Järnvägsplanerna för sträckan Mölnlycke-Bollebygd
Interpellation 2016/17:77 av Jan Ericson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-21
- Överlämnad
- 2016-10-25
- Anmäld
- 2016-10-26
- Svarsdatum
- 2016-11-15
- Sista svarsdatum
- 2016-11-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Johansson (S)
Uppgifterna i medierna, som citerar statsrådet Anna Johansson från ett möte med Västsvenska handelskammaren den 18 oktober, är oroande. Ministern ska ha lämnat beskedet att den redan beslutade järnvägsbyggnationen mellan Mölnlycke och Bollebygd via Landvetter flygplats inte kommer att fullföljas som planerat utan skjutas på framtiden.
Sträckan Borås–Göteborg är den tredje mest trafikerade pendlingssträckan i Sverige, och samtidigt är behovet stort att ansluta järnvägsnätet till Landvetter flygplats, av både tids- och miljöskäl. Att flygresenärer från Göteborg och Borås kan ta tåg i stället för bil eller buss till flygplatsen är en viktig miljöinsats. Samtidigt planerar Härryda kommun och Swedavia för en ny stor flygplatsstad runt Landvetter flygplats som kommer att tillskapa ytterligare tusentals arbetsplatser.
I dagsläget håller järnvägen på sträckan Mölnlycke–Bollebygd låg standard, och banan är slingrig och långsam. Att bygga en ny bana på denna sträcka är den viktigaste insatsen för att sänka restiden mellan Göteborg och Borås. På köpet får man en järnväg som kan ta flygpassagerare från Göteborg och Borås till flygplatsen, men även från Mölnlycke och Bollebygd, som skulle få hållplatser om man bygger en konventionell järnväg.
Alliansregeringen beslutade 2013 att bygga ny järnväg mellan Mölnlycke och Bollebygd via Landvetter flygplats, med planerad byggstart 2020. Pengar finns avsatta för byggande av en konventionell järnväg med möjlighet till trafik med snabbtåg av modell Arlanda Express.
Såväl kommunerna mellan Göteborg och Borås som Västra Götalandsregionen har i stor politisk samsyn sagt att regiontrafiken mellan Göteborg och Borås via Landvetter är en av regionens absolut viktigaste infrastruktursatsningar.
Man kan fråga sig om hela regeringen står bakom statsrådets besked om att skjuta upp byggandet av den nämnda järnvägssträckan.
Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet:
- Tänker statsrådet verka för att den nya sträckningen ska byggas med konventionell teknik eller höghastighetsteknik?
- När kommer den planerade järnvägen mellan Mölnlycke och Bollebygd med anslutning till Landvetter flygplats att börja byggas, och när förväntar sig statsrådet att den ska vara klar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:77
Webb-tv: Järnvägsplanerna för sträckan Mölnlycke-Bollebygd
Dokument från debatten
- Tisdag den 15 november 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:28
- Protokoll 2016/17:28 Tisdagen den 15 novemberProtokoll 2016/17:28 Svar på interpellation 2016/17:77 om järnvägsplanerna för sträckan Mölnlycke-Bollebygd
Protokoll från debatten
Anf. 54 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! Jan Ericson har frågat mig dels om jag tänker verka för att den planerade järnvägen mellan Mölnlycke och Bollebygd ska byggas med konventionell teknik eller höghastighetsteknik, dels när den kommer att börja byggas och när jag förväntar mig att den ska vara klar.
Sträckan Mölnlycke-Bollebygd utgör enligt gällande nationell plan 2014-2025 en del av utbyggnaden av en dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Borås. Byggstart är i planen beräknad till någon gång under perioden 2020-2025.
Regeringen har i den infrastrukturproposition som nyligen lämnades till riksdagen uttalat som sin ambition att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm och Göteborg respektive Malmö bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Utbyggnaden av nya stambanor ska ske på ett kostnadseffektivt sätt och i en takt som ekonomin tillåter. Nu vidtar den så kallade åtgärdsplaneringen, där Trafikverket tar fram ett förslag till ny nationell plan för perioden 2018-2029. Förslaget remitteras brett innan en ny nationell plan fastställs av regeringen, preliminärt våren 2018. Åtgärder på järnvägen mellan Göteborg och Borås får prövas inom ramen för denna åtgärdsplanering.
När det gäller frågan om vilken teknik som ska användas är det Trafikverkets sak att bedöma hur det kan säkerställas att utbyggnad sker på ett kostnadseffektivt och i övrigt lämpligt sätt.
Anf. 55 Jan Ericson (M)
Fru talman! Det hör till sedvanlig artighet att inleda ett anförande efter ett interpellationssvar med att tacka statsrådet för svaret. Som omväxling tänker jag faktiskt inte göra det, för det finns inte så mycket att tacka för. Statsrådet svarar över huvud taget inte på mina frågor. Hon ger inga besked om vad som ska byggas. Hon säger inte när det ska byggas och inte ens om det över huvud taget ska byggas någon ny järnväg mellan Mölnlycke och Bollebygd. Detta är ytterst anmärkningsvärt. Jag kan inte minnas att jag tidigare har fått ett så intetsägande svar på en interpellation i en så viktig fråga.
Sträckan Borås-Göteborg är den tredje mest trafikerade pendlingssträckan i Sverige. Samtidigt är behovet stort att ansluta järnvägsnätet till Landvetter flygplats, av både tidsskäl och miljöskäl. Att flygresenärer från Göteborg och Borås kan ta tåg i stället för bil eller buss till flygplatsen är en viktig miljöinsats. Samtidigt planerar Härryda kommun och Swedavia för en ny stor flygplatsstad runt Landvetter flygplats, som kommer att tillskapa ytterligare tusentals arbetsplatser.
I dagsläget håller järnvägen på sträckan Mölnlycke-Bollebygd låg standard, och banan är slingrig och långsam. Att bygga en ny bana på denna sträcka är den viktigaste insatsen för att minska restiden mellan Göteborg och Borås. På köpet får man en järnväg som kan ta flygpassagerare från Göteborg och Borås till flygplatsen men även flygpassagerare från Mölnlycke och Bollebygd, som skulle få hållplatser om man bygger en konventionell järnväg.
Alliansregeringen beslutade 2013 att bygga en ny järnväg mellan Mölnlycke och Bollebygd, via Landvetter flygplats, med planerad byggstart 2020. Pengar finns avsatta för byggande av en konventionell järnväg med möjlighet till trafik med snabbtåg av modell Arlanda Express. Kommunerna mellan Göteborg och Borås och Västra Götalandsregionen har i stor politisk samsyn sagt att regiontrafiken mellan Göteborg och Borås, via Landvetter, är en av regionens absolut viktigaste infrastruktursatsningar.
När Anna Johansson själv var kommunalråd i Göteborg framhöll hon ofta betydelsen av denna järnväg. Som ansvarigt statsråd sviker hon nu Västsverige genom att stoppa eller kraftigt fördröja det av alliansregeringen redan beslutade bygget av etappen Mölnlycke-Bollebygd.
Fru talman! Statsrådet försöker i sitt svar dölja den kraftiga försening av den redan beslutade sträckan Mölnlycke-Bollebygd som regeringens stopp orsakar. Sanningen är att beräknad byggstart i liggande plan är 2020. Nu säger man att sträckan ska prövas inom ramen för en ny plan för perioden 2018-2029. Det är alltså inte ens säkert att sträckan kommer att finnas med i den nya planen. Och om den skulle göra det blir det knappast en byggstart 2020.
Fru talman! Statsrådet glider i sitt svar undan samtliga frågor genom att svara: Trafikverket ska bedöma vad som ska byggas och vilken teknik som ska användas. Samtidigt säger hon och regeringen att man har en ambition att bygga höghastighetsbanor men utan att sätta av en enda krona till detta.
Jag vill därför ställa en rak och tydlig fråga till statsrådet: Vilka direktiv har man hittills gett Trafikverket angående de byggplaner som redan finns för sträckan Mölnlycke-Bollebygd? Ska sträckan byggas i enlighet med liggande plan, eller ska planeringen för bygget avbrytas?
Anf. 56 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! De direktiv som regeringen ger Trafikverket följer den praxis som man brukar använda när man ger Trafikverket direktiv att förbereda olika objekt för byggstarter. Man fattar alltså beslut om de byggstarter som Trafikverket får förbereda för år ett till tre och år fyra till sex. Det pågår ett sådant arbete varje år. Det tror jag att Jan Ericson är medveten om. På samma sätt kommer naturligtvis de objekt som ligger i gällande nationell plan, 2014-2025, att hanteras. Det innebär att det i dag inte finns några direktiv om vilka objekt som ska byggstartas, eftersom det här är senare i perioden. Men det kommer att tas upp när det blir aktuellt.
Jag tror egentligen att interpellationen handlar om det här: I juli 2014 blev beslutet från 2013 lite inaktuellt i och med att den dåvarande alliansregeringen gav Sverigebygget, som det då hette, ett tydligt uppdrag att förbereda för utbyggnad av höghastighetsbanor i Sverige. Där talade man också tydligt om att sträckan Bollebygd-Mölnlycke var en del av de tänkta höghastighetsbanorna, de nya stambanorna. Med detta har man också uttryckt att man tänker sig en bana för höghastighetståg.
Det är en väldigt bra ambition, men det är klart att det är dyrare att bygga med den tekniken än att bygga med mer konventionell teknik. Att bygga med en dyrare teknik på en sträcka av två mil mellan Bollebygd och Mölnlycke utan att ha klart för sig hur hela sträckningen Borås-Göteborg ser ut vore naturligtvis väldigt oklokt.
Detta betyder inte att regeringen inte ser att vi behöver göra åtgärder på sträckan Borås-Göteborg, utan det betyder bara att vi behöver se på hela sträckan, eftersom det är ett av Sveriges starkaste pendlingsstråk. Men vi behöver också sätta in den i dess sammanhang när vi ser möjligheterna att bygga nya stambanor som förbinder våra storstäder med varandra och som också knyter in flera orter på vägen.
Då behöver man naturligtvis se i vilken takt man ska bygga detta, i vilken ordning man ska bygga och med vilken teknik. Där är det självklart så att det är Trafikverket som har den tekniska kompetensen att avgöra vilken teknik som ska användas på olika bandelar.
Jag menar fortfarande att om man inte har klart för sig att det här ska vara en del av nya stambanor för höghastighetståg ska man inte heller bygga med en teknik som tillåter så snabb trafik på den sträckan.
Anf. 57 Jan Ericson (M)
Fru talman! Jag blir lite förvånad när statsrådet säger att man tar upp det här när det blir aktuellt. Planeringen pågår ju just nu. Trafikverket sitter alltså i möte senast nu i dag med kommunerna i Västra Götaland och diskuterar den här banan, och statsrådet säger att man återkommer till detaljer när det blir aktuellt. Det är ju en enorm kapitalförstöring att sitta och räkna på något som vi kanske inte ens ska bygga.
Sedan är det en missuppfattning att Alliansen tog ett beslut om att bygga höghastighetståg. Det vi sa före valet var att vi skulle titta på om detta var en bra variant för framtiden. Vi gav inte Trafikverket några instruktioner att bygga höghastighetståg. Det är en missuppfattning.
Frågan om vi ska ha höghastighetståg eller vanliga snabbtåg handlar om att det är vår skyldighet som politiker att se till att vi får maximal nytta för varje skattekrona. Det är därför som vi moderater motsätter oss regeringens tankar om höghastighetståg, eftersom ungefär 50 öre av varje satsad krona går förlorade om dessa ofinansierade nationella tågprojekt blir verklighet. Dessutom är det ju bara några få privilegierade som får stationsstopp när kravet på tåghastighet ska hållas. Med höghastighetståg får till exempel varken Mölnlycke eller Bollebygd någon station, detta trots att berörda kommuner och regionen är överens om att det är den regionala pendlingen som är det absolut viktigaste med en ny järnväg och inte ett höghastighetståg till Stockholm.
Jag har räknat lite på tidsvinsten med ett höghastighetståg jämfört med vanliga snabbtåg. Om du åker hela sträckan från Göteborg till Borås blir tidsskillnaden fem minuter. Den tidsskillnaden motiverar inte en satsning på extremt dyra höghastighetståg.
Fru talman! Vi har inte råd att vänta i över 20 år på en ny järnväg, något som skulle kunna bli konsekvensen av regeringens luddiga, ofinansierade förslag. Man säger att man har en ambition att bygga höghastighetståg, men man har inte en enda krona avsatt till det i budgeten.
Moderaternas åsikt är att järnvägen mellan Borås och Göteborg bör byggas för antingen 200 kilometer i timmen eller 250 kilometer i timmen, alltså ungefär som Arlanda Express. I båda dessa fall skulle investeringskostnaden bli mycket lägre eftersom det då är möjligt att använda sig av en mindre kostsam byggteknik. Hastigheten blir god, miljövinsten stor och kostnaden låg. Dessutom får vi fler stationer, vilket gynnar arbetspendlingen.
I Moderaternas förslag visar vi att utbyggnaden av sträckan Göteborg-Borås är högt prioriterad. Vi nämner den särskilt, och med vårt förslag kan en ny, modern järnväg mellan Västsveriges två största städer stå klar redan under nästa planperiod, 2018-2029, till skillnad från regeringens, där en färdig höghastighetsjärnväg troligen skulle dröja långt över 20 år.
Moderaterna säger ja till en modern, fungerande och snabb järnväg i närtid och nej till en nästan dubbelt så dyr höghastighetsjärnväg någon gång i framtiden. Vårt förslag möjliggör att vi snabbare sätter spaden i marken, och vi kan undersöka nya möjligheter till spår när vi fortsätter från Borås till Ulricehamn och Jönköping.
Regeringens förslag stoppar ett redan beslutat järnvägsbygge som är av avgörande betydelse för Västsverige. Statsrådet och hennes regering sviker Västsverige, och det tycker jag är tragiskt. Jag ställer därför ännu en rak fråga till statsrådet: Kan statsrådet utlova att det finns en ny järnväg i planen mellan Mölnlycke och Bollebygd via Landvetter flygplats i den nationella planen för 2018-2029 och att detta bygge är fullt ut finansierat?
Anf. 58 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! Jag kan bara konstatera att i den nu gällande nationella planen som den dåvarande alliansregeringen fattade beslut om 2014 finns det inte en järnväg mellan Borås och Göteborg finansierad. En del av sträckan, mellan Mölnlycke och Bollebygd, är finansierad i nationell plan.
Den nuvarande regeringen har hittills inte gjort några förändringar i innevarande nationell plan, men vi kommer naturligtvis att ta ställning till vilka objekt vi ska prioritera i den nationella plan som vi fattar beslut om 2018. Jag har tidigare här i kammaren, på andra ställen och i andra sammanhang varit väldigt tydlig med att vi inte kommer att bryta ut delar av den nationella planen och inte heller ge löften eller säga att vi inte ska göra någonting, utan det arbetet ska få fortsätta.
Sedan noterar jag att Jan Ericson försöker blanda bort korten när han uttrycker att den dåvarande regeringen inte gav Trafikverket något uppdrag att utreda en höghastighetsbana mellan Borås och Göteborg. Det är naturligtvis helt sant. Däremot gav den dåvarande regeringen ett utredningsuppdrag till en förhandlare i något som man kallade för Sverigebygget med det väldigt tydligt och klart uttalade syftet att förbereda för bygge av höghastighetsbanor i Sverige.
En del av det handlade om sträckan Borås-Göteborg och sedan vidare Borås-Jönköping. Det innebär att den sträcka som vi nu pratar om här, Bollebygd-Mölnlycke, i nuvarande nationell plan är tänkt att byggas med höghastighetsteknik, och det vore samhällsekonomiskt vansinne att bygga den korta delsträckan utan att ha klart för sig att man ska färdigställa hela den sträckan så småningom.
Detta kommer regeringen att återkomma till. Vi har inte finansierat några enskilda objekt än. Däremot har vi höjt ramarna i den kommande nationella planen väsentligt jämfört med gällande ram, det vill säga vi går från 522 miljarder till 622 ½ miljard för nästkommande planperiod.
Det är klart att i detta kommer det att rymmas nya objekt och en ökad ambition för att bygga infrastruktur som gör Sverige starkare i alla delar av vårt land. Höghastighetsbanor är en del av det, men det finns också många andra angelägna objekt runt om i landet som vi behöver ta hänsyn till när vi så småningom fattar beslut om nationell plan. Det tror jag att Jan Ericson är väl medveten om.
Vi har inte stoppat någonting. De objekt som finns i nationell plan förbereder Trafikverket och utreder precis så som Trafikverket ska göra, men det finns ännu inte beslut om byggstart för de objekt som ligger lite längre fram i tiden. Det jobbar vi med precis så som man brukar jobba med den typen av frågor, så det kommer att komma besked om det. Det kan jag försäkra Jan Ericson.
Anf. 59 Jan Ericson (M)
Fru talman! Jag blir alltmer förvirrad över vad statsrådet egentligen tycker och säger i den här frågan, framför allt vad hon säger till Trafikverket. Det är inte den bilden vi får. Statsrådets svar visar på en total brist på styrning av Trafikverkets arbete, och det bekräftas av de rapporter vi får från västsvenska kommunföreträdare när de träffat Trafikverket.
Trafikverket vet inte i dag vad man ska bygga. Man vet inte vilka pengar man får, och man får inga ytterligare direktiv från regeringen. Man vet inte om man ska fortsätta eller avbryta befintliga byggplaner. Man vet inte om man ska projektera för en vanlig järnväg eller för höghastighetståg. Man vet inte när byggstarten ska ske eller vilken teknik man ska använda. Man vet inte ens om det finns någon finansiering.
I avvaktan på besked stämmer det att Trafikverket fortsätter det befintliga planarbetet för järnvägen Mölnlycke-Bollebygd men utan att veta om det över huvud taget kommer att genomföras. Samtidigt säger regeringens ansvariga statsråd att samma järnvägssträcka ska prövas inom ramen för den kommande planen. Men att man prövar något är ju inte någon garanti för att det ens blir något, och i så fall har Trafikverket planerat alltihop helt i onödan.
Regeringen har skapat ett totalt kaos i infrastrukturpolitiken genom att inte tala om vad man faktiskt vill utan bara pratar om att man har ambitioner och att man ska pröva saker i framtiden i stället för att sätta spaden i jorden enligt den plan som redan finns. Och det finns pengar i planen som räcker till en vanlig järnväg för snabbtåg mellan Mölnlycke och Bollebygd. Det är bara att sätta igång och bygga.
Fru talman! Jag konstaterar att statsrådet Anna Johansson och hennes regering sviker Västsverige. Att man sätter av mer pengar hjälper inte om man stoppar Västsveriges kanske viktigaste järnvägsprojekt. Med en fortsatt alliansregering hade vi satt spaden i jorden 2020 och byggt klart järnvägen Mölnlycke-Bollebygd och anslutit den till Landvetter flygplats. Det hade gynnat den regionala pendlingen och minskat bil- och busstrafiken, vilket hade varit bra för miljön.
Med dagens regering blir det ingen järnväg i närtid - kanske inte någon alls. Det kommer att fortsätta att vara långa pendlingstider med bil och buss till flygplatsen, och den nya flygplatsstaden blir utan järnvägsanslutning.
Regeringen har skapat totalt kaos när det gäller järnvägsbyggandet och har gjort sig skyldig till ett gigantiskt svek mot Västsverige.
Anf. 60 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! Till all lycka tror jag att de flesta som lyssnar på debatten eller följer dessa frågor har kunskap om, eller tar reda på, hur infrastrukturplanering går till.
Medel avsätts i nationell plan, som regeringen fattar beslut om vart fjärde år. Det gjorde den dåvarande regeringen 2014. Om det finns någon förvirring om vad som finns i den gällande planen är det knappast den här regeringens fel. Det handlar i så fall om vilka direktiv den dåvarande regeringen gav till Trafikverket utifrån den nationella plan man hade fattat beslut om.
Vi kommer att fatta beslut om en ny nationell plan som omfattar åren 2018-2029 år 2018. I den kommer det att framgå vilka nyinvesteringsobjekt som den här regeringen har för avsikt att prioritera under de kommande åren.
Det är att fara med grov osanning att hävda att den nuvarande regeringen stoppar några som helst utbyggnadsplaner i järnväg. Jag är glad över att den nuvarande regeringen har högre ambitioner och ser behovet av att satsa på järnvägen i Sverige, till skillnad från den förra regeringen där finansministern faktiskt hävdade att Sverige under lång tid har överinvesterat i järnväg.
Nu finns en regering som ser behoven i järnvägssystemet, som kraftigt har ökat medlen till underhåll, som i den infrastrukturproposition som har lagts fram till riksdagen ännu mer ökat medlen till järnvägsunderhåll i nästa planperiod samt ökat medlen för nyinvesteringar. Det är helt nödvändigt för ett Sverige som håller ihop och för jobb och utveckling i vårt land.
Jag tror att Jan Ericson är ute i ogjort väder i den här frågan.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.