som händer om och när priset på råolja stiger kraftigt.
Vad gäller Maria Malmer Stenergards fråga om vad som händer om och när priset på råolja stiger kraftigt vill jag börja med att hänvisa till tidigare och nära likalydande interpellationer från hennes partikamrater Jan Ericsson och Niklas Wykman.
I konsekvensanalysen står att omräkning av skattesatserna på bensin och dieselbränsle från och med 2017 medför ytterligare höjning av punktskatten på bensin och dieselbränsle med ca 14-16 öre per liter inklusive mervärdesskatt.
Vidare framgår att förslaget även efter 2017 medför årliga höjningar på bensin och dieselbränsle och att ökningen på sikt blir något högre per liter och år, då den kumulativa effekten medför att de årliga höjningarna med tiden blir större.
Jag vill också betona att efter den förra regeringens mandatperioder ser vi stora underskott i statens finanser samt en arbetslöshet som har bitit sig fast på höga nivåer. Sverige har i dag en högre ungdomsarbetslöshet än många jämförbara länder. Vi föreslår höjd energiskatt på drivmedel för att ha råd med viktiga reformer som till exempel åtgärder för att minska arbetslösheten och satsningar på järnvägen och annan infrastruktur.
En fossilfri fordonsflotta är en prioriterad fråga för regeringen, och därför är det också angeläget att öka den styrande effekten av energi- och koldioxidskatterna. Vi behöver se tydligt vikande utsläppstrender som rimmar väl med de långsiktiga ambitionerna inom klimatpolitiken. Drivmedelsskatter kan skapa incitament för en mer energieffektiv utveckling av transporterna genom att höga drivmedelspriser ökar efterfrågan på mer bränslesnåla bilar och alternativa transportmedel.
Nivån på bensin- och dieselskatterna är en av flera faktorer som har betydelse för möjligheterna att få vardagen att gå ihop och för möjligheten att nå regeringens höga klimatambitioner. Det finns dock ingen anledning att i dagsläget spekulera om möjliga åtgärder om oljepriset skulle stiga kraftigt.
Anf. 48 Aron Modig (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, finansministern, för svaret!
Inför valet förra året var Socialdemokraterna tydliga med att man inte avsåg att höja skatten på bensin. I dag driver partiet, som vi alla noterat, en annan linje. I budgetpropositionen, som lades fram för riksdagen i går, föreslår man att energiskatten på fossil bensin och fossilt dieselbränsle ska höjas med 48 respektive 53 öre per liter från och med nästa år. Ironiskt nog är det en ännu större höjning än den som låg på bordet då jag lämnade in interpellationen i slutet av juli. Till de summorna ska också läggas moms om köparen är en privatperson. Sammantaget höjs därför priset vid pump nästa år med 60 öre per liter bensin och med 66 öre per liter diesel.
Regeringen föreslår även att energi- och koldioxidskattesatserna för fossila bränslen ska räknas upp i en snabbare takt än i dag genom en årlig indexering från och med 2017. Då höjs alltså skatterna ytterligare.
De mycket kraftiga höjningarna av skatterna på bensin och diesel är bekymmersamma. De slår mot jobb och företagande. De slår lika hårt mot vanligt folk och mot vanliga familjer. Näringar som drabbas är av naturliga skäl åkerinäringen och även indirekt alla de sektorer som är beroende av vägtransporter. Därutöver får alla de människor och familjer som är direkt beroende av bilen tuffare att klara av vardagen.
Det blir dyrare att ta sig till jobbet, dyrare att köra barnen till träningen och dyrare att hälsa på mor- och farföräldrar. Hårdast slår skattehöjningarna mot dem som bor och verkar på landsbygden.
Jag var i Lycksele och Skellefteå häromveckan. Om det var någon av regeringens skattehöjningar som det fanns åsikter om där var det just de högre drivmedelsskattesatserna. De slår effektivt mot möjligheterna att leva och driva företag i glesbygd.
När regeringen skickade ut skatteförslagen på remiss presenterade man en analys av de konsekvenser som regeringen anser att de höjda skatterna på bensin och diesel kommer att föra med sig. Den konsekvensanalysen var dock tunn och hade när det kommer till effekterna för hushållen och företagen i princip helt bortsett från det långsiktiga perspektivet. Det gör att transparensen kring regeringens skatteförslag är betydligt sämre än vad den borde vara.
Det här är anledningen till att jag har ställt två frågor till finansministern om varför regeringen i sin konsekvensanalys väljer att inte visa de långsiktiga effekterna tydligt för företag och hushåll. Nu har alltså finansministern i två meningar, om än långa sådana, besvarat de båda frågorna.
Jag vill ställa en följdfråga: Ska jag tolka det som att finansministern är helt nöjd med hur regeringen i sin konsekvensanalys har redovisat hur höjningarna av drivmedelsskatterna slår mot företagen och hushållen?
Anf. 49 Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Tack, finansministern, för svaret!
Före senaste valet konstaterade finansministern, som då var ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, att det är dyrt att köra bil i Sverige. Visst är det det.
Magdalena Andersson sa i DN den 3 oktober 2013: "Jag tycker att man måste sätta bensinskatten i relation till bensinpriset. Och just nu är bensinpriset mycket högt."
Trots att vi under en tid har sett låga oljepriser vet vi att priset även fortsättningsvis kommer att variera. Bensinpriset låg så sent som i juli i år högre än det vad gjorde när finansministern gjorde sitt uttalande. Den skattehöjning på bensin och diesel som regeringen nu går fram med kommer enligt en nyligen publicerad rapport från Skattebetalarna att innebära att nära 1 miljon hushåll med bil kommer att få betala ytterligare 5 500 kronor i bensinskatt mellan 2016 och 2018. Från och med 2017 blir bördan tyngre för varje år med den extra indexuppräkning utifrån bnp som då träder i kraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Skattebeloppet växer alltså varje år, och på skatten läggs även moms. Effekten blir enligt beräkningar att ett pris på 13 kronor per liter på fem år stiger till 15 kronor och 30 öre. På tio år höjs skatten med nästan 50 procent. Det är hisnande fördyringar som drabbar familjer och företag.
Fru talman! Med det förslaget kommer Sverige att toppa ytterligare två världsskattetabeller. År 2017 får vi världens högsta dieselskatt, och 2019 får vi världens högsta bensinskatt.
Regeringen menar att man ska kompensera jordbruket för de ökade kostnaderna, men hur avser man egentligen att hantera skattesmällen för de enskilda hushållen? För många människor, särskilt utanför storstadsregionerna, finns inte någon reell möjlighet att välja bort bilen.
Hur hanterar man skattesmällen för åkeribranschen, för taxibranschen, för bussbranschen och för flyget? Jag tror att många med mig undrar just detta.
Det är mot den bakgrunden som jag har frågat finansministern var gränsen egentligen kommer att gå. Hur dyrt blir det för människor att ta sig till sina arbeten eller helt enkelt bara få ihop vardagen framöver? Vad händer om och när priset på råolja stiger kraftigt?
Fru talman! I sitt svar på min interpellation ville inte finansministern säga vad som skulle hända om råoljepriset skulle stiga kraftigt. Hon sa att det fanns ingen anledning att spekulera om möjliga åtgärder om oljepriset skulle stiga kraftigt. Men i den budgetproposition som finansministern lämnade till riksdagen i går står det tydligt att även i ett scenario med högre oljepris på sikt kan skattehöjningar motiveras för att öka miljöstyrningen och minska klimatutsläppen.
Finansministern säger sig inte vilja spekulera, men det skulle däremot jag vilja göra. Jag vill spekulera lite i vad man som familj egentligen kan göra. Man kan investera i miljövänligare lösningar, till exempel miljövänligare bilar. Det kan vara rätt dyrt. Därför har det funnits miljöbilspremier och minskade förmånsvärden på just miljövänligare bilar. Men nu visar det sig i budgetpropositionen att regeringen vill sänka premierna och höja förmånsvärdena även för riktigt miljövänliga bilar. Det är alltså tydligt att regeringen inte vill skapa ekonomiska incitament för att folk ska byta till miljövänligare alternativ.
Hur anser finansministern att familjer och företag bör ändra sina beteenden när det blir dyrare att köra?
Anf. 50 Erik Andersson (M)
Fru talman! I går kunde vi se finansministern gå med budgeten till riksdagen. I fråga om efterdyningarna av när budgeten presenterades i denna kammare kan jag inte säga att svenska folket jublade. Jag kan inte säga att tidningarna var speciellt nådiga över det som håller på att hända med Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är frustrerande för oss som sitter i opposition att bara se på när det känns som att landet håller på att gå sönder. I de här fallen handlar det om att Socialdemokraterna sviker två av sina viktigaste vallöften till svenska folket. Det ena var att man inte skulle röra bensinskatten. Det andra var att man inte skulle sänka ROT-avdraget.
Då kan vi också undra hur de diskussionerna i regeringen har gått med Miljöpartiet. Vi vet nog alla lite till mans att Miljöpartiet inte är anhängare av drivmedel som bensin. De facto är 60 procent av priset vid pump skatt. I själva verket köper jag skatt i stället för bensin. Det är mer skatt än vad jag får i tanken. Hur kan det bli så? Jo, därför att vi har ett samhälle där vi inte redovisar alla skatter. Jag kan inte se på kvittot när jag tankar vad som är koldioxidskatt, energiskatt eller moms. Det mest absurda är att vi då även har moms på skatten. Jag betalar alltså en omsättningsskatt på själva skatten.
Höjningen kan tyckas låg, om det är fråga om 50 eller 150 kronor i månaden per familj. Men sammantaget med alla andra skattehöjningar förlorar sex av tio individer på regeringens politik. Åtta av tio hushåll kommer att få det sämre med regeringens politik.
Jag vet att finansministern har en förkärlek för att säga att regeringen gör detta därför att regeringen tog över ett Sverige med stora budgetunderskott. Då kan vi fundera över hur det hade det sett ut om Socialdemokraterna hade regerat under de åtta åren som Alliansen regerade - och navigerade väl i en svårhanterlig konjunktur med finanskriser.
Ja, då hade det nog sett ännu värre ut, för om man tittar på de budgetar som Socialdemokraterna har lagt fram i denna kammare ser man att det bara är två som inte har högre utgiftsökningar än de som Alliansen hade.
När det handlar om skatten på bensin eller skatten på arbete säger finansministern ofta att hon inte tror att man kommer att arbeta mindre bara för att skatten höjs.
Jag tror faktiskt inte att folk kommer att köra bil mindre bara för att skatten höjs. Det är snarare så att man helt enkelt får dra in på annat. Då tänker jag främst på dem som bor på landsbygden och som inte har kollektivtrafik att ta till. Jag tänker också på dem som inte brukar lyftas upp så ofta här i kammaren: vår skärgårdsbefolkning som kanske är helt beroende av att ha egen båt för att kunna ta sig någonstans. I skärgården finns det ju inte så bra kollektivtrafik.
Fru talman! Jag är väldigt orolig över vart det här landet håller på att ta vägen, och jag skulle gärna vilja ha svar från finansministern på hur hon resonerar om att man höjer skatter och avgifter för vanligt folk.
Anf. 51 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Vi tog över regeringsmakten för ett år sedan i ett läge då vi hade skenande budgetunderskott, hög arbetslöshet, hög långtidsarbetslöshet, hög ungdomsarbetslöshet och skolresultat som föll snabbare än i något annat land.
I ett sådant läge behöver regeringen ta ansvar. Vi behöver koppla ett fast grepp om statsfinanserna för att stoppa de skenande budgetunderskott som vi ärvde. Vi måste hitta finansiering för att fler ungdomar och långtidsarbetslösa ska få jobb och för att vända utvecklingen i skolan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För att göra detta har regeringen tvingats höja en del skatter, och bensinskatten är en av dem. Det har inte varit ett lätt beslut att fatta, men det har varit nödvändigt.
En poäng med bensin- och dieselskattehöjningar är att de också ökar miljöstyrningen. Sverige ligger ju ganska långt från att nå de utsläppsmål som Sveriges riksdag, den här kammaren, har satt upp. För att öka chanserna att nå de målen behöver vi också öka miljöstyrningen.
Här har jag en fråga till båda interpellanterna: Vilka förslag har Kristdemokraterna och Moderaterna för att vi ska kunna minska utsläppen, när man nu är emot just den här höjningen?
Aron Modig frågar om jag är nöjd med konsekvensanalysen och om vilken konsekvensanalys vi har. Jag har redogjort för den konsekvensanalysen. Man kan säkert ha synpunkter på den, men jag har redogjort för den konsekvensanalys som vi har gjort i den här remissen.
Maria Malmer Stenergard frågar om de familjer som har svårt att klara skattehöjningen drabbas av att man inte får rabatt när man köper en ny bil. Jag tror inte att de familjer som har problem med ekonomin på grund av bensinskattehöjningen är samma familjer som skulle ha råd att köpa en ny elbil eller en ny laddhybrid. Det är ju en ganska stor utgift att köpa en ny bil, och det är likadant med en ny förmånsbil. Det borde rimligen vara olika familjer. Familjer som har råd att köpa till exempel en Tesla eller en annan elbil eller en laddhybrid, familjer som köper nya bilar, brukar oftast ha lite större marginaler än familjer som har svårt med den kostnadsökning som kan ske för att bensinskatten höjs en del.
Regeringen använder också resurser för att satsa på glesbygden. Vi satsar i den här budgeten på ökat vägunderhåll, ökat järnvägsunderhåll och ökad kollektivtrafik i glesbygd. Vi utökar också stödet till service i glesbygd och till bredband i glesbygd. Därutöver bygger vi ut de regionala högskolorna som är viktiga för tillväxten i glesbygden.
Anf. 52 Aron Modig (KD)
Fru talman! Tack, finansministern, för det raka svaret! Jag får samtidigt konstatera att vi uppenbarligen har olika åsikter i denna fråga.
Jag tycker att det är viktigt att en regering när den för fram reformförslag som kan förväntas ha påverkan på sysselsättningen, på förutsättningarna för att driva företag, på hushållens ekonomi och liknande också tydligt redovisar de effekter som de aktuella förslagen kan föra med sig - även om förslagen är av negativ karaktär.
Regeringen har under de senaste veckorna varit duktig på att lyfta fram de olika projekt och satsningar som man lägger resurser på i budgetpropositionen. Finansministern tar tillfället i akt att göra det även i den här interpellationsdebatten.
Vad regeringen har varit betydligt sämre på sedan den tillträdde för ett år sedan är att redovisa de konsekvenser som regeringen kanske inte ser som de allra mest önskvärda.
Vi ser det i den här frågan. De indexerade höjningarna av drivmedelsskatterna kommer att få stor påverkan på företag och hushåll, även efter 2016, men det redovisas inte tydligt i regeringens dokument.
Vi såg det i går, då budgetpropositionen lades fram. Regeringen verkar ha plockat bort en tabell som visar att hela åtta av tio hushåll får försämrad ekonomi med regeringens politik. Det var tydligen rubriker som regeringen inte ville se.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vet också att exempelvis Finanspolitiska rådet i sin årliga rapport kritiserade regeringen för att den inte visar hur de höjda a-kassenivåerna påverkar sysselsättningen negativt. Rådet konstaterar att det är "olyckligt att regeringen har valt att inte redovisa några sysselsättningseffekter av höjningen. En förutsättning för en konstruktiv diskussion om den ekonomiska politikens inriktning är att regeringen redovisar olika målkonflikter och tydliggör politiska avvägningar."
Även Arbetsförmedlingen bland andra har i remissvar som berört regeringens skatteförändringar efterlyst just konsekvensbeskrivningar av hur olika skattehöjningar påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden.
Jag konstaterar att finansministern verkar nöjd med läget, men jag vill samtidigt vara tydlig med att jag från min horisont och uppenbarligen flera av de neutrala aktörer som är relevanta att lyssna till i frågan efterlyser mer öppenhet och transparens i regeringens politik.
Anf. 53 Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jag spekulerade ju i mitt förra inlägg i att man kanske skulle kunna byta till ett miljövänligare fordon när det blir dyrare med bensin och diesel. Men nu står det alltså klart att regeringen minskar de ekonomiska incitamenten för att byta till miljövänligare alternativ. Finansministern är tydlig med att hon inte tycker att det har någon effekt för andra än dem som är potentiella köpare av en Tesla.
Personligen tror jag att det finns många andra varianter av miljövänligare bilar. Jag tror att just teknikutveckling är någonting vi verkligen behöver satsa på för att kunna komma till rätta med miljöproblemen. Där har finansministern svaret på frågan hon ställde till mig. Det är tråkigt att regeringen väljer att motarbeta just den utvecklingen.
Jag tänkte fortsätta spekulera lite. Jag tänkte spekulera i om man som familj skulle kunna välja att helt enkelt köra bil mindre om man vill få ned sina kostnader.
Jag tänkte utgå från mig själv. Jag är inte en av dem som bor centralt i storstad, där detta kanske är lite lättare. Jag bor i Åhus som ligger cirka en och en halv mil från Kristianstad. Innan jag satt i riksdagen pendlade jag för att jobba i Kristianstad. Det gör även min man. Det är en sträcka som har bra kollektivtrafik, skulle jag vilja påstå, med många bussar.
Säg att vi skulle välja att ställa bilen och i stället lämna barnen på skola och förskola med hjälp av buss för att sedan ta bussen in till Kristianstad. Jag har tittat på tidtabeller och räknat lite och kommit fram till att det tar mer än en timme extra för mig att ta mig till jobbet, enkel resa, jämfört med om jag skulle köra bil. Det betyder alltså, med lite enkel matematik, lite drygt två timmar extra om dagen. Det motsvarar tio timmar i veckan, vilket är 25 procent av en heltidstjänst som jag skulle behöva gå ned i tid för att kunna transportera mig och barnen med buss. Jag kan tycka att det inte verkar vara en särskilt god resursanvändning.
Jag tror faktiskt att finansministern räknar kallt med att vi inte kommer att gå ned i tid. Vi kommer att fortsätta köra bil till och från jobb, skola och förskola. De människor som i dag kör bil gör det till väldigt liten del för nöjes skull eller av ren lathet. De gör det för att få ihop sin vardag, och de kommer inte att kunna minska sitt bilkörande nämnvärt. När kostnaderna ökar kommer de i stället att minska antingen sin konsumtion eller sitt sparande. Inget av det är väl bra för ekonomin i stort.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Och så har vi företagen. Marginalerna blir ännu mindre, och färre företag kommer att kunna växa. Färre företag kommer att kunna starta, och färre företag kommer att kunna överleva.
Jag tycker att det är rimligt, givet det här beslutet, att man föreslår kompensationer för jordbruk och skogsbruk till följd av de höjda dieselskatterna. Regeringen hänvisar i det fallet till den utsatta konkurrenssituationen.
Men åkeribranschen, då? Där är konkurrensen också stenhård. Regeringen kompenserar inte åkarna utan föreslår, bland annat i budgetpropositionen, att de ska ändra sitt körbeteende.
Jag förstår att regeringen, som finansministern nämner här, avser att satsa på järnväg och att man hoppas att fler transporter på sikt ska kunna gå på räls, och det är väl bra. Men det löser inte situationen för åkeriföretagen. Deras ökade kostnader uppstår ju här och nu, medan den här delen av regeringens lösning ligger ganska långt fram i tiden.
Därför vill jag fråga finansministern hur hon ser på utvecklingen i de branscher som inte kompenseras i budgeten och hur finansministern ser på att konsumtion och sparande kommer att gå ned när människor blir tvungna att betala mer i skatt på sitt körande.
Anf. 54 Erik Andersson (M)
Fru talman! Det känns härligt att vara tillbaka efter sommarledigheten, måste jag säga - ja, eftersom vi arbetar för friheten, då.
Socialdemokraterna försöker alltid ge en bild av en borgerlig regering som inte kan handskas med ekonomin, vilket är orättvist, historielöst och helt felaktigt. Sist jag debatterade med finansministern i den här kammaren - jag tror att det var näst sista sammanträdet före sommarledigheten - frågade jag henne om hon hade läst Kjell-Olof Feldt och sett vad han ansåg var orsakerna till den kris vi hade på 1990-talet. Mycket berodde på att vi hade stor inflation och devalveringar. Sedan minns ni kanske Astrid Lindgren, som skrev om Pomperipossa som betalade mer än 100 procent i skatt. Det var helt nödvändigt att göra något åt det svenska samhället. Det är därför jag står här igen och pratar om skatt.
Alla skatter på saker och ting - skatt på arbete, höjd bensinskatt, höjd skatt på kärnkraft, alltså effektskatt, och så vidare - gör att man nästan tappar lusten att gå till arbetet. Det är därför vi pratar om skatt.
Bensinskatten slår hårdast ute på landsbygden och i skärgårdsregionen. Jag tycker att det är väldigt dumt att man gör på detta sätt, och jag anser att finansministern bör tänka om i denna fråga.
Anf. 55 Sten Bergheden (M)
Fru talman! Anledningen till att jag går upp i den här debatten är att åkerinäringen är en av de hårdast konkurrensutsatta näringar vi har i landet, och man går på knäna på grund av olaglig verksamhet. Det finns åkare som kör med diesel som de tar med från sitt hemland för att dieseln är så pass dyr här i Sverige, där vi har Europas dyraste diesel. Det finns de som kör med olaglig diesel eller stulen diesel för att kunna konkurrera med den lagliga åkerinäringen här i Sverige.
I detta läge väljer regeringen att lägga ytterligare en skatt på denna bransch på drygt 50 öre per liter diesel. Vad innebär detta för en åkare och lastbilsägare? Om lastbilen går på vanligt skift kör den ungefär 10 000 mil om året. Den gör av med i genomsnitt tre liter per mil. Det vill säga att ungefär 30 kubikmeter diesel går åt för att hålla igång den. För åkeriägaren betyder detta att han åker på 15 000 kronor per år i ytterligare skatter. Om lastbilen gå på dubbelskift eller tvåskift, vilket inte är ovanligt, handlar det om närmare 30 000 kronor per år. Åkeriägaren kanske har tre eller fyra lastbilar, vilket betyder att han alltså får drygt 100 000 kronor i ytterligare skatter på grund av vad som kan tyckas vara en liten ökning på 50 öre per liter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Åkerinäringen är redan fullständigt nedpressad i stövelskaftet och kämpar mot den olagliga trafiken.
Fru talman! Den landsbygdsfientliga och åkerifientliga politiken är ett allvarligt hot mot vår landsbygd. Vi tvingar våra ungdomar att flytta från landsbygden och in till städerna för att minska kostnaden för att köra till och från sina arbeten. När man sedan har tvingat iväg ungdomarna från landsbygden satsar man på att subventionera nya bostäder i våra storstäder. Detta är ingen landsbygdsvänlig politik. Den flyttar våra ungdomar från landsbygden till storstäderna. Den flyttar våra åkeritransporter från lagliga åkerier i Sverige till olagliga åkerier som passar på att på olika sätt tillskansa sig billigare diesel och skatta för den i utlandet.
Varför kompenserar man inte åkerinäringen? Anser ministern att åkerinäringen fortfarande kan bära dessa 20 000-30 000 kronor extra per lastbil i Sverige, trots att man är utsatt för en mycket tuff konkurrens från olagliga utländska transporter? Varför kompenseras inte åkerinäringen?
Anf. 56 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag lyckades inte höra att Aron Modig svarade på min fråga: Vilka förslag har Kristdemokraterna för att minska utsläppen så att Sverige ska kunna nå de utsläppsmål som Sveriges riksdag har satt upp?
Om jag tolkar Maria Malmer Stenergard rätt menar hon att Moderaternas förslag är att ha kvar miljöbilsbonusen för laddhybrider på samma nivå som tidigare. Jag tror att hon är ensam i Sverige om att tro att detta - att man låter miljöbilsbonusen för laddhybrider vara lika hög som för elbilar - ensamt kommer att lösa problemen. Jag undrar om Moderaterna har några ytterligare förslag för att lösa problemet med att vi inte ser ut att kunna nå det mål som riksdagen har satt upp.
Sten Bergheden tar upp en väldigt angelägen fråga, nämligen åkerinäringens konkurrenskraft och dess situation över huvud taget. Det är en bekymmersam situation för svensk åkerinäring alldeles oavsett den skattehöjning som regeringen föreslår. Därför är det viktigt att vi kan öka kontrollen över åkerinäringen.
Regeringen har kommit med ett antal förslag på det området, bland annat vad gäller klampning. Här kommer regeringen att arbeta vidare. Det är viktigt att det råder ordning och reda i åkeribranschen och att svenska företag inte ska drabbas av osjyst konkurrens eller olaglig konkurrens.
Ett led i att också få en ökad kontroll över åkerinäringen är förslaget om vägslitageavgift. I och med systemet med transpondrar kommer det att finnas ökade möjligheter till övervakning av åkeribranschen. Det ger bättre möjligheter till kontroll över den sektorn.
Anf. 57 Aron Modig (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack igen, finansministern, för svaret! Finansministern försöker få det att låta som om drivmedel och bilåkande inte beskattas i dag. Jag skulle nog tro att det är ganska få människor ute i landet som håller med om den saken.
Som jag har fört fram här i debatten är det inte rimligt att regeringen bara öppet redovisar den ena sidan av den förda politiken. Man måste naturligtvis också redogöra för de mer negativa konsekvenserna av sin politik.
Regeringen satsar i budgeten på en del angelägna projekt. Satsningar på skolan och ökade resurser till underhåll av järnvägen är sådana exempel. Men man går också fram med massiva skattehöjningar. Det blir högre skatt för den som kör bil, för äldre som jobbar, för många med högre utbildning som jobbar och för dem som skänker pengar till ideella organisationer. RUT- och ROT-avdragen försämras.
En konsekvens av skattehöjningarna är att regeringen får in pengar som den kan lägga på reformer. Det är regeringen duktig på att redovisa. Men skattehöjningarna slår också mot jobb, företagande och vanligt folks privatekonomi. En del av dem slår mot människor som bor i städerna. Andra slår direkt mot dem som bor och lever i glesbygden.
I vilket fall som helst bör öppenhet och transparens alltid framhållas. Granskning och genomlysning bör alltid välkomnas.
Jag hoppas, fru talman, för medborgarnas skull, om inte annat, att regeringen blir bättre på att presentera konsekvensanalyser av den ekonomiska politiken framöver.
Anf. 58 Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Finansministern inser naturligtvis att människor rent tidsmässigt inte kommer att ha råd att sluta tanka sina bilar. Höjningen är en ren kassako för staten, det vill säga att staten ska från familjer och företag driva in mer pengar, närmare bestämt 3,9 miljarder, som den sedan efter eget bevåg och efter avdragna transaktionskostnader ska fördela ut till oss igen. Men man får ha tur om man ska ta del av den kakan. Åtta av tio hushåll går back med regeringens politik.
Fru talman! Det här förslaget är inte en del av en jobbagenda. Jobb och företagande kommer att drabbas hårt även om finansministern i sitt senaste inlägg tycks mena att skattehöjningen egentligen inte spelar någon roll.
Små åkare har hört av sig till mig och bett mig fråga finansministern hur de ska kunna överleva. De är redan extremt hårt pressade av den internationella konkurrensen. Svaret på den lilla åkarens fråga står i budgetpropositionen, som finansministern presenterade i går. Jag citerar: "Hur hårt åkerinäringen drabbas beror på i hur stor grad de förlorar marknadsandelar gentemot utländska åkerier. Det bedöms dock finnas viss potential för effektiviseringar inom transportsektorn genom mer bränslesnåla fordon, effektivare motorteknik samt förändrat körbeteende."
Jag tror faktiskt att många hårt arbetande företagare som vänder och vrider på sig för att få plus och minus att gå ihop upplever regeringens förslag till lösning som minst sagt verklighetsfrånvänt. Jag tror att man kanske kan vända på regeringens resonemang. Jag tror att det finns viss potential för effektiviseringar inom den offentliga verksamheten samt förändrat regeringsbeteende.
Anf. 59 Sten Bergheden (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, ministern, för svaret så långt! Det är bara det att den här politiken inte riktigt hänger ihop. Ministern tog upp att man ska öka kontrollerna ute på vägarna. Med de nya transpondrarna och den nya vägslitageavgiften har man föreslagit att man ska införa ytterligare skatter på drygt 4 miljarder kronor för åkerinäringen. Det ska då fördelas över olika system.
Det intressanta är att er politik har gett resultat. Man höjer arbetsgivaravgifterna, vilket innebär att polisen får ökade kostnader. Det innebär att man får ta bort ungefär 100-150 poliser i Sverige för att klara den tidigare budgeten.
Den andra delen är att vi här i riksdagen har varit överens om att vi vill ha alkobommar uppsatta. Vi har fortfarande inte fått upp en enda alkobom i detta land som stämmer av och sköter kontrollen. Man har dessutom slagit sönder trafikpolisen. Man har delat dem ute på polisområdena. Det innebär att man nu totalt eliminerar den kontroll som ska ske ute på vägarna. Den kommer inte att ske i verkligheten. Det gör att man fullt ut har öppnat för att fler lastbilar ska kunna komma hit och köra med egen diesel från Tyskland, köra med olaglig diesel från Ryssland och använda sig av stulen diesel från svenska åkeriföretag.
Detta är helt ohållbart. För varje utflaggad åkerinäring eller lastbil i detta land tappar vi hundratusentals kronor i skatteintäkter. Den här politiken skjuter verkligen sig själv i foten.
Ministern! Kommer de här kontrollerna att öka ute på våra vägar med den här politiken?
Anf. 60 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Aron Modig pratar om vikten av öppenhet och transparens. Det tycks dock inte gälla Aron Modig själv, eftersom han vägrar att svara på frågan om vad Kristdemokraterna har för förslag för att vi ska nå klimatmålen.
Maria Malmer Stenergard undrar vem som får ta del av regeringens budget. Hon verkar inte tro att särskilt många människor får del av regeringens budget. Men jag kan räkna upp några. Det handlar om alla barn som går i skolan och som får ta del av fler lärare i skolan och mer personal på fritis. Det handlar om alla barn som går i förskolan och som får ta del av mer personal i förskolan. Det handlar om alla ungdomar som inte har jobb och som blir en del av 90-dagarsgarantin och blir garanterade jobb, utbildning eller praktik inom 90 dagar. Det handlar om alla äldre som får mer personal i äldreomsorgen. Det handlar om alla våra pensionärer som får sänkt skatt och om alla ensamstående föräldrar som får en höjning av underhållsstödet. Idrottsrörelsen får ett tillskott. Handikapprörelsen får ett tillskott. Friluftsrörelsen får ett tillskott. Civilsamhället, som stöder dem som nu kommer till Sverige, får ett tillskott. Alla kommuner som tar emot nyanlända får ett tillskott. Alla kommuner som har asylsökande barn i sina skolor får ta del av budgeten.
Alla de skattehöjningar och besparingar som regeringen genomför går tillbaka in i samhället för att vi ska bygga Sverige starkt.
Men det är klart att det är skillnad jämfört med den förra regeringen, som lånade pengar för att sedan använda dem för att sänka skatten. Den här politiken syns inte direkt i plånboken. Men vad gör en skattesänkning i plånboken när resultatet blir att ens barn inte får det stöd det behöver i skolan? Moderaterna och Socialdemokraterna har djupt olika ideologier när det gäller hur man ser på vilka behov som finns i samhället.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill slutligen bara påpeka att den debatt vi har haft handlar om en kostnadsökning för en medelbilist på 50-60 kronor i månaden.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.