Kommuners köp av bostadsrätter
Interpellation 2016/17:577 av Roger Hedlund (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-06-15
- Överlämnad
- 2017-06-16
- Anmäld
- 2017-06-19
- Svarsdatum
- 2017-08-31
- Besvarad
- 2017-08-31
- Sista svarsdatum
- 2017-09-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Nyligen kunde vi läsa i Boverkets bostadsmarknadsenkät att allt fler kommuner väljer att köpa bostadsrätter för boende till nyanlända för att klara av det bostadsansvar som kommer med den kvot nyanlända som regeringen tvingar på kommunerna enligt anvisningslagen. På bara ett år har vi sett en dubblering av kommuner som köpt bostadsrätter, från 23 till 52 kommuner.
Detta innebär att kommunerna utgör en marknadspåverkan på bostadspriserna och bidrar till att dessa pressas upp, samtidigt som bostadsrättsföreningar får kommunala andelsägare som saknar möjlighet att vara aktiva i förvaltningen av fastigheten med det ansvar som detta innebär i form av underhåll och ansvar. Det finns många negativa konsekvenser som följer av kommunernas köp av bostadsrätter.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Avser statsrådet att se över de problem som följer av att kommuner köper bostadsrätter?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:577
Webb-tv: Kommuners köp av bostadsrätter
Dokument från debatten
- Torsdag den 31 augusti 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:133
- Protokoll 2016/17:133 Torsdagen den 31 augustiProtokoll 2016/17:133 Svar på interpellation 2016/17:577 om kommuners köp av bostadsrätter
Protokoll från debatten
Anf. 63 Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Herr talman! Roger Hedlund har frågat mig om jag avser att se över de problem som följer av att kommuner köper bostadsrätter. Frågan ställs mot bakgrund av att det i Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät framkommit att allt fler kommuner väljer att köpa bostadsrätter som boende för nyanlända.
Inledningsvis vill jag säga att kommunerna enligt lag har ett ansvar för att planera för bostadsförsörjningen. Syftet med planeringen är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och vidtas. Vilka verktyg som används och bedöms vara mest ändamålsenliga är en kommunal angelägenhet.
Mottagandet av nyanlända är ett gemensamt åtagande för hela samhället, och regeringens inriktning är att stödja kommunerna i deras arbete och de utmaningar de står inför. Det gäller inte minst frågan om bostadsförsörjningen. Regeringen har därför bland annat infört en så kallad byggbonus till kommunerna och tillfört medel till kommuner som vill utveckla sin verksamhet för att underlätta uthyrning av privatpersoners bostäder till nyanlända. Regeringen har även förenklat regelverket kring tidsbegränsade bygglov för bostäder, och länsstyrelserna har ett uppdrag att stödja kommuner och andra relevanta aktörer i arbetet med att underlätta inträde på bostadsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns många kommuner som bedriver ett bra arbete med att ta emot nyanlända och planera för bostadsförsörjningen samtidigt som situationen på flera håll är ansträngd. Det blir allt vanligare att kommuner har egna småhus och bostadsrätter, även om de fortfarande utgör en liten andel av marknaden. Men som jag inledningsvis nämnde är besluten om vilka verktyg som används och bedöms vara mest ändamålsenliga en kommunal angelägenhet.
För att få en bättre bild av hur kommunerna, med utgångspunkt i efterfrågan och bostadsbehoven hos grupper med svag ställning på bostadsmarknaden, arbetar med bostadsförsörjningsfrågor beslutade regeringen i juli om ett tilläggsdirektiv till Utredningen om kommunal planering för bostäder. Utredaren ska bland annat kartlägga hur kommunerna använder olika verktyg i sitt arbete med bostadsförsörjningen och belysa vilka avvägningar kommunerna gör vid beslut om åtgärder. Utredaren ska även analysera om det finns behov av vägledning eller kompletterande kommunala verktyg i syfte att underlätta arbetet med bostadsförsörjningsfrågor samt lämna de förslag som analysen ger upphov till. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2018, och jag ser i dagsläget ingen anledning att föregripa utredarens slutsatser.
Anf. 64 Roger Hedlund (SD)
Herr talman! Tack, Peter Eriksson, för svaret på min interpellation! Bakgrunden är framför allt den höga andelen asylsökande - vi såg en peak under 2015 - som har inneburit ett antal beviljade uppehållstillstånd och har varit en del av den bostadskris vi ser i Sverige i dag.
Anvisningslagen, som regeringen införde den 1 mars 2016, har inneburit att kommunerna har ett ansvar att ta emot ett visst antal flyktingar oavsett om de har bostäder eller inte. Detta har lett till en lång rad konsekvenser för kommunerna.
För samhället i stort såg vi ett tag en systemkollaps när den höga andelen flyktingar sökte sig till Sverige 2015. Därefter har vi sett en rad strukturförändringar från regeringen. Bland annat har man infört tillfälliga och tidsbegränsade bygglov, där man har gjort undantag från plan- och bygglagens möjligheter för allmänheten att bland annat påverka sin omgivning genom överklaganden och liknande. Detta har också lett till en sämre långsiktig samhällsplanering för kommunerna, och vi riskerar att få se fler utanförskapsområden med mera.
Men min interpellation handlar om att kommunerna gör bostadsköp för att kunna erbjuda boenden åt de flyktingar som regeringen har påtvingat dem. Boverket har i sin senaste bostadsmarknadsenkät sett att det skett en dubblering från föregående år från 23 till 52 kommuner som gör dessa bostadsköp. Detta innebär att vi får en annan bild av hur detta påverkar samhället. Tidigare år har det inte varit lika stor andel kommuner som har köpt in bostäder.
Detta får en marknadspåverkan när det gäller bostadspriserna. Det innebär också att väldigt många kommuner lägger väldigt många miljoner kronor på att köpa in dessa bostäder. Det påverkar också bostadsrättsföreningarnas möjligheter att påverka vilka som ska bo där, vilka som får möjlighet att hyra ut i andra hand och liknande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det påverkar också föreningarnas möjlighet att själva bedriva verksamheten. En bostadsrättsförening har ju ett ansvar för sin fastighet och de kostnader som kommer därav. Då är man som bostadsrättsägare många gånger involverad i föreningens verksamhet för att hålla nere kostnaderna och liknande. Detta blir naturligtvis svårt när det är en kommun som äger en eller flera av lägenheterna i bostadsrättsföreningen.
Mot den bakgrunden har jag ställt en fråga till ministern om han avser att se över de problem som kommer av att kommunerna köper bostadsrätter. Ministern svarar att man har tillsatt en utredning som kommer att titta på bland annat detta. Jag skulle gärna vilja veta exakt vad utredningen kommer att behandla när det gäller de problem som kommer av att kommunerna gör bostadsköp. Jag skulle vilja veta om ministern har försäkrat sig om att utredningen faktiskt kommer att titta närmare på de här problemen och eventuellt komma med lösningar på dem.
Anf. 65 Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Herr talman! Låt mig börja direkt med den fråga som Roger Hedlund tog upp på slutet. Utredaren ska analysera om det finns behov av vägledning eller kompletterande kommunala verktyg i syfte att underlätta arbetet med bostadsförsörjningsfrågor och lämna förslag på detta område. Det är i detta sammanhang som utredaren berör det som vi nu diskuterar.
Själv tycker jag naturligtvis att den viktigaste lösning som behövs för att klara av dessa frågor är att bygga nya bostäder. Vi har bostadsbrist - vi har haft det länge. Tidigare regeringar och kommuner har inte lyckats bygga i den takt som befolkningsökningen har krävt. Det har gjort att vi har byggt upp ett stort behov och en stor brist. Så var det redan före 2015, när vi fick en stor våg av nyanlända från andra länder. Men det är klart att det bidrog till att göra bostadsbristen ytterligare mer akut. Det är också bakgrunden till att regeringen i detta läge har gjort ganska stora insatser för att försöka förmå kommunerna att ta sitt bostadsförsörjningsansvar. Det är ändå i kommunerna som det i grunden ligger.
Vi kan göra en hel del saker. Vi kan ändra lagstiftning. Vi kan ge kommunerna mer incitament att agera, och det har vi gjort till exempel genom den kommunbonus som jag tidigare pratade om men också genom investeringsstöden, som vi har infört. Vi ser nu att det står byggkranar i nästan alla städer i Sverige, och vi bygger i en takt som inte har setts sedan miljonprogrammets dagar. Detta innebär att det i år påbörjas byggande av ungefär 75 000 nya bostäder. Man kan jämföra det med det antal bostadsrätter som kommunerna köper in. Det är en väldigt liten andel av det nybyggda som går åt till att hantera den sociala bostadsförsörjningsskyldighet som kommunerna har.
Jag tycker också att man ska komma ihåg att det inte bara är nyanlända som kommunerna har bostadsförsörjningskrav gentemot. Detta gäller naturligtvis alla som flyttar till en kommun och de som redan bor där. Kommunernas bostadsförsörjningskrav gäller hela befolkningen i en kommun.
Detta är inte någonting som är speciellt för en viss kategori. Hyresbostäder, villor eller bostadsrätter används för att hantera problem, sociala problem, och bostadsbehov som inte marknaden har klarat av att lösa. Det gäller betydligt fler människor än de nyanlända. Men det är klart att även det har bidragit i det här fallet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att man ska komma ihåg hur situationen ser ut nu, ett par år efter situationen 2015. Trots att det var stora problem och ett ansträngt läge under 2015, när många människor kom till Sverige, har vi på ett anständigt sätt lyckats hantera det.
Anf. 66 Roger Hedlund (SD)
Herr talman! Tack för svaret, igen, Peter Eriksson! Från min sida tycker jag att regeringen bör se över de problem som blir av bostadsköpen, framför allt nu när bostadsköpen i kommunerna växer så här mycket. Vi vet inte hur det fortsätter, men eftersom bostadsbehovet är väldigt stort antar jag att vi kommer att fortsätta att se denna utveckling.
Vi anser att man bör öka bostadsrättsföreningens inflytande på ett eller annat sätt när det gäller bostadsköpen från kommunen. Det handlar om att kunna reglera kommunernas möjligheter att påverka marknadspriserna. Man kanske kan sätta olika nivåer eller liknande, och det handlar om hur budgivningen ska ske i dessa fall. Man behöver se över detta, för jag tycker inte att bostadsrättsföreningarna ska vara så rättslösa som de blir i detta fall.
Vi vet att bostadsrättsföreningarna inte kan neka kommuner och landsting att köpa. De kan inte heller neka till uthyrning till vissa personer som kommunerna väljer att hyra ut till. Det tycker jag är ett problem. Har man gjort sitt livs största investering vill man säkert på ett eller annat sätt kunna vara med och påverka föreningens utveckling och fastigheten. Det handlar om väldigt stora pengar för privatpersoner.
Man kan också kolla på den del som handlar om att vara aktiv i föreningen - där känner jag att jag inte riktigt får något svar från ministern. Vi har till exempel frågat Malmö kommun hur man agerar när man har köpt bostadsrätter i föreningar och hur man tar sitt ansvar när det gäller drift och liknande. Där har vi fått ett väldigt tydligt svar. Kommunen avser inte att vara delaktig. Man har den här rätten att köpa bostadsrätter, och utifrån det har man också möjliggjort detta.
Den utvecklingen vill vi såklart inte se. Alla måste vara med och ta sitt ansvar när de går in i en förening på det viset. Därför funderar jag lite grann. Delar ministern min syn på de negativa konsekvenserna? Kommer ministern att vidta några åtgärder efter att utredningen har kommit? Eller tycker ministern att vi ska fortsätta att ha det system som vi har i dag och att föreningarna och privatpersonerna får acceptera denna hållning i lagen?
Anf. 67 Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Herr talman! Det är möjligt att Roger Hedlund har delvis rätt i att vi pratar om något olika saker. Jag tror inte att denna utredning kommer att föreslå några detaljregler kring vilken typ av bostäder som kommunerna kommer att kunna använda i sitt arbete med att klara av bostadsförsörjningskravet. Jag är inte heller särskilt intresserad av att vi ska gå in med sådana detaljregler. Jag tror inte att det skulle göra det lättare för kommunerna. Det skulle snarare bli svårare om vi från statens sida börjar bestämma om de ska använda hyresbostäder, bostadsrätter eller villor och vilken kategori som ska användas till vem och vad och vilka grupper man ska använda det sociala ansvaret för. Jag tror att alla vinner på att vi har en stor flexibilitet, på att kommunerna har detta ansvar och på att vi inte går in och detaljreglerar på ett sätt som faktiskt bara i praktiken försvårar arbetet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Roger Hedlund tog upp Malmö. Malmö är ett bra exempel. Där arbetar man intensivt med att bygga nya hyresbostäder. De allmännyttiga bolagen i Malmö och även privata bygger i stor utsträckning nya hyresbostäder, för det är där vi har den stora bristen i dag. Detta gör man på många håll. Man använder också de statliga investeringsstöden för att få ned hyresnivåerna på ett rimligt sätt. Det underlättar kraftigt för nyanlända, ungdomar och andra som behöver nya bostäder. Man skulle vilja att det även i Stockholm och Stockholmsregionen fanns ett större ansvar för att få fram just de kategorier av bostäder som det är störst behov av.
Anf. 68 Roger Hedlund (SD)
Herr talman! Sverigedemokraterna säger inte nej till kommunala köp. Vad jag har påpekat är att man ska se över de problem som detta kan leda till och att man ska stärka bostadsrättsföreningarnas inflytande över sina fastigheter. De problem som vi ser ska inte kunna fortgå. Det handlar om att man ser över detta och ser vilka möjligheter vi kan stärka. Det handlar även om andra konsekvenser, till exempel den marknadspåverkan som kommunerna gör när de går in med miljonbelopp och köper bostäder på marknaden. Det är sådana konsekvenser som jag lyfter upp i min interpellation. Jag hade hoppats på att jag skulle få svar på detta.
I svaret säger du att man avser att ta med detta i en utredning och att du väntar på svar. Men nu får jag svaret att du inte har några tankar på att gå in och reglera någonting över huvud taget, utan denna utredning handlar om hur vi får fler bostäder och andra verktyg för att skapa möjligheter för fler bostäder i kommunerna. Det innebär alltså att denna utredning inte över huvud taget kommer att titta på hur man kan stärka bostadsrättsföreningarnas möjligheter att påverka när det gäller bostadsköp, vilka som bor där och andrahandsuthyrning - det handlar också om föreningens behov av aktiva förvaltare bland föreningsmedlemmarna och liknande. Är det så jag ska tolka ditt svar?
Anf. 69 Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Herr talman! Ja, det är kanske inte riktigt den typen av frågor som denna utredning kommer att hantera. Det handlar mer om att hjälpa och stödja kommunen och att hitta nya verktyg att arbeta med än att minska möjligheten att klara av att hantera bostadsförsörjningsansvaret.
Jag är inte heller intresserad av att försvåra för kommunerna. Även om kommunernas arbete med att köpa in bostadsrätter utgör en väldigt liten del, och jag tror att det är osannolikt att det blir en stor del, så kan jag ha en viss förståelse för att man vill sprida behoven för att på så sätt få en ökad integration. Människor med sociala behov kan då placeras på olika ställen i stället för alla på ett ställe. Jag tror alltså att det kan finnas även sociala skäl bakom att man inte bara vill använda sig av hyresbostäder i de här fallen.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.