Ineffektiva klimatsatsningar
Interpellation 2017/18:61 av Tobias Billström (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-10-24
- Överlämnad
- 2017-10-25
- Anmäld
- 2017-10-26
- Svarsdatum
- 2017-11-14
- Besvarad
- 2017-11-14
- Sista svarsdatum
- 2017-11-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar, och klimatpolitiken måste fokusera på att sänka de globala utsläppen i stället för att flytta runt dem. Varje satsad klimatkrona måste ge största möjliga klimatnytta. Moderaterna eftersträvar kostnadseffektivitet, oavsett om satsningarna sker i Sverige eller utomlands.
Regeringen föreslår satsningar på klimat- och miljöområdet om 5 miljarder kronor 2018. Konjunkturinstitutet (KI) är kritiskt mot flera av förslagen och konstaterar att regeringens budget fokuserar på inhemska stöd av olika slag och innebär en minskning av verksamma internationella insatser. Tuffa särkrav kan leda till sänkta svenska utsläpp men gör det rakt motsatta för de globala utsläppen, vilket gör att ensidiga svenska krav inte gynnar vare sig miljön eller svensk tillväxt och svenskt jobbskapande. KI är kritiskt mot att det saknas motiv och att det är tveksamt om satsningarna verkligen kommer att ha avsedd effekt och menar att djupare analyser därför krävs.
Alliansregeringen visade att en ambitiös miljöpolitik och minskade utsläpp av växthusgaser kan gå hand i hand med ökad tillväxt. Växthusgasutsläppen i Sverige minskade med 19 procent mellan 2006 och 2014. Samtidigt steg bnp med närmare 10 procent. Med regeringens klimatpolitik ökade i stället utsläppen under 2016, enligt Statistiska centralbyrån.
Ett bra exempel på en ineffektiv åtgärd är regeringens satsning på elcyklar. Det är en marknad som växer i rasande fart. Trots detta väljer regeringen att lägga 350 miljoner kronor på en elfordonspremie under 2018. Detta utan att kunna redovisa kostnadseffektiviteten i förslaget samt vilka utsläppsminskningar som elfordonspremien väntas leda till.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till miljöminister Karolina Skog:
- Hur har ministern sett till att analys och underlag för satsningen på elfordonspremien säkerställt förslagets kostnadseffektivitet och klimatnytta?
- Vilka slutsatser drar ministern av att de svenska utsläppen ökat under den senaste mandatperioden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:61
Webb-tv: Ineffektiva klimatsatsningar
Dokument från debatten
- Tisdag den 14 november 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:30
- Protokoll 2017/18:30 Tisdagen den 14 novemberProtokoll 2017/18:30 Svar på interpellation 2017/18:61 om ineffektiva klimatsatsningar
Protokoll från debatten
Anf. 47 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Fru talman! Tobias Billström har frågat mig om jag har sett till att analys och underlag för satsningen på elfordonspremien har säkerställt förslagets kostnadseffektivitet och klimatnytta. Han har också frågat mig vilka slutsatser jag drar av att de svenska utsläppen ökat under mandatperioden.
Som Tobias Billström nämner har regeringen presenterat en budgetsatsning på klimat och miljö om totalt 5 miljarder kronor för 2018. Det är den största miljö- och klimatbudgeten någonsin. Riksdagen beslutade i juni i bred majoritet om ambitiösa svenska klimatmål inklusive ett mål om att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010. I en rapport från Trafikanalys anges att endast hälften av utsläppsminskningen kommer att uppnås med nuvarande styrmedel inom transportområdet, och man konstaterar att olika typer av nya styrmedel kommer att behövas för att nå målet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I många städer finns det problem med luftkvaliteten och en stor konkurrens om mark. Vägtrafiken är den huvudsakliga källan till förhöjda luftföroreningshalter. Invanda tankemönster gör tyvärr att bilen ofta väljs i stället för cykeln. Tobias Billström är kvar i detta tankemönster medan regeringen ser framåt. God samhällsplanering ger bättre förutsättningar för transporteffektiva städer där fler har möjlighet att klara sin vardag utan egen bil.
En satsning som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 är elfordonspremien som gör det möjligt för fler människor att välja lätta elfordon, framför allt elcyklar, för sina dagliga resor. Forskning på området visar att elcykelanvändning kan leda till minskade utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser till följd av minskad bilanvändning. Ökad cykling ger också positiva hälsoeffekter, minskad trängsel och ökade möjligheter att planera hållbara och levande städer. Det behövs ett bredare perspektiv när vi ser till hur politiken kan utformas för att ge oss ett bättre, mer attraktivt framtida samhälle. I det samhället har kollektiva transporter, cykling och gång en viktig roll att spela, inte minst i städerna.
Som Tobias Billström nämner ökar försäljningen av elcyklar. Detsamma gäller för elbilar. Vi ser mycket positivt på denna utveckling. För att påskynda omställningen av fordonsflottan föreslår regeringen att ett bonus-malus-system och en premie för lätta elfordon införs. Regeringen kommer att noga och löpande följa elfordonspremiens klimat- och miljöeffekter.
Påståendet att de svenska utsläppen av växthusgaser skulle ha ökat under mandatperioden grundar sig på statistik från SCB som även omfattar utsläpp från internationella transporter. Eftersom dessa utsläpp inte är del i de nationella klimatmålen ger SCB:s siffror inte en rättvisande bild av utsläppsutvecklingen i relation till målen. Utsläppen varierar mellan enstaka år beroende på exempelvis konjunktur och temperatur. För att utvärdera effekten av klimatåtgärder behövs längre perspektiv. Utsläppen i Sverige har minskat under lång tid men behöver börja minska i snabbare takt om vi ska nå de klimatpolitiska mål som riksdagen har antagit.
Naturvårdsverkets prognoser visar att regeringens politik på sikt minskar utsläppen. När vi tillträdde såg gapet i förhållande till 2020-målet ut att vara 4 miljoner ton för att nå målet med nationella åtgärder. Min och regeringens ambition är att målet så långt som möjligt ska nås genom inhemska åtgärder. Naturvårdsverket uppskattade i somras att gapet nu uppgår till knappt 1 miljon ton för att nå målet med nationella åtgärder. Hur mycket regeringens investeringar minskar utsläppen, med senare budgetsatsningar inräknade, har vi ännu inga exakta siffror på. Våra expertmyndigheter gör dock löpande nya uppskattningar för att vi ska få bästa möjliga underlag inför vår fortsatta politikutveckling.
Anf. 48 Tobias Billström (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack så mycket, ministern, för svaret här i dag! Det är inte mycket till svar, det måste jag säga, eftersom ministern helt och hållet undviker att svara på frågan som ställdes. Den fråga som jag önskade svar på i interpellationen var: Hur har ministern sett till att analys och underlag för satsningen på elfordonspremien har säkerställt förslagets kostnadseffektivitet och dess klimatnytta?
Det var vackra ord från miljöministern, och jag instämmer i en hel del av dem. Vi har bara ett jordklot. Det är viktigt att vi värnar om det och ser till att vi har effektivitet i de åtgärder vi föreslår för att komma till rätta med klimatproblemen. Man kunde dock ha tyckt att hon skulle ha varit lite mer fokuserad.
Det korta och enkla svaret från miljöministern hade varit: inte alls. Faktum är att ministern inte vet. Det framgick redan när ministerns kollega språkröret Isabella Lövin presenterade förslaget. Hon slog fast att regeringen skulle be den ansvariga myndigheten att räkna på det. Det finns återgivet tydligt och klart i riksdagens protokoll.
Faktum är att ecykelboomen har kommit till i stort sett helt på egen hand. Redan förra året hade marknaden växt med närmare 50 procent helt utan statliga subventioner. Jag är för övrigt själv en del av detta. Jag äger en elcykel. Den har jag köpt helt utan subventioner. Jag framhåller inte det som ett exempel. Men däremot kan jag peka på att de åtgärder som ministern här lyfte fram har vi anledning att granska lite närmare.
Jag skulle vilja fråga ministern ifall det är korrekt uppfattat att regeringen spenderar drygt en tredjedels miljard av skattebetalarnas pengar utan att veta om detta kommer att ge faktiska resultat. Om ministern menar att så inte är fallet, vilken nytta skapar i så fall elcykelpremien?
Anf. 49 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Fru talman! Vad vi alldeles säkert vet, eller har gott stöd för i forskningen, är att elcyklar fungerar som ett substitut för bilar. Just elcykeln leder till överflyttning av resor i vardagen från bil till elcykel. Detta får en starkare effekt än satsningar på cykel utan elstöd och även starkare effekt än satsningar på kollektivtrafik. Det finns speciellt grupper i samhället som verkar vara mer benägna att för de resor där det är möjligt välja elcykel i stället för bil.
Det har goda miljöeffekter om vi får till denna beteendeförändring. Det blir effekter på buller, luftkvalitet och klimat. Det finns också väl belagt i forskningen att denna typ av förändring ger goda hälsoeffekter. Om man räknar på effekterna av detta skulle i pengar mätt och skattemässigt troligtvis hälsoeffekten vara den som är den största direkta synliga effekten på samhällsekonomin eftersom ohälsa är behäftat med så stora kostnader.
När man utformar en politik är det självklart bättre att hitta en åtgärd som har flera nyttor och flera typer av effekter. På det sättet är elfordonspremien en effektiv åtgärd eftersom den har flera nyttor. Att smala in det hela till ett enda perspektiv leder inte till att man hittar de mest effektiva insatserna.
Jag vill göra en liten tillbakablick till den förra regeringens tid, när man bestämde sig för den så kallade supermiljöbilspremien. När den infördes hade man just börjat se en positiv utveckling framåt för elbilarna. Dåvarande regering valde att instifta supermiljöbilspremien emot bland andra Konjunkturinstitutets kritik, som i princip ordagrant är den som nu Tobias Billström anför här i riksdagen i dag. Den dåvarande regeringen valde dock ändå att gå fram med en supermiljöbilspremie. Jag antar att man såg andra effekter än de rent klimatpolitiska eller någonting annat. Det vet kanske Tobias Billström mer om än jag eftersom han satt i den regeringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Denna typ av argumentation mot miljöekonomiska styrmedel känner vi väl till. Den baseras ofta på ett alldeles för snävt synsätt. Bra styrmedel är sådana som har flera nyttor. Att få en stor överflyttning från bilen till elcykeln kommer att göra oss mer hälsosamma. Det kommer att göra luften renare och miljön tystare. Vi kommer att kunna utnyttja den gemensamma infrastrukturen mer effektivt. Det kommer många att tjäna på.
Anf. 50 Tobias Billström (M)
Fru talman! Jag vet inte om mitt synsätt är särskilt snävt. Jag äger en elcykel, men jag äger ingen bil. Jag tycker nog därför att jag har ganska bra på fötterna när jag står här och argumenterar för mitt synsätt och mina värderingar i frågan.
Jag kan förvisso hålla med statsrådet om att man inte ska dra för stora slutsatser av enskilda år. Men jag kan samtidigt konstatera att den utveckling som vi ser är en del av en trend. Apropå ministerns kritik mot föregående regering skulle jag gärna vilja peka på att under 2015 avstannade utsläppsminskningen i Sverige för att därefter öka under 2016. Det är alltså under miljöministerns tid i regeringen som vi ser en ökning inträffa. Det talar inte Karolina Skog och Miljöpartiet särskilt mycket om, men det måste vi nog göra för att komplettera och fullständiga debatten. Man kan inte bortse från detta.
Därmed är det också ännu mer oförklarligt att regeringen inte säkerställer att varje satsad krona och varje åtgärd som man föreslår också genererar klimatnytta. Jag vet inte om miljöministern är så nöjd med den uppräkning som hon gjorde här tidigare i debatten av alla satsningar som regeringen vill göra i budgeten att hon glömde bort att det inte handlar om kvantitet utan om kvalitet när vi talar om åtgärder för att bekämpa klimathotet.
Regeringen kan alltjämt inte ge något svar när det gäller elcyklarna och vilken nytta de faktiskt genererar.
Det var bra att ministern tog upp Konjunkturinstitutet eftersom hon också bortser från den kritik som Konjunkturinstitutet ger. Den stora majoriteten av regeringens satsningar får betydande kritik eftersom de antingen inte är kostnadseffektiva eller ändamålsenliga. Är det regeringens miljöpolitik? Är det detta ni visar upp för väljarna lite mindre än ett år innan vi ska gå till val i det här landet?
I ljuset av Konjunkturinstitutets kritik vill jag fråga miljöministern: Hur ska ministern säkerställa i fortsättningen att de åtgärder som regeringen vidtar också är verksamma?
Anf. 51 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Fru talman! Riksdagen har i bred enighet fattat två otroligt viktiga beslut: ett i ett klimatpolitiskt ärende och, inte minst, ett gällande ett sektorsmål för transporterna. Den beredning där vi gemensamt tog fram förslaget, Miljömålsberedningen, konstaterade gemensamt att för att nå detta mål behövs nya styrmedel - vilket är ganska givet. Synsättet att det behövs fler nya styrmedel för att nå målet har senare bekräftats både i forskning och av våra expertmyndigheter. Regeringen har lagt fram en lång rad, en palett, av förslag till åtgärder som berör olika delar av det komplexa transportsystemet för att få en sammantagen stor effekt och för att åstadkomma en omställning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Från Moderaternas och oppositionens sida är det närmast helt kompakt tyst när det gäller nya förslag för att nå målet. Det är verkligen en svaghet som oroar mig mycket att vi kan vara överens om mål men att det i diskussionerna om hur vi faktiskt ska nå målen är bekymmersamt tyst från oppositionens sida.
När vi arbetar med transportpolitik är det klimatpolitiska ramverket ett otroligt viktigt ramverk. Men vi ska aldrig mer upprepa det misstag som har begåtts i så många delar av landet, även av tidigare regeringar, där man har isolerat klimatfrågorna från exempelvis luftkvalitetsfrågorna och bullerfrågorna. Vi måste hitta åtgärder som klarar av att möta flera problem samtidigt eftersom trafiken har flera effekter. Här är överflyttning från bil till cykel en av de mest effektiva saker som vi kan åstadkomma. Den är också helt avgörande för att vi ska få tillräcklig effektivitet i transportsystemet.
Den största potentialen för ett effektivt transportsystem är just denna typ av överflyttningar i och kring våra städer. Denna typ av förändring kommer också att ha positiva effekter på hur det är att vara och leva i våra städer och hur vi kan dela det gemensamma rummet. I detta perspektiv kommer stöd till infrastruktur och en förstärkning av den pågående elbilsboomen att vara ett framgångsrecept. Det är något vi kommer att kunna analysera framöver som framgångsfaktorer.
Det är fantastiskt att se hur svenska tillverkare av elcyklar nu kan anställa och öka sin produktion. Det finns stor efterfrågan. Det kommer också att bli spännande att se hur detta kommer att påverka våra städer. Det kommer att ställa nya krav på infrastrukturen. Vi kommer att behöva förbättra cykelinfrastrukturen så att man kan cykla både lite snabbare och lite långsammare. Det är ju också många som väljer att cykla på det mer traditionella sättet, och man måste hitta ett samspel häremellan.
Inte minst tror och hoppas jag dock att vi kommer att kunna se positiva hälsovinster av dessa åtgärder. Det är väldigt viktigt. Stillasittande är ett av våra riktigt stora samhällsproblem, som vi inte ska överlämna till sjukvårdspolitiken att sköta. Det behöver framför allt lösas genom möjligheter för människor att röra sig i vardagen, och att cykla regelbundet är då nästan oslagbart som effektiv åtgärd.
Anf. 52 Tobias Billström (M)
Fru talman! Miljöministern talar i sitt inlägg om hur vi ska nå målen. Hur ska vi nå dem? Vi når dem i alla fall inte genom att verkställa en politik som inte är evidensbaserad. Statsrådet uttrycker själv i sitt svar till mig här i dag att vi ännu inte har några exakta siffror på hur mycket regeringens investeringar minskar utsläppen med senare budgetsatsningar inräknade. Det säger miljöministern i svaret; det är ingenting som jag har hittat på.
Då måste man ställa sig den fråga som jag gjorde och som var upprinnelsen till interpellationen, nämligen: Varför kan inte regeringen förete några bevis som stöder den politik som ni nu sjösätter i samband med budgeten?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Vi måste ta den utmaningen på mycket stort allvar. Jag satt i en regering som verkligen gjorde det. Klimatpolitiken måste fokusera på att sänka de globala utsläppen i stället för att flytta runt dem, vilket var och är en bärande tanke i den politik som mitt parti företräder. Varje satsad klimatkrona måste ge största möjliga klimatnytta. Vi har varken tid eller råd med ineffektiva klimatåtgärder som vaggar in oss i en falsk känsla av handlingskraft.
Statsrådet uttrycker att regeringen fortsatt ska ägna sig åt politikutveckling och att man i det läget ska använda sig av expertmyndigheternas uppskattningar. Då undrar jag, som jag har gjort flera gånger under den här debatten utan att få ett svar, tycker jag: Hur ska statsrådet och regeringen säkerställa att de förslag som regeringen tar fram har tydligt beräknad klimatnytta innan de genomförs? Det förblir den centrala frågan, och den får vi ta med oss till nästa debatt, miljöministern, för jag försäkrar att vi kommer att stå här många gånger från nu och fram till och med valdagen.
Anf. 53 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Fru talman! Jag tycker att det är närmast underhållande att Tobias Billström väljer att i princip ordagrant citera kritik som bland annat Konjunkturinstitutet riktade mot den regering han själv satt i och nu använda det som han då valde att inte lyssna på, eftersom han ändå gick fram med exakt de styrmedlen, för att skåpa ut nuvarande förda miljö- och klimatpolitik.
En stor skillnad mellan den här och den tidigare regeringen är att vi förutom att vi tar klimatfrågan på allvar har en samlad politik för miljö och klimat och söker åtgärder där vi både rättar till klimatfrågor - luft och buller - och tittar på om vi kan hitta åtgärder som också är hälsofrämjande. Vi försöker identifiera åtgärder som har flera nyttor.
Detta angreppssätt är väl förankrat både i transportpolitisk forskning och i forskning om hur man bygger hållbara tätorter och samhällen och skapar bebyggd miljö för transporteffektivitet. Där kan man också få vinster i form av attraktivitet och förbättrad hälsa och åstadkomma till exempel städer som är goda för handel, nöje och kultur.
Det finns åtgärder som gör att man kan få allt detta, och elfordonspremien är en sådan.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.